Arbetstidsförkortning En jämförelse av debatt och agerande inom Kommunal och Metall 1988-2003

UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen Arbetstidsförkortning En jämförelse av debatt och agerande inom Kommunal och Metall 1988-2003 Författare: Anna Hansson Handledare: Joa Bergold Datum för ventilering: 1 februari 2007 1

Abstract Uppsatsen syftar till att jämföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Båda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mål om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal består till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande män. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbättrar hälsan, samt ökar jämställdheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frågan om arbetstidsförkortning, där Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under våren 2006 slopade kravet på sextimmarsdag. Key-words: arbetstid, arbetstidsförkortning, arbetsdelning, trettiotimmarsvecka, sextimmarsdag. 2

INLEDNING 5 BAKGRUND 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 5 AVGRÄNSNING 6 METOD OCH MATERIAL 6 KÄLLKRITIK 7 TEORI 7 VAD ÄR ARBETSTIDSFÖRKORTNING? 7 OLIKA MODELLER AV ARBETSTIDSFÖRKORTNING 8 ARBETSTIDSBANK 9 SEMESTER 9 RIKTAD LEDIGHET 9 ÖVERTID 10 ARBETSTIDSDEBATTENS MOTIV OCH ARGUMENT 10 EMPIRISK UNDERSÖKNING 11 ARBETSTIDSFÖRKORTNING UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV 11 VAD ÄR EN HELTID? 13 BAKGRUND KOMMUNAL 14 HELTID INOM KOMMUNAL 15 BAKGRUND METALL 15 HELTID INOM METALL 17 KOMMUNALS KONGRESSER - EN GENOMGÅNG 17 METALLS KONGRESSER EN GENOMGÅNG 21 ANALYS 24 KOMMUNAL 24 ARBETSTIDSFÖRKORTNING SKAPAR FLER JOBB! 24 GÖR DELTIDERNA TILL HELTIDER! 25 ARBETSTIDSFÖRKORTNING FÖRBÄTTRAR HÄLSA! 25 ARBETSTIDSFÖRKORTNING ÖKAR JÄMSTÄLLDHETEN! 26 METALL 26 ARBETSTIDSFÖRKORTNING SKAPAR FLER JOBB! 27 ARBETSTIDSFÖRKORTNING FÖRBÄTTRAR HÄLSAN! 27 ARBETSTIDSFÖRKORTNING ÖKAR JÄMSTÄLLDHETEN! 28 JÄMFÖRANDE ANALYS 28 ARBETSTIDSFÖRKORTNING - EN JÄMFÖRELSE AV HUVUDARGUMENT 28 FLER ARBETEN? 28 HÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET 29 3

AVSLUTNING 31 FRAMTIDSPERSPEKTIV 31 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 35 TRYCKTA KÄLLOR 35 TRYCKT LITTERATUR 35 TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER 36 INTERNETKÄLLOR 36 4

INLEDNING Bakgrund Arbetstidsförkortning har debatterats under nästan hundra år. Arbetstiden påverkar alla i mer eller mindre utsträckning. Tiden vi spenderar på arbetet påverkar tiden vi har över att umgås med familj och vänner och till fritidsintressen, exempelvis. Under de senaste femton åren har flera statliga utredningar gjorts för att se över lagstiftningen kring arbetstiden. Då ämnet har varit föremål för debatt under så lång tid, kan det även vara intressant att se över hur parterna på arbetsmarknaden har förhållit sig i debatten kring arbetstidsförkortning. Att detta är intressant beror till stor del på att fackförbund och arbetsgivare har kunnat sluta avtal kring arbetstiden som antingen reglerar eller ersätter lagstiftningen. Landsorganisationen, LO, har ett grundläggande synsätt som utgår från att arbetstagarna är de som bidrar till förbättringar som sker i näringslivet, och därför bör dessa få ta del av förbättrade resultat. LO menar att detta kan ske i olika former, exempelvis genom ökade löner eller förkortad arbetstid. Eftersom LO har försörjningsmöjligheten för arbetstagarna som sitt främsta mål, har ökade löner varit det främsta målet, men en förkortning av arbetstiden bör komma ifråga när den materiella levnadsstandarden ökat. Olika förbund inom LO har också drivit frågan om arbetstidsförkortning på olika sätt, vilket denna uppsats ämnar diskutera. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att jämföra hur två förbund inom Landsorganisationen (LO), Kommunal och Metall har argumenterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Frågor jag vill ställa är om, och i så fall hur, arbetstiden har förändrats under dessa femton år. Debatten kring arbetstidsförkortning har pågått under lång tid, och en av mina huvudfrågor blir således hur argumentationen har sett ut. Vilka krav och argument förs fram av medlemmar respektive förbundsstyrelse, och har de förändrats? Finns det motsättningar inom de enskilda förbunden? Kan argumentationen och besluten härledas till vilken typ av medlemmar förbundet domineras av? 5

