Riksskogstaxeringen av Västsverige

Riksskgstaxeringen av Västsverige aren I949-I95I The Natina Frest Survey f West Sweden carried ut in 1949-1951 av ERIK AGBERG ch CARL TERSMEDEN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44 NR 4

INNEALLSFÖRTECKNING Inedning.... Kap. I. Areauppgifter för redvisningsmrådena i deras hehet.. Ta b. r*. Landarea fördead på ägsag.... Tab. 2. Myrar fördeade på undertyper med uppgift m utförd dikning.... Ta b. 3 Skgsmark fördead på trädbestånd: a)*enigt vid 1928-29 års taxering tiämpade grunder b) enigt vid 1949-51 års taxering tiämpade grunder T ab. 4 *. Skgsmark fördead på bnitetskasser inm skida trädbestånd.... Tab. 5 Skgsmark fördead på huggningskasser inm skida trädbestånd.... Ta b. 6*. Skgsmark fördead på åderskasser inm skida trädbestånd....... Tab. 7 Verkstäda huggningar ch åtgärdsförsag.... Tab. 8. Sumpskgar fördeade på bnitetskasser.... Kap. II. Areauppgifter med fördening på skgsägargrupper.... Ta b. g. Utmarksarea fördead på ägsag.... Ta b. r. Skgsmark exk. hagmark fördead på trädbestånd... Tab. II. Skgsmark fördead på bnitetskasser..... Tab. 12. Skgsmark fördead på huggningskasser.... Tab. 13. Skgsmark fördead på åderskasser..... Tab. 14. Betesskadade areaer å skgsmark.... Sid. Text Ta b. 5 6 6 37 8 38 8 38 8 39 9 40-42 JO 43-45 II 46-48 14 49 15 s 15 16 51-53 17 54 19 55 19 56 21 57 21 ss Kap. III. Virkesförråd.... 22 T ab. 15 *. Kubikmassa under bark över 5 cm vid brösthöjd å samtiga ägsag: a)* med fördening på trädsag ch diameterkasser... 22 59 b)* speciatabe för >>övriga övträdsag>>............ 22 6 Tab. r6. Kubikmassa på bark från cm vid brösthöj d, ttat ch per hektar, med fördening på trädsag ch diameter kasser 25 6 r Tab. 17. Kubikmassa på bark per hektar inm ika diameterkassgrupper för skida skgsägargrupper med prcentue trädsagsfördening................................ 25 62 Kap. IV. Tiväxt............................................ 27 Tab. rs*. Årig tiväxt under bark för förrådet över r cm vid brösthöjd å samtiga ägsag med fördening på trädsag ch diameterkasser... 27 63 Sammanfattning... 29 Anförd itteratur............................................. Summary... 31 * Tabeen innefattar jämvä jämförese mean resutaten vid taxeringarna 1949-51 ch 1928-29. 3 I

Inedning I Svenska skgsvårdsföreningens Tidskrift nr 4 I95I meddeades några föreöpande resutat från riksskgstaxeringen av Götebrgs ch Bhus än, Ävsbrgs än samt Värmands än (Meddeanden från Statens skgsfrskningsinstitut. Serien uppsatser nr 2I). Sedan även Skarabrgs än färdigtaxerats ch taxeringsmateriaet från samtiga de fyra s. k. västsvenska änen nu hunnit bearbetas, ämnas i föreiggande rapprt en sammanfattande redgörese för resutaten av den andra riksskgstaxeringen i dessa än. Taxeringen av mrådet i fråga utfördes åren I949-5I. Götebrgs ch Bhus än samt Ävsbrgs än taxerades smmaren I949, Skarabrgs än smrarna I950 ch I95I (med varannan inje förstnämnda år ch återstående injer det sistnämnda året) samt Värmands än (inkusive den I/I I95Z från Örebr än överförda Bjurtjärns scken) smmaren I950. Den första riksskgstaxeringen av dessa än utfördes år I9Z9 med undantag av sydigaste deen av Ävsbrgs än, sm taxerades' I9Z8. Taxeringarna I949-5I skedde medest prvytr, utagda i ett regebundet injeförband efter taxeringsinjerna, varjämte en areainventering utfördes inm ett z m brett bäte utefter dessa. Linjeriktning ch injeavstånd vr desamma, sm användes vid den första riksskgstaxeringen, d. v. s. injerna framdrgas i öst-västig riktning på ett avstånd från varandra av i Götebrgs ch Bhus än z Yz km, i Ävsbrgs ch Skarabrgs än 5 km ch i Värmands än 6 km. Inm varje z km-sträcka av injerna utades i Götebrgs ch Bhus än IO st. cirkeprvytr med 6,64 m radie, i Ävsbrgs ch Skarabrgs än 8 st. ch i Värmands än 5 st. Den tidigare riksskgstaxeringen utfördes sm injetaxering, varvid virkesförrådet uppräknades inm ett IO m brett bäte utefter taxeringsinjerna, samtidigt sm en areainventering gjrdes inm bätet. Taxeringens karaktär av stickprvsundersökning gör, att här nedan framagda resutat ej få betraktas sm exakta utan endast sm med en viss grad av sannikhet tiföritiga. Särskit må framhåas, att skinader mean ika taxeringsresutat kunna vara behäftade med stra medefel För Ävsbrgs än ha i en de tabeer framagts siffrr förutm för änet i dess hehet ckså för dess båda huvuddear, dasandsdeen ch västergötandsdeen.

6 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN Värmands än innefattar, såsm nämnts tidigare, fr.. m. den 1j1 1952 Bjurtjärns scken, sm överförts från Örebr än. I tabeer med jämförande resutat från de båda riksskgstaxeringarna upptages änet exkusive denna scken, viket då särskit angives. I övriga tabeer avse uppgifterna änet i dess nuvarande mfattning, varvid endast >>Värmands än>> använts sm beteckning. Kap. I. Areauppgifter för redvisningsmrådena i deras hehet Ägsag (tab. 1) I tabeen angivna areaer för den senaste taxeringen är uträknade med utgångspunkt från uppgifter angående de ika änens ttaa andarea i statistisk årsbk. För Ävsbrgs äns båda huvuddear ha andareaerna erhåits genm tiämpande av samma areafaktrer, sm använts för hea änet, De såunda framkmna areaerna skija sig någt från mtsvarande fficiea areaer. För dasandsdeen redvisar riksskgstaxeringen en tta andarea av 3 702 km 2, medan statistisk årsbk har 3 686 km 2 ; siffrrna för västgötadeen är 7 983 respektive 7 999 km 2 De uppkmna skinaderna ha ej utjämnats. Av en jämförese mean areauppgifterna för de båda taxeringarna framgår b. a. föjande. Den ttaa andareaen har genmgått en de förändringar. I Götebrgs ch Bhus än har den såunda ökat med 67 km2 från 4 896 km2 år 1929 ti 4 963 km 2 år 1949. Detta berr huvudsakigen på en mmätning av änets area på grundva av de nya ftgrammetriska kartrna, tikmna 1932-40. Ävsbrgs än företer en mindre ökning med 7 km2 Denna sammanhänger des med överfyttningen den 1/1 1932 av Köingareds sckens Skarabrgs-de (12,50 km 2 ) så att hea denna scken km att igga i Ävsbrgs än, des med en inkrprering i Götebrgs stad av 5 km 2 den 1j1 1931 (atså en minskning av änets area). I Skarabrgs än har andareaen förändrats des den 1/1 1932 genm vannämnda överföring av Köingareds scken ti Ävsbrgs än, des genm de mfattande sjösänkningsföretagen i rnbrgasjön, vika avspega sig i den fficiea statistiken den 1j1 1942 med en andvinning på 25 km2 Inägp.reaen visar ökning i samtiga än, mest i Ävsbrg ch Skarabrg. Denna ökning sammanhänger främst med mförning av gama hagmarker 1 Länsdearnas ttaa andarea erhös härvid sm summa av de ika ägsagens areaer; skgsmarksareaens strek bestämdes på grundva av prvytetaxeringen, areaen av övriga ägsag på basis av injetaxeringen.

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 7 ti ratinea betesmarker samt med utdikning av myrar. I Skarabrgs än medförde den van mtaade sjösänkningen ett avsevärt tisktt av inägjrd. Ti inägjrdens ökning bidrar även, ehuru betydigt, de under senare år i at större utsträckning utförda tmtavstyckningarna. Den sammanagda area nuvarande tmtmark (enigt taxeringen 1949-51), sm vid 1928-29 års taxering hänfördes ti skgsmark, utgör i de fyra änen summa 89 km2 Denna area är i de ika änen: Ti tmt avstyckad skgsmark Län % av skgsmarken km 2 1949-51 Götebrgs ch Bhus.... Ävsbrgs..'.... Skarabrgs.... Värmands (exk. Bjurtjärn).... En viss minskning av inägjrden har skett genm igenäggandet av gama trpstäen ch en de sämre beägna åkermarker. De areaer det här är fråga m är dck av betydig mfattning. skgsmarksareaen har minskat i samtiga än utm i Värmand, där den ökat. Minskningarna innebära ju, att areamförningar av skgsmark ti andra ägsag är större än mäggningarna i mtsatt riktning, d. v. s. från övriga ägsag ti skgsmark; band de förra är de viktigaste betesratinaisering ch tmtavstyckning, av de senare kunna nämnas utdikning av myr samt igenäggning av gamma åker ch äng. Beträffande Värmand är förhåandet det mvända: här ha de höjande förändringarna varit av större mfattning än de minskande. Uppgifterna från 1945 års fastighetstaxering på skgsmarksareaens strek igga för de ika änen ägre än den senaste taxeringens siffrr utm i Götebrgs ch Bhus än. Skinaderna trde sammanhänga med ikheter i redvisningen. I tabeen redvisas skgsmarkens underavdeningar endast för den senaste taxeringen; vid den tidigare taxeringen skedde redvisningen efter devis andra grunder, varför någn jämförese mean taxeringarna ej kan göras. Beträffande junghedar avses vid den andra inventeringen btt kaa sådana. De förefinnas i nämnvärd mfattning endast i Götebrgs ch Bhus än med 3,4 % av skgsmarksareaen mt vid den tidigare taxeringen redvisade 7,3 %- I Ävsbrgs än ha junghedarna, sm tidigare hade en betydande utsträckning, numera nästan försvunnit (0,3 %). Sm hagmark redvisas i Götebrgs ch Bhus än i det närmaste r % av skgsmarksareaen, Ävsbrgs ch Skarabrgs än h. båda ca 8 %, medan i Värmands än endast knappt 2 % dyik area förefinnes. Den jämföresevis ringa hagmarksförekmsten i Värmand får främst ses mt bakgrunden av 24 39 7 I9 1,5 0,6 0,2 0,2

8 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN det i genmsnitt avsevärt mycket större skgsmarksinnehavet per fastighet i detta än; då för en jrdbruksfastighet hagmarksareaens strek står i prprtin ti jrdbrukets ch bskapsskötsens mfattning, kmmer härigenm hagmarkens prcentuea ande av skgsmarken per skgsägare att bi betydigt ägre än i de tre andra änen. Siffrrna för myrareaerna visa en genmgående minskning ti föjd av utdikningar; den härigenm nyttiggjrda areaen har sm van nämnts övergått i inägjrd eer skgsmark. Areaen a v berg har redvisats i någt större mfattning vid den andra taxeringen. Diverse mark har ej redvisats ikvärdigt vid de båda taxeringarna, varför en direkt jämförese mean siffrrna ej kan göras. På grund av areaernas reativt ringa mfattning är uppgifterna dessutm behäftade med ej betydiga medefel Myrar (tab. 2) Tabeen upptar myrareaen med fördening på undertyperna rismssar, starrmssar ch kärr samt redvisar ckså dikad area. Sm framgått av tab. r, har Ävsbrgs ch Värmands än den största reativa myrareaen med mean 8 ch g% av andareaen, medan Götebrgs ch Bhus samt Skarabrgs än har betydigt mindre sådan area, endast 4 %- Rismssarna är den amännast förekmmande undertypen ch uppta genmgående över häften av myrareaen, i Ävsbrgs än ända upp mt 70 %- starrmssarna är den därnäst rikigast företrädda typen, medan kärren förekmma sparsammast; i Skarabrgs än uppta de sistnämnda dck i det närmaste ika str area sm starrmssarna, ca z %av ttaa myrareaen. Beträffande den dikade myrareaen visa kärren en synnerigen åg frekvens, detta berende på att dikade kärr reativt snabbt mföras ti skgsmark i jämförese med ris- ch starrmssarna, viken area ej framträder i tabeen. Denna upptar nämigen endast sådan dikad myrarea, sm vid taxeringstifäet ej mförts ti skgsmark. Trädbestånd (tab. 3 a ch b) I tab. 3 a har skgsmarksareaen vid de båda taxeringarna prcentuet fördeats på ika trädbeståndstyper enigt den definitin på dessa, sm användes vid den första riksskgstaxeringen. Enigt de då tiämpade grunderna fing i de rena bestånden inbandning av andra trädsag ej uppgå ti11 1/10 av beståndets grundyta. Jämföresen visar, att taskgarna minskat i samtiga än utm i Värmand, där de ökat avsevärt. Granskgarna ha i stäet ökat, undantagandes i Götebrgs ch Bhus än. Barrbandskgarna ha genm-

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 9 gående minskat någt. Betraktar man a barrskg sammantagen, företer Götebrgs ch Bhus än en betydande minskning, från 56 ti44 % av skgsmarksareaen; i stäet har här den bandade barr- ch övskgen ökat från z8 ti 46 %, medan den rena övskgen minskat, viket för övrigt är faet inm samtiga fyra än. I Ävsbrgs än har barrskgen minskat någt, från 6z ti 55 %, medan bandskgen med öv ökat betydigt. Skarabrgs än har ett i strt sett förändrat barrskgsbestånd med någn ökning av den bandade barr- ch övskgen. Värmand sutigen är det enda än, där barrskgarna ökat sin area, ehuru ökningen är reativt betydig, från 65 ti 70 %. Den övbandade skgen uppvisar mtsvarande minskning. I tab. 3 b redvisas skgsmarken under särskijande av hagmarken med fördening på de trädbeståndstyper, sm tiämpades vid den andra riksskgstaxeringen. Vid denna användes devis andra indeningsgrunder, i det de rena bestånden givits en vidare mfattning med avseende på tiåten inbandning av andra trädsag. Av tabeen framgår b. a., att Skarabrgs än har den största reativa förekmsten av taskgar (30 %) ch den minsta av granskgar (r6 %); den största granskgsförekmsten har Värmand med nära 40 %- Lövskgarna är mest utbredda i Götebrgs ch Bhus än (5 %) ch förekmma sparsammast i Värmand (ca z%). Av tabeen framgår vidare, att hagmarken i fråga m trädbestånd är starkt >>övskgsbetnad>> i jämförese med den egentiga skgsmarken, i det övskgen ch den bandade barr- ch övskgen upptar mkring 75% av areaen, i Värmand t.. m. nära 85 %- Trädbestånden vid den senaste taxeringen redvisades enigt föjande definitiner: Rena bestånd (taskgar, granskgar, övskgar) redvisades, m inbandning av andra trädsag ej uppgick ti sammanagt 3/ 10 av grundytan. Bandskgar redvisades sm barrbandskgar, m övträdsinbandningen ej uppgick ti 1fr 0 av grundytan; i övrigt redvisades bandskgen sm bandad barr- ch övskg. I två- ch ferskiktade bestånd samt i pantskg bedömdes trädsagsbandningen efter den area de ika trädsagen kunde anses dispnera. Bnitetskasser (tab. 4) Vid bniteringen har tiämpats JNSONs metd. För ta ch gran har bnitetsuppskattningen skett med edning av åder h medehöjd efter de tabeer, sm är upprättade för södra Sverige. Beträffande övskgarna ha dessa bniterats efter samma princip, sm tiämpades vid taxeringen av de fyra sydiga änen ch Småand. Under taxeringen av de förra gjrdes anteckningar m höjd ch åder för björk I*- Medde. från statens skgsfrskningsinstitut. Band 44' 4

IO ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN bk ch ek, ch i bestånd, där gran samtidigt förekm, registrerades granens bnitet. För skida granbniteter kunde härigenm uppäggas höjdutveckingskurvr för övträden, viket möjiggjrde övskgarnas bnitering med hjäp av dessa granbniteter. De nämnda bservatinerna ha egat ti grund jämvä för bniteringen av övskgarna i de fyra västsvenska änen. Det har fta bserverats, att på enhetigt beskaffad mark, där ta- ch granbestånd gränsat inti varandra, taen sm rege visar ägre bnitet än intiiggande granbestånd. Bandskgarna är i rege bniterade med edning av gran. Vid bniteringen har ika tivägagångssätt tiämpats atefter beståndets status. Såunda har inm huggningskasserna B, C, D: I ch D: 2* bniteringen skett efter det förefintiga trädsaget, därvid närmast åsyftande att ge uttryck för markens virkesprducerande förmåga under den närmaste mppstiden, då denna är bunden av ett visst trädsag. Inm huggningskasserna D:3 ch E, där bestånden böra avveckas, har tiämpats ett friare bniteringsförfarande; föreigger nämigen starka indicier för att markens virkesprducerande förmåga är högre än vad det befintiga beståndet ger vid handen, har marken åsatts denna högre bnitet. Kamarker ch junghedar ha även bniterats efter sådana bedömningsgrunder. Tab. 4 ger även möjighet ti en jämförese mean bniteringen vid de båda riksskgstaxeringarna för aa trädbestånd sammantagna å skgsmark inkusive hagmark. ärav framgår, att bniteten genmgående bedömts avsevärt högre vid den senare taxeringen, främst berende på de större trädhöjder, sm knstaterats vid denna. Den genmsnittiga ideabniteten var vid den första respektive den andra taxeringen (enigt prvytetaxeringen): i Götebrgs ch Bhus än 3,7 mt 5,r m 3sk. per ha ch år, i Ävsbrgs än 4,r mt 5,r, i Skarabrgs än 4,6 mt 5,4 ch i Värmands än 4, mt 4,7 m 3 sk. per ha ch år. Av tabeen framgår ckså, att de skida trädbestånden visa ika genmsnittsbnitet. Gran- ch övskgar stå sm rege på bättre bnitet än taskgarna. De sistnämndas ägre bnitet kan dck devis sammanhänga med det tidigare mnämnda förhåandet, att jnsnbniteten på ikvärdig mark sm rege bir ägre för ta än för gran. uggningskasser (tab. 5) Indeningen i huggningskasser har skett enigt föjande grunder: uggningskass A. Skgsmark under föryngring. uggningskass B. Pantskg samt yngre (utveckingsbar) skg i tidigare utveckingsstadium, i viket eventuea avverkningar under närmaste * För de yngre ådrarna (inm huggn.-k. B ch devis" C) har bniteten i rege någt sänkts i förhåande ti tabeen.

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE II åtta år anses få karaktär av röjningsgaring. I denna huggningskass redvisas tvenne underavdeningar, B: I, pantskg ( medehöjd under I, 3 m) samt B: 2, ungskg. uggningskass C. Yngre (utveckingsbar) skg i senare utveckingsstadium. Gränsen mean B: 2 ch C bestämmes av att inm B: 2 det beräknade utbytet utgöres i huvudsak av ved under IO cm ch inm C av massaved eer ved över r::> en. uggningskass D. Skg, sm på grund av åder ch amän utvecking anses böra hänföras ti ädre skg. Å prvytrna uppdeas huggningskass D med avseende å kmmande behanding i föjande kasser: D: I. Skg, sm tisvidare bör behandas med beståndsvårdande huggning. D:2. Skg, m viken tveksamhet kan råda, huruvida den tisvidare bör behandas enigt D: I eer m den bör avveckas. D: J. Skg, sm bör avveckas. uggningskass E. Skg av nrma sammansättning ch i övrigt av beskaffenhet, att den snarast bör avverkas. Med hänsyn ti uppkmstsättet redvisas tre underavdeningar, E: I, skg, sm på grund av ämpig avverkning eer andra rsaker starkt utgesats (trasbestånd), E:2, syskg av ämpigt trädsag eer trädbestånd av uppenbart ämpig härstamning (prveniens) samt E: J, sådana bestånd av hagmarkskaraktär, vika är av så dåig beskaffenhet, att det är önskvärt, att de mföras ti nytt bestånd. I fråga m huggningskasser kan någn jämförese ej göras med förra taxeringen, då bservatiner i detta avseende ej utfördes. Sm av tabeen framgår, dminerar huggningskass C i Götebrgs ch Bhus samt i Ävsbrgs än. I Skarabrgs ch Värmands än täcker huggningskass D sammantagen större area än C, berende på de reativt stra areaerna i D: I - ädre skg, sm tisvidare bör skötas med garing. Förekmsten av huggningskass E utgör inm samtiga än 3-4 %-Även m detta kan synas prcentuet ganska betydigt, mtsvarar det dck ca 3 års avverkningsyta ch betyder en sammanagd area inm här redvisade än av ej mindre än g hektar, varav mer än häften beöper sig på Värmands än. Åderskasser (tab. 6) Jämföresen mean de två taxeringarna av åderskassfördeningen, sm ckså framgår av den grafiska sammanstäningen å sid. I2 ch I3, visar utm för Värmand en betydande minskning av kamarksareaen, speciet kraftig i Götebrgs ch Bhus än. Beträffande Värmand redvisas däremt en ökad sådan area vid den senare taxeringen. Samtidigt bör ckså påpekas det förhåandet för övrigt aktuet även i de sydigaste änen ch i Småand -

!2 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN % 30 Götebrgs ch Bhus än 25 20 1949.---- :1929 15 10 5 Km. I III IV 0,0 v VI VII-VI IX+ % 30 25 32,9 r---, : 29,8 : 23,8 Ävsbrgs än -1949 20 ---, 1928-29. 15 10 s Km. I III IV v VI. O, VII-VI IX+ skgsmarksareaens prcentuea fördening på åderskasser vid taxeringarna åren 1949 ch rg:z8-:zg.

44: 4 RIKSSKOGST AXERINGEN A V V ÄSTSVERIGE I3 % 30 Skarabrgs än 25 b\f1950-51 20 r---., : 11929 15 10 5 Ka m. I III IV v VI VII-VI IX+ % 30 Värmands.än 25 20 ----. 15 1929 10 5 Km. I III IV v VI VII-VI IX+ skgsmarksareaens prcentuea fördening på åderskasser vid taxeringarna åren 1950-51 ch 1929.

14 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN att åderskass II vid den andra taxeringen visar avsevärt större area än åderskass I vid den första; de brde ju annars i strt sett mtsvara varandra, enär ca 20 år förfutit mean taxeringarna. Kamarksminskningen jämte van påpekade förhåande beträffande de båda yngsta åderskasserna trde b. a. sammanhänga med ikheter i pantskgsredvisningen vid de två inventeringarna. Vid den första taxeringen hänfördes såunda ti kamark en de pantskgar, sm rätteigen brde redvisats i åderskass I. Vid den andra taxeringen har gränsen mean kamark ch åderskass I nggrannare fixerats, varti den i samband med prvytetaxeringen särskit utförda pantredvisningen trde ha bidragit; genm denna ha förrättningsmännens uppmärksamhet skärpts beträffande förekmsten av yngre pantr. Den speciet kraftiga minskningen av kamarken i Götebrgs ch Bhus än berr förutm på van berörda mständigheter samt den intensifierade kamarksbehandingen jämvä därpå att gama junghedar i str utsträckning gjrts skgsbärande. Kamarkens ökning i Värmand sammanhänger med att stra kamarksareaer upptagits under åren närmast före 1950 i samband med mfattande föryngringshuggningar, huvudsakigen i gama granskgar (se vidare >>Statens skgsfrskningsinstitut 1902-1952>>. Medd. band 42 nr r, s. 237). Götebrgs ch Bhus än har ejest prcentuet mest kamark vid den senaste taxeringen, 9% av skgsmarksareaen, viket främst sammanhänger med den reativt stra förekmsten av hagmarker ch junghedar i detta än. Den yngre skgen har sm rege minskat i de ika änen, medan den medeåders ch ädre ökat, den sistnämnda kraftigast. Värmand har den största reativa areaförekmsten av ädre skg (över 8 år) med 25 % av den ttaa skgsmarksareaen, medan de övriga änen endast har mean 9 ch 13 % av sådan mark. Verkstäda huggrungar ch åtgärdsförsag (tab. 7) Observatiner över verkstäda huggningar under närmast föregående fyra år (i Värmand fem år) utfördes under fätarbetet på prvytrna. Dessa bservatiner grundade sig på ådersbedömning av stubbar efter avverkade träd på eer inti prvytrna. Av tabeen framgår, att 7-8% av skgsmarksareaen årigen övergåtts med huggningar. uggningsfrmen har ti övervägande de utgjrts av garing, viket sammanhänger med den stra förekmsten av areaer i huggningskass C ch D: r. En speciaundersökning visar, att årigen har av dessa huggningskassers area i Värmand 5,5 % övergåtts av garingar, i övriga tre än ca 7-8 %-Detta innebär, att garingarna utförts med mkring r8 respektive 12-14 års interva.

