Exempel på delområden som skattas i ECERS-R



Relevanta dokument
Utvärdering och utveckling i förskolan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Förskoleklass. (Skolverket )

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Montessori i Lövestad

Verksamhetsmål Vardagssituationer. Regnbågen. Syrenens Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisningen pedagogisk omsorg Barnlyckan Ur & Skur 2014

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning

HANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM

Försök med matematik och Mattehuset Tema Trollkarlen

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Lärande & utveckling.

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Tisdag den 27 september 2016

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Handlingsplan GEM förskola

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht18/vt19.

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Profil. Naturvetenskap och teknik

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Plan för småbarnsfostran

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

Motoriska aktiviteter i vardagen

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Skolan med arbetsglädje Montessori

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Avdelningsplan! för! Solstrålen/! Regnbågen!

MÅNEN Verksamhetsplan

Arbetsplan för Östra förskolan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

okal arbetsplan Förskola:Götgatan

The English Nursery INFORMATION FÖR VÅRDNADSHAVARE

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Arbetsplan Älvbackens förskola

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

BARNSÄKERHETSROND HANDLINGSPLAN FÖR BARNSÄKERHET. Förskolan Sånga Barnträdgården

Lokal arbetsplan 2010/2011

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

Identifiering av stödbehov

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Skönberga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Transkript:

Exempel på delområden som skattas i ECERS-R Vård och omsorg 14. Säkerhet* Det finns flera inomhus som kan leda till allvarliga skador. Det finns flera utomhus som kan leda till allvarliga skador. 1.3 Personalen har bristande tillsyn av barns säkerhet inomhus och utomhus (t.ex. för få personal som är oengagerade eller sysslar med andra saker. Ingen tillsyn nära områden som är potentiellt farliga, inga regler för lämning och hämtning av barn). Det finns inga större inom- eller utomhus. Det finns tillräcklig tillsyn för att skydda barns säkerhet inom- och utomhus. Utrustning finns tillgänglig för hantering av olyckstillbud (t.ex. telefon och telefonnummer för krissituationer finns, ersättare för personal, utrustning för första hjälpen, vägar för utrymning anvisade, skrivna regler för nödsituationer). Personalen är medvetna om olika, förutser och agerar för att motverka olyckor (t.ex. tas leksaker under en klätterställning bort, vätska som spillts ut torkas upp för att motverka halka och fall). Personalen diskuterar, motiverar och förklarar för barnen varför man har säkerhetsregler. Lekutrymmen arrangeras så att säkerhetsproblem undviks, (t.ex. så att yngre barn leker på en separat lekgård eller vid en annan tidpunkt än äldre barn). Utrustningen för utomhuslek är av en lämplig storlek och svårighetsgrad. Barnen följer vanligen säkerhetsreglerna (t.ex. ingen trängsel på rutschbanan). *Följande lista över större avser inte att vara komplett. Försäkra dig om att du noterar alla säkerhetsproblem som tas upp i bedömningsunderlaget. Säkerhetsproblem inomhus: - Inga barnsäkra vägguttag för el. - Lösa elektriska sladdar. - Tunga föremål placerade på möbler som barn kan stöta ner. - Mediciner, rengöringsmedel och liknande är inte inlåsta. - Ingen barnsäker spis. - Grytor och grythandtag på spis är åtkomliga. - Spisreglage åtkomliga. - Inte tempererat vatten. - Inte halkskydd under mattor. - Olåst ingång till trapphus. - Lekutrymme framför dörrar. - Dörrar för obehöriga är inte låsta. - Ovarsamhet med stearinljus. Säkerhetsproblem utomhus: - För barn olämpliga verktyg är åtkomliga. - Bekämpningsmedel, färgburkar och liknande är inte inlåsta. - Lekutrustningen är dåligt underhållen. - Olåsta grindar. 46

Språk och begreppsbildning 17. Stimulans av barns slutledningsförmåga Personalen talar inte med barnen om logiska samband. (Barnens frågor och nyfikenhet om varför saker och ting händer ignoreras, man väcker inte uppmärksamhet kring ordningsföljd i dagliga händelser, skillnader och likheter i antal, storlek och form, orsak och verkan). Olika begrepp introduceras olämpligt (t.ex. begrepp som är för svåra för åldern och förmågan, olämpliga inlärningsmetoder används som att läraren ger barnen svar utan att uppmuntra dem att själva finna lösningar).* Personalen talar ibland om logiska relationer eller begrepp (t.ex. om sekvenser som att först har vi samling, sedan går vi ut eller först går vi på toaletten och tvättar händerna, sedan äter vi). En del begrepp introduceras efter barnens ålder och förmåga genom att personalen använder ord och konkreta erfarenheter (t.ex. vägleder barnen med frågor och ord för att sortera stora och små byggklossar eller för att fundera över orsaker till att snö smälter). Personalen hjälper barnen att bli medvetna om logiska samband när de i sin vardagsmiljö leker och använder material som stimulerar slutledningsförmågan (t.ex. sekvenskort, begreppspar som samma/olika, spel, matematik och siffror). Barnen uppmuntras att diskutera och/ eller förklara hur de löser problem (t.ex. varför de sorterar objekt i olika grupper, på vilket sätt två bilder är lika eller olika). Personalen uppmuntrar barnen att samtala under hela dagen och använder aktuella händelser och erfarenheter som bas för utveckling av begreppsbildning och slutledningsförmåga (t.ex. lär sig barnen samband genom att tala om sina erfarenheter i lek, i dagliga rutiner eller genom att återge ordningsföljd i matlagning). Begrepp introduceras som svar på barns intresse för eller behov av att lösa problem (t.ex. samtal om hur man kan balansera ett högt bygge med olika byggklossar. Personalen hjälper barnen att räkna ut antal bestick av olika slag som behövs när man dukar bordet).. Begrepp som avser lika/olika, matchning, klassificering, ordnande, en till en- korrespondens (t.ex. ett barn, en sked), rumsliga samband, orsak-verkan som är aktuella i naturliga situationer. 51