Avgränsning När det gäller avgränsning har jag valt att studera två förbund, Kommunal och Metall. Att jag valt två förbund beror på att jag varken tid- eller omfångsmässigt skulle ha möjlighet att rymma in mer i denna uppsats. Att jag valt just Kommunal och Metall beror på att jag har en förförståelse att förbunden har agerat och argumenterat olika i frågan kring arbetstiden, och att jag anser det intressant att se hur dessa eventuella skillnader kan se ut. En tanke är att Kommunal har företrädelsevis fler kvinnliga medlemmar medan Metall domineras av manliga medlemmar. Det är också intressant att se hur eventuella skillnader i anställningsform har påverkat argumentationen. Jag har även valt att avgränsa mig till tidsperioden mellan 1988 och 2003. Jag valde 1988 som utgångsår då LO det året fastslog att organisationen skall ha en arbetsvecka om trettio timmar som mål för medlemmarna. Under början av 1990-talet upplevde Sverige en nedgång i ekonomin, särskilt då vad gäller arbetstillfällen. Detta har säkerligen påverkat debatten kring arbetstidsförkortning. Metod och material I denna uppsats om arbetstidförkortning så kommer kvalitativa metoder att utgöra den största metodologin. Eftersom jag avser att fördjupa mig i fackförbundens ställning i frågan om arbetstidsförkortning, kommer jag att använda mig dels av den källkritiska metoden och dels av den komparativa metoden. För att få en inblick i vad som debatterats och diskuterats inom respektive förbund om mitt intresseområde, valde jag att initialt studera förbundens egna tidskrifter, Kommunalarbetaren och Metallarbetaren. 1 Genom att successivt gå igenom årgång efter årgång mellan 1988 och 2003 har jag fått en uppfattning om vilka frågor som respektive förbund ansett vara viktiga och vad som under åren varit aktuellt och vad som profilerats. Jag kontaktade respektive förbund för att få åtkomst till deras bibliotek och arkiv. Detta möjliggjorde att jag kunde ta del av kongressmaterial såsom protokoll och rapporter. Jag besökte respektive förbunds huvudkontor i Stockholm och fick tillgång till allt material. Genom att gå igenom kongressprotokollen fick jag en uppfattning om när frågan kring arbetstidsförkortning varit som mest intensiv, dels genom att antalet motioner varit fler under vissa kongresser, och dels genom att debatterna under kongresserna varit längre och kraftigare. Under de år som frågan debatterats hårdast har även förbunden i samband med kongressen givit ut rapporter som tar 1 Kommunalarbetaren 1988-2003; Metallarbetaren 1988-2003 6