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 15 Åtgärdsförsagen avsåg under fätarbetet de närmaste åtta åren (i Värmand ti år) ch uppdeades på en a- ch en b-perid m fyra år (i Värmand fem år) vardera. De i tabeen redvisade siffrrna avse medeta per år för periderna sammantagna. I de ika änen har mean 8 ch II% av skgsmarksareaen årigen övergåtts med huggningar. En närmare anays av materiaet visar, att inm huggningskass C garing föresagits ti ca rr,s % (9,3 %i Värmand) av huggningskassens area. Detta betyder, att garingarna brde i medeta återkmma med ca 9 års interva (rr år i Värmand). Sumpskgar (tab. 8) Den reativt största utbredningen ha sumpskgarna inm Ävsbrgs än, där 9 % av skgsmarksareaen upptages av dyika skgar; västergötandsdeen har r% sumpskgar mt dasandsdeens 6 % Den ägsta sumpskgsförekmsten har Götebrgs ch Bhus än med endast ca 5 % av skgsmarksareaen. En jämförese med myrareaen enigt tab. r ger vid handen, att ett starkt samband råder beträffande utbredningen av sumpskgar respektive myrar inm de ika änen. Tab. 8 visar vidare, att sumpskgarna sm väntat övervägande är beägna på de sämre bniteterna, VI-VIII. Sumpskgarna är den främsta rsaken ti förekmsten av de sämre bniteterna i Ävsbrgs ch Skarabrgs än samt i någt mindre grad i Värmands än. I Götebrgs ch Bhus än är de bergbundna markerna i stäet den viktigaste rsaken härti, viket även kan spåras beträffande VI- ch VIIbniteterna inm dasandsdeen av Ävsbrgs än. Kap. II. Areauppgifter med fördening på skgsägargrupper Vid areaexteriörförningen utefter taxeringsinjerna fördeas areaen med edning av kartr ch å marken förefintiga rågångar på föjande ägarkategrier: krnskgar, eckesiastika skgar, övriga amänna skgar, aktiebagsskgar ch övriga enskida skgar. Den sistnämnda kategrien uppdeas i två grupper med avseende på skgsmarksinnehavets areastrek, nämigen skgar med en skgsmarksarea inm en ch angränsande kmmuner av över 200 ha (gdsskgar) ch med en mtsvarande area av under 200 ha (bndeskgar). I Värmands än har en uppdening av övriga enskida skgar verkstäts endast i änets södra dear, varvid

16 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN gränsen mean gdsskgar ch bndeskgar satts ti 400 ha stäet för z ha.1 Ovannämnda ägarkategrier redvisades även på prvytrna. På grund av den reativt ringa skgsmarksarea, sm tihör de amänna skgarna, ha de tre hithörande ägarkategrierna i efterföjande tabeer (undantagandes tab. g) sammansagits ti ägargruppen >>amänna skgar». Utmarksareaen (tab. 9) Tabeen visar utmarksareaens fördening inm de ika skgsägarkategrierna. I areaen ingå dck ej vägar, vika iksm inägrna icke redvisats på ägargrupper. I tabeen redvisas de amänna skgarna med fördening på krnskgar, eckesiastika skgar ch övriga amänna skgar. Givetvis biva detajuppgifterna för var ch en av dessa i areahänseende föga mfattande ägargrupper behäftade med mycket str säkerhet - inm resp. än (undantagandes Skarabrgs) utgör deras sammanagda skgsmarksarea btt 5-10 % av änets ttaa skgsmarksareal Utprägade jämnheter framträda därför b. a. för gruppen eckesiastika skgar i dasandsdeen av Ävsbrgs än. Skgsmarken för samtiga ägargrupper tisammantagna mfattar i Götebrgs ch Bhus än btt ca 50 %av utmarksareaen, i Ävsbrgs än mkring 8 %, i Värmands än 87% ch i Skarabrgs än mest eer närmare g%- Beträffande skgsmarksareaens prcentuea fördening på de ika ägargrupperna kan en jämförese göras med 1g45 års fastighetstaxering (se tabeen). Överensstämmesen är i huvudsak gd; i Götebrgs ch Bhus än uppvisa emeertid övriga amänna skgar en betydande skijaktighet i prcentsiffrrna berende på att riksskgstaxeringens uppgifter innefatta städernas skgsmarksinnehav, sm i detta än är av reativt str mfattning, medan fastighetstaxeringens siffrr endast gäa andsbygden. Beträffande Skarabrgs än förefinnes ävenedes en avsevärd skinad; prcenttaen för aktiebagsskgarna visa för riksskgstaxeringen 5, 7 % mt g, 2 % för fastighetstaxeringen. Denna skinad berr devis på att Laxå bruks AB år 1g47 inköptes av Dmänverket, varvid 36 km 2 skgsmark övergick från ägargruppen aktiebagsskgar ti krnskgar; den kvarstående skinaden trde kunna förkaras därav att en de skgar, sm vid fastighetstaxeringen 1g45 upptagits Det mråde, där ingen uppdening av ifrågavarande ägarkategri skett, innefattar Ävdas härad, nrra deen av Fryksdas härad ( = det frna Övre Fryksdas tingsag - häradets tvenne tingsag sammansgs 1948 ti ett - enigt gama kmmunindeningen mfattande scknarna Östmark, Vitsand, Lekvattnet ch Fryksände) samt Jösse ch Nrdmarks härader. Mtsvarande mråde mfattar enigt nya kmmunindeningen den r januari 1952 föjande kmmuner: Finnskga-Daby, Nrra Ny, Ekshärad, Gustav Adf, agfrs stad, Nrra Råda, Vitsand, Östmark, Fryksände, Gunnarskg, Brunskg, Arvika stad, Ägå, Eda, Käa, Järnskg, Töcksmark, meda, Årjängs köping, Sierud.

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE sm bagsskg, icke funnits inagda sm bagsskg å riksskgstaxeringens kartmateria ch därför hänförts ti gruppen övriga enskida skgar. Bndeskgarna är areamässigt den dminerande gruppen i samtiga än. Den reativt största utbredningen ha de i Götebrgs ch Bhus.än med över S % av änets ttaa skgsmarksarea, nära föjt av Ävsbrgs än. I Skarabrgs än har deras ande sjunkit ti 6 % ch i Värmand ti drygt s % Av övriga ägargrupper förekmma krnskgar med prcentta mean 2-10 %, ägst i Värmand ch högst i Skarabrgs än. Eckesiastika skgar förekmma tämigen jämnt i de ika änen, men utgöra endast 2 a 3 % Av ungefär samma streksrdning är gruppen övriga amänna skgar. Aktiebagens skgar förekmma sparsamt i framförat Götebrgs ch Bhus än ch stiga ti streksrdningen 5 % i Ävsbrgs ch Skarabrgs än. I Värmand däremt utgöra bagsskgarna nära 40 %- Gdsskgarna framträda endast mera markerat i Skarabrgs än, där de uppgå ti I4% av ttaa skgsmarksareaen. Ljunghedarna förekmma av någn streksrdning endast inm Götebrgs ch Bhus än ch över g% av den vid taxeringen redvisade areaen återfinnes å bndeskgarna. Av hagmark ha bndeskgarna sm var att vänta den största reativa förekmsten, i rege ca IO % av skgsmarksareaen; i Värmand är siffran endast 2,7% ch här ha gdsskgarna (> 400 ha) någt mer eer 3,5 %, viket kan sammanhänga med att dessa sm tidigare mnämnts endast är urskida i sydigare dearna av änet. Skinaden i ttaa hagmarksareaen mean ika än är beyst i texten ti tabe I, sid. 7 I fråga m myrareaens fördening på skgsägargrupper framträda inga mera markanta skinader. Bergareaen är starkt framträdande i Götebrgs ch Bhus än, där den utgör 45 % av utmarksareaen d. v. s. är nära ng av samma streksrdning sm skgsmarken. Anmärkningsvärt får måhända anses, att bndeskgarna ha den högsta prcenten berg, 46,8, under det att för övriga ägargrupper denna varierar mean 25-45 % eer i medeta34 % Även i Dasand upptar bergareaen en reativt str ande av utmarken, för hea andskapet ca 15 %- IJ Trädbestånd (tab. 10) Någn mera markerad skinad mean skgsmarksareaens fördening på skida trädbestånd hs ika skgsägarkategrier framkmmer ej i tabeen, då hagmarker utesutits. I amänhet är ckså prvyteantaet, sm igger bakm fördeningen, av så ringa streksrdning, att en jämförese bir ytterst vanskig. I Värmands än, där såvä aktiebagsskgar sm bndeskgar är representerade av ett reativt strt anta prvytr, visar tabeen, att övz*- M edde. från Statens skgsfrskningsinstitut. Band 44: 4

I8 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN skgsinbandningen i barrskgen är betydigt mindre inm den förra ägarkategrien än inm den senare; vidare visa de rena taskgarna prcentuet större förekmst hs aktiebag än hs bndeskgarna. Ejest förekmma taskgarna reativt rikigast i Skarabrgs än, granskgarna i Värmands än, ch detta gäer genmgående för samtiga redvisade ägarkategrier. För att ge bättre möjigheter ti jämförese mean de ika ägargrupperna redvisas i nedanstående tabe trädbeståndsfördeningen i km2 ch prcent för änen sammantagna (ta b. IO redvisar prvyteanta, vika icke utan vidare kunna summeras för de ika änen på grund av skida taxeringsprcenter). Mtsvarande tabeer ha ckså upprättats i det föjande beträffande huggnings- Skgsmark exkusive hagmark, fördead på trädbestånd i km2 varje särskid skgsägargrupp. ch i prcent inm Skgsägargrupp Trädbestånd Enskida Övriga enskida Gds- Bndeskgar skgar Redvisningsm- råd e Amärrna Aktie- bag Samt- iga s Taskg... { km 2 358,6 141,9 207,3 I 520,3 2 228, I... % 26,4 2],4 2I,I zr, 5 22,2 ''" ".::>i Granskg... { km 2 275,0 I45, 236,5 I 790,8 2 447,3 % 20,3 2],9 24,I 25.3 24,4 Barrbandskg... { km 2 302,2 IZI, 3 171, I I 263,2 I 857,8 ;:;;: CfJ % 22,3 20, r7,5 I7,9 I8,6 i< 'd " >i Barrbandskg med insprängt öv{ km 2 OJ.!'i 158,7 7I,9!07,7 794, I I 132,4 - % II,7 II,8 II, II,2... II,3 > "' B"v:g b":". h ]OV,kg '=.''{ km 2 262,8!27,5 258,3 I 699,6 2 348,2 CfJ +' CfJ % rg,3 20,g 26,3 24,I 2],5 ''" Summa (exkusive kamark)... { km 2 I 357,3 607,6 980,9 768, r 013, s % IOO, IOO, IOO, IOO, IOO, Taskg... { km 2 520,0 I 402,3 265, 2 782,6 4 969,9 % 26,I 26,8 2I,2 2I,I 22,9 km "' 2 459,3 I 945,9 329,9 4 309,3 7 044,4 - Granskg...... 1 % 2J,I J7,I 26,3 ]2,6 ]2,5 "' > CfJ +' CfJ ''" Barr bandskg... { km2 4I3, 2 857,3 208,3 2 I73, 2 3 652, % 20,8 r6,4 I6,6 r6,5 r6,8 r Barrbandskg med insprängt öv{ km2 231,5 420,8 148,5 I 365, 2!65, 8 a % II,6 8, II,g IO,J IO, :r: övskg... % r8,4 II,7 24, rg,5 I7,8 Bandad barr- ch övskg samt{ km 2 365, 6I5,8 301,3 2 57 I, 8 3 853,9 Summa (exkusive kamark)... { km 2 I 989, 5 242, I I 253, I3 20I, 9 2I 686, % IOO, IOO, IOO, IDO, IOO,

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE ch åderskasser. I dessa tabeer har skits på två mråden, des Västsverige exk. Värmand, des hea Västsverige, detta berende på Värmands reativa särstäning i skgigt avseende i förhåande ti de tre andra änen. Av denna sammanstäning framgår b. a., att rena ta- ch granskgar förekmma reativt ikfrmigt inm ika ägargrupper, dck med någn prcentue övervikt beträffande de förra hs amänna ch aktiebags skgar, beträffande de senare - för hea Västsverige - mera markerat hs aktiebag ch bndeskgar. Barrbandskgen är rikigast företrädd hs de amänna skgarna, medan gdsskgarna ha den mesta övskgen. Bnitetskasser (tab. 11) Den i tab. II redvisade bnitetskassfördeningen med edning av prvytrna hs ika skgsägargrupper är för starkt differentierad för att giva en överbick över bnitetsförhåandena. N edanstående tabå utgör ett sammandrag av tab. II med uträknad genmsnittig ideabnitet. Den innefattar därjämte en jämförese med mtsvarande bnitering enigt areaexteriören. I9 Område s k gsägargrupp Amänna Aktiebag Gdsskgar Bnde- skgar Samtiga L" ]e-. IPrv. t mje-. IPrv. t mje-.iprv. t mje-. IPrv. t mje-.iprvy y y y y t tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. tax. I. <;?-ötebrgs. Bhus r.\ S, I6 S, z61 4,62 4,72 5, 20 s. 251 s.4 s. IOI s.5 S, I I 2. Avsbrgs än... S, I9 S, I 7 S, I 3 S, I 2 S, I 7 s. 23 s,6 s,8 s,8 S, IO Dasand... 4.93 4.95 4,9I s,7 4,93 s,5 s, 01 s.3 4,98 s.3 Västergötand... s. 29 s. 23 s. 3 s, I 6 s, 3 I s. 33 5, r s,81 S, I3 S, I 3 3 Skarabrgs än... S,26 s. z8 s, I 6 s,8 s,64 S.74 S,30 S,35 S.33 S.37 4 Värmands än... 4 76 4,8 4,48 4 55 5, r S,04 4,67 4.73 4, 6r 4,67 Västsverige exk. Värm ands än 1-3... s. 22 s. 2 3 5, r r s,9 s. 38 S,46 5, I 2 S, I5 s. I5 s, I 81 ea Västsverige I -4.. s,8 S, r 4 55 4, 6r S,30 s. 37 4,92 4,96 4,87 4,91 Någn större skinad i bnitet föreigger icke hs de ika skgsägargrupperna inm Västsverige exk. Värmands än; möjigen kan utäsas, att gdsskgarna ha någt högre medebnitet än medetaet av ägarna. Beträffande hea Västsverige inverkar den höga areaandeen av aktiebags- ch bndeskgar inm Värmands än sänkande på medetaen för dessa ägargrupper. uggningskasser (tab. I2) Anagt med tab. r van har även beträffande huggningskasserna en specie tabe uttryckt i km2 ch prcent uppstäts (se nästa sida) för

20 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN 44' 4 skgsmark inkusive hagmark, fördead på huggningskasser i km2 ch i prcent inm varje särskid skgsägargrupp. s k g s ä g a r g r u p p Red- E n s k i d a vis- uggnings- nings- Amänna Övriga enskida Samtiga m- kass Aktiebag råd e Gdsskgar Bndeskgar km2 % km2 % km2 % km2 % km2 % A 56,9 4,0.::: 39,4 6, 46,7 4,4 556,3 6,7 699,3 6, I :< ci B:I 33,7 2,3 II, 7 I,8 I7,2 I, 6 77,3 0,9 I39,9 I, 2 "- B:2 I8S,3 I2,9 I27,8 I9,4 148, I3, 9 I I25, 8 I3,5 I 586,9 I3,8 bd " 'd en c 5!4,2 35,7 209,3 3I, 7 4I2, I 38,6 3 630, 43,4 4 765, 6 r:: 4I, 3 Ci D:I 337,8 23,5 I6S,5 25, I 28I, 6 26,4 I 85I, 7 22, I 2 636,6 22,9 $ "- D:2 II9,6 8, 3 43,5 6, 6 54,5 s, I 327,9 3, 9 545,5 4 7 m :r D:3 I64, 3 II, 4 ss,z 8, 3 8, 5 7,6 428,6 5, I 728,6 6,3 E 27,4 I,9 7,5 I, I 25,9 2,4 366,2 4,4 427,0 3, 7 Samtiga I 439,2 1001 0 659,9 JOO, I 66, 5 IOO, 8 363,8 IOO, II529,4 IOO, A 76,9 3,7 364,2 6,4 66,2 " 4,9 I 090,5 7,2 I 597, 8 6,6 bd,::: B:I 36, I I,7 75, 2 I,3 I9, 6 I,4 J40,9 0,9 27I, 8 I, I " > B:2 265,5 I2, 7 739, 0 13, I I76, I 12,9 I 670,2 II, 2 85, 8 II, 8 en +' en c 740,7 35,4 2 I9I, 7 38,8 488,2 35,8 6 6I, 9 39,9 9 482,5 39, ci D:I 556,4 26,6 I 460,3 25,8 39I, I 28,7 3 77I, 24,8 6 I78, 8 25,4 D:2 I59,4 7, 6 320,6 Ci 5,7 6, 5 4,4 777 5 s, I I 3I8, 5,4 D:3 2I6, 2 10,4 382,8 6,8 120, I 8,8 988,5 6,5 I 707,6 7, " E 39,7 I,9 I20, 3 2, I 42,9 3, I 696,7 4, 6 899,6 3,7 Samtiga 2 090,9 IOO, 5 654, I IOO, I 364,7 IOO, I j" I97, 2 IOO, 24 306,9 IOO, änen sammantagna. Av denna framgår, att >>garingsskgem, huggningskasserna C ch D: I, dminerar; bndeskgarna håa i rege den högsta prcenten av sådan skg. Den föryngringsmgna skgen, huggningskasserna D: 2 (i huvudsak) ch D: J, är reativt mest förekmmande på de amänna skgarna ch minst på bndeskgarna. A v övriga huggningskasser förefinnes E (tras- ch skräpbestånd) med den högsta prcenten hs bndeskgarna ch med den ägsta hs amänna ch aktiebag. Kamarkerna (A) ha ikaedes den största utsträckningen hs bndeskgarna ch den minsta hs de amänna, medan pantskgen (B: I) är rikigast företrädd hs de senare ch minst hs de förra. I Värmand är prvyteantaet för aktiebag ch bndeskgar tiräckigt strt för att möjiggöra en jämförese inm änet. Denna visar enigt tab. I2 en någt ägre förekmst av kamarker på aktiebagsskgarna än hs bndeskgarna (6,5 mt 7,8% av skgsmarksareaen inm resp. ägargrupp) ch en någt högre pantskgsprcent (I,3 mt 0,9 %; det ringa prvyteantaet i huggningskass B:I gör dck siffrrna säkra). Av ungskg (B:2) ha aktiebagen betydigt mer (Iz,z mt 8, %). Garingsskgen (C+D:r) väger

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 21 ungefär jämnt med någn övervikt för bagen, men av ädre, avverkningsmgen skg (D:2+D:3) ha bndeskgarna mer (14,8% mt 12,r för aktiebagen). uggningskass E har större utbredning hs bönderna än hs bagen (4,8% mt 2,3). Åderskasser (tab. 13) Endast för Värmands än beträffande aktiebag ch bndeskgar vågar man här göra någn egentig jämförese; det ringa prvyteantaet för ika ägarkategrier ch åderskasser ger inm övriga än en atför svag grund för jämföreser. I Värmand visa aktiebagen, sm van nämnts i fråga m huggningskasserna, en någt ägre kamarksprcent än bndeskgarna. I åderskasserna I-II igga de någt över bönderna, medan areaprcenten inm den medeåders skgen, III-IV, är ungefär ika. Av ädre skg (över 8 år, åderskass V+) uppvisa de två ägargrupperna båda ca 25 %, atså ej heer här är det någn markant skinad. Tabeen å sidrna 22 ch 23, sm visar summa area i km2 ch prcent för änen sammantagna, ger vid handen, att den ädre skgen inm det västsvenska mrådet har sin prcentuet största utbredning hs aktiebag ch amänna skgar, medan gdsen ch bndeskgarna ha betydigt mindre sådan area. Det framgår ckså av tabeen, att då Värmand tiägges övriga Västsverige detta medför större areaprcent ädre skg. Betesskadade areaer (tab. 14) Av tabeen framgår b. a. betesskadrnas mfattning på den egentiga skgsmarken (skgsmark exkusive hagmark); att sådana skadr uppträda ej endast på hagmark sammanhänger med att de åstadkmmas förutm av tambskap ckså av högvit. Av de ika änen företer Ävsbrg den högsta prcenten betesskadad egentig skgsmarksarea med ca 15 %; Götebrgs ch Bhus än har 12 %, Värmand g% ch Skarabrg knappt 8 %- Ti adees övervägande de är skadrna hänförda ti den ägsta skadegraden (under 20 %). Om hagmarken inräknas, utgör den betesskadade areaen i prcent av a skgsmark i de ika änen ca 21 % i Ävsbrgs ch i Götebrgs ch Bhus än, 15 % i Skarabrgs än ch drygt r % i Värmands än. Den förhåandevis åga siffran i sistnämnda än sammanhänger med den reativt ringa hagmarksförekmsten i jämförese med de andra änen. Om man frånser hagmarken, igga siffrrna för betesskadrna å bndeskgarna mycket nära medetaen för samtiga ägare, i en de fa någt under, viket tyder på att betesskadrna här är av ungefär samma streksrdning sm hs övriga ägargrupper tisammantagna (areaerna är för små ch

22 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN 44' 4 Redvisnings- Skgsägargrupp Kamark I a mråde " UJ Skgsmark inkusive hagmark, fördead på åderskasser i km2 km2 %1 km 2 %1 km2 I b Ia % km 2 % Å d e r s - km2 b.o '"d ;:::.!' Amänna... 56,9 4,0 55,3 3,8 II3,3 7,9 105,9 7, 3 r8r,2!2,6 ::;;;.s!' Ensk.: aktiebag.. 39,4 6, 20,7 3, I 70,6 10,7 66,7 r, r 77,8 II, 8 UJ s,j t:: <1.) $-I'"""'\ Övr. { gdsskgar... 46,7 4.4 29,7 2, 8 82,5 7,7!07, 2 r, r I3I,4!2,3 ensk. bndeskgar. 556,3 6,7 r8, I 2, I 749,7 9, 904,0 10,8 I!28, 5!3,5 Samtiga... 699,3 6, I 285,8 2,5 r r6, r 8,8 I 183, 8 r, 3 I 5!8, 9!3,2 " b.o Amänna... 76,9 3,7 62, I 3,0 I5I, 2 r 7,2 r46,s 7,0 238,4 aj Ensk.: aktiebag.. 364,2 6,4 113,2 2, 357,9 6, 3 386,7 6, 8 498,8.?J Övr. { gdsskgar... 66,2 4,9 32,4 2,4 102,2 7, 5!25,4 9, 2!50, 6 00 'r ensk. bndeskgar. r 090,5 7,2 297,2 I, 9 I 129,3 7.4 r 290,7 8, 5 I 659, 6 :> Samtiga... I 597,8 6,6 504,9 2, I I 740,6 7,2 I 949,3 8, 2 547.4 I b % r r, 4 8, 8 I I,!0,9!0,5 resutaten för säkra att tiåta jämförese med var ch en av dessa ägargrupper). Kmmer hagmarken ti, ha bndeskgarna dck den mesta betesskadade areaen på grund av högre hagmarksprcent. I Värmands än är den bedömda areaen tiräckigt str för att möjiggöra en jämförese mean aktiebagens ch böndernas skgar. Betesskadrna på den egentiga skgsmarken är prcentuet av samma streksrdning inm båda ägargrupperna, drygt 8 %; inräknas hagmarken stiger betesskadrna på bndeskgarna ti II %, på bagsskgarna btt ti 9 % av ttaa skgsmarksareaen inm respektive ägargrupp. Kap. III. Virkesförråd Kubikmassan under bark (tab. 15 a ch b) Tabeerna ge en jämförese mean de två riksskgstaxeringarna av virkesförrådet under bark. Vid jämföresen bör beaktas skijaktigheter i kuberingsmetd vid de båda taxeringarna - vid den tidigare taxeringen användes JNSONs frmpunktsmetd, vid den senare har tiämpats NÄsLUNDs kuberingsfunktiner; vid förändrade kubikmassebestämmande faktrer trde NÄsLUNDs metd ge ett någt högre värde beträffande ta ch kenare gran, för grövre gran ch björk snarare ett ägre. För andra övträd än björk är förråden vid den senare taxeringen framräknade med hjäp av 1 För Götebrgs ch Bhus än, Ävsbrgs än ch Skarabrgs än ha tiämpats kuberingsfunktinerna för södra Sverige, för Värmands än kuberingsfunktinerna för hea Sverige (se NÄsLUND: Funktiner ch tabeer för kubering av stående träd. Ta, gran ch björk i södra Sverige samt i hea andet. Medd. fr. Statens skgsfrskningsinstitut band 36 nr 3).