Leka och lära 25. Natur/experimenterande* Inget material, inga spel eller aktiviteter finns för att öka kunskaperna om naturen. Det finns en del, några spel eller aktiviteter för att öka kunskapen om naturen.* Materialet är tillgängligt varje dag. Barnen uppmuntras att ta med naturföremål för att visa varandra eller som bidrag till en samling (t.ex. olika vackra stenar). Det finns mycket från naturen, spel och aktiviteter från tre olika kategorier. Materialet finns tillgängligt under en stor del av dagen.* Materialet för att öka kunskapen om naturen är välorganiserat och i gott skick. Varje dags händelser används som en bas för att lära om naturen (t.ex. talar man om vädret, ser på insekter eller fåglar, diskuterar förändringar i årstider, blåser bubblor eller flyger med drakar under blåsiga dagar, tittar på snö som smälter och fryser).* Aktiviteter för att lära om naturen som kräver en större insats av personalen förekommer regelbundet (t.ex. enkla experiment som att mäta hur mycket det regnat, matlagning eller utflykter). Böcker, bilder eller audiovisuellt material används för att vidga barnens konkreta upplevelser om naturen. 66

Leka och lära 26A. Att räkna* Det finns inget material tillgängligt för att barnen ska kunna träna sig i att räkna. Inlärning av matematik förekommer mest som rabblande utantill eller genom arbetsblad. Det finns en del för att räkna.* Materialet är tillgängligt dagligen. Det finns mycket tillgängligt (t.ex. för att räkna, mäta, lära om storlek och form).* Materialet är tillgängligt under stora delar av dagen. Materialet är välorganiserat och i gott skick (t.ex. förvaras alla delar till ett spel tillsammans). Material och aktiviteter med siffror som kräver större ledning av en vuxen förekommer regelbundet (som att göra en tabell för att jämföra barnens längd eller att räkna fåglar på fågelbordet). Materialet byts ut när barnen har förlorat intresset (man mäter eller väger andra saker). Dagliga aktiviteter används för att stimulera inlärning av siffror och att räkna (t.ex. att räkna trappsteg då man går uppför en trappa, att använda en timer för att turas om).* *Här avses material och aktiviteter för att hjälpa barnen att få erfarenheter av att räkna, mäta, jämföra kvantiteter och känna igen former och att bli vana vid skrivna siffror. Exempel på detta är objekt som man kan räkna, balansvåg, linjal, sifferpussel, magnetiska siffror, sifferspel som domino, geometriska former som träklossar, kritor och papper och penna.. Utvecklingsmässigt lämpligt räknematerial tillåter barnen att använda konkreta saker för att experimentera med kvantiteter, storlek och form för att utveckla begrepp som de behöver kunna för mer abstrakt problemlösning i skolan såsom addition, subtraktion och andra matematikuppgifter. Om ett material eller en aktivitet är lämplig bestäms av barnens förmåga och intresse. Ett arbetsblad för förskolor kan vara lämpligt för äldre barn men inte för två- eller treåringar. Se noga efter i förskolerummet om det finns något material för räkning eftersom sådant material inte behöver vara organiserat i några särskilda aktivitetsområden. Forts. nästa sida 68

Samspel 30. Vuxnas ledning av barn* Personalens ledning av barnen är otillräcklig (t.ex. lämnas barnen utan tillsyn, barnens säkerhet äventyras och personalen är i huvudsak upptagen av andra uppgifter). Den mesta tillsynen är bestraffande eller alltför kontrollerande. Personalen skriker eller förringar barnen och ger dem ständiga nej. Personalen ger tillräcklig ledning för att skydda barnens säkerhet. Uppmärksamhet ges till renlighet och för att förhindra en olämplig användning av material (smutsiga bord torkas av). Den mesta tillsynen är inte bestraffande och kontroll utövas på ett resonabelt sätt. Ledningen av alla barn är omsorgsfull och anpassad efter ålder och förmåga. Yngre eller mera impulsiva barn får mer tillsyn. Personalen ger barn hjälp och uppmuntran när det behövs (t.ex. hjälper barn som planlöst vandrar omkring så att de involveras i lek och hjälper barn att lägga färdigt pussel). Personalen har ett öga på hela gruppen samtidigt som den arbetar med ett eller ett par barn (överblickar regelbundet hela rummet eller förvissar sig om att annan personal gör detta). Personalen talar med barnen om tankar relaterade till deras lek, ställer frågor, lyssnar och ger information för att utvidga barns tänkande. Personalen är medveten om balansgången mellan barns behov av att självständigt utforska och den vuxnes bidrag till fortsatt inlärning. (Barn tillåts därför att avsluta en målning innan det ombeds att berätta om den. Barnen tillåts att upptäcka att ett klossbygge kan vara alltför obalanserat och därför kan falla.) Personalen visar uppskattning över varje barns framgång och ansträngning. *Poäng för denna punkt bör baseras på vad som kan observeras under dagliga rutiner och lekaktiviteter. Sätt inte något poäng förrän du har observerat tillsyn under en lång rad av omständigheter inkluderande både avspända och mer stressade situationer. 76