upp frågan kring arbetstidsförkortning. Förbunden har också relaterat till och stött sina argument på statliga utredningar (SOU). Dessa rapporter har en mer generell inställning till arbetstidsförkortning än de enskilda förbundens rapporter, vilket ju är naturligt. Materialet har varit relativt lättillgängligt. Förbundens tidskrifter finns tillgänglig på Carolina Rediviva. Den övergripande litteraturen har jag erhålligt via bibliotek i Stockholm och Uppsala. När det gäller SOU har dessa gått att hämta hem i sin helhet från regeringens webbplats, vilket varit effektivt. De enskilda förbundens handlingar såsom kongressprotokoll och kongressrapporter har jag fått tillgång till från respektive huvudkontors bibliotek och arkiv. Jag har både studerat materialet på plats samt kopierat och bearbetat hemma. Då materialet inte var svårt att få tag på har det inte uppstått några särskilda problem eller svårigheter som försvårat min forskning. Källkritik De källor jag huvudsakligen använt mig av är kongressmaterial såsom protokoll, motioner och rapporter. De protokoll och motioner jag studerat bygger inte på andra skrifter utan är direkt relaterade till vad som diskuterats och debatterats. Materialet är direkt nedskrivet från vad som sagt vid de olika kongresserna vilket innebär att ingen omskrivning har genomförts. Jag kan därför utgå ifrån att källorna är tillförlitliga för uppsatsens syfte. TEORI Vad är arbetstidsförkortning? Arbetstidsförkortning kan handla om flera saker. Två av de mest använda begreppen är arbetstidsförkortning och arbetsdelning. Dessa är viktiga att särskilja då de inte betyder samma sak. När begreppet arbetstidsförkortning används åsyftar detta en förkortning av arbetstiden med oförändrad lön eller med lönekompensation. Arbetsdelning innebär en förkortning av arbetstiden med oförändrad lön, dvs. utan lönekompensation. 2 I denna uppsats kommer jag att huvudsakligen använda mig av begreppet arbetstidsförkortning. Med detta menar jag en förkortning av arbetstiden med fullständig lönekompensation. Jag har använt mig av detta begrepp då det är det vanligast förekommande i debatten. När jag syftar till en förkortning av arbetstiden utan lönekompensation kommer jag att tydligt påpeka detta. 2 Eriksson 1996, s. 7 7

Även om den allmänna debatten ibland fokuserar en hel del på sextimmarsdagen så finns det andra varianter. Först kommer jag dock att redogöra för vilka vägar som skulle leda till en arbetstidsförkortning. Olika modeller av arbetstidsförkortning Det finns två vägar att gå för att få till stånd en arbetstidsförkortning. Antingen genom en generell arbetstidsförkortning, eller en selektiv arbetstidsförkortning. Generell arbetstidsförkortning innebär att arbetstiden sänks för samtliga arbetstagare inom den ram som sätts. Denna kan inkludera alla arbetstagare i landet eller alla arbetstagare inom en organisation, exempelvis. Generell arbetstidsförkortning är i första hand ett sätt att beskriva kortare heltid via lagstiftning. En selektiv arbetstidsförkortning innebär att arbetstiden sänks för anställda i t.ex. ett enskilt företag. 3 En selektiv arbetstidsförkortning kan ske både via lag och via avtal. Exempel på selektiv arbetstidsförkortning via lag är utökad föräldraledighet medan via avtal detta skulle innebära kortare arbetstid för småbarnsföräldrar inom en viss organisation. När det gäller själva utförandet av arbetstidsförkortning så kan det ske genom antingen lagstiftning eller genom avtal. Det kan exempelvis vara svårt att få till stånd en generell arbetstidsförkortning genom avtal, varför då lagstiftningsvägen torde vara ett rimligare alternativ. 4 Det skulle också vara en möjlighet att genomföra arbetstidsförkortning genom en kombination av lagar och avtal. Avtalsvägen kan också genomföras på olika nivåer, antingen centralt eller lokalt. Det finns olika varianter av arbetstidsförkortningar. Flera modeller diskuteras i de två förbund jag studerat. Den vanligaste formen av arbetstidsförkortning som hörs och syns i media är sextimmarsdagen eller trettiotimmarsveckan. Även om det till en första anblick inte verkar som att dessa två skiljer sig åt, så finns det en betydande skillnad. Sextimmarsdagen innebär att arbetstagarna arbetar sex timmar per dag, varken mer eller mindre. Trettiotimmarsveckan innebär istället att arbetstagarna skall jobba trettio timmar under en vecka, om det är sex timmar någon dag och åtta en annan har inte någon vidare betydelse. 3 Eriksson 1996 4 Bergström 2002 8