44: 4 RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 23 ch i prcent inni varje särskid skgsägargrupp. k a s s km2 III IV v VI vn-vnii IX+ Samtiga % km 2 % km 2 % km2 % km21% km21% km2 % 349,3 24,3 308,2 21,4 155,2 IO, 8 76,3 5.3 35.9 2,5 I, 7 O, I I 439,2 IOO, 135.6 20,6 123,5 r8, 7 82,6 12,5 34.3 5,2 6,4 I, 2,3, 3 659,9 r, 315,8 29,6 222,3 20,9 100,2 9,4 19,5 I, 8 9, 8,9 1,4 r 66, 5 IOO, 2 447 I 29,3 r 68, 2 19,2 6II,6 7.3 145.3 I, 7 32,5 0,4 0,5 ::1 8 363,8 IOO, 3 247.8 28,2 2 262,2 19,6 949,6 8, 2 275.4 2,4 84,6 0,7 5,9, II 529,4 IOO, 480,4 23,0 490,0 23,4 270,0 12,9 I II, I 5.3 55,6 2,7 8,7 0,4 2 090,9 IOO, I 237,2 21,9 r 299,4 23,0 831,2 14,7 382, I 6,8 150,4 2, 7 33. 0 0,6 5 654, I IOO, 394,6 28,9 310,6 22,7 133.8 9, 8 31,0 2,3!2, 9 0,9 5,0 0,4 I 364,7 IOO, 4 104,7 27,0 3 156, I 20,8 I 607,7 r, 6 580,6 3,8 224,3 I, 5 56,5 0,4 15 197.2 IDO, 6 216,9 25,6 5 256, I 2!, 6 2 842,7 II, 7 I 104, 8 4.5 443. 2!,8 IOJ,2 0,4 24 306,9 IDO, den tidigare taxeringens kuberingsta, emedan kuberingsfunktiner för dessa trädsag ännu ej föreigga färdiga'. Under tiden mean taxeringarna ha medehöjderna för ika trädsag ch diameterkasser stigit avsevärt, viket främst trde sammanhänga med att vid garingarna systematiskt utstämpats träd av sämre kvaitet (stamfrm), varigenm det kvarstående förrådet förbättrats i frmförhåande. Sammanstäningen överst på sid. 24 visar förråden av ta, gran ch björk enigt den 3.ndra riksskgstaxeringen, beräknade des med denna taxerings egna kuberingsta enigt NÄsLUNDs metd (a), des med den första riksskgstaxeringenski beringsta (b). Sm av tabån framgår, medför de nya kuberingstaen enigt NÄsLUND en förhöjning av förråden med upp ti 9 % för ta ch gran, medan beträffande björken en minskning är rege. Skinaden i kuberingstaen igger des i sjäva kuberingsmetden, des i den van berörda ökningen av medehöjderna inm ika diameterkasser. Vid jämföresen av förråden vid de båda taxeringarna enigt tab. rs a ch b måste vidare hänsyn tagas ti en sannik feuppskattning av förrådet vid den tidigare inventeringen med I a 2 % berende på att den taxerade bätesbredden någt varierar kring föreskrivna r m. Dessutm fanns en mindre de av den kubikmassa, sm redvisades 1928, på sådan mark, sm 1950 registrerades sm tmtmark ch där föjaktigen ingen förrådsinventering skett. Ifrågavarande kubikmassa brde såunda rätteigen vid en jämförese I I den redgörese för Värmands skgar enigt tre taxeringar, sm ingår i jubieumsskriften»statens skgsfrskningsinstitut 1902-1952>> (Medd. fr. Statens skgsfrskningsinstitut band 42 nr r), har övskgen beträffande taxeringen 1950 uppkuberats med framdeducerade gemensamma kuberingsta, baserade på prvträdsmateriaet från denna taxering. ärav förkaras den mindre skijaktigheten i de redvisade kubikmassrna.

ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN Län Trädsag Virkesförråd 5-45 + i I-ta m 3 sk. ub. å samtiga ägsag vid 2:a riksskgstaxeringen med tiämpande av 2 :a riksskgs- I :a riksskgstaxeringens taxeringens kuberingsta kuberingsta a b a-b -b-% Götebrgs. Bhus. ta 3 685 3 370 + 9,3 gran 5 933 5 428 + 9,3 björk I 583 I 556 + I,7 Ävsbrgs... 1 ta I8 828 I8 649 + I, gran 30 921 29 373 + 5,3 björk 5 797 6 190-6,3 Skarabrgs... 1 ta IS 700 15 126 + 3,8 gran 12 762 12 271 + 4,0 björk 4 I53 4 308-3,6 Värmands (exk. ta 35 978 33 455 + 7,5 Bjurtjärns s:n).. gran 65 461 6 886 + 7.5 björk 9 687 IO 338-6,3 Samtiga fyra än. 1 ta 74 I91 70 6 + 5,I gran 115 077 107 958 + 6,6 björk 21 220 22 392 -s,z subtraheras från förrådet vid den tidigare taxeringen. Areaen, sm förts ti tmtmark år rg48-5r, är emeertid såsm framgår av sammanstäningen å sid. 7 så betydig, att den därpå befintiga kubikmassan ej i nämnvärd grad kan påverka jämföresen mean taxeringsresutaten. Endast i Götebrgs ch Bhus än är ifrågavarande area av en sådan streksgrad (r,s %), att hänsyn i berörda avseende bör tagas. Av tab. rs a framgår, att ttaförråden ökat avsevärt inm aa fyra änen, reativt mest i Götebrgs ch Bhus än, där ökningen uppgår ti 6r %; i Ävsbrgs än är ökningen 47 %, i Värmands 26% ch i Skarabrgs 25 % Tab. 15 b är en speciaredvisning av de ika övträdsagen utm björk. Sm tidigare nämnts ha dessa trädsag kuberats med den första riksskgstaxeringens kuberingsta jämvä beträffande den andra taxeringens resutat. Föjande tabå utvisar de prcentuea förändringarna mean de båda riksskgstaxeringarna beträffande trädsag (skinaden mean resutaten prcent av r:a taxeringens resutat; ökning +, minskning -): Län Ta Gran Björk Övr. öv Samtiga Götebrgs. Bhus... + 63 + 70 + 59 + 20 + 61 Ävsbrgs... + 34 + 7I + 17-9 + 47 Skarabrgs... + 17 + 46 + 14 + 5 + 25 Värmands... + 24 + 36-3 -I8 + 26

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 25 De kraftiga ökningarna av virkesförråden sammanhänga sm synes främst med starka stegringar av barrskgsförråden. Granen har genmgående ökat mest, i Götebrgs ch Bhus än ch Ävsbrgs än med inte mindre än ca 70 %- Taförrådet företer den största stegringen i Götebrgs ch Bhus än med 63 % mt endast 17 % i Skarabrgs än. Björken har ökat kraftigt i Götebrgs ch Bhus än ch har även titagit i Ävsbrgs ch Skarabrgs än. Övriga övträdsag sammantagna ha ckså ökat avsevärt i Götebrgs ch Bhus än, medan övskgen över huvud minskat påtagigt i Värmand (för björken rsakas minskningen het av ändrad kuberingsmetd). Beträffande de enskida»övriga övträdsiagem bi aa jämföreser säkra på grund av de reativt betydiga förråden. Förändringarna (i%) inm ika dimensinskasser framgå av nedanstående sammanstäning: Län Diameterkassgrupp 5-14,9 15-24,9 25 + 5-25 + Götebrgs. Bhus... +25 +56 +127 +6I Ävsbrgs... +r +38 + g8 +47 Skarabrgs... + 6 +I7 + 45 +25 Värmands... - I +27 + g6 +26 Förråden visa genmgående starkare stegring ju grövre dimensinskassen är. Den grövsta kassen visar ökningar på mkring r % eer däröver i tre av änen; den minsta ökningen har här Skarabrg med >>endast» 45 %- I första hand är de kraftiga stegringarna av förråden mean taxeringarna att söka i ådersförskjutningarna under meantiden (ca 20 år). Om man tiämpar virkesförrådet per ha inm de ika åderskasserna vid den första taxeringen på areauppgifterna för mtsvarande åderskasser enigt den andra taxeringen ch jämför de såunda förskjutna förråden med de resutat, sm erhös vid den andra taxeringen, framkmma föjande siffrr: Län Förråd i mij. m 3 sk. u b. 5-45+ Ådersförskjutet Enigt 2:a tax. från r:a tax. Götebrgs. Bhus... II,4 12,2 Ävsbrgs... 55,9 57,4 Skarabrgs... 33,5 34,3 Värmands... 107,2 113,2 Kubikmassan på bark ttat ch per ha (tab. 16 ch 17) Tab. r6 ger en sammanstäning av kubikmassan på skgsmark ink. hagmark diameterkassvis ttat ch per ha med fördening på huvudträdsag. 3*- Medde. från Statens skgsfrskningsinstitut. Band 44: 4

26 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN Det högsta förrådet per ha håer Skarabrgs än med r2 m 3sk., Värmand har rj, Ävsbrg rs ch Götebrgs ch Bhus än 86 m 3sk. per ha. Sistnämnda åga siffra sammanhänger med den reativt stra utbredningen i änet av kamarker ch hagmarker ch gest bevuxna skgsmarksareaer överhuvud samt på ägre förråd i de ädre åderskasserna. Ävsbrgs än redvisas även med uppdening på de två huvudmrådena. I Dasand är förrådet per ha avsevärt högre än i västgötadeen, rrs m 3sk. mt r. Tab. r7 redvisar kubikmassan per ha samt prcentue trädsagsfördening, des på skgsmark ink. hagmark inm ika skgsägargrupper, des på egentig skgsmark ch på hagmark. För att kunna göra en jämförese mean ägargrupperna är det nödvändigt att bedöma med viken säkerhet de ika uppgifterna kunna anses bestämda. Detta gäer särskit siffrrna inm de skida änen. Nedanstående sammanstäning visar kubikmasseuppgifterna för virkesförrådet per hektar från cm ch de medefe, sm beräknas vidåda dessa uppgifter. Medefeen är här beräknade med edning av erfarenhetsta gäande prvytetaxering i nu utförd frm. Kubikmassa i m 3sk. per hektar (från cm) för skida skgsägargrupper med angivna absuta medefel Götebrgs Ävsbrgs Skgsägar- Skarabrgs Värmands ea grupp. Bhus än än än än Västsverige Amänna... g1,4 ± 4,I 131,2 ± 5,6 141, I ± 5, 6 120,5 ± 6,6 127, I ± 3, 2 Aktiebag... 74,6 ± 8,2 rr6,7 ± 5,7 122,4 ±g, I rg,5 ± 2,2 II0,3 ±I, g Gdsskgar... g, g ±g, I II7,4 ± 5,2 I2I, ± 5,7 II2,8 ± g, rr6,8 ± 3,5 Bndeskgar... 84,6 ± I, 5 gg,3 ± 1,5 III,7 ± 2,6 I04,I±I,8 rr, 8 ± r, Samtiga... 85,6 ± r,4!04,7 ± 1,4 rrg,5 ± 2,2 107,3 ± 1,3 r6,g ±,8 Vid studium av uppgifterna bör man icke försöka tka skinader, vika understiga de sammanagda enka medefeen, då dessa skinader i dyika fa med str sannikhet kunna ber på enbart representatinsfel För en jämförese mean ägargrupperna håa vi ss därför ti summaavsnitten. De amänna skgarna håa det högsta förrådet per ha. Därnäst kmma gdsskgarna samt därefter aktiebagen ch sist bndeskgarna. Vid jämföresen av förråden per ha bör beaktas ikheter i markbniteten samt i skgens sammansättning beträffande åder ch trädbestånd. Vi återgå ti tab. r7. Virkesförråden per ha på hagmark är åga, i strt sett endast häften av förråden på egentig skgsmark. Av denna tabe framgår ckså den prcentuea trädsagssammansättningen inm ika än ch ägargrupper, viken står i samband med den i tabeerna 3 b ch r redvisade trädbeståndsfördeningen. Beträffande änsförråden på skgsmark ink. hagmark dminerar granen med mkring eer över s% av kubikmassan med undantag av Skarabrgs än, där taen har det större förrådet (46 /).

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 27 I övriga än håer taen mkring 30 % av förråden eer någt däröver. Björken intar en bygsam tredje pats med ca r% av förråden, medan övriga övträdsag är av ringa streksrdning, 2-5 %, utm i Götebrgs ch Bhus än, där de håa 8 % av förrådet på skgsmark ink. hagmark. Inm de ika ägarkategrierna framkmma inga deciderade skinader ifråga m trädsagssammansättningen. Kap. IV. Tiväxt (tab. 18) Tiväxtberäkningarna, sm här avse förrådet över r cm vid brösthöjd, grunda sig på individue bestämning för varje prvträd avseende en femårsperid. Med hjäp av trädsags- ch diameterkassvis framräknade genmsnittiga åriga massativäxtprcenter (pm), sm tiämpas på mtsvarande kubikmassr, häredas tiväxtkvantiteterna. De i tabeerna angivna åriga tiväxtsiffrrna avse såunda medeta för femårsperiden närmast före taxeringstifäet (taxeringsåret atså ej inräknat). Vid beräkningarna har ingen justering ti nrma-(mede-)kimat utförts, iknande den sm verkstädes i rapprten över riksskgstaxeringen av Kpparbergs än (Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut Band 37 nr g), ej heer tiägg för tiväxt å under periden avverkat förråd. I detaj har tiväxtbestämningen tigått såunda. För varje prvträd över r cm vid brösthöjd av ta ch gran bestämdes brösthöjdsdiametern för fem år sedan- genm mätning av brrspånet i skgsfrskningsinstitutets årsringsmätningsmaskiner - samt höjden för fem år sedan - faststäd sm skinaden mean nuvarande trädhöjd ch fem års tppsktt. Med dessa bägge värden sm variaber erhös därefter trädets kubikmassa för fem år sedan ur Näsunds mindre kuberingsfunktiner (se NÄsLUND: Funktiner ch tabeer för kubering av stående träd. Ta, gran ch björk i södra Sverige samt i hea andet. Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut Band 36 nr 3), vika för ändamået uppstäts i tabefrm. Ur samma funktiner bestämdes även nuvarande kubikmassan med edning av nuvarande diameter ch höjd. Skinaden mean de båda såunda bestämda kubikmassrna (under bark) var trädets tiväxt under bark under femårsperiden närmast före taxeringen. För varje än summerades därefter prvträdens tiväxter samt nuvarande kubikmassr trädsags- ch diameterkassvis, varefter massativäxtprcenter under bark (Pmub.) beräknades (diskantprcent). Beträffande tiväxten för övträd har ett annat förfaringssätt måst tiämpas, enär tppskttsbedömning här ej kan verkstäas. För varje prvträd bestämdes genm brrspånsmätningen brösthöjdsdiametern för fem år sedan. Med edning av kvadraterna för denna ch för nuvarande diametern erhös trädets grundytetiväxt under femårsperiden. Prvträdens grundytetiväxter samt nuvarande grundytr summerades änsvis på trädsag ch diameterkasser, varefter tiväxtprcenter (diskntprcent) för grundytan under bark (pguh.) kunde beräknas. Utgående från antagandet, att förhåandet mean massa- ch grundytetiväxtprcent är apprximativt detsamma för ta sm för övträd i ika diameterkasser, erhös tiväxtprcenter för övträdens kubikmassa under bark (Pmub.) såunda: Pmub. för öv= Pgub. för öv X k 1 (k 1 = pmub. för ta i mtsvarande diameterkass), pgub. där k 1 är en i rege mean r, z ch r, 4 varierande knstant. De såunda beräknade åriga tiväxtprcenterna för ika trädsag ch diameterkasser tiämpades sedan på mtsvarande virkesförrådssiffrr, varigenm erhös åriga tiväxtbepp under bark för förrådet över r cm vid brösthöjd.

28 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN 44: 4 Beträffande förrådet under r cm vid brösthöjd ha inga tiväxtsiffrr framagts; metdiken härför, sm principiet grundar sig på inväxningen över kassgränsen r cm under tiväxtperiden, är under utarbetning. Tab. r8 ger en jämförese mean de åriga tiväxtkvantiteterna beträffande förrådet under bark över r cm vid brösthöjd vid de båda riksskgstaxeringarna för ika trädsag ch diameterkasser. Liksm ifråga m förrådsuppgifterna är ej heer tiväxtsiffrrna direkt jämförbara, enär de framräknats genm tiämpande av tiväxtprcenter på förrådssiffrrna. Samma svagheter, sm vidåda förrådsjämföresen, (se sid. 22-24) häfta såunda ckså vid jämföresen av tiväxtkvantiteterna. Sm tidigare nämnts, är de framräknade tiväxtbeppen ej justerade ti >mrmakimat». Bedömningen har skett för ika perider vid de två taxeringarna, vika perider förete avsevärda variatiner i kimathänseende. År r928-29 mfattade tiväxtbestämningen en tiårsperid, år r949-5r en femårsperid. Enigt skgsfrskningsinstitutets årsringsundersökningar visar periden r9r8-28 ett kimat sm ur tiväxtsynpunkt är avsevärt bättre än medekimatet för åren r9-4r, medan periden r944-50 i detta avseende endast igger någt över samma medeta. En justering ti medekimat skue atså innebära sänkningar av tiväxtprcenter ch -kvantiteter, vika beve större för den förra taxeringen än för den senare. Sm synes uppvisar tiväxten betydande ökningar inm de ika änen, speciet granen visar genmgående starka stegringar i tiväxtbeppen. Detta sammanhänger främst med ökningarna - ådersförskjutningarna - hs mtsvarande förråd, där ju granen sm tidigare reaterats ökat särskit starkt. En justering i kimathänseende enigt van skue ytterigare accentuera de knstaterade tiväxtökningarna. Tiväxtprcenterna (Pm) för förrådet under bark r-45 + vid de båda taxeringarna framgå av föjande tabå: Län Tiväxtperid Ta Gran Björk Övr. Samtöv iga Götebrgs. Bhus { Ävsbrgs... { 1944-48 4, 24 4,78 s. 66 4.34 4,68 1919-28 4> I 3 4,6 s, 4,2S 4,46 1944-48 3, s 4.32 4,40 4, I 2 4,04 1919(18)-z8(27) 3,96 4,46 4. s 8 4,66 4,30 Skarabrgs... { 194S(46)-49(s) 3,6 4 64 4,43 4,82 4 I3 1919-28 3.77 4,24 4,76 4.S 6 4,08 s, s s 3, ss 1919-28 3, s 4,01 4 I 3 4,78 3. 87 Värmands... { 194S-49 3.3 8 4,s 4,03 I Götebrgs ch Bhus än ha prcenterna genmgående höjts, i Ävsbrgs än däremt minskats, medan i Skarabrgs ch Värmands än taens ch björkens Pm sänkts, men granens ch det övriga övets höjts.

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE z g Ovan är skidrat, hur Pm beräknats vid den senare taxeringen. Vid den tidigare taxeringen skedde detta för varje enskit prvträd enigt JNSONs frme Pm= pg + Pfh, d. v. s. massativäxtprcenten = grundytetiväxtprcenten + tiväxtprcenten i frmhöjd. Därefter erhös trädets tiväxt genm att tiämpa detta Pm på trädets kubikmassa. Diameterkassvis för skida trädsag summerades sedan prvträdens tiväxter ch bestämdes massativäxtprcenten adees sm vid den senare taxeringen. För träd under 4 m i höjd häreddes tiväxten direkt med hjäp av en annan JONSON -frme: där Zm är åriga massativäxten (i dm3 ), D brösthöjdsdiametern ub. (i cm) samt Zr sista årsringens bredd (i cm). För ett mindre prvträdsmateria av barrträd från Nrrand utfördes en jämförande undersökning mean de båda metderna, varvid det visade sig, att den vid andra taxeringen tiämpade metden för ta gav i medeta ca 2 %. för gran ca 5 % ägre tiväxt än m den vid första taxeringen tiämpade metden använts. Om de båda metderna se närmare >)Vid andra tiksskgstaxeringen av Nrrand åren 1938-42 använd metdik ch härm vunna erfarenheten (SOU I947: 36). Den reativa tiväxtstegringen mean taxeringarna enigt tab. I8 är störst inm de grövre diameterkasserna, där ju ckså kubikmassan ökat mest. De prcentuea förändringarna för ika trädsag (skinaden mean tiväxten vid andra ch första taxeringen i prcent av sistnämnda kvantitet) framgå av föjande sammanstäning, varvid inm parentes angivits mtsvarande förändringar av virkesförrådet: Län Ta Gran Björk Övr. öv Samtiga Götebrgs. Bhus. + 76 ( + 63) + S ( + 70) + g8 (+59) + I9 ( + 20) + 75 ( + 6I) Ävsbrgs... + 2I ( + 34) + 70 ( + 7I) + I9 ( + I7) -I8 (- 9) + 43 ( + 47) Skarabrgs... + I4 ( + I7) + 6 ( + 46) + 9 ( + 14) + r6 ( + 5) + 29 ( + 25) Värmands... + 25 ( + 24) + 44 ( + 36) + 2 (- 3)- 2 (- r8) + 32 ( + 26) Sammanfattning Det i föreiggande rapprt behandade mrådet, )>Västsverige)>, innefattande Götebrgs ch Bhus än, Ävsbrgs än, Skarabrgs än samt Värmands än, övergicks åren Igz8-zg av den första riksskgstaxeringen; denna utfördes sm en ren injetaxering. Åren I949-5I var mrådet föremå för en ny inventering; den andra riksskgstaxeringen var, iksm i södra Sverige i övrigt, en prvytetaxering, d. v. s. virkesförrådet uppskattades på utmed taxeringsinjerna regebundet utagda prvytr, medan areaen fördeades med stöd ckså av ängdmätningen utefter injerna. De fyra änen inm mrådet förete i skgigt avseende en de skijaktigheter. Värmands än intar härvidag en särstäning genm sina vidsträckta samman-

30 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN hängande skgsmarksareaer. Av änets andarea utgöres 73 % eer r 277 hektar av skgsmark med en genmsnittig ideabnitet av 4, 7 m 3sk. per hektar ch år ch en kubikmassa per hektar av 107 m 3sk. I Ävsbrgs än täcker skgsmarksareaen 55 % av andareaen ch mfattar inaes 647 hektar med en genmsnittsbnitet av 5, I samt med en kubikmassa av 105 m 3 sk. per hektar. Skarabrgs än har en skgsmarksarea av 342 hektar utgörande 42 % av andareaen, genmsnittsbniteten är reativt hög, 5,4 m 3 sk. per hektar ch år, iksm kubikmassan per hektar,!20 m 3sk. skgfattigast är Götebrgs ch Bhus än, där skgsmarksareaen endast utgör 33 % av andareaen eer r63 hektar; genmsnittiga ideabniteten är 5, I ch kubikmassan per hektar endast 86 m 3 sk. Ti vanstående siffrr bör anmärkas, att Värmands än har reativt iten hagmarksarea, endast ca 2 % av skgsmarken, medan Götebrgs ch Bhus än har mest sådan area med ca r % av skgsmarken. Sistnämnda än har dessutm tämigen stra areaer junghedar samt gest bevuxna skgsmarker i övrigt. Virkesförråden under bark ha enigt tab. 15 stigit avsevärt inm de ika änen under tiden mean de två taxeringarna. Den starkaste stegringen visar Götebrgs ch Bhus än med drygt 6 %, i Ävsbrgs än är ökningen knappt 50 %, medan förråden i Skarabrgs ch Värmands än stigit med vardera ca 25 % Sammanagt inm hea mrådet har det ttaa virkesförrådet under bark över 5 cm vid brösthöjd stigit från r64 mij. m 3sk. ub. år 1928-29 ti 217 mij. år 1949-5!. stegringarna i virkesförråden sammanhänga huvudsakigen med ådersförskjutningarna under tiden mean taxeringarna. Vid jämförese mean förrådsuppgifterna måste hänsyn tagas ti skijaktigheter i taxeringsförfarande ch kuberingsmetder vid de båda riksskgstaxeringarna (jfr sid. 22-24). Vid den andra riksskgstaxeringen redvisades resutaten på ägargrupper -ingen sådan uppdening gjrdes vid den första taxeringen- ch uppgifter ha b. a. framagts (tab. 17) över kubikmassa per hektar hs skida skgsägarkategrier (amänna skgar, aktiebagsskgar ch övriga enskida skgar, de sistnämnda uppdeade på gdsskgar ch bndeskgar). Det största virkesförrådet per hektar ha de amänna skgarna, därnäst kmma gdsskgarna ch aktiebagen medan bndeskgarna håa den ägsta kubikmassan per hektar. Anagt med virkesförrådet visar tiväxten kraftiga stegringar under tiden mean de båda inventeringarna. Vid den första taxeringen mfattade tiväxtbestämningen en tiårsperid, vid den andra en femårsperid. Dessa båda perider förete ur tiväxtsynpunkt vissa ikheter; under det att den förra i detta hänseende var avsevärt bättre än medekimatet för åren 1900-4I, visade den senare periden ett kimat sm i genmsnitt endast åg någt över detta medekimat. Den sammanagda tiväxten under bark för förrådet

