Att främja skolnärvaro. Skolinspektionens resultat, erfarenheter och elevhälsans roll

Transkript

1 Att Skolinspektionens resultat, erfarenheter och elevhälsans roll

2 Skolinspektionens granskningar Riktad tillsyn Skolpliktsbevakning, 2010 Kvalitetsgranskning Att, 2012 Kvalitetsgranskning Skolsituationen för elever med diagnos AST, 2013 Kvalitetsgranskning Skolsituationen för elever med diagnos ADHD, 2014 Regelbunden tillsyn Anmälningar

3 Skolinspektionens granskningar Inledande reflektioner från anmälningsärenden och från skolbesök

4 Bakgrund till genomförda granskningar Cirka skolpliktiga elever beräknas ha varit återkommande ogiltigt frånvarande från vissa lektioner/ämnen/dagar under minst två månader i slutet av läsåret 2008/09 (Skolverket 2010) Hög frånvaro är ett allvarligt problem vid flera skolor och huvudmännen saknar ofta en samlad bild av hur frånvarosituationen vid skolorna ser ut. (Skolinspektionen 2010) Elevhälsans tid har svårt att räcka till för elevernas behov (Skolinspektionen 2011) Skolhälsovården behöver bli bättre på att fånga upp elever som mår dåligt (OECD 2013)

5 Att - Barn och ungdomar har skolan som gemensam arbetsplats Eleverna är skyldiga att delta i utbildningen om de inte har giltiga skäl att utebli Skolans arbetsmiljö behöver stödja elevens närvaro oavsett vilka förutsättningar och behov eleven har Skolan har ett långtgående ansvar när det gäller att vidta åtgärder för att en elev ska kunna fullgöra sin skolgång.

6 Att omfattning av ogiltig frånvaro i granskade skolor Frånvaro om 2 4 lektioner/vecka och över 4 lektioner/vecka Antalet elever per skola varierade från enstaka upp till ett tjugotal Variationen mellan skolor var stor för båda kategorier Sammanhängande längre frånvaro I de flesta skolor fanns elever med en sammanhängande frånvaro om 1 2 veckor I ungefär hälften av skolorna fanns också elever med en långvarig frånvaro över 2 veckor.

7 Att granskningens huvudresultat Elevers frånvaro ses ofta som ett individproblem och inte som en angelägenhet för hela skolan Elever har ofta utvecklat en hög frånvaro innan en allsidig utredning om orsakerna till frånvaron har gjorts. Samråd med elevhälsans samtliga professioner sker ofta sent i processen För elever med långvarig frånvaro behöver uppföljningar av insatta åtgärder göras tätare och omfatta både elevens kunskapsutveckling och omfattning av frånvaro Huvudmännen behöver i högre grad följa upp att elever med hög frånvaro får sin utbildning tillgodosedd

8 Att främja elevens skolnärvaro skolans roll Utforma en arbets- och studiemiljö som främjar närvaro. Utgå från frånvaromönster som är likartade för exempelvis olika ämnen eller elevgrupper. Elevhälsans främjande arbete behöver stärkas. Förbättra delaktigheten för elever och vårdnadshavare.

9 Att främja elevens skolnärvaro huvudmannens roll Stödja skolorna i det främjande arbetet. Se till att stödet till skolorna utgår från de förutsättningar och behov som finns vid respektive skola. Se till att elevhälsans arbete också inriktas mot att främja närvaro och förebygga frånvaro.

10 Kvalitetsarbetet hur kan skola och huvudman förbättra sitt arbete? Skolan och huvudmannen Sammanställa frånvaron på skol- och huvudmannanivå. Beskriva förutsättningar för det främjande, utredande och åtgärdande arbetet. Göra analyser och ta fram utvecklingsområden. Ske i samverkan med elever och vårdnadshavare. Ske i samverkan inom kommunen och med externa myndigheter.

11 Elevhälsans uppdrag Elevhälsans generellt riktade arbete: Främja elevers lärande, utveckling och hälsa Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter Bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa

12 Elevhälsans uppdrag Elevhälsans individuellt riktade arbete: Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa Uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa Bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd

13 Skolsituationen för elever med diagnos ADHD Skolsituationen för elever med diagnos AST Granskningarna visar att generella insatser ges snarare än individuellt anpassade. Ambitioner finns men kunskapen är många gånger för låg. Specialpedagogiskt stöd ges inte alltid. Vårdnadshavarnas delaktighet är viktig, men ibland för stort ansvar. Viktigt för elevernas självkänsla att få lyckas. Det motsatta är förödande, känslan av att misslyckas.

14 Skolsituationen för elever med diagnos ADHD Kalle går i årskurs 8 och har svårt att sitta still en hel lektion, framförallt om det är stökigt i klassrummet: När det blir för mycket runtomkring så kan jag inte jobba, säger han. När Kalle började i årskurs 7 fick han löfte av lärarna att han skulle få gå ut ibland och ta en paus och sitta mer avskilt och arbeta. Dom höll inte vad dom lovade, säger Kalle. Dom sa att jag måste sitta kvar i klassrummet och jobba för att komma i kapp. När möjligheten att få arbeta mer avskilt försvann blev det för svårt för Kalle att koncentrera sig och få någonting gjort på lektionerna. Kalle tyckte inte det var någon idé att gå till skolan över huvud taget. Han började stanna hemma istället.

15 Frågeställning till gruppdiskussion Med tanke på det uppdrag som skolan har att ha en samlad elevhälsa som ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande i samverkan med skolans personal: Hur ser ni på nyttjandet av elevhälsan för att främja skolnärvaro? Läs gärna mer om granskningarna på