44: 4 RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 3I över IO cm vid brösthöjd uppskattades inm hea mrådet vid den första taxeringen ti15,9 mij. ch vid den andra ti8, mij. m 3 sk. ub. Liksm ifråga m kubikmassan sammanhänga ökningarna i tiväxten huvudsakigast med förrådets ådersförskjutningar mean taxeringarna. Dessa ådersförändringar framgå för det västsvenska mrådet i dess hehet av nedanstående sammanstäning, där skgsmarken uppdeats på fyra utveckingsstadier, nämigen kamark, yngre skg (under 40 år), medeåders skg (4-8 år) ch ädre skg (över 8 år). Tax.-år Kamark Medeåders Yngre skg Ädre skg skg S:a % % % % % 1928-29 9 42 39 O IOO 1949-51 7 28 47 r8 IOO Sm synes har den stra areaen av yngre skg förskjutits över ti medeåders skg ch den ädre skgen ökat avsevärt. Af!förd itteratur AGBERG, E. 1948. Riksskgstaxeringen av Kpparbergs än åren 1943 ch 1944. - Medd. fr. Stat. skgsfrskn.-inst. Band 37 nr g. -- 1952. statens skgsfrskningsinstitut 1902-52. Kap. VI. Avd. för skgstaxering. - Medd. fr. Stat. skgsfrskn.-inst. Band 42 nr I sid. 227-246. NÄsLUND, M. 1947. Funktiner ch tabeer för kubering av stående träd. Ta, gran ch björk i södra Sverige samt i hea andet. - Medd. fr. Stat. skgsfrskn.-inst. Band 36 nr 3 Riksskgstaxeringsnämnden, 1932. Uppskattning av Sveriges skgstigångar verkstäd åren 1923-29. - statens ffentiga utredningar 1932: 26. 1937] års riksskgs taxeringsnämnd, 1947. Vid andra riksskgstaxeringen av Nrrand åren 1938-42 använd metdik ch härm vunna erfarenheter.- Statens ffentiga utredningar I94T 36. TERSMEDEN, C. 1951. Några föreöpande resutat från riksskgstaxeringen av Götebrgs ch Bhus än, Ävsbrgs än samt Värmands än. - Medd. fr. Stat. skgsfrskn. inst. Serien uppsatser nr 21. Ingår även i Sv. skgsv.-fören:s tidskr. nr 4 1951. Summary In 1928-29 the first natina frest survey f the regin f West Sweden --cmprising the fur prvinces (än) f Götebrg and Bhus, Ävsbrg, Skarabrg, and Värmand-was carried ut, using the ine-survey methd. In 1949-51 a seend inventry was made, the methd empyed this time being a cmbined ine- and sampe-pt-survey f the same type as was u sed in the preeecting inventries in suthern Sweden. Amng the prvinces f West Sweden Värmand has by far the argest frest area, bth reativey and absutey. The fwing tabe shws frest areas, average idea prductivity (site), and vume f grwing stck in the varius prvinces:

32 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN Frest and A verage idea prductivity Vume f grwing stck Prvince % m 3 sk. 1 ) cub.feet 2 ) IOOO IOOO f per per hectand hectare acre acres are s area and year and year m 3 sk. 1 ) cu b. feet 2 ) per hectare per acre Götebrg and Bhus 163 403 33 s,r 73 86 I 223 Ävsbrg... 647 r 6 55 s, I 73 rs I 496 Skarabrg 342 846 42 5,4 77 120 I 707 Värmand... r 268 3 134 73 4,7 67 107 I 533 1 ) m 3 sk. (>>skgskubikmeter»)= cubic metres f standing trees incuding bark ( >>frest cubic metres>>). 2 ) standing trees incuding bark. Cncerning the abve figures it shud be nted that in Värmand there are cmparativey sma areas f wded grazing ands, ny abut z % f the frest area, whereas in the prvince f Götebrg and Bhus there are rughy r % f such ands. In this prvince there are as reativey arge areas f pen ing heaths and ther thiny stcked frest ands. Accrding t tabe rs (page 59) the grwing stck (exeuding bark) in the varius prvinces had increased substantiay between 1928-29 and 1949-51. In the prvince f Götebrg and Bhus the increase is a itte mre than 6 %, in Ävsbrg barey s %, and in Skarabrg and Värmand abut 25 %. In the whe regin the tta grwing stck (excuding bark) f trees mre than 5 cm (z inches) at breast-height had increased frm 164 miin cubic metres (5 779 miin cubic feet) t 217 miin cubic metres (7 667 miin cubic feet). The increases are mainy due t changes in age-distributin during the time between the tw inventries. When making camparisans between the resuts, differences in methds f survey and vume cacuatin shud as be taken int cnsideratin. In the seend natina frest survey resuts were registered fr different grups f frest wners; this was nt the case in the first survey. Thus, figures f the vume per hectare fr wner-grups (pubic frests, cmpany frests, ther private frests-the ast grup being subdivided int estate frests and farm frests) are presented in tabe 17 pertaining t the seend inventry. Pubic frests have the highest cubic vume per hectare, fwed by estate and cmpany frests; farm frests hd the west vume per hectare. The increment, anagans t tie grwing stck, as shws big increases between the tw inventries. Increment estimatins were based n a terr-yearperid in the first survey, but n a five-year-perid in the seend rre. Naturay, these tw perids vary samewhat in eirnatic aspects. The terryear-perid shwed cnsideraby better grwth cnditins than the average eimate fr the years rg-41, whereas the five-year-perid had a eimate ny just better than the average. In the whe regin the tta increment (excuding bark) f the stck ver r cm (4 inches) at breast-height was estimated at 5 9 miin cubic metres (207 miin cubic feet) in rgz8-zg

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 33 and at S. miin cubic metres (282 miin cubic feet) in 1949-51. This increase is chiefy due t the changes in age-distributin f the grwing stck between the tw surveys. These changes are ceary shwn in the tabe given bew, cvering the whe regin f West Sweden; the frest area has been divided int fur stages f devepment: bare (treeess) areas, yung frests (ess than 40 years f age), midde-aged frests (4-S years), d (mature) frests (mre than S years f age). Year f Bare Yung Midde-aged Od survey areas frests frests frests Tta J928_:_29 9 % 42 % 39 % JO % JOO % J949-5J... 7 % 28 % 47 % J8 % JOO % As may be seen, the arge areas f yung frests in the first survey have mved ver t midde-aged frests. The d frests have increased their area cnsideraby between the inventries.

TABELLER

- Tab. 1. Landareaen, fördead i km2 ch i prcent på ika ägsag vid taxeringarna åren I949-SI ch I928-29. skgsmark ( skgsprduktiv mark)') Fjä- Inägjrd därav barr- Diverse Tta (Inägr ch Myr Berg skgsmark andarea Redvisnings- Tax e- tmtmark) Inaes2) mråde ringsår f. sandsfät d. fyg- r ]Ung h e d ar h agrnar k mark 1 km % km % km+atkm 2 i-km :;-km"% km % km % km % 4, I 505 30, 3 Götebrgs ch I949 r 602 32,3 I Ö3I 32,9 - - 56 3.4 r6 g, 8 - - rg8 27, 5 4 g63 IOO, Bhus än... I929 I 507 30,8 I 6g6 34,6 - - - - - - - - 225 4, 6 I 444 29, 5 24, 5 4 8g6 100,'0 Ävsbrgs än... I949 3 485 29,9 6 474 ss. 4 - - I8 0,3 523 8, I - - I 031 8, 8 598 s, I 97, 8 II 68s IOO, Ig28-2g 3 gi 26,5 6 656 57, - - - - - - - - I 410 12, I 455 3.9 66, 6 II 678 100, I Dasand3) Västergötand 3 ) 1949 I 041 28, I I 964 53, I - - 3, 2 I45 7.4 - - 263 7. t 406 I I, 28 0,7 3 702 4 ) 100, I929 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - I949 2 444 30,6 4 s r 56,5 - - r s 0,3 378 8,4 - - 768 g,6 192 2,4 6g,9 7 g834) IOO, rg28-2g - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Skarabrgs än.. rgs-sr 4 203 52, 3 424 42,3 I, 5, I 275 8, - - 326 4, 8 r, 54 0,7 8 87 r, I929 3 83! 47.4 3 68 44.7 - - - - - - - - 490 6,I 6g,8 77 I, 8 075 r, Värmands än 6) r g s 2 750 15,7 12 68r 72,6 r 0, I - - 227!,8 13, I 488 8, 6 430 2,5 rs 0,617467 r, exk. B jurtjärns s :n 1929 2 720 r s. 61!2 318 70,51- - 1- - 1- - 1- ) - I grg II, 404 2, 3 103, 6II7 464 IOO, 1 ) Redvisades vid 1928-29 års taxering efter någt andra grunder. 2 ) Enigt 1945 års fastighetstaxering: för Götebrgs ch Bhus än r 643 km2, Ävsbrgs än 6 4r km2 (Dasandsdeen I 97I km2, Västergötandsdeen 4439 km 2 ), Skarabrgs än 3 320 km2 samt Värmands än I2 362 km2 3) Ävsbrgs än redvisades ej på änsdear vid Ig28-2g års taxering. 4 ) Tta andarea en. statistisk årsbk: för Dasandsdeen 3 686 km2 ch för Västergötandsdeen 7 999 km2; de uppkmna skinaderna ha ej utjämnats (se närmare sid. 6). 5) Vid I929 års taxering registrerades fjäbarrskgsmarken (7 km2) sm skgsmark ch redvisades då efter någt annrunda grunder. 6 ) Värmands än ink. Bjurtjärns s:n en. tax. I g s: inägjrd 2 782 km2, skgsmark I2 777 km 2 (varav r km2 f. d. fygsandsfät ch 230 km 2 hagmark), fjäbarrskgsmark I3 km2, myr I 493 km2, berg 434 km2, div. mark I06 km2, summa tta andarea 17 6s km2 km2 %... "!'".... :::0 P'! UJ UJ P'! 0 UJ >--3 >- x tij :::0 z 0 tij z >- < < >-: UJ >--3 UJ < tij :::0 0 tij (.;,) '

Tab. 2. Myrar, fördeade på undertyperna rismssar, starrmssar ch kärr. Utförd dikning på dessa typer i prcent ch km 2 Rcd,iminge=Me Rismssar starrmssar Kärr Summa därav dikade därav dikade därav dikade därav dikade Ttat Ttat Ttat Ttat km2 km2 km' km2 km2 km 2 % km2 km' % % % g, I r 73 g,4 7 I4 - - IgS s, 5 r7 Dasand... rs s, 6 I6 56 q, 3 s 27 - - 263 g, 24 götebrgs.bhus än III Avsbrgs än... 6g4 I I, I 77 202 7. 5 I6 I35 2,9 4 I 03I g,4 g7 Västergötand... 5I4 I I, 9 6I q6 5,5 s IOS 3,6 4 76S g,5 73 Skarabrgs än... Igg?, 14 6g 3,3 2 ss I, I 326 5, 3 r7 Värmands än... Sg6 6,8 61 4g5 3,8 r g r2 0,4 I I 4g3 5.4 Sr --- Anm.: Dikade myrar avse marker, sm ej mförts ti skgsmark. Tab. 3 a. Skgsmark inkusive hagmark med fördening i prcent på skida trädbestånd vid taxeringarna åren 1949-51 ch 1928-29. Trädbestånden redvisade enigt vid 1928-29 års taxering tiämpade grunder. Kamark ingår ej i redvisningen. Redvisningsmråde Götebrgs ch Bhus än... Ävsbrgs än... Skarabrgs än... :uj;s s :n } Taxeringsår Taskg Granskg Trädbestånd Barrband- IBandad barrskg ch övskg Lövskg Summa {Ig4g g, 3 13,7 2I, 5 45,8 g,7 r, rgzg 13.3 I g, I 23,7 27,9 16, IOO, f 1g4g g, z 13, z 33. 0 40,4 4,Z IOO, \rg2s-ig2g I4, 9 II,4 36, 2S, I g, 6 IOO, frgs-rgs1 16,7 7,4 30,8 36,5 8, 6 r, \ rg2g 1S, 8 s. 5 3I,4 30, I r4,2 IOO, {1gs I3, 8 22,9 33, 2 2S, 5 1,6 r, rg2g g,9 r6, 9 37.8 33,7 I,7 IOO, w ry)!"j?:?'i ::q > c;j td!"j?: c;j n ::q n >?::! r >-!"j?: UJ is:: t-rj tj!"j z... t-....

...... Tab. 3 b. skgsmark ch hagmark med fördening i km2 ch prcent på skida trädbestånd vid taxeringarna åren 1949-51 enigt de grunder, sm tiämpades vid dessa taxeringar. Ägsag Barr band- Barrband- Bandad Summa Ka- Taskg Granskg skg med barr- ch Lövskg exk. skg Redvisningsmråde mark/ inspr. öv. övskg kamark km 2 km 2 km2 % % km 2 % km 2 % km" % km" % km 2 % Summa Göteb.. Bhus än IZ3, 8 ZII, 2 IS,7 36I, 5 z6, 8 I76, 3 13, I IS3. 6 II, 4 401,4 z g, 8 4Z,9 3,2 I 346,9 r, I 470,7 r Ävsbrgs än... zg6,4 I OS6, 8 r8, 7 I s8, 3 z8, r r8z, I Z0,9 703,5 IZ,4 I 6z, 9 I8, 8 69,3 I, 2 s 6S4. 9 IOO, s 9SI, 3 s Dasand... 73, 2 ZS3. 8 I4, 5 S3I,9 30,5 398, I 22,8!40, 6 I3, 8 3I3, I 17,9 8,6 0,5 I 746, I IOO, I Sr g, 3 (/) b) Västergötand... ZZ3, 2 803,0 Z0,5 I 048,4 z6,8 784,0 20, I 46Z, 9 II, 8 749,8 r g, 2 60,7 I,6 3 g8, 8 IDO, 4 I3Z, Skarabrgs än... 137,6 g6, I 31,9 ss, s r6, 8 499,4 r6, 6 Z7S.3 9, I 7z8, I Z4, 2 43,6 I, 4 3 012, r, (f) 3 149.6 Värmands än... 87s. 7 z 741,8 Z3,5 4 S97, I 39.4 I 794,2 IS,4 I 033,4 8, 8 rss,7km 2 IZ,9% II 67Z,2 r, IZS47.9 Göteb.. Bhus än Z4, 8 6,8 s, 12, I g, 6,4 4. 7 5,3 3,9 76, s6,2 z8, 7 21,2 I3S, 3 r, r6, I "' r Ävsbrgs än... 78, I9,8 4,5 4S,6 I0,2 r6, I 3, 6 37,8 8, 5 zs8, 6 ss, I 67,0 IS, I 444,9 r, 5ZZ,9 s Dasand... 21,0 8, 5 6,9 IZ, 9, 7 6,2 s, 8,4 6, 8 81,4 66, 6,9 s. 6 IZ3.4 IOO, 144,4 b) r Västergötand... S7, II, 3 3. 5 33,6 r, 5 9,9 3, I Z9,4 9, I 177,2 ss, I 6, I r8, 7 3ZI, 5 IOO, 378,5 :r: Skarabrgs än... 38,7 ZI, 5 9, I I7, I 7,2 II,7 s, Z, 6 I, I IS4.9 6S,6 z8,3 rz; Z36, I r, Z74 8 Värmands än... ZZ, 8 8,4 4, I J4,9 7. 2 - - I0,6 s, I I7Z,9 km" 83,6% z6,8 r, z z g, 6 Göte b.. Bhus än. J48,6 ZI8,r4,7 373,6 Z5,2 I82,7 I2,4 I58,9 r, 7 477.4 32,2 71,6 4 8 I 48z, 2 r, I 630,8 r "' S r Ävsbrgs än... 374,4 I 076,6 I7,6 I 6z5, 9 z6, 7 r rg8, 2 I9, 6 74I, 3 12,2 I 3ZI, 5 21,7 IJ6,3 Z,2 6 099,8 r, 6474,2 s b) "' r Dasand... 94,2 262,3 I4, I 543.9 29, I 404,3 2I, 6 249,0 I3, 3 394,5 21, I I5, 5, 8 I 869,5 IDO, I 963,7..c: Västergötand... 280, z 8I4, 3 I9, 2 I 8z, Z5, 6 793,9 I8, 8 492,3 II, 6 927,0 21,9 IZO, 8 2, 9 4 230,3 r, 4 5IO, 5..c: Skarabrgs än... (f) " I76,3 g8i, 6 30,2 522,6 I6, I 5II, I I5, 7 277,9 8, 6 883,0 27,2 7I, 9 2,2 3 Z48, I IOO, 3 424,4 Värmands än... 898,5 2 750,2 23,2 4 6I2, 38,8 I 794,2 15, I I 044, 8,8 I 678,6 km 2 J4,I% II 879, 2<:'0,,I2 777,5 km 2?;i [f [f c;j [f J-j > x I:I:I?;i z c;j I:I:I z < :»: [f J-j [f < I:I:I?;i c;j I:I:I w '..0

40 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN Tab. 4 Skgsmark ch hagmark fördead på bnitetskasser vid taxeringarna åren I949-5I ch I928-29 (för änsdear endast vid taxeringen I949). skgsmarken vid I949-5I års taxering fördead på bnitetskasser inm skida trädbestånd. råde Om-[Tax år.[ Agasag Trädbestånd.:: ;$ Kamark... % B n i t etska s s VII vrn I II III IV v VI Summa km'[, s\ s, I3, 71 s, s[ 32, s[ I8, I 2, s[ 0, I I23, 8 0,4 4,0 II, I 4I, 26,s I4,6 2, 3 0, I IOO, Taskg... km 2-3, s 27,2 83, I 48, s 26,6 I4, 3 S, 211, z % - I, 6 I2, 9 39.3 23,0 IZ,6 6, s 3. s IOO, Granskg... km 2 25,0 83, I I27,2 84,8 33.3 5.9 I, S 0,7 36I, s % 6,9 23,0 35. 2 23,S g, 2 1,6 0,4, 2 IDO, Barrbandskg.. km 2 2,2 8, I 51,9 54.7 36,3 I8, s 3,0 1,3 I76,3 00 % I, 3 4,6 29,4 3I, 20,6 IO, 7 I,7 0,7 100,0 ;:.c: Skgsm. Barrbandskg km2 I, I5,3 s, s 4Z, s 23,9 I0,7 7. s I,6 IS3,6 fq med inspr. öv % 0,6!O, 33, I 27,9 IS, s 7,0 4 9 I, IOO,.c: u I949 Bandad barr- km2 8,4 4S.3 I49. 9 II0,9 4S.s 27,6 II, S 2,0 40I,4 00 ch övskg... % 2, I II, 3 37.4 27,6 I I, 3 6,9 2, 9, s IOO, b.o..., km2 r, s 7.7 I9, 6 IO, 3, I - I, - 42,9..., Lövskg... 3. s I?, 9 45.7 23,4-2, 3 - IOO,, " % 7,2 0 km2 38,6 I68, 440,3 437, I Z23,4 IO?, 7 4I,9 I3, 7 I 470,7 Samtiga... % 2,6 II,4 30, 29,7 IS, 2 7 3 2,9, 9 JOO, a gm. Samtiga... km 2 I,9 I3, 7 70,0 58, I II, 3 3. s I, 3 - I6, I % I, 2 8, s 43,7 36,3 7, I 2,4, s - IOO, Skgsm. Samtiga... km2 40, s I8I, 7 sr, 3 495.2 234.7 I I I, 5 43.2 I3, 7 I 630, S. ha gm. % 2,S I I, I 31,3 30,4 I4,4 6,S 2,6, 9 IOO, 1929 D: J Samtiga... % -, s?,2 36, 27,4 I7, 2 g, Z,4 IOO, Kamark... km'[ % - O, 88,3 IZ6, SI, I IS, s[ - z, s[ 296,4-3.4 29, s 4Z,S 17,2 6,3 -, s OD, Taskg... km 2-4,0 I93. 3 385,6 ZI3. 3 I3I, 4 99,6 30,2 I 056, S % - 0,4 I8,3 36,4 20,2 I2,4 9,4 z, 9 IDO, Granskg... km 2 57.9 309, I 668,7 38Z,S I8, 9 3S.9 IS, 7 1,3 I 580,3 % 3.7 I9, s 4Z,3 Z4, 2 6, 9 2,3 I, 0, I JOO, Barrbandskg.. km 2 2,S 54,6 428,9 464,2 I76, 2 43,9 I I, 3, s I I82, I %, 2 4,6 36,3 39.3 J4,9 3. 7 I,, IDO,.:: Skgsm. Barrbandskg km2 7. s ss. s 266, s 235.6 76,6 4I, 2 I9,4 I, 2 703,S 00 med inspr. öv % I, I 7.9 37.9 33,S 10,9 s. s 2,7, 2 IOO, b.o... I949 Bandad barr- km2 4.4 r, 437.9 298, II8, 7I, 9 26, s 6, 2, I 6z, 9 00 ch övskg.. % 0,4 9,4 4I,2 28, II, I 6, s 2, s 0,6 IDO, : :<t; km2 - I8,7 38, I II, 2 - I,3 - - 69,3 Lövskg... % - 27,0 ss, I6, I - I, 9 - - IDO, Samtiga... km 2 72,3 551,9 2 I2I, 7 I 902, S 744, I 344 I I72, s 4I, 9 5 95I, 3 % I, 2 9,3 35,6 32,0 IZ, S s. s 2, 9 0,7 IOO, agm. Samtiga... km 2-29, s 26z, 7 I99, I 26,6 s, - - 522,9 % - 5,6 s, 2 38, I S, I I, - - IOO, Skgsm. Samtiga... km 2 7Z,3 58I,4 z 384,4 2 IOI,9 770,7 349, I I72, s 4I, 9 6474 2. hagm. % I, I 9, 36, s 32,S II, 9 5.4 2,7 0,6 IDO, II928 -z g D: Samtiga... % - 0,7 r, r S3. 2 2Z, s 8, s 3,S 0,7 gg,s

Tab. 4 Frts. 44: 4 RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 4I råde Om-ITax år. 1.. Agasag Trädbestånd B n i t etska s s I II III IV v VI VII viiii Summa km2 - s, 20,4 31,2 5,6 8, 5-2,5, 73,2 Kamark... % - 6,8 27,9 42,6 7.7 II, 6-3,4 IOO, Taskg... km 2 - - 2I, 5 53, I 67,7 71,2 34 0 6,3 253,8 % - - 8, 5 20,9 26,7 28, 13,4 2, 5 r, Granskg... km 2 II, 5 rr6,9 200,5 138,6 47.9 13,3 3. 2-531,9 % 2, 2 22, 37,7 26, g, 2,5, 6 - IOO, '1j km2-12, I 117,8 r66,4 75.9 2I, 4.9-398, I Barrbandskg.. % - 3,0 29,6 41,8 r g, I 5.3 I, 2 - IOO, if Skgsm. ca Barrbandskg km 2 2,5 27,4 76,3 76, 33. 0 17,9 6,3 1,2 240,6 med inspr.öv. % I, II, 4 31,7 31,6 13,7 7 5 2, 6 0,5 r, i:i 1949 Bandad barr- km2 I, 9 42,7 130,8 73. 0 33,6 24,5 6,6-313, I if bd ch övskg... %, 6 13,6 41,8 23,4 r, 7 7,8 2, I - JOO,.... km2 - I, 9 4 6 2, I - - - - 8,6 if Lövskg... % - 22, I 53,5 24,4 - - - - JOO,.!: :<t; km2 15,9 206, 571,9 540,4 263,7 rs6,4 ss. I O, I Sr g, 3 Samtiga... % 0,9 II, 3 31,4 29,7 14,5 8, 6 3,0 0,6 r, agm. Samtiga... km 2-7,0 84,6 s, 3 2, 5 - - - 144.4 % - 4. 9 ss, 6 34.8 I,7 - - - IOO, Skgsm. km2 15,91 213, 656, si 590,7 266,2 rs6,41 55, IO, I 963,7. hagm. Samtiga... %, 8 I0,8 33,4 30, I 13,6 S, 2, 8 0,5 r, '1j +' Kamark... km 2 - s, 67,9 94,8 45,5 I O, - - 223,2 % - 2,2 30,4 42,5 20,4 4 5 - - JOO, Taskg... km2-4,0 171,8 331,9 145.6 6, 2 65,6 23,9 803,0 % -, 5 21,4 41,3 rs, I 7. 5 s, 2 3,0 JOO, Granskg... km2 46,4 192,2 468,2 244.2 6r, 22,6 12,5 I, 3 I 048,4 % 4.4 18,3 44.7 23,3 5,8 2,2 1,2 O, I JOO, ' km2 bd 2,5 42,5 311, I 297.8 100,3 22,9 Barrbandskg.. 6,4 0,5 784,0... O) % 0,3 5,4 39.7 38, 12,8 2,9 0,8 O, I JOO, +' if Skgsm.,(1j Barrbandskg km2 s, 28, I r g, z 159,6 43,6 23,3 13, I - 462,9 > med inspr. öv % 1,I 6, I 41, I 34,5 9,4 s, 2,8 - IOO, i:i 1949 Bandad barr- km2 2, 5 57.3 307, I 225, 84,4 47.4 19,9 6,2 749,8 if ch övskg... bd % 0,3 7. 6 41, 30,0 I I, 3 6, 3 2,7 0,8 r,... km2-16,8 33,5 9, I - 1,3 - - 60,7. if Lövskg....!: :<t; % - 27,7 55. 2 r s, - 2, I - - JOO, km2 56,4 345.9 I 549,8 I 362,4 480,4 187,7 II7,5 31,9 4 132, Samtiga... % 1,4 8,4 37.5 33. 0 II, 6 4.5 2, 8, 8 JOO, agm. Samtiga... km 2-22,5 178, I J48, 8 24, I s, - - 378,5 % - 5.9 47, I 39.3 6,4 1,3 - - r, Skgsm.. hagm. 1 km2 s6,4 368,411 727,911 5II, " 504,51 192,71 117,5131,91 4 sr, 5 Samtiga... % I, 2 8, 2 38, 3 33, 5 II, 2 4,3 2,6 0,7 r,

42 Tab. 4 Frts. råde Om-1Tax år. 1 Agasag ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN 44' 4 Trädbestånd 1 ----.----.----B-. n i,t_e t s,k a-.s_s -.---.------ I II III IV V VI VII!vm! Summa Skgsm. a gm. Skgsm. hagm. 1929. D: km2 - Kamark... % km2 - Taskg... % km2 24,2 Granskg... 0,1 /O 4, 8 km2 Barrbandskg.. % Barrbandskg km2 - med inspr. öv % - 1,3, 3 Bandad barr- km2 8, q ch övskg... % r, 2 km2 J,7 Lövskg... % IJ, 7 km2 42,I Samtiga....... % r, 3 km2 - Samtiga... % km2 Samtiga... 1 % Samtiga... % 42, I, 2 I 0,2 12,7 I, 3 148, I 29,3 39. s J,9 19,9 J,2 r g, I r s, 13,0 29,8 55, I 40,0 323,8 33.7 210,4 41,6 238,7 4J. 8 rzs, 9 45.7 335.5 46, I IJ,8 40,8 63,2 45.9 364, s 38, g6,3 rg, r68, 8 33.8 86,3 31,3 191,4 26,3 s, I II, 7 II, 6 8,4 158,8 16, s r g, I 3. 8 35.8 J, 2 28,9 r, s 56,7 J, 8 348,7 30J,2 9J5,6 310,9 I,I 41,5 31,0 9,9 25,7 9.4 142, I sr, 7 92,2 33. s 3J4, 411 449.311 06J, 81 10,9 42,3 31,2 3,0 23,5 51,6 9,7 3. s 320,6 9.4 I, 3 I, 56, s 5.9 J,4 r, s IZ, 7 2,5 J, 3 2,7 r g, 2 3. s I, 3, s r r, si 3. 2 s. 3 2,6 -,s - 5, 7 I, 3 2, O, 5 2,5-0,3-3J, 6 IOO, g6,i IDO, ss,s IOO, 499.4 IOO, J28, I IDO, 43,6 100,0 45,3 r, 6 3149,6 1,4 0,3 IOO, 2, 5 I, 3, 9, 5 4J,81 11,9 1,4 0,4 I, 9 O, 3 3 424,4 IOO, 99.9 Skgsm. agm. Skgsm.. hagm. rgzg D: km2 - Kamark... % km 2 - Taskg... % km2 r,4 Granskg... % 2, 2 km2 - Barrbandskg.. % Barrbandskg med inspr. öv Bandad barr-. övskg samt övskg.... km2 % km2 % 28,8 I, 9 r, 8 140, 326, 6 286, 2 r, 2 r6, 3J, 3 3Z, 7 J, 2, 3 r83, 8z,7 88,8 6, 7 z g, 4 32, 2 JI5, 3 455, I 220, O 15,7 31,8 26,7 63,9 395.9 735. s 3,6 Z2,4 41,7 45,4 289,6 3J4, 6 4, 4 28, 3 36, 6 540,8 36,3 3Z5,4 21,8 688,2 15, I 383,2 21,7 155, I 15,2 r6r, I r,8 J8, s 25, 2 8, 4 8,9 2,9 I, 8Js, 7 IOO, s68, 4 236, ss. 7 2 J33. 8 z, B 8, 6 z, ra, 264,6 I3, 4 g, 6 s. 8 z, s, 2 rs8,s 28,8 - g, 1,6 - II O, O, 8 40,8 4 Z,4, 2 122,9 8,3 JI, 3 20, 4 4 8 I, 4 4 s66,6 IOO, I J65, 8 IOO, I 022,7 IOO, 489,7 r, s tr km2 I34,r6r,63004,43J84,82554,6I302,9 515,5 g6,s 12454,3 am Iga... % I, I 8,s 24,I 30,4 2,s r,s 4,I,8 r, s tr km2-25,2 g6,3 92,9 rz,s - am Iga. % - II, I 42,4 41, s. s - km2 134, O I 086, 8 3 IOO, 7 3 877,7 Z 56J, I I 302,9 Samtiga....... 01 8 ; r, I, 6 24,4 30, s 20,2 r, 3 Samtiga... 1 %,21 r,81 13,31 3J,81 25,91 rs, 2z6,9 IDO, 515, s g6, s 12 68r, 2 JOO, 99,9

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 43 Tab. 5 Skgsmark ch hagmark, fördead på huggningskasser. Skgsmarken med fördening på trädbestånd. råde Om Agsag Trädbestånd A uggningskass B: I B: 2 c D: I D: 21 D: 3 E: I E: 21 E: 3 summa Kamark... km2 123,8 - - - - - - - - - 123,8 % r, - - - - - - - - - IOO, Taskg... km2-4 2 33, 0 105,3 38,8 II, 3 6,4 - s, 5 6,7 211,2 % - 2,0 15,6 49,9 r8,4 5,3 3,0-2, 6 3, 2 JOO, Granskg.... km2-4,7 35,6 154,4 rr, 8 13,0 41,5 7,5 0,5 2, 5 361,5 <=i % - I, 3 g,8 42,7 28,2 3. 6 I I, 5 2 1 I O, I 0,7 JOO, U Barrbandskg km2 - I, 5 17,9 75,9 55,9 7,8 I4, 8 I, 0,5 I, I76, 3 ;:..c: % -,8 10,2 43 0 31,7 4,4 8,4, 6 0,3 0,6 IOO,!=Q Skgs- Barrbandskg km2 - - 17,4 8I,7 36,4 7' I 8, 5 I, 2 I, 3-153,6..c: () mark med inspr.öv % - - II, 3 53, 2 23,7 4,6 5,5,8 0,9 - r, U Bandad barr- km2-13,4 I23,8 205,4 29,9 4 5 8,5 6, 3 bd 4,6 s, 401,4 h ch övskg % - 3.3 30,8 SI, 2 7,5 I, I 2, I I, 6 I, 2 I,2 JOO,..0 <!) Lövskg... km2-1-' - I, II, 20,8 4,9 I, I, 2-2,0 I, 42,9 ' % - 2,3 25,7 48,5 II, 4 2,3 2.8-4, 7 2,3 IOO, 0 Samtiga... km2 123,8 24,8 238,7 643,5 267,7 44,7 8,9 I6, I4,4 I6, 2 I 470,7 % 8,4 1,7 I6,2 43,8 I8,2 3,0 5,5, I I, I, I JOO, a gm. Samtiga... km2 24,8 3, 6 30,9 77, I I, 3-2,6 I, 5 I, I 7.3 r6, I % IS, 5 2,2 r g, 3 48, I 7, I - I, 6 0,9, 7 4.6 JOO, Skgsm. Samtiga... km2 I48, 6 28,4 269,6 720,5 279,0 44,7 83,5 17,5 I5,5 23,5 I 630,8.hagm. % g, I I,7!6, 5 44. 2 17, I 2, 8 5, I, I I, 1,4 IOO, Kamark... km2 296,4 - - - - - - - - - 296,4 % IOO, - - - - - - - - - IOO, Taskg... km2 - IO, 8 I75, 2 43I, 250,0 44, 50, I 2,5 I9,4 73,8 I 056,8 % - I,!6,6 40,8 23,7 4,2 4,7 0,2 I, 8 7,0 JOO, Granskg... km2-8,7 II8, 3 68, I 546, I 74,7 120,5 I g, 5 - I2, 4 I 580, 3 % -, 6 7 5 43, 0 34,6 4 7 7, 6 I,2 -, 8 IOO, Barrbandskg km2-3, 3 85,8 488,6 410,5 s6, 3 II7,6 8, I - II, 9 I I82, I <=i % -, 3 7,3 4I, 3 34,7 4,8 9,9, 7 - I, IOO, U Skgs- Barrbandskg km2 - s, g6,3 406,9!26,4 24,3 30,2 s, 6-8, 8 703,5 bd h mark med inspr. öv % - 0,7 I3,7 57,8 I8, 3,4 4 3, 8-1,3 IOO,..0 U Bandad barr- km2 - I6, 288,5 sg, 77,5 17,3 28,2 8,8 I2,9 23,7 I 62, 9 2: ch övskg. % - I,5 27, I ss, 6 7 3 I, 6 2,7,8 I, 2 2,2 100, : Lövskg... km2 - I, 2 I6, 7 25,9 II,8-7,5 - I, 2 s, 6g,3 % - I,7 24, I 37,4 17,0 - IO, 9 - I, 7 7 2 JOO, Samtiga... km2 296,4 45 0 780,8 2 622,5 I 422,3 2!6,6 354, I 44,5 33,5 I35, 6 5 95I, 3 % s,, 8 I3, I 44, I 23,9 3, 6 5,9 0,7, 6 2, 3 IOO, a gm. Samtiga... km2 78, I0,6 87,5 267,4 36,4 3, I 7, 8 I,2 2 1 I 28,8 522,9 % J4,9 2,0 I6, 7 5I 1 I?,, 6 I,5, 2 0,4 s, 6 JOO, Skgsm. Samtiga... km2 374,4 55,6 868,3 2 88g, 9 458, 7 2Ig, 7 36I,9 45,7 35,6 I64,4 6 474,2.hagm. % 5,8 0,9 I3, 4 44,6 22,5 3,4 5,6 0,7, 6 2, 5 IOO,

Tab. 5 Frts. 44 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN råde Om- Agasag Trädbestånd A B: I B: z c uggningskass D: I D: z D: 3 E: I E: z E: 31Summa Kamark... km \ 73,21 - - - - - - - - - 73. 2 % IOO, - - - - - - - - - IOO, Taskg... km 2 - - 13,9 147.7 73.8 2,5!4.7 - - I, 2 253,8 % - - 5,5 58,2 zg, I I, 5,8 - - 0,4 IOO, Granskg... km2 - - 18,5 275.7 187,6 24, I I g, 6 6,4 - - 531,9 "d % - - 3.5 51,8 35.3 4 5 3.7 I, 2 - - IOO, p r - - IO, 6 13,8 24,6 3,I - - Barr bandskg km2 160,9 185, I 398, I % - Skgs- Barrbandskg km2-2,5 IZ, 5 I42, 2 59, I II, 2 9,3 2, 5 - I, 3 240,6-2, 6 40,4 46,5 3. 5 6,2 0,8 - - IOO, mark med inspr. öv % - I, s. 2 59, I 24,6 4.7 3,9 I, - 0,5 IOO, UJ Bandad barr- km2-2,6 53,0 223,9 21,6 3,2 4.4 - I, 3 3, I 313, I bd '" ch övskg. % -,8 I6,9 71,6 6, 9 I, 1,4-0,4 I, IDO,,.0 UJ Lövskg... km2 - I, 3 6, I I, 2 - - - - - 8, 6.!: : % - - IS, I 70,9 I4,0 - - - - - IOO, Samtiga... km2 73,2 5, I I Og, 8 956,5 sz8,4 54.8 72,6 12, I, 3 5,6 I 8Ig, 3 % 4,0 0,3 6, s z. 6 zg, 3,0 4,0 0,7 0, I 0,3 IOO, agm. Samtiga... km2 21,0 s. 37.5 64,3 '8, 5,6 - - - 7.5 144,4 % I4, 5 3. 5 z6, 44,5 5,9 0,4 - - - 5,2 100,0 Skgsm. Samtiga... km2 94. 2 IO, I I47.3 I 020,8 536,9 55.4 72,6 IZ, I, 3 13,I I 963,7.hagm. % 4,8, 5 7. 5 sz, 27,3 2,8 3.7 0,6 0, I 0,7 IOO, Kamark... km 2 223,2 - - - - - - - - - 223,2 % JOO, - - - - - - - - - IOO, Taskg... km2-10,8 I6I, 3 283,3 176,2 4I, 5 35.4 2, 5 I9,4 72,6 803,0 % - I, 3 20, I 35.3 22,0 5,2 4.4 0,3 2,4 9, IOO, "d Granskg... km2-8,7 99.8 404,4 358,s s, 6 IOO,g I3, I - 12,4 I048, 4 p r % -,8 g, 5 38,7 34, 2 4,8 g,6 I, 2 - I,2 IOO, + O Barrbandskg km2-3.3 75.2 327,7 225,4 42,5 93. 0 s. - I I, 9 784,0 bd '" % - 0,4 g, 6 4I, 8 z8, 8 5.4 II, 9 0,6 - I,5 IOO, <) +' m r Skgs- Barrbandskg km2-2,5 83,8 264,7 67,3 I3, I 20,9 3,I - 7,5 462,9 :> mark med inspr. öv % -, 6 I8, I 57. 2 I4 5 2, 8 4.5 0,7 - I, 6 IOO, Bandad barr- km2 - I3,4 235.5 366, I 55.9 I4, I 23,8 8,8 I I, 6 20,6 749,8 UJ ch övskg... % - I,8 3I,4 48,8 7 5 I, 9 3. 2 I, 2 I, 5 2, 7 IOO, bd '" Lövskg... km2 - I,2 I5,4 Ig,8 10,6-7 5 - I, 2 s. 60,7,.0 UJ.!: : % - Z, 25,4 32,5 I7, 5 - I2,4 - Z, 8, 2 JOO, Samtiga... km2 223,2 39.9 67I, I 666, 893.9 I6I, 8 z8i,5 32,5 32,2 I30, 4 I32, % 5.4 I, I6,2 40,3 ZI, 7 3.9 6, 8 0,8,8 3, I IOO, a gm. Samtiga... km2 57. 0 s. 6 s, 203, I 27,9 2, 5 7,8 I, 2 2, I ZI, 3 378,5 % IS, I,5 I3, 2 53,6 7.4 0,7 2, I 0,3 0,6 s. 6 IOO, Skgsm. Samtiga... km2 z8, 2 45.5 72I, I 869, I gzi, 8 164,3 289,3 33.7 34.3 ISI, 3 45I0,5.hagm. % 6, 2 I, I6, 4I,4 20,4 3. 7 6,4 0,7,8 3.4 IOO,

RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 45 Tab. 5 Frts. å Ägsag Trädbestånd uggningskass A B: I B: 2 -C D: I D: 2 D: 3 E: I E: 21 E: 3 Summa Kamark... km 2 I3J, 6 - - - - - - - - - I3J, 6 % JOO, - - - - - - - - - IOO, Taskg... km2 - I8, II6, 5 2J2, 8 309,8 I28, I IOS,8 I, 3 2,5 5.3 g6,i % - I, 9 12, I 28,4 32,3 I3, 3 II, 0, I 0,3, 6 IOO, Granskg... km2-6, 7 42,8 ISJ, 9 I6g,6 SI, 55,8 I6,6-5, I ss, 5 % - I,3 8, 5 3I, 2 33,6 10, I II, 3.3 - I, IOO,c Barrbandskg km2-2, 5 2J, I I26, 7 2I8,7 SJ, 56,6 3,2 - J,6 499,4 >:1 % -, 5 5.4 25,4 43,8 II,4 II,3 0,7 - I,5 IOO, Skgs- Barrbandskg UJ km 2-4 5 29,3 q6,7 63,9 9,3 I4,0 3,8-3,8 M 2J5, 3... mark med inspr. öv % - I, 6 I0,6 53,3 23,2 3,4 s, I I,4 - I,4 JOO,..0 : Bandad barr-... km2 - I9, I I83,0 335,6 8J,6 2J, 9 28,7 3, 8 3,8 38,6. J28, I : ch övskg... % - 2,6 25, I 46, I 12,0 3,9 4,0, 5 0,5 s. 3 IOO,."i (f) Lövskg... km2 - - r, z IS,3 II, 7 2, 6 I,3 - - 2, 5 43,6 % - - 23,4 35, I 26,8 6, 3,0 - - 5,7 IOO, Samtiga... km2 I3J, 6 s, 8 408,9 I 055, 86I,3 2J5,9 262,2 28,7 6, 3 62,9 3!49,6 % 4.4 I, 6 I3,0 33,5 2J,3 8,8 8, 3 0,9 0,2 2,0 IOO, a gm. Samtiga... km2 38,7 S,I 40, I 100,2 3J,6 5,2 ZI, - s, I 21,8 2J4, 8 % I4, I I,9 I4, 6 36,5 I3, 7 I, 9 J, 6 - I, 8 J, 9 IOO, Skgsm. Samtiga... km2 IJ6, 3 55,9 449. 0 I I 55,2 8g8,9 28I, I 283,2 28,7 II, 4 84,7 34 24,4.hagm. % 5,2 I, 6 I3, I 33,7 26,3 8,2 8,3, 8, 3 2, 5 JOO, Kamark... km 2 8JS,7 - - - - - - - - - 8Js, 7 % JOO, - - - - - - - - - IOO, Taskg... km 2-39,5 292,4 I OSJ, 4 828,8 2I6,5 2JJ,6 24,8-4,8 2 J4I, 8 % - I,4 IO, 7 38,6 30,2 J,9 O, I 0,9 -, 2 JOO, Granskg... km2-38,4 2I0,7 I 804,4 I 5I6, 4 35J, 396,2 262,0 2,4 9,6 4 59 J, I % -, 8 4 6 39,2 33. 0 J,8 8, 6 5,7 O, I 0,2 JOO, >:1 Skgs- Barrbandskg km2 - I9, 2 g6, 3 6I2, 8 693,5 I35.4 Igi,4 45,6 - - I J94, 2 mark % - I, I 5,4 34. 2 38,6 J,5 I0,7 2,5 - - IOO, UJ 'd Barrbandskg km2 - J, 2 I04, 7 494,2 282,3 39,6 59,8 40,8 - >:1 4 8 I 033,4 med inspr. öv % -, 7 r, r 4J, 8 2J,3 3,8 5,8 4,0 -, 5 JOO, s...,; Bandad barr- > ch övskg km2-22,8 4J4,5 659,5 206,8 24,0 49,2 40,8 r, s IJ, 3 I 505,7 samt övskg % - I, 5 3I, 5 43,8 I3,7 I,6 3,3 2, 7 0,7 I,2 IDO, Samtiga... km2 8JS,7 I2J, I I IJ8, 6 4 628,3 3 52 J, 8 JJ2,5 9J4, 2 4I4,0 I3, 2 36,5 I2 54J,9 % J, I, 9.4 36,9 28, I 6, I J,8 3, 3 O, I 0,3 IOO, agm. Samtiga... km2 22,8 4,8 85,3 88,6 I4,4-4,8 - - 8,9 229,6 % 9,9 2,I 3J, I 38,6 6, 3-2, I - - 3,9 JOO, Skgsm. Samtiga... km2 8g8,5 I3I, 9 I 263,9 4 JI6, 9 3 542,2 JJ2,5 9J9,0 4I4,0 I3, 2 45,4 I2 J77, 5.hagm. % J, I, 9,9 36,9 2J,7 6,I J,7 3,2 O, I 0,4 r,

Tab. 6. Skgsmark ch hagmark, fördead på åderskasser vid taxeringarna åren 1949 ch 1928-29. skgsmarken vid 1949 års taxering fördead på åderskasser inm skida trädbestånd. Om- Tax e- Ägsag råd e ringsår,:s.g m :: +' >O " 0 Skgs- mark m bo...,.0 U :<G Igzg I949 agm. Skgsm..hagm. D: Skgs-,.q I949 mark P=1,.q u m bo...,.0 agm. Skgsm..hagm. Igz8-zg D: Trädbestånd Ka- mark Iaiibiiia II b Åderskass III IV v VI vii-viiii IX + Samtiga Kamark... km2 IZ3,8 - - - - - - - - - - IZ3,8 % IOO, - - - - - - - - - - 100,0 Taskg... km2-6,9 Z0,4 30,3 38,9 51,0 41, r s, s. 6 I, 8, 3 ZII, 2 % - 3.3 g, 7 I.f,3 I8, 4 Z4, I Ig,4 7, I z, 7 0,9 0, I IOO, Granskg... km2-8, 7 z6,7 35.8 43, I gs,7 gs,8 3g, I 13, I 3. 5-361,5 % - Z,4 7.4 g,9 II, 9 z6,5 z6,5 10,8 3,6 I, - IOO, Barrbandskg... km2 - z, 3 g, 2 ZI,7 I7,4 38,5 50,5 Z9,4 6,4 0,4 0,5 I76, 3 % - I, 3 5,2 IZ,3 9,9 zr,b z8,7 16,7 3,6 0,2 0,3 ra, Barrbandskg med inspr. öv km2 - Z,7 II, 9!8,8 15, I 47 8 36,8 I6,9 3,2 0,4 - I 53.6 % - I, 8 7. 7 12,2 g,s 3I, I Z4,0 II, Z, I, 3 - r, Bandad barr- ch övskg.. km2-34.9 63, I 75,8 7Z, 6 rs, 5 35,7 8,9 1,4 0,5-401,4 % - 8,7 IS, 7 I8,9 I8, I Z7,0 8, 9 Z,2 0,4 0, I - IOO, Lövskg... km2 - Z,4 4.4 g, 5 8,4 II, 9 Z, 6 Z,5 0,7, 5-4Z,9 % - 5,6 I0,3 22, I I g, 6 Z7, 7 6, I s. 8 1,6 I,2 - r, Samtiga... km2 IZ3,8 57.9 I35. 7 Igi, 9 rgs, 5 353.4 z6z,4 II I, 8 30,4 7 I 0,8 I 470,7 % 8,4 3.9 g,2 I3,0 I3.3 Z4,0 I7,9 7. 6 Z, I, 5 0, I ra, Samtiga... km2 Z4, 8 I0,4 Z3, 7 z z, 6 30,8 38, I 8,2 I, 5 - - - I6, I % IS, 5 6,5, I4,8 I4, I 19,2 Z3,8 s, I I, - - - r, Samtiga... km2 148,6 68,3 rsg, 4 ZJ4, 5 zz6, 3 3gi, 5 Z70, 6 II3,3 30,4 7 I, 8 I 630,8 % g, I I4, 27, I Z4,0 I6,6 6,9 I, 9 0,4, IOO, Samtiga... % z g, 3 I6,6 22,4 I g, 7 8, 7 Z,4 0,5, 2 - gg,s Kamark... km2 zg6,4 - - - - - - - - - - zg6,4 % r, - - - - - - - - - - r, Taskg... km2 - I6, 75,8 g, I5I, I 3Z4, 5 Z50,5 I06,2 36, I 6,4 0,2 I 056,8 % -, 5 7. 2 8, 6 I4,3 30,7 Z3, 7 I O, 3.4, 6, IOO, Granskg... km2 - Is, 75.5 n6, I65, 3 550,9 435.4 I8,8 37.5 3,9 - I 580,3 % - 0,9 4. 8 7,3 10,5 34,9 27,6 II,4 Z,4 0,2 - JOO, Barrbandskg... km2 - II, 4 6r,z 86,5 IZZ, 8 3Z8, 7 334.7 I68, 3 59, I 8,7 0,7 I I82, I % - I, 5>2 7,3 I0,4 Z7, 8 z8,3 I4, 2 s, 0,7 0, I JOO, Barrbandskg med inspr. öv km2-6,5 55,8 82,6 II7, 7 zs6, 3 I3I, 8 40, I IZ, 0,7-703,5 % - 0,9 7.9 I I, 8 I6, 7 36,5 I8,7 5.7 I,7 0, I - IOO, Bandad barr- ch övskg.. km2-3z,5 I75. 7 Ig8, I Z04, 8 330,5 8g, 2 z8, 4, I - - I 6z, 9 % - 3, I I6, 5 I8, 6 I9,3 3I, I 8, 4 z, 6 0,4 - - IOO, Lövskg... km2-4 2 IZ, 8 g, 8 8,8 I4, 6 9.3 7.9 I, 9 - - 6g, 3 % - 6, I I8, 5 I4, I IZ,7 ZI, I I3,4 I I, 4 Z,7 - - IOO, Samtiga... km2 zg6,4 85,6 456,8 583,0 770,5 I Ss, 5 I ZSO, 9 53 I, 3 I50,7 I g, 7 0,9 5 gsi, 3 % s, 1,4 7. 7 g, 8 I3,0 30,4 ZI, 8,9 Z,5, 3, IOO, Samtiga... km2 78, I6,2 77, I 64,6 IZI, 3 IZI, 9 4I, 9, 7 I, 2 - - 5Z2,9 % J4,9 3, I J4, 8 IZ,4 Z3, 2 Z3, 3 S, 0, I 0,2 - - r, Samtiga... km 2 374.4 IOI, 8 533.9 647 6 Sgi, 8 I gz7, 4 r zg2, 8 532,0 ISI, 9 Ig,7 0,9 6 474 2 % 5,8 g, 8 23,8 2g, 8 z, 8, 2 2,3, 3, IOO, Samtiga... % r, r I8, 6 32,9 22, I I, 8 3. 6 0,6, 3 O, IOO, --- -- -- + 0\ trj?j >-< ii1 >- 0 b: CJ n ii1 n >?J t-< trj?j [fj tij t:i trj z... '!'....

Tab. 6. Skgsmark ch hagmark, fördead på åderskasser vid taxeringen år 1949. skgsmarken fördead på åderskasser inm skida trädbestånd. Om- Taxe- Ägsag råd e ringsår.. "'d Skgs- ] UJ 1949 mark, r g: : agm. Skgsm..hagm. "{j 3 ;b 1949 Skgs- bd mark 0, <) Ut; >,j :> a gm. Skgsm..hagm. Trädbestånd Åderskass Ka- mark Ia Ib Jrra Ib III IV v VI \vrr-virrj IX+ \Samtiga! Kamark... km 2 73,2 - - - - - - - - - - 73,2 % JOO, - - - - - - - - - - r, Taskg... km2 - - 7, I 9,4 r8, 8 65,4 g, 5 41,0 r8, 5 2, 9 0,2 253,8 % - - 2,8 3,7 7.4 25,8 35,7 r6, I 7.3, I O, I IOO, Granskg... km2 - I, 2 12,9 28,5 34,6 187,4 r86, 6 68,4 II, 9 0,4 -- 531,9 % -, 2 2,4 5,4 6,5 35 2 35, I 12,9 2,2 O, I - IOO, Barrbandskg... km2 - - 7.4 15, I 20,6 100,7 r sr, 8 79. 0 ZZ,3 1,2-398, I % - - r, 9 3,8 s, 2 Z5,3 38, I r g, 8 5,6 0,3 - r, Barrbandskg med inspr. öv km2 - - 14,3 12,8 30,8 77,5 73,5 Z4,0 7,6 0, I - Z40,6 % - - 5.9 5,3 12,8 3Z, 2 30,6 IO, 3, 2 O, - JOO, Bandad barr- ch övskg.. km2-3,3 44 3 sr, 7 6I, 3 III, 8 30,0 g, 9, 8 - - 3I3, I % - I, I 14, I I6, 5 Ig,6 35,7 9,6 3, 2, 2 - - JOO, Lövskg... km2 - -, 2 Z,3 3, I I,7 - - I, 3 - - 8,6 % - - Z,3 z6, 8 36, rg,8 - - I5, I - - JOO, Samtiga... km2 73, 2 4 5 86,2 II g, 8 I6g, 2 544 5 532,4 22Z, 3 6Z,4 4, 6, 2 I 8Ig, 3 % 4,0, 2 4,8 6,6 g, 3 Z9,9 Z9,3 12,2 3,4 0,3, IOO, Samtiga... km2 ZI, 4 9 33,6 z g, 9 ZI, 24,0 9,3 0,7 - - - 144,4 % 14,5 3.4 23,3 20,7 I4,6 I6, 6 6,4 0,5 - - - JOO, Samtiga... km2 94,2 9,4 II9, 8 149,7 I g, 2 s6s, 5 54 I, 7 223,0 62,4 4,6 0,2 I 963,7 % 4,8 0,5 6, I 7, 6 9,7 z8,9 Z7, 6 II, 4 3, 2, 2 O, IOO, Kamark... km2 223,2 - - - - - - - - - - Z23,2 % JOO, - - - - - - - - - - IOO, Taskg... km2 - I6, 68,7 S, 6 I3Z,3 259, I I6, 65,2 I7,6 3,5-803,0 % - 2, 8,6 IO, I6, 5 32,3 I9,9 8, I z, 2 0,4 - IOO, Granskg... km2 - I3, 8 6z,6 87,5 I30, 7 363,5 248,8 112,4 z s, 6 3,5 - I 048,4 % - I,3 6, 8, 3 12,5 34,7 23,7 IO, 7 2, 5, 3 - JOO, Barrbandskg... km2 - II, 4 53,8 7I,4 102,2 2z8, r8z,9 89,3 36,8 7,5, 7 784,0 % - I,5 6,9 g, I I3, Z9, I 23,3 II, 4 4 7 0,9 0, I JOO, Barrbandskg med inspr. öv km2-6, 5 4I, 5 6g, 8 86,9 I78, 8 58,3 I6, I 4,4, 6-462,9 % - I,4 g, I5, I I8,8 38,6 I2, 6 3, 5, 9 O, I - IDO, Bandad barr- ch övskg.. km2 - zg, 2 I3I, 4 146,4 143,5 zis, 7 59,2 r8, I 3, 3 - - 749,8 % - 3,9 I7, 5 I9, 5 I9, I z g, 2 7. 9 Z,4, 5 - - ra, Lövskg... km2-4 2 12,6 7 5 5,7 12,9 g, 3 7.9, 6 - - 6,7 % - 6, 9 20,8 I2, 5 9,4 21,2 15,3 13,0, 9 - - JOO, Samtiga. km2 223,2 Sr, I 370,6 463,2 6r, 3 r 261, 718,5 309,0 88,3 15, I 0,7 4 132, % 5,4 z, g, I I, 2 14.6 30,5 17,4 7, 5 Z, I, 3, r, Samtiga... km 2 57. 0 II, 3 43.5 34,7 100,3 97,9 32,6 - I, 2 - - 378,5 % rs, 3,0 I I, 5 9, 2 z6, 5 25,9 8, 6-0,3 - - 100, Samtiga... km2 280,2 92,4 414, I 497.9 701,6 I 358,9 751, I 309,0 Sg, 5 15, I 0,7 4 sr, 5 % 6,2 2,0 9. 2 II, I5, 6 30, I r6, 7 6, 9 z, 0,3, IOO,... '!".... :::0?'i (f [f?'i 0 [f >- > I:Tj :::0 z 0 I:Tj z <: ::>-: (f >- [f <: I:Tj :::0 0 I:Tj -J:>. '-

38,6 Om- Tax e- råd e ringsår Ägsag.:: 1950-51 Skgs- mark... U bd,.0 C1... C1,!<1 m = u; U.::... «... p I929 1950 >: 'O"' p..$ a gm. Skgsm..hagm. D: Skgsmark E agm....,j > Skgsm..hagm. 1929 D: Tab. 6. skgsmark ch hagmark, fördead på åderskasser vid taxeringarna åren 1950-51 ch 1929. skgsmarken vid 1950-51 års taxering fördead på åderskasser inm skida trädbestånd. Trädbestånd Ka- mark I a I b na Ib Åderskass III IV v VI vn-vinj IX + Samtiga! Kamark... km2 I37, 6 - - - - - - - - - - I37, 6 % r, - - - - - - -- - - - JOO, Taskg... km2-23,4 67,2 72, I 8I,4 260,2 237,7 I3I, 4 45,8 37,3 3,6 g6, I % - 2,4 7,0 7. 5 8, 5 27, I 24,7 I3, 7 4,8 3,9 0,4 r, Granskg... km2-9, I 30,2 48,8 s, 8 148,7 132,3 71,0 7,0 7. 6 - ss, 5 % - I, 8 6, 9,7 I O, 29,4 26,2 14,0 1,4 I, 5 - IOO, Barrbandskg... km2-4.7 22,0 29,8 40,9 I3I, 8 164,8 66,3 29,3 9, 2, 6 499,4 % - 0,9 4,4 6, 8, 2 26,4 33. 0 13,3 5,9 I, 8 0, I IOO, Barrbandskg med inspr. öv km2-8, I9,4 27,4 49,7 94,2 57,7 I I, I 5,5 2,3-275,3 % - 2,9 7,0 IO, I8, I 34, 2 ZI, 4,0 2,0, 8 - JOO, Bandad barr ch övskg... km2-56,6 I37, 7 102,7 I35, 8 212,2 65,6 J4,4 I, 7 I,4-728, I % - 7,8 I8, 9 I4, I I8, 7 29, I g, 2,, 2 0,2 - r, Lövskg... km2 - I, 5 7.7 7,0 4,0 I4,5 7,0 1,3 0,6 - - 43,6 % - 3.4 I7, 7 16, 9, 2 33,3 I6, 3,0 I, 4 - - JOO, Samtiga... km2 I37,6 I03, 3 284,2 287,8 362,6 86I, 6 665, I 295,5 89,9 57,8 4 2 3 149,6 % 4.4 3.3 g, 9, I II, 5 27,4 21, I 9,4 2,9 I,S O, I JOO, Samtiga... km2 38,7 I2, 4 33,9 38,2 67,3 33,7 8, 8 3,2 - - 274,8 % I4, I 4 5 14,0 IZ, 3 I3,9 24,5 I2, 3 3, 2 I, 2 - - r, Samtiga... km2 176,3 IIS, 7 322,8 321,7 400,8 928,9 6g8, 8 304,3 93, r 57,8 4, 2 3 424,4 % 5,2 I2,8 21, I 27, I 20,4 8,9 2,7 I, 7 O, I r, Samtiga... % 12,2 12, I 3I, 7 22,7 I3, 7 5,2 I,9, 5 0, I 100, I Kamark... km2 875,7 - - - - - - - - - - 875,7 % IOO, - - - - - - - - - - JOO, Taskg... km2-43,7 121, 130,9 I82, 3 553,5 709,3 5I5, 8 287,4 138,8 5 I, I 2 733,8 % - I,6 4,4 4,8 6,7 20,2 25,9 18,9 10,5 5, I I, 9 100, Granskg... km2-45.4 137, I 206,2 352,0 I 257,5 I 232, 8 8r, 3 345,3 153.9 35, I 4 566,6 % - I, 3,0 4,5 7.7 27,5 27,0 I7, 5 7. 6 3,4, s IOO, Barrbandskg... km2-32,9 45. 6 7I, 8 I09, 5 388,3 552,3 38I, 128,7 50,4 5,3 I 765,8 % - I,S 2, 6 4 I 6, 2 22,0 31,3 21,6 7, 3 2, 8 0,3 JOO, Barrbandskg med inspr. öv. km2-12, 78,3 67,7 I23, 4 294, I 28I,4 II4, 8 41,5 s. 6 3.9 I 022, 7 % - I, 2 7,6 6, 6 12, I 28, s 27,5 I I, 2 4, I 0,5 0,4 JOO, Bandad barr- ch övskg km2-53,8 287,0 236,3 218,5 423,8 187,5 48, 23,8 g, I I; 9 I 489,7 samt övskg... % - 3, 6 I9, 3 15,9 I4, 7 28,4 12,6 3, 2 I,6, 6 O, I JOO, Samtiga... km2 875,7 I87, 8 66g, 7I2,9 985,7 2 9I7, 2 2 963,3 I 86, 9 826,7 357,8 97,3 I2 454,3 % 7,0 I,5 5,4 5,7 7 9 23,4 23,8 rs, 6, 6 2, 9, 8 IOO, Samtiga... km2 22,8 23,0 50,9 43,5 35, I 35,3 O, 3 6, - - - 226,9 % 10, I 10, I 22,4 I9, 2 IS, 5 IS, 6 4 5 2,6 - - - JOO, Samtiga... km2 898,5 zi, si 7I9,9 756,4II 020,8 2 952,5 2 973,6 I 866,9 826,7 357,8 97.3 IZ 68I, 2 % 7, I 7, 3 14,0 23,3 23,5 14,7 6, 5 z, 8, 8 IDO, Samtiga... % 4,7 12,4 23,6 26,5 17,8 8, -3,9 2, 5 0,7!00, I + (X; tr1 :::0 > c;j b: tr1 :::0 c;j n n > >-e tr1 :::0 (f tr1 v tr1 z... '!'".

.,. t'..,. Tab. 7 Åriga verkstäida huggningar (medeta för närmast föregående fyra år, i Värmands än fem år) ch åtgärdsförsag (medeta för nästkmmande åtta år, i Värmands än ti år) i km ch i prcent av area skgsmark ink. hagmark. Åtgärdens art Verkstäda huggningar A tgärdsförsag Redvisnings- Kmpet- Garing Gar. e. Föryngr.h. mråde För- Avv. av yggesterings- Röjning i hk. föryngr. h. i hk. Summa Röjning Garing yngrings- överst.. Inaes rensning k. 3-6 huggning C-D: I i hk. D: 2 D:3-E huggning fröträd I 2 3 4 5 6 7 Götebrgs ch km2 2, 3 84,7 I8, 6 8,7 I4, 3 6, 2 I,2 26,5 II4, I 4, 7 I6,8 Bhus än... % 0, I s, 2 I, 2, 5 7,0 0,4 0, I I, 6 7,0 0,3 I, Ävsbrgs än... km2 s, 387,3 70, 26,5 488,8 26,3, 9 89,0 512,7 25,5 73,9 %, 6, I, I 0,4 7, 5 0,4, 1,4 7,9 0,4 I, I Dasand... km2, 9 149,9 12, I 6, 8 I69, 7 2, 6, 5 I3, 7 186,9 6, 9 I2,4 % 0, I 7, 6 0,6, 3 8,6 O, I, 0,7 9,5 0,4 0,6 Västergötand. km 2 4 I 237,4 57,9 19,7 319, I 23,7 0,4 75.3 325,8 18,6 6I, 5 % 0, I s, 3 I, 3 0,4 7' I, 5, 1,7 7 2 0,4 I, 4 Skarabrgs än.. km2 7, 8 2I7,2 41,5 I3, 5 28, I7,6 2, 48,7 243,9 3I, 9 s, 3 % 0,2 6,4 I, 2 0,4 8,z, 5 0, I I,4 7 I 0,9 I,5 Värmands än.. km2 I4, 6 6I, 6 200,4 32,4 8s8, 63,4 4,6 rr, 5 764,3 58, I I43, 6 % 0, I 4,8 I, 6, 2 6,7 0,5,, 8 6, 0,5 I, I I62, I 9,9 70I, I 10,8 219,9 I I, 2 48I, 2 I0,7 374,8 I0,9 I 067,5 1 8,4 :::0 x JJ JJ x c,j JJ >- > z c,j tr1 z > < < >-= JJ >- JJ < tr1 :::0 ::;1.j>. 1.0

Redvisningsmråd e "' b.o... -"",.<:"'..O ::; $0,.<:: 0.....0 'c "'- > :< b.o "' 'O 8....-" > - c : A J-.1 :.. b.o..0... 'O "''c <!) >...-.r :< - c 'c... - "' ].!! s... 'c :> Area..... %av skgsmarksarea.. Area.... %av skgsmarksarea.. Area... %av skgsmarksarea.. Area.... %av skgsmarksarea.. Area.... %av skgsmarksarea.. Area..... % av skgsmarksarea.. Tab. 8. Sumpskgar, fördeade på bnitetskasser i km ch i prcent, samt i prcent av skgsmarksareaen inm respektive bnitetskass. Genmsnittig ideabnitet. Bnitetskass I II III IV v VI VII VIII km % km % km % km % km % km % km % km % -1 0,21 0,313.314.31 r.x! 13.1 r8,61 24,3 22,71 29,61 17,I! 22.J 4,61 6, O, I 0,6 2, 7 9 20,4 39.7 33.6-1- 1,91 0,3113,91 2,4 6r,7r::3.3 23,689,61 33,II 131,61 23,01 38,91 6, s, 3 0,6 2,9 17,6 54.3 76,3 92,S -1- - 1,91 1,6 22,21 r8,9 37, si 32, I 30,31 25,7 r6, 13,6 9.51 8, I, 3 3. s 14,2 19,4 29, I 95. 0 - - 1,91 0,4 12, 2, 6 39.51 8,7 97,51 21,41159,31 35,01 II5,61 25,4 29,41 6,5 0,5 0,7 2,6 19,3 82,7 98,4 92,2 - - 1,51 0,9 4,0 2,4 17,91 10,51 49,s 29,31 56,91 33,51 28,71 16,91 II,II 6, 5 0,4 0,3 1,7 15,5 51,5 6, 93.3 Summa km 2 % 76,61 IOO, 4.7 572,91!OO, s, s II7,71 r, 6, 455, 21 100, O IO, I 169,91 100, -1-1-1-5.5, 7 42, si 5,7J 127,91 17,II265,01 35,41249,51 33,3 58, si 7, s749, 5 1,, 2 1,I s, 20,3 48,4 6, 9 5, 9 s. Genmsnittig ideabnitet 2, 91 2,7S 3,02 2,72 2, S9 2,46 U i:ij :::0 ::r: > c;j b: i:ij :::0 c;j n ::r: n > f-1 i:ij :::0 [f i:ij v i:ij z... '!"....

Tab. 9 Utmarksarea (andarea exkl inägr ch vägar), fördead på ägsag i km2 ch i prcent inm varje särskid skgsägargtupp. Skgsmark (skgsprduktiv mark)1 ) Fygsands därav Myr Berg Tta fät ch Inaes diverse mark Redandarea junghedar hagmark exk. vägar visnings- Skgsägargrupp exk. mråde %av %av %av %av inägr %av ut- %av %av ut- ut- ut- ch vägar km2 samt!. km2 skgs- km2 skgs- km2 markskm2 marks- marks- km 2 markskm ägare mark mark area area area area I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 II 12 13 14 15!6 Amänna: krnskgar... g6 5.9 65,3 I 0,7 2 J,6 14 9,7 36 25,0 - - 146 4.9 2,0 eckesiastika... 33 63,5 I 3,0 3 IO, 4 8, 2 15 28,3 - - I, 52 g.e"' 4.9 2 ) >Q övr. amänna.. 8 45, I 2 2,7 4 4,4 15 8, 2 Sr 45.5 2 I, 2 J,z!78..c:: u Enskida: 2,2 aktiebag... 35 59,8-0,3 I 2, 5 2 4,3 20 32,9 2 3,0 I,8 59 "' b.o... 2,7 { gdsskgar... 65,5 Övr. 44 I 2,4 I 3,0 3 4.3 20 30,2 -,n J,2-67 "' enskida -+-' O bndeskgar... 82,3 0 343 47 2 51 3,8 149 I, I r6 5, 6 333 46,8 I 85, 0,4 2 847 Samtiga... I 631 IOO, IDO, Amänna: krnskgar... 291 48,7 56 3.4 r6 g, 8 rg8 5,9 I 505 45. 0 15 0,4 3 349 4.5 82, I I 0,4 - - 45 12,7 171 4,9 I 4, 0,3 354 I, 9 eckesiastika... 125 80,4 0,2 2,2 9 7.3 21 13,6 8 5,2 2,8!56 ;$ 2,2 övr. amänna.. 141 77.4 2 I, 2 2, I 22 12,2 19 10,2 0,2 r82 2,5 b.o "'... 6,6 Enskida: aktiebag... 429 82,9, I 9 2,2 6r II, 8 26,n 5,0 2 0,3 5,7 518,!::; "' 8,4 :<r: { gdsskgar... 83,2 Övr. 543 - - 8,4 23 4 I 59 g, s 7.7 0, I 652 enskida bndeskgar... 76,4 4 945 78,5 15, 3 480 9,7 823 13, I 77,z 478 7,6 52, 8 6 298 Samtiga... 6 474 IOO, 79.3 rs 0,3 523 S,I I 031 12,7 598 7,3 57 0,7 8 r6 IOO, 1 ) Skgsmarkens reativa fördening på ägargrupper enigt 1945 års fastighetstaxering angives med kursiva siffrr. 2 ) Riksskgstaxeringens siffrr innefatta städernas skgsmarksinnehav, sm i Götebrgs ch Bhus än är tämigen mfattande (speciet beträffande Götebrg, Uddevaa ch Mönda), medan fastighetstaxeringens uppgifter endast gäa andsbygden; härav den avsevärda skinaden i prcenttaen för övr. amänna skgar (4, 9 mt 3, z); mräknas riksskgstaxeringens uppgifter ti att avse endast andsbygden, bir prcentsiffrrna 3, mt 3, 2. --... '!'....?;i UJ UJ 4 UJ >-3 > ttj?;i z 4 ttj z < >: UJ >-3 UJ < ttj?;i 4 ttj Ut

Tab. 9. Frts. Skgsmark (skgsprduktiv mark) 1 ) Fygsands därav Myr Berg fät ch Tta Inaes diverse mark andarea Red junghedar hagmark exk. vägar exk. visnings- Skgsägargrupp mråde %av %av %av %av inägr %av ut- %av %av ut- ut- utkm samt!. km2 skgs- km2 skgs- km2 km2 km2 marks- marks- marks- marks- km ch vägar ägare mark mark area area area area I z 3 4 s 6 7 8 g IO II 12 13 I4 IS I6 Amänna: krnskgar... g6 4 9 73.4, 3 - - 22 17,4 12 g, 2 - - 4,2 0,8 eckesiastika... r6 6S,8 - - 4 Z3, 6 3 I I, 8 s 20,3 I 2, I Ävsbrgs I, 6 än: övr. amänna.. 0,9 r8 61,5, 3 - - 2 s, g 33.5 - - I,3 Dasand g, 7 Enskida: aktiebag... rsg S6, 3 O, I 7 3,8 II s, I I g S,5 I O, I 7 6 Ävsbrgs än: Övr. enskida { gdsskgar.... 203 10,3 II, z S, 5 - - 4 I, g II 4 3 3g r s, 2 - - bndeskgar... I 442 73.4 72,5 3 0,2 130 g, 214 IO, 7 322 16,2 12 0,6 74,I 1 Samtiga... I g64 Amänna: krnskgar.. eckesiastika... rgs r g övr. amänna.. 123 Väster- Enskida: aktiebag... 240 götand JOO, IOO, 74 3 3, 2 I4S 7.4 263 g,9 406 IS,3 I4 0,5 4.3 S6,g I 0,4 - - Z3 O, 3 s 2, 3 I, s 3.9 2,4 S3, 2 0,3 s 4 9 rs 13,7 3 2,5 I,6 2,4 2, 7 J,I S,3 4,8 { gdsskgar... 7 6 Övr. 340 7,2 enskida bndeskgar... 77.7 3 503 78,6 Samtiga... 4 SIO JOO, IOO, S, r 2 I, 5 z I, 2 20 13,3 r 6,4 0,2 S, 6 - - 2 I, s r6,7 7 2, 3 I 0,4 ss, 2 - - I g s. 5 4s II, g II z,8, I Sr, 3!2, 3 350 IO, 6g 14,2 IS6 3,6 40, 9 Sr, 8 IS 0,3 37S S,4 768 13,9 Ig2 3.5 43, 8 -------- -- - 1 ) Skgsmarkens reativa fördening på ägargrupper enigt rg45 års fastighetstaxering angives med kursiva siffrr, 130 2S z g 220 2S3 r gg 2 647 224 131 IS3 zgs 3gg 4 30S s SI3 (JI tv tij?;j?': >- 0 t:d tij?;j 0 n n >- J-j tij?;j (fj tij tj tij z... "!':...

Tab. 9 Frts. Skgsmark (skgsprduktiv mark)') Fygsands därav Myr Berg. fät ch T t Inaes d1verse mark 0 a e-.. junghedar hagmark exk. vägar and<:r v1smngs- skgsagargrupp exk. mag. mråde ; % av ; ; % av % av % av ch vägar av ut- ; av ; av ut- ut- ut- k km2 samt. km2 skgs- km2 skgs- km2 km2 km2 m ä are marks- mark mark marks- marks- marksg area area area area I 2 3 4 5. 6 7 8 9 r r r r2 13 14 IS r6 Amänna: krnskgar... 400 II, 7 Sg, - - 4 r, 34 7,6 13 2,9 2 0,5 449 IO,I eckesiastika... 97 2 ' 8 86,5 - - 6 5,9 I3 II,5 I,8 2 I,2 II3 J,3 Skara- övr. amänna.. I76 5' 2 93,5 - - - - g 4,7 3 r,6 I 0,2 I8g 4,2 brgs... 2) 5, 7 Ensk1da. aktiebag... I95 91,2 - - 7 3,7 12 5,8 5 2,3 0,7 212 äri 9,2 0.. {gdsskgar... 480 J4,0 91,3 - - 24 s, 31 5,9 13 2,5 2 0,3 526 vr. I2,3 enskida 6 6 bndeskgar... 2 076 6 ' 87,7 5, 2 234 II, 3 227 g, 6 45 I, 9 rs, 8 2 366 0,9 Samtiga... 3 424 100 ' 0 88,8 5, I 275 S, 326 8,5 S 2,I 25,6 3 855 IOO, Amänna: krnskgar... 243 1 ' 9 87,3 - - - - 33 11,9 2,8 - - 278 I,7 eckesiastika... 293 2 ' 3 86,5 - - - - 24 7, rs 5,5 3 I, 338 2,3 Värmvr... a manna.... II 6 0,9 86,2 - - - - 19 13,8 - - - - I35 ands I, 0 än Enskida: aktiebag..... 4 994 39' I 87,2 - - 35, 7 6r8 r, 8 Sr r, 4 26, 4 5 7284) 37,6 0.. {gdsskgar 3 )... 298 } 8 81,8 - - r 3,5 41 11,2 23 6,2 3,8 365 vr. 55, enskida bndeskgar... 6833 57 4 86,I - - 185 2,7 758 g,6 310 3,9 28 0,4 79334 ) Samtiga................ 12 777 :: 86,5 - - 230 r, 8 r 493 r, I 434 2, 9 6, 4 14 7774) 1 ) Skgsmarkens reativa fördening på ägargrupper enigt 1945 års fastighetstaxering angives med kursiva siffrr. 2 ) Om skinaden i prcenttaen för aktiebag se sid. 16-17. 3 ) Gdsskgar (övr. enskida skgar > 400 ha) ha urskits endast i södra Värmand (se närmare sid. I5-16.) 4 ) äri ingår fjäbarrskgsmark med g km 2 (0,2 % av utmarksareaen) för aktiebag, 4 km2 (, % av utmarksareaen) för bndeskgar, ttat I3 km 2 (, I % av utmarksareaen J för samtiga skgsägargrupper.... "!'".... ;:d [f [f 7:: 0 [f!-] > :><: tri ;:d z 0 tri z > < < ;J;>: [f!-] [f < 0 tri <..n w

Tab. r. Skgsmark exkusive hagmark, fördead på trädbestånd i prcent inm varje särskid skgsägargrupp. Anta ytr, sm igga ti grund för fördeningen. Trädbestånd Red visningsmråde I Ka Barrband- Barrband- Bandad mark Summa skgsågargrupp Taskg Granskg k skg med barr- ch Lövskg exk. s g inspr. öv övskg kamark Anta Anta' 'X Anta' 'X Anta,-;- Anta J 'X Anta! 'X Anta' 'X Anta % ytr ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 2 3 4 5 6 7 8 g O II 12 13 14 15 r6 17 Summa anta ytr r8 (J1. -1>- Götebrgs ch Bhus än Avsbrgs än Avsbrgs än: Dasand Avsbrgs än: Västergötand Skarabrgs än Värmands än Amänna... 28,7 73,0 rg,5 82,8 22,2 42,4 II, 3 48,4 13,0 II6,7 31,3 IO, 2,7 373,3 IOO, Enskida: aktiebag.. 6, 8, I 12,9 g, 5 15, I II, 17,5 12,0 r g, I 22,3 35,4 - - 62,9 IOO, Övriga { gdsskgar. 3.5 5.7 7> I 12,2 15, I 6, I 7,5 r6, rg,s 36,4 45, I 4.4 5.4 8, 8 r, enskida bndeskgar 20g,6 335.8 15,4 6rg, 28,4 2g3, 3 13,5 231, r, 6 627,8 28,8 71,4 3.3 2 178,3 r, Samtiga... 247 8 422,6 15,7 723,5 26,8 352,8 13, I 307,4 II, 4 803,2 2g, 8 85,8 3,2 2 6gs, 3 JOO, Amänna... rs, 6g, r6,4 r6,7 25,3!03,8 24,6 62,2!4,7 71,8 17, 8, 5 2,0 422,0 IOO, Enskida: aktiebag.. 15,2 s, 2 15,7 92,9 2g, 65,6 20,4 42,6 13,3 64,4 20, I s, I, 5 320,7 ra, Övriga { gdsskgar. II, 4 56,6 14,0 123,2 30,5 86,2 21,3 45 2 I I, 2 88,4 2!,8 s, I, 2 404,6' IOO, enskida bndeskgar Ig5,4 66g,4 r g, B 941, I 27,9 68g,8 20, s 412,6 12,2 625,5 r8, 5 37 0 I, I 3 375.4 JOO, Samtiga... 237,0 845.2 r8, 7 I 263,9 28, g45.4 20,9 562,6 12,4 85, I r8, 8 55.5 I, 2 4 522,7 JOO, Amänna... 4 4 17, I 17,7 23,4 24,3 24,3 25,2 r6,4 17,0 15,2 15,8 - - g6,4 IOO, Enskida: aktiebag.. s. 7 17,2 12,2 47 5 33.9 28, I z, 22 1 I 15,8 25,4 r8, I - - 140,3 ra, Övriga { gdsskgar. 4,6 r8,6 IZ, 58,s 38, I 3g,2 25,4 II, 7> I 26,8 17,4 - - 154.4 JOO, enskida bndeskgar 43,8 150, I 14,9 295.7 29,4 226,8 22,6 142,9 14,2 183,0 r8, 2 6,9 ;7 I 005,4 JOO, Samtiga... 58,5 203,0 14,5 425,4 30,5 318,4 22,8 Ig2,4 13,8 250,4 17,9 6,9, s I 3g6, 5 ra, Amänna...!0,6 51,9 15,9 83,3 25,6 7g,5 24,4 45 si I4, I 56,6 17,4 8,s 2,6 325,6 ra, Enskida: aktiebag.. g,5 33. 0 r8,3 45.4 25,2 37,5 20,8 20,5 I I, 3 3g, 21,6 5, z, 8 r8,4 JOO, Övriga ( gdsskgar. 6,8 38, 15,2 64,4 25,7 47 0 r8, 8 34 2 13,7 6r,6 24,6 s, z, 250,2 JOO, enskida \ bndeskgar I5I, 6 519,3 21,9 645.4 27,2 463,0 r g, s 269,7 II, 4 442,5 r8,7 30, I I, 3 2 370, ra, Samtiga... r78,s 642,2 z,s 838,s 26,8 627,0 201 I 370,2 II, 8 599.7 r g, 2 48,6 I, 6 3!26, 2 JOO, Amänna... 15,9!85, I 36,7 78,7 15,6 II8,7 23,5 44.5 8, 8 73,5 14,6 4. 2 0,8 504,7 IOO, Enskida: aktiebag.. 9,7 s8,9 42,8 r8,9 13,8 26,5 I g, 3 9.9 7 z 22,3 16,2 I, 0,7 I37,5 ra, Övriga { gdsskgar. 17,2 I04,9 30,8 5g,9 17,6 47.3 13,9 33,9 9,9 87, I 25,5 8, 2,3 341, I ra, enskida bndeskgar 65,2 404,5 2g,3 23g,2 17,3 rgg,4 J4, 5 I27, 7 g, 3 388,5 28, I ZI, I, 51 I 380, 3 IOO, Samtiga... I8, 753.4 3I,9 3g6,7 I6,8 39I,9 I6,6 2I6, g, I 57I,4 24,2 34 2 I,4 2 363,6 r, ----- Amänna... 8,3 67,2 25,6 76,6 zg, z 46, 17,5 30,2 II, 5 42, s ytr I6, 2 % 262,5 ra, Enskida: aktiebag.. 135,3 524,7 27,2 74g,4 38,9 306,3 I5,9 145.2 7. 5 203,3 >)!0,5 % r 928,9 JOO, Övriga { gdsskgar. 6,6 24,0 21 1 I 38,9 34.4 I5,5 I3, 7 17, IS, 17,9 >) 15,8 % II3, 3 JOO, enskida bndeskgar 2I4,5 525,6 20,6 I 048,3 4I, I 378,2 J4, 8 237,5 9,3 362,7 )) I4,2 % 2 552,3 IOO, Samtiga... 364,7 I I4I, 5 23,5 I gi3, 2 39,4 74_6, I5,4 429,9 8,8 626,4 )) I2,9 % 4 857,0 JOO, 402,0 68,9 84,3 2 387,9 2 943, I 437. 0 335,9 416, 3 570,8 4 759,7!00,8 146, rsg, I 049,2 I 455, 336,2 r8g,9 257,0 2 52!, 6 3 304,7 520,6 I47,z 358,3 I 445,5 2 47I, 6 270,8 2 064,2 II9,9 2 766,8 5 22I, 7 ttj?;j P'i > ( td ttj?;j ( n n >?;j t-< >-' ttj?;j (fj ttj v ttj z... t;...

Tab. II. Skgsmark inkusive hagmark, fördead på bnitetskasser i prcent inm varje särskid skgsägargrupp. Anta prvytr, sm igga ti grund för fördeningen. Skgsägargrupp Bnitetskass I II III VI IV V VII VIII Summa Anta r;- Arrta /c Anta /c Anta /c Anta /c ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 1 ytr 0 ytr 0 ytr 0 1 ytr 0 1 ytr 0 Arrta /c Arrta /c Anta /c Anta r;- Amänna... 6,5 1,4 43, I g,7 r66,9 37,5 135,5 30,4 57,7!2.9 27,0 6, I 4. 8, I 4,0 0,9 445,5 JOO, Ävs- Enskida: aktiebag.. I, 5 0,4 38,7 II, 3 136,2 39,6 87,9 25,6 38, I I I, I 27,7 8, I II, 5 3,3 2,, 6 343.6 r, brgs Övr. { gdsskgar... 10,6 2,4 42,9 g,9!63, 8 37.7 126, 2g, 54 0 12,5 21,4 4.9 13,3 3, I 2,0 0,5 434. 0 JOO, än enskida bndeskgar.. 3g, 2 I, 340,3 8,6 440, I 36,4 I 331,6 33,7 466,6 II, 8 203, I s, I r8,4 2,7 25,5 0,7 3 gs4,8 JOO, Samtiga... 57,8 I, I 465,0 g, I g7, 36,8 r 68r, 32,5 6r6,4 II, 9 27g,2 5,4 138, 2,7 33,5 0,6 5 177.9 JOO, Amänna... 2,0 I, 9 II, 10,6 zg, 28, 30,2 29, I I g, I r8,4 10,6 10,2 I, 9 I, 8 - - 103,8 JOO, Ävsbrgs Enskida: aktiebag.. 0,5 0,3 r6,9 I I, I 56,8 37,5 37. 0 24,4 24,9 16,4 13, I 8,6 I, 5 I, I, 0,7 r sr, 7 IOO, än: Övr. {gdsskgar... 2,0 I, 2 15,8 g,8 57, I 35. 2 48, I 2g, 7 21,2 13, I O, 5 6, 5 7.3 4 5 - - 162,0 JOO, Dasand enskida bndeskgar.. 8, 2 0,7 126,6 II, 382,2 33, I 357, I 31, 147 7 12,8 g,9 7.9 33,3 2,9 7,0,6 I 153, JOO, Samtiga... 12,7 0,8 170,3 10,8 525, I 33,4 472,4 30, I 212,9 13,6 125, I 8, 44 0 2,8 8, 0,5 I 570,5 IOO, Red visningsmråde Amänna... 20,0 Göte- 4 8 45.5 10,9 120, I 28,7 130,9 31,2 73, 2 17,5 23,4 s. 6 4,6, I r,, 2 418,7 JOO, Enskida: aktiebag.. r, 1,4 8, I I, 3 20,5 28,9 brgs 13,3 r8,8 14,0 r g, 7 6:5 g, 2 7. 6 r, 7 - - 70,9 IOO, ch Övr. {gdsskgar... s, 5,8 II, 9 13,7 26,2 30, I r6,4 r8, 9 13,2 r s, 2 10,9 12,5 2, 5 2,9 0,8,9 86,9 JOO, Bhus än enskida bndeskgar.. 55.3 2, I 298, I I, I 854.6 3!,8 830,I 30,9 369,4 13,7 182,3 6, 8 71,5 2,6 25,8 r, 2 687, JOO, Samtiga... 8!,3 2,5 363,4 I, I I 02!, 4 31,3 990,7 30,4 469,8 J4,4 223, I 6, 8 86,2 2,6 27,6 0,9 3 263,5 IOO, Ävsbrgs Amänna... 4.5 I, 3 32, I g,4 137.9 40,4 rs, 3 30,8 38,6 II, 3 r6,4 4,8 2, 9 0,8 4,0 I, 2 34I, 7 IDO, Enskida: aktiebag.. I, 0,5 21,8 11,4 än: 79,4 41,4 50,9 26,5 I3, 2 6,9 14,6 7,6 I O, s. 2 I,, 5 r gr, 9 JOO, Övr. { gdsskgar... 8, 6 Väster- 3,2 27, I I O, 106,7 3g,2 77,9 28,6 32,8 12, I!0,9 4,0 6, 2,2 2,0 0,7 272,0 JOO, enskida bndeskgar.. 31,, I götand 213,7 7,6 I 057,9 37,8 974,5 34,7 318,9 II, 4 112,2 4,0 75, I 2,7 18,5 0,7 2 8r, 8 IDO, Samtiga... 45, I I, 2 294,7 8, 2 I 381,9 38,3 I 208,6 33,5 403,5 II, 2 154, I 4.3 94 0 2, 6 25,5 0,7 3 607,4 JOO, Amänna... 8, I,5 48,5 g,2 222,3 42, I 155, I 29,4 69,5 13,2 17,7 3.3 s, 0,9 2, 0,4 528, I!OO, Skara- Enskida: aktiebag... - - 13,4 8, 8 sr, 6 33,7 62,2 40,7 14,0 g, 2 4,7 3> I 6, 3.9 I, 0,6 152,9 JOO, brgs Övr. { gdsskgar.. II, 2,9 70,8 r8, 8 155.3 41,2 g, 23,9 29,4 7 8 14,5 3 8 4,0, I 2,, 5 377. 0 ra, än enskida bndeskgar. 14,0 0,8 r6r, I g, 9 708,2 43,5 530,6 32,6 138,7 8, 5 49,7 3,0 22,6 1,4 4 3 0,3 r 629,2 r, Samtiga... 33 0 I, 2 293,8 r, g I 137,4 42,3 837.9 j I, 2 251,6 g,+ 86,6 3. 2 37,6 1,4 g, 3 0,4 2 687,2 r, - i......... :;?'1 [f [f?'1 0 [f t'ij :; z 0 t'ij z < >: [f >- [f < t'ij :; 0 t'ij Ut Ut Amänna... 4,0 I, 5 2I, 7 8 75 3 27,8 gi, 33,6 45. 0 16,6 20,9 7,7 O, 6 3,9 3,0, I 270,8 JOO, Värm- Enskida: aktiebag... 16,2, 8 151, I 7,2 467,2 22,5 66g, 32,2 457,0 22,0 212, I r, z 8g,4 4.3 16,7 0,8 2 078,7 r, ands Övr. { gdsskgar.. 3,0 2,4 12, I g,7 40,6 32,7 33,8 27,2 20,7 16,7 O, 8, I 3,0 2,4 I,, 8 124,2 r, än enskida bndeskgar. 33,6 I, 2 271,4 g,6 726,2 25,5 830, I 2g,2 54g,4 rg,3 301,6 10,6 III, 7 3>9 19,5 0,7 2 843.5 IOO, Samtiga... 56,8, I 455,6 8,6 I 30g, 3 24,6 I 623,9 30,5 072, I 20,2 544,6 10,2 214,7 4 0 40,2 0,8 5 317, 2 r,

Tab. I2. Skgsmark inkusive hagmark, fördead på huggningskasser i prcent inm varje särskid skgsägargrupp. Anta prvytr, sm igga ti grund för fördeningen. Red visningsmråde Skgsägargrupp uggningskass A B: I B: z c D: I D: z D: 3 E Anta 'Y< Anta 'Y< Arrta /, Anta 'Y< Anta /, Anta 'Y< Arrta /, Anta /, ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 Summa Anta ytr % U. 0\ Amänna... 30,9 7.4 6,4 1,5 68,4 r6, 3 r86, 8 44,6 70,7 r6,9 IS, 3,6 3I, 5 7, 5 g, Z, 2 Götebrgs Enskida: aktiebag... 6, 8,5 I, 1,4 I4, I g, 8 Z5,4 35,8 I9, 5 Z7, 5 I, I,4 4,0 5,6 - - ch Övr. { gdsskgar... 3, 5 4,0 - - I3, 3 IS, 3 39,2 45, I I9,9 Z2,9 z, Z,3 S, 9,2 I, I,2 Bhus än enskida bndeskgar... Z57,0 g,6 49,4 I, 8 443,9 I6, 5 I I g, 4 44.3 448,2 I6, 7 7I, 5 Z,7 I23, 5 4. 6 I03, I 3,8 Samtiga... Z97,4 g, I 56,8 I,7 539,6 I6, 5 I 44I, 8 44 2 ss s, 3 I7, I 89,5 Z,8 I67,0 s, I I3, I 3,5 Amänna... I7, 3. 8 8, I I, 8 6,9 I3,7 I66, 7 37.4 I03, 8 23,3 Z4, 8 5,6 53, 2 II, 9 II, 2,5 Ävsbrgs Enskida: aktiebag... I7, 2 s, 4 5 I, 3 6g, 5 20,2 II8, 7 34,6 85,2 24,8 I7, 6 s, I 26,9 7, 8 4,0 I, 2 än Övr. { gdsskgar... I6,9 3,9 3,6, 8 5s, I I3,4 I87, 9 43,3 u g, 7 27,6!2, 5 z, 9 3Z, 3 7.4 3,0, 7 enskida bndeskgar... 248,3 6, 3 28,3 0,7 505,9 I2, 8 I 837,9 46,5 ss7, 9 2I, 7 120,9 3, rn, 4. 5 178,6 4,5 Samtiga... 299,4 5,8 44.5 0,9 694.4 I3,4 2 3II, 2 44,6 I I66, 6 22,5 I75,8 3,4 z8g,4 5,6 rg6,6 3,8 Amänna... 6,4 6, 2 - - 2,7 2, 6 43.3 4I, 7 27,5 26,5 g, 5 g, 2 12,4 II,9 z, I, 9 Ävsbrgs Enskida: aktiebag... 6,7 4,4 I, 6 I, 20,0 I3, 2 59,4 39,2 48,6 3Z, s, 3.3!0,4 6,9 - - än: Övr. { gdsskgar... 7, I 4.4 I,, 6 I2,9 S, 75,5 46,6 s, 7 3I, 3 4.5 z, 8 O, 3 6, 3 - - Dasand enskida bndeskgar... 55, I 4 8 5,5, 5 82,2 7, I 638,2 55,3 302,6 26,2 25,3 2, 2 zs, 2, 2 r g, I!,7 Samtiga... 75.3 4. 8 S,r, 5 II7,8 7, 5 8r6,4 sz, 429,4 Z7, 3 44.3 2,8 58, I 3,7 21, I 1,4 Amänna... I0,6 3, I 8, I 2,4 ss, 2 I7, I23,4 36, I 76,3 22,3 I5,3 4. 5 40,8 12,0 g, 2,6 34I, 7 IOO, Ävsbrgs Enskida: aktiebag... IO, 5 5,5 2,9 I, 5 49,5 25,8 59,3 30,9 36,6 I9, I I2,6 6,5 r6, 5 8, 6 4,0 2, I 191,9 IOO, än: Övr. { gdsskgar... 9, 8 3, 6 2, 6 I, 45,2 I6, 6 II2,4 4I, 3 6g, 25,4 8, 2,9 22,0 8, I 3,0 I, I 272, 100,0 Väster- enskida bndeskgar... 193,2 6,9 22,8, 8 423,7 I5, I I 199,7 42,8 555,3 I9, 8 95.6 3,4 152,0 5,5 I59,5 5,7 2 8i, 8 IOO, götand Samtiga... 224, I 6, 2 36,4 I, 576,6 I6, I 494,8 4I,4 737,2 z, 4 I3I, 5 3,7 23I,3 6,4 175,5 4.9 3 607,4 IOO, Amänna... I5,9 3,0 I6, 3,0 s8,8 I I, I I66, 7 3I, 6 I35, 5 25,7 63,6 I2, 64,4 12,2 7. 2 I,4 Skara- Enskida: aktiebag... II, 7 7,7 4.4 2,9 26,6 I7,4 37.8 24,7 38,6 25,2 I6, 5 IO, 8 IS, 3 r, 2,0 I,3 brgs Övr. { gdsskgar... I8, 7 s, I O, 2, 6 54, J4, 3 I23, 6 32,8 95,7 25,4 29,7 7,9 28,3 7. 5 I7, 4,5 än enskida bndeskgar... 92, I 5,7 I3, 5 0,8 2I3, I3, I 578,4 35,5 435,5 26,7 II0,7 6, 8 II4, 2 7,0 7I, 8 4,4 Samtiga... I38,4 s, 2 43.9 I, 6 352,4 I3, I g6,5 33,7 7 5.3 26,2 220,5 8, 2 222,2 8,3 g8, 3,7 Amänna... 8, 3 3, I I, 0,4 33,4 I2, 3 94, I 34,7 90,7 33,5 I6, 6 6,I 2I, 6 S, s, I I, 9 Värm- Enskida: aktiebag... I35, 3 6, 5 26,2 I, 3 254,4 12,2 825,3 39,7 538,8 25,9 II5,4 s. 6 I36, 3 6, 5 47 0 2,3 ands Övr. { gdsskgar... 8, I 6, 5 I,, 8 II, 7 9,4 3I,7 z s, 6 45,6 36,7 2,5 2, I6,s I3, 3 7, I 5.7 än enskida bndeskgar... 222,5 7,8 26,4 0,9 226,6 8, I 012, 35,6 798, 28, I I87, 2 6, 6 233,2 8,2 I37,6 4,8 Samtiga... 374.2 7,0 54,6 I, sz6,i 9,9,1 963,I 36,9,I 473,r 27,7 321,7 6,I 407,6 7,7 I96,8 3,7 4I8, 7 JOO, 70,9 JOO, 86,9 100,0 2 687, JOO, 3 Z63, 5 IOO, 445,5 IOO, 343.6 IOO, 434 0 JOO, 3 954,8 IOO, 5 177,9 JOO,!03, 8 JOO, ISI,7 JOO, r62, JOO, I 153, IOO, I 570, 5 r, 528, I IOO, I 52,9 r, 377 0 IOO, I 629,2 IOO, 2 687,2 IOO, Z70, 8 IOO, 2 078,7 JOO, 124,2 IOO, 2 843,5 IDO, 5 3I7,2 r, ttj?j p::: ::q c;j IJj ttj?j c;j n ::q n >- ttj?j U1 ttj t! ttj z... '!"....

Tab. 13. Skgsmark inkusive hagmark, fördead på åderskasser i prcent inm varje särskid skgsägargrupp. Anta prvytr, sm igga ti grund för fördeningen. m ' b.o d Åderskass "' Kamark IV v. VI VII-'-VIII ffi"" a I b Ia I b III... Skgsägargrupp ;> s.g Anta! 'X Anta! 'X Anta! 'X Anta! 'X Anta! 'X Anta 'X Anta 'X Anta! 'X Anta! 'X Anta! 'X d ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0 ytr 0..c:: g Amänna... 30,9 7.4 Ig,3 4 6 37.3 8,9 52,3 I2,4 55.4 I3, 3 III, 8 26,7 7I, 3 I7, 26,3 6, 3 12, I 2,9 I, I 00 :1:0, 3 b.o- Ensk.: aktiebag. 6, 8,5 I, 2 I,7 6,4 g, I I, 5 I6, 2 s, 7 I I8, 6 26,2 I I, 2 IS, 8 8,3 II,7 2,7 3,8 - - "' :: m Övr. {gdsskgar.. 3,5 2,4 2, 8 5.4 6, 2!2, I I3,9 8,7 r, 26, 2g, 9 I g, 6 22,6 6,8 7,8 I, 3 I, 5 I, I I, 3 4 0 ;'O!! ensk. bndeskgar 257,0 g, 6 II3, 8 4,2 26g,9 I O, 353.4 I3, 2 383,9 I4,3 626,9 23,3 43g,8 I6,4 I85, I 6,9 44,8 I,7 II, 8 0,4 ej Samtiga... 2g7,4 g, I I36, 7 4 2 3Ig, g, 8 42g,3 I3, 2 453. 0 I3,9 783,3 24,0 54I, 9 I6,6 226,5 6,9 60,9 I,9 I4,0 0,4.:s Amänna... 3. 8 7. 8 6,9 66, I I4, 8 5,6 m I7, I3, 9 3, I 34.5 30,9 II{, 3 25,7 g4, 5 21,2 44.4 I O, 25,0 4.9 I, I b.o... Ensk.: aktiebag. I7,2 s, 7. 2 2, I 3I, 5 g, 2 3g, I II, 4 SI, J4,8 6g, 20, I 63, I I8,4 47,6 I3,8 I7,4 s, I 0,5 O, I Övr. { gdsskgar.. I6,9 3.9 6, I,4 3I,4 7,2 38,8 g, s,8 II,7 I27, 2 2g, 3 rz, 1, 23,5 46,9 r, s 10,4 2,4 2,9, 7 <f ensk. bndeskgar 248,3 6, 3 54.3 I,4 32g,6 8,3 40g,I I0,3 545.3 I3, 8 I 23I, 3I, I 774 2 I g, 6 286,6 7.3 68,7 I,7 7,5 0,2 2: :..:1 Samtiga... 2gg,4 5,8 8I,4 I,6 427,0 8,2 5I7,9 IO, 7I3,2 I3,8 I 54 I, 5 2g,8 I 033,9 z, 425,5 8,2 I2I, 5 2, 3 IS, 8 0,3 ii '"e Amänna... 6,4 6,2 - - 2,9 2,8 7.5 7. 2 8,6 8, 3 Ig,6 I8,9 32,4 3I, 2 I7, 9 I7, 2 7. 2 6,9 I, 3 I,3 <f b.ocd Ensk.: aktiebag. 6,7 4.4 I, I 0,7 I5.3 r, 1 r, 6 7, I7, 8 II,7 33,6 22,2 2g, 8 I g, 6 27,4 I8, I g,4 6,2...- - - <f Övr. { gdsskgar.. 7 I 4.4 2, 5 I,5 8,4 5,2 7.9 I6, 5 10,2.'O 4,9 44,4 27,4 46,7 28,8 26,9 I6, 6 I,6 I, - - g; ensk. bndeskgar 55, I 4 8 3.9, 3 6g,2 6, g3, 7 8, I IOg,2 g, 5 357, I 3I; 324,3 28, I I6,2 g, 2 3I,7 2,8 2,4, 2 ::;;J Samtiga... 75,3 4 8 7. 5 0,5 g s. 8 6, I rrg,7 7. 6 I 52, I g,7 454.7 28,9 433. 2 27,6 I78,4 II,4 4g.9 3,2 3,7 0,2 i:i"c cd -..cs Amänna... 10,6 3> I I3,9 4, I 3I, 6 g,2 23,4 6,8 57.5 I6, 8 g4,7 27,7 62, I I8, 2 26,5 7. 8 I7, 8 s. 2 3,6 I, I ;b Ensk.: aktiebag. I0,5 5.5 6, I 3,2 I6,2 8,4 28,5 I4, 8 33. 2 I7, 3 35,4 I8,4 33.3 I7,4 20,2 I0,5 8, 4 2 0,5 0,3... b.o... Övr. { gdsskgar.. g,8 3. 6 3. 5 I, 3 23,0 8,5 30,9 II, 4 34.3 I2, 6 82,8 30,4 55,4 20,4 20,0 7.3 8,8 3. 2 2,9 I, I."' ensk. bndeskgar Ig3, 2 6,9 50,4 I, 8 260,4 g,3 3I5.4 I I, 2 436, I IS, 6 873.9 3I, 2 44g,9 I6, I I8,4 6,4 37 0 I,3 S,I 0,2 rn"t; : Samtiga... 224, I 6, 2 :..:1 :> 73.9 2,0 33I,2 g,2 3g8,2 II, 56I, I IS, 6 I 86, 8 30, I 6,7 I6, 7 247> I 6,9 7I,6 2,0 12, I 0,3... 3,0 4. 2 32,3 I0,5 22,4 121,2 23,0 12,9 22,9 4 3 Amänna... I5,9 22,2 40,4 7,6 6, I 55,6 rr8, r 67,9 30,6 s. 8,... _ Ensk.: aktiebag. II, 7 7.7 8,7 5.7 zz, I4,4 g,5 6, 2 g, I 5.9 3I,4 20,5 30,6 20,0 J4,8 g,7 8,8 s. 8 4 5 2,9 cd cd Övr. { gdsskgar.. I8, 7 s, I6,5 4.4 3I,8 8,4 4I, 3 II, 4g,9 I3, 2 II2, 8 2g,9 66,6 I7, 7 2g,9 7.9 4,6 I, 2 4.4 I,2 ensk. bndeskgar g2, I 5.7 43.4 2, 7 I5g, I g,8 I6g,4 I0,4 z, 12,3 466,6 28,6 32g, 9 20,2 I26, I 7.7 zg, I, 8 I3,6 0,8 (f) Samtiga... I38,4 5,2 g, 8 3,4 253.3 g,4 252,5 g,4 314.6 II, 7 728,9 27, I 548,3 20,4 238,7 8,9 73. 0 2,7 45.4 I,7 m Amänna... 8,3 3> I 2,8 I, I5,8 s. 8 I6,9 6,2 23,7 8,8 54.5 "' 20, I 75,6 27,9 47 6 I7,6 I4,5 5.4 8,2 3,0,.cg Ensk.: aktiebag. I35.3 6,5 38,3 I,8 IIg,6 5,8 I33, I 6,4 I75,2 8,4 458,6 22, I 48g,6 23,6 3II, 5 IS, I44.7 6,9 6, 2,9.:S Övr. { gdsskgar.. 8, I 6,5 I, I,9 8,2 6,6 7,6 6, I 8, 6,4 32,8 26,4 36,8 2g,6 I4,0 II, 3 4,8 3,9 I, 3 I, I IX + An- ta % ytr,9 0,2 - - - - 0,6, I,5, - - - -, 6 O, I 0,2,, 8, - - - - - - 0,2, 0,2, - - - -,6 0,2 - - 0,6, I,, 2 I,8 I, 2 0,5 O, I - - 3.3 O, I 2,9 I, I I2,8, 6 I,5 I,2 ensk. bndeskgar 222,5 7,8 48,7 I,7 I57,9 5.5 I6,8 5.7 221, I 7. 8 68g,9 24,3 644,0 22,6 4I4,2 I4, 6 I8I,3 6,4 7g,8 2, 8 23,3, 8 Samtiga... 374 2 7,0 g,9 I,7 30I,5 5.7 3I8,4 6, 428, 8,I I 235,8 23,2 I 246, 23,4 787,3 J4,8 345.3 6,5 I4g.3 2,8. 40-i_, s... '!':...?:?'i (/ (/?'i c;j (/ ;: tr1?: z c;j tr1 z < ;J>: (/..., (/ < tr1?: 2 tr1 Ut

Tab. 14 Betesskadade areaer å skgsmark exkusive hagmark samt area hagmark i km> ch i prcent för skida skgsägargrupper. - Skgsmark exkusive hagmark Summa betesska- agmark dad skgsmark Summa tta Red- Varav betesskadad area med en mfattning av: samt hagmark skgsmark visnings- Skgsägargrupp Inaes %av %av mråde under 20% 20-40% över 40% Summa ink. hagmark skgsm. skgsm. in k. ink. / km 2 km % km % km % km" % km 2 km2 km2 hagm. hagm. Amänna... 200 I6 8, I I, 5 I, 2 I8 8, 8 g 4. 3 27 I2, 4 20g Götebrgs Ensk.: aktiebag... 34 3 7. 5 I, 2 - - 3 8, 7 I 2,5 4 II, I 35 ch Övr. { gdsskgar... 43 7 I7, 5 I I, 6 0,2 8 Ig,3 I 3,0 g 20,5 44 Bhus än ensk. bndeskgar... I Ig4 II3 g,5 32 2,6 3, 3 I48 I2, 4 I4g I I, I 2g7 22, I I 343 Samtiga... I 47I I3g g, 5 34 2, 2 4, 3 I77 IZ, I60 g, 8 337 20,8 I 63I Amänna... 546 I Og 20,0 3 0,6 - - II2 20,6 II I, 9 I23 22, I 557 Ensk.: aktiebag... 420 36 8, 6 6 I, 4 I, 2 43 r, 2 g 2, 2 52 12,2 42g Ävsbrgs Övr. { gdsskgar... 520 6 II, 6 I 0, I I, 2 62 II, 9 23 4 I ss IS, 5 543 än ensk. bndeskgar... 4 465 6i I3, 5 42 0,9 g, 2 652 I4,6 480 g,7 I I32 22,9 4 g45 Samtiga... 5 gsi 86 I3, 5 52, 9 II, 2 86g J4, 6 523 8, I I 3g2 2I, 5 6474 Amänna...!26 22 17,6 I I, I - - 23 I8, 7 4 2,9 27 ZI, I30 Ävsbrgs Ensk.: aktiebag... I82 I7 g, 3 2, 8, 2 I g 10,3 7 3,8 26 I3,6 I8g än: Övr. { gdsskgar... Igg 17 8, 4 - - - - I7 8,4 4 1,9 21 10, I 203 Dasand ensk. bndeskgar... I 3I2 ISI I I, 5 7 0,6 - - I 58 12, I I30 g, 288 z, I 442 Samtiga... I 8Ig 207 11,4 IO, 5, 217 II, 9 145 7.4 362 I8,4 I g64 Amänna... 420 87 20,8 2 0,4 - - 8g 21,2 7 I, 6 g6 22,4 427 Ävsbrgs Ensk.: aktiebag... 238 I g 8, 4 I, 8 I, 2 24 O, 2 I, 26 II, 240 än: Övr. { gdsskgar... 32I 43 13,6 I, 2 I, 2 45 I4,0 I g s. 5 64 18,7 340 Västergöt- ensk. bndeskgar... 3 153 450 I4, 3 35 I, I g, 3 4g4 15,7 350!O, 844 24, I 3 503 and Samtiga... 4 I32 sgg 14,5 42 I, II 0,3 652 IS, 8 378 8,4 I 030 22,8 4 510 Amänna... 663 28 4.3 7 I, 2, 3 37 5,6 IO I,5 47 7,0 673 Ensk.: aktiebag... I88 O 5.5 8 4 2 2, 7 20 10,4 7 3,6 27 13,8 IgS Skarabrgs Övr. { gdsskgar... 456 38 8,2 8 I, 8 I, 3 47 r, 3 24 s, 7I 14,8 480 än ensk. bndeskgar... I 842 IIO 6, 24 I, 3 4, 2 I38 7.5 234 II, 3 372 I7,9 2076 Samtiga... 3 I4g I86 s. 9 47 I,5 g, 3 242 7. 7 275 8, 5I7 IS, I 3 424 Amänna... 652 82 I2, 6 g I, 3 I 0,2 g z 14, I - - g2 I4, I 652 Ensk.: aktiebag... 4 gsg 327 6,6 64 I, 3 20 0,4 411 8,3 35, 7 446 8,9 4gg4 Värmands Övr. { gdsskgar... 288 34 II, 9 3 I, I 0,4 38 I3, 3 IO, 3 48 I6, I 298 än ensk. bndeskgar... 6 648 485 7. 3 6 0,9 I3 0,2 s ss 8,4 I85 2,7 743 I0,9 6 833 Samtiga... I2 547 g28 7.4 I36 I, I 35 0,3 I gg 8,8 230 I, 8 I 32g I0,4 I2 777 U CXJ t'ij?:! p::: > C' Cd - C' n n >?:! r >-3 t'ij?:! (fj t'ij t: t'ij z... f:...

44' 4 RIKSSKOGSTAXERINGEN AV VÄSTSVERIGE 59 T ab. 15 a. Kubikmassa under bark, fördead på trädsag ch diameterkasser vid taxeringarna åren. 1949-51 ch 1928-29. Samtiga ägsag. Trädsag Diameterkass Taxe- s- r- rs-2-125-13-3s-4-/4s+ s- 45 + ringsår än r -ta m 3 sk. ub. % av samt. Ta... 1949 192 s ss S26 S2S 6gg 3941 136 451 7 3 6Ss 30,14 1929 227 454 57 I 490 292 146 59 r s r 2 264 29,83 Gran... 1949 391 S67 1293 I 329 I 072 5ss 243 gr 59 5 933 4S,53 1929 277 7 3 924 7Ss 449 2II S3 26 23 3 4S1 45,87 1949 276 456 3S2 229 124 57 35 7 I7 I 5S3 12,95 1929 245 305 201 104 65 34 20 II 9 994!J, IO Övr.öv.. 1949 199 242 r Sr 163 g6 59 30 23 3I I 024 s, 38 1929 141 195 167 rrs 7S sr 29 19 52 ss II, 20 Samtiga. 1949 I 05S 2 1231 2 6S2 2 5491 I 991 r gs 4441 r66 II41 12 225 IOO, 1929 Sg I 657 I S63 I 497 SS4 442 I9I 7I 94 7 ssg IOO, Ta... Gran... Ävsbrgs Björk... Övr.öv.. Samtiga. 1949 653 I 950 3 203 4 r6 3 gss 2 Ss I 3S1 4S3 205 rs S2S 32,78 rg2s-29 1 S3s 2 021 3 273 3 26S 2 40S I 374 ss7 214 107 14 S7 35,96 1949 I9II 4 220 6 4s4 7 OOI 5 547 3 326 I 507 613 312 30 921 53.83 rg2s-29 I 540 3 471 4 432 3 S6g 2 srs I 317 544 230 146 rs 67 46,12 1949 I 035 I 66S I 31S Sg 460 199 r2s 6s 34 5 797 r, g rg2s-29 I 076 I 34S I 05S 639 346 206 132 6S 64 4 937 12,6 1949 301 403 3S6 336 rsg r26 S6 46 25 I SgS 3,30 rg2s-29 367 40S 394 326 rss 147 g6 4s II4 2 ss 5,32 1949 3 g s 241 II 391 12 3S7 r rs416 456 3 1021 I 207 576157 444 IOO, rg2s-29 3 SrS 7 24S 9 157 S 102 5 457 3 044 I 359 560 431 39 176 r, Ta... rgs-sr 453 I 2921 2 231 3 441 3 2S 2 6S61 I 596 6711 447 rs 700 45.82 1929 6r I 347 2 3S4 2 77S 2 s6r I S43 I 009 532 371 13 426 49,00 Gran... r g s-sr 774 I 674 2 555 2 795 2 349 I 511 6r 326 177 12 762 37,25 1929 553 I 419 I 996 I 903 I 33S S3S 3S2 195 140 s 764 31,98 Red visningsmråde Götebrgs. Björk... Bhus Skara- Björk... rgs-sr 599 I 127 963 6r6 379 231 I 54 57 27 4 153!2, I 2 brgs 1929 6g I 021 S25 522 323 rss 95 44 49 3 646 13,31 Övr. öv.. rgs-sr 236 266 347 260 r6r 142 46 44 146 I 64S 4,81 1929 277 239 300 228 147 103 77 45 149 I 565 5,71 Samtiga rgs-sr 2 621 4 359 6 g61 6 715 6 r6g 4 57 2 397 r g8 797 34 263 r, 1929 2 040 4 026 5 ss 5 431 4 369 2 942 I 563 Sr6 709 27 401 IOO, i Ta... 1950 r S62 4 330 7 7I8 8 Sr21 7 769 3 909 I 348 17S 52 35 9781 31,79 1929 2 421 4 973 7 095 7 245 4 446 r SrS 656 r8 103 28 937 32,35 Värm- Gran... 1950 5 6gS II S03 16 263 14 g66 9 129 4 950 I S24 493 335 65 46r 57,84 ands 1929 6 I2I II 613 13 SS 9 774 4 712 r Sr 6r8 206 II2 48 045 53.70 (exk. Björk... 1950 I S65 2 682 2 415 I 535 751 2S9 II9 31-9 6S7 S,56 B jur- 1929 2 4s4 30II 2 194 I IS4 s ss 294 132 46 49 9 979 I I, I 5 tjärns 1950 552 452 33S 317 rss 135 14 49-2 045 I, 8 I s:n) ') Övr. öv.. 1929 735 674 435 2S6 r gr 77 sr 28 2S 2 ss 2,8 Samtiga. 1950 9 977 19 267 26 734 25 630 17 S37 9 283 3 305 751 3871II3171 IOO, 1929 II 761 20 271 22 8r2 rs 489 9 934 3 990 I 457 460 292 89 466 r, 1 ) Värmands än ink. Bjurtjärns s:n en. 1950 års taxering i diam. k. 5-45+: ta 36 430, gran 66 r67, björk 9 Sr, övr. öv 2 6, samtiga II4 467 m 3 sk. ub. i r-ta.

6 ERIK AGBERG OC CARL TERSMEDEN Tab. I5 b. Speciatabe för >>Övrigt öv>> (andra övträd än björk) en. tab. I5 a. Kubikmassa under bark i diam. k. 5-45 + med fördening på trädsag samt dessas prcentuea ande i ttaa förrådet en. tab. 15 a. Samtiga ägsag. Red vis- Trädsag Tax e- ningsmråde ringsår än Ek Bk Asp Övriga Samt- iga I -ta m 3 sk. ub. 382 49 298 295 I 024 I949 Götebrgs. % av hea förrådet 3, I 3 0,40 2,44 2,41 8, 38 Bhus I -ta m 3 sk. ub. 3I3 33 I67 337 85 I929 % av hea förrådet 4. I2 0,44 2, 20 4.44 II, 20 Ävsbrgs Skarabrgs I -ta m 3 sk. ub. S46 40 S4I 77I I 898 I949 % av hea förrådet, g s 0, OJ 0,94 I, 34 3. 30 I928-29 I -ta m 3 sk. u b. 492 20 666 907 2 ss % av hea förrådet I, 2 6, s I, 70 2, 3 I s. 32 I -ta m 3 sk. u b. 2S4-47I 923 I 648! I9SO-SI : % av hea förrådet, 74 - I, 38 2,6g 4, 8 I I -ta m 3 sk. ub. 263-46S 837 I S6S I929 % av hea förrådet,g6 - I, 70 3,05 S,7I I -ta m 3 sk. ub. - - 874 I I7I 2 04S Värmands I9SO % av hea förrådet - -, 77 1,04 I, 8 I (exk. B jurtjärns s:n) I -ta m 3 sk. u b. - - 972 I S33 2 ss I929 % av hea förrådet - - I, g I, 7I 2, B Anm. De vid I929 års taxering registrerade II m 3 bk i Skarabrgs än ch 9 m 3 ek i Värmands än är förda ti >>övriga>> trädsag. Vid I9SO års tax. redvisades för Värmands än ink. Bjurtjärns s:n: 876 m 3 sk. ub. asp ch I I84 m 3 sk. u b. >>övriga trädsag>>, summa 2 6 m 3 sk. u b. >>övrigt öv>>.

Tab. 16. Kubikmassa på bark, fördead på trädsag ch diameterkasser. Kubikmassa per hektar med samma fördening. skgsmark inkusive hagmark. ö :::: en :r b.o... 00 ::..O,.q $ (3f:Q t :::: :r: :::: "C!... 00 b.o 3..0 2: "' :«:... 00 b.o +i..01'1 r...,r r en "C! "' :::: :::: 8... p. 'r Redvisningsmråde Trädsag Diameterkass - 5- IO- I5-20- 25-30- 35-40- 45 + m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m m 3 sk. m i sk. i sk. i sk. i sk. j sk. i sk. i sk. i sk. i sk. i sk. IOOO- per IOOO- per IOOO- per IOOO- per IOOO- per IOOO- per IOOO- per IOOO- per IOOO- per IOOO- per ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha ta ha Ta... 32 0,2 20g I, 3 68 3,7 g4 5,5 g3 5,5 775 4. 8 45I 2, 8 I47 0,9 4g, 3 g, I Gran... g2 0,5 478 2,9 g86 6, I I 4g g, I I 510 g, 3 I 2I5 7.5 66g 4,I 274 1,7 106 0,6 63 0,4 Björk.. g3 0,6 2g6 I, 8 500 3,0 433 2,7 253, 5 135, 8 68 0,4 44 0,3 g O, I 20 O, I Övr.öv 67 0,4 206 I, 3 254 I,6 Ig3 1,2 180, I 101, 6 64 0,4 27 O, I I g O, I 36 0,2 Samt.. 284 1,7 I8g 7,3 2 348 14,4 3 020 18,5 2 846 17,4 2 226 13,7 252 7.7 4g2 3,0 183, I 128 0,8 Ta... 105 0,2 775 I, 2 2 334 3,6 3 857 5.9 4 g6i 7,7 4 767 7.3 3 2gg 5,I 5g6 2,5 550 0,8 238 0,4 Gran... 443 0,7 2 334 3,6 4 g45 J,6 J 4J2 II,6 8 032 12,4 6 345 g, 8 3 776 5,8 I J04 2,6 68J, I 350 0,5 Björk.. 242 0,4 158 I, 8 I g3 2,9 53g 2,3 I 02J 1,6 535, 8 22J 0,4 142 0,2 6g O, I 42 0, I Övr.öv 155 0,2 340, 5 4J4 0,81 4J8 0,8 388 0,6 219 0,4 149 0,2 J5 O, I 55 0, I 30, Samt.. g45 I, 5 4 60J J, I 9 656 I4, 9 13 346 20,6 14 408 22,3 II 866 18,3 J 451 II, 5 3 5I7 5,4 361 2,I 66 I, Ta... 24 O, I 180 0,9 6J3 3,4 35I 6,9 I 87g g,6 I 5g 8, I 9I6 4.7 389 2,0 126,6 I3 O, I Gran... 123 0,7 J49 3. 8 I J22 8,8 2 JSO 14, I 2 gi7 14,9 2 211 II, 3 I 143 5,8 5IO 2, 6 145 0,7 48 0,2 jörk.. 84 0,4 339 1,7 565 2,9 491 2,5 2g2, 5 157,8 g 0,5 56 0,3 20 O, I JO, Ovr.öv 76 0,4 148 0,8 Ig3 I, 216 I, I 134,6 6 0,3 47 0,2 7, 15 O, I 15 O, I Samt.. 307 1,6 4I6 J,2 3 153 16, I 4 838 24,6 5 222 26,6 4 018 20,5 2 196 II, 2 g62 4,9 306, 5 86 0,4 ' Ta... 8J 0,2 s g s I, 3 I 661 3,7 2 506 5,6 3 82 6,8 3 177 J, 2 383 5,3 I 207 2,7 424 0,9 225 0,5 b.o... Gran... 320 0,7 585 3, 5 3 223 7, I 4 6g2 10,4 5 II5 II,4 4 134 g,2 2 633 5,8 1g4 2,7 542 I, 2 302 0,7... "' Björk.. 158 0,3 Sr g I, 8 I 338 3,0 I 048 2,3 00 735 1,6 378 0,9 137 0,3 86 0,2 4g, I 32 O, I p. 'r Övr.öv J g 0,2 Ig2, 5 281 0,6 262 0,6 254 0,6 I5g 0,3 102 0,2 68 O, I 40 O, I I5, Samt.. 638 1,4 3 191 J, I 6 503 I4,4 8 ss I8,9 g J86 20,4 J 848 I7,4 5 255 I, 6 2 555 5,7 I 055 2,3 5J4 I, 3 Ta... II4 0,3 55 J 1,6 5g2 4.7 2 J31 S, 3 668 10,7 3 88 I, 3 3 I6J g, 3 864 5,4 781 2,3 5II, 5 Gran... 218 0,6 g62 2,8 2 003 5, 8 3 004 8,7 3 242 g,5 2 6g2 7,9 728 5,I 6J6 2,0 371, I 200 0,6 Björk.. 221 0,7 681 2,0 I 2g1 3,8 I JOO 3,2 7 7 2,I 425 1,2 252, 7 176 0,5 68 0,2 33 O, I Övr.öv 127 0,4 25g 0,8 318 0,9 402 1,2 323 0,9 190,6 I5g 0,4 57 0,2 46, I 12I 0,3 Samt.. 68 2,0 2 45g J,2 5 204 I5,2 7 23J 2!, I J g40 23,2 7 I87 2I, 53 6 15,5 2 773 8, I I 266 3,7 865 2,5 Ta... 418, 3 2 2II I,7 5 266 4 I g I5I J,2 IO 433 8,2 g 302 7.3 4 632 3,6 I 643, 3 22g 0,2 6, Gran... 486 I, 2 J I22 5,6 I4 2I4 I, I Ig 268 15, I 17 550 13,7 10 694 8,3 5 666 4.5 20 ss 1,6 585 0,5 3J6, 3 Björk.. 630 0,5 2 I75 I,7 3 II5 2,5 2 863 2,2 1 86 1,4 884 0,7 344, 3 143 O, I 32, - - Övr.öv 338, 3 642 0,5 516 0,4 386 0,3 365 0,3 208 0,2 158 O, I 17, 6, - - Samt.. 2 872 2, 3 12 150 9,5 23 III 18, I 3I 668 24,8 30154 23,6 2I 88 16,5 10 8 8,5 3 888 3,0 g6 0,7 436 0,3 0-45 + m 3 sk. m i sk. IOOO- per ta ha 4 087 25, I 6 883 42,2 I 851 II, 3 I 147 7,0 13 g68 85,6 22 482 34.7 36 88 55.7 6 884 IO, 6 2 363 3,7 6J 8IJ 104,7 7 141 36,4 12 348 62,9 2 104 10,7 g II 4,6 22 504 114,6 15 341 34. 0 23 J40 52,7 4 JSO 10,6 452 3,2 45 313 100,5 18 865 55, I 15 g6 44,I 4 g54 14,5 2 002 5,8 40 gi7 II g, 5 43 345 33,9 7g 046 61,9 I g92 g,4 2 6g 2,I 13J OJ3 IOJ,3... "!'".... :;;::: (f (f :;;::: 0 (f >- >!:"j z 0!:"j z < >: (f >- (f <!:"j 0!:"j 0\