Andra former av arbetstidsförkortningar handlar om att arbetstiden används på ett mer flexibelt sätt. Det finns flera olika varianter, exempelvis arbetstidsbank, timbank, utökad flextid, årsarbetstid, längre semester, lägre pensionsålder, olika poängmodeller etc. Jag kommer nedan att redogöra för de modeller som flitigast förekommer i debatten. Arbetstidsbank En arbetstidsbank innebär att arbetstagaren själv i större utsträckning förfogar över sin arbetstid. Den enskilde väljer hur mycket (anpassas till lokala förhållanden) han eller hon vill arbeta, och kan spara timmar i en arbetstidsbank. Dessa timmar kan sedan tas ut i ledighet när helst personen i fråga önskar. 5 Arbetstidsbanken bör också ställas mot idén om konjunkturanpassad arbetstid, där arbetstagarna minskar eller ökar arbetstiden i förhållande till produktionsbehovet. Att använda konjunkturanpassad arbetstid tillsammans med en arbetstidsbank innebär att modellen både tar hänsyn till produktionsbehovet och arbetstagarnas intressen. 6 Semester En ytterligare form av arbetstidsförkortning är också att utöka semestern. Denna form av arbetstidsförkortning, hävdar många förespråkare, har fördelen att den kommer alla till del, oavsett vilken anställningsform eller arbetstidsmått arbetstagarna arbetar efter. Utökad semester är tänkt att kunna tas ut närhelst arbetstagaren vill. Detta innebär att det finns en stor flexibilitet kring när ledigheten tas ut, och varje arbetstagare kan välja när det passar bäst. 7 Riktad ledighet Riktade ledigheter innebär att en arbetstidsförkortning riktas mot grupper i samhället som anses behöva den bäst. Detta kan exempelvis innebära utökad ledighet för barnfamiljer, lägre pensionsålder etc. Dessa riktade ledigheter drivs ofta avtalsvis, och det synes viktigt med starka argument för att vissa grupper skulle ha ett större behov än andra av ledighet. 8 5 Metall 1995, s. 81 6 Ibid. s. 81-82 7 SOU 2002:12, s. 36-37 8 Ibid. s. 38 9

Övertid Arbetstidsförkortning kan även ske genom andra typer av regleringar. Enligt nuvarande bestämmelser ges en rätt till övertid om 200 timmar per år och anställd. Att förkorta övertiden till exempelvis 100 timmar per år och anställd, vilket varit på förslag, är ett sätt att förkorta arbetstiden. Till ovanstående olika modeller av arbetstidsförkortning kommer sextimmarsdagen och trettiotimmarsveckan. Kraven inom de båda förbunden jag studerat är, som synes nedan, olika i stor utsträckning, dock har båda förbunden antagit LO s generella mål om trettiotimmarsvecka. Det finns många olika synsätt mellan förbunden, men även inom förbunden ser vi att medlemmarna såväl som förbundsstyrelsen argumenterar för olika modeller. Arbetstidsdebattens motiv och argument Den svenska debatten kan sägas ha tre huvudfåror när det gäller arbetstidsförkortning. Den första innebär att arbetstidsförkortning endast har positiva effekter på ekonomin och samhället, och bör därför komma till stånd snarast. Den andra uppfattningen är att arbetstidsförkortning har många positiva effekter, men inte ur sysselsättningssynpunkt. Frågan om arbetstidsförkortning handlar endast om ökad välfärd för arbetstagarna. Den tredje inställningen är att arbetstidsförkortning medför enbart negativa konsekvenser och inte bör komma i fråga överhuvudtaget. 9 När det gäller dessa tre huvudfåror kan det vara intressant att se vilka aktörer på arbetsmarknaden som för fram de olika argumenten i de olika uppfattningarna. Bland dem som anser att arbetstidsförkortning endast medför positiva effekter återfinns fackliga organisationer såsom TCO och SKTF. De som är generellt positiva till arbetstidsförkortning, men är ändå tveksamma till arbetstidsförkortningens konsekvenser, är bland annat LO. Huvudmotståndare till arbetstidsförkortning är exempelvis SAF. 10 9 Eriksson 1996, s. 2 10 Ibid. 10

De olika argumentationerna utgår från nationalekonomiska antaganden kring lönebildning, produktion och arbetskraft. Det kan enkelt uttryckt sägas att de som förespråkar den första linjen anser att arbetskraften är utbytbar och att det inte kommer att uppstå några problem såsom flaskhalsar på arbetsmarknaden om en arbetstidsförkortning kommer till stånd. 11 Vidare antas att produktionen förblir oförändrad, så att fler kan vara med och göra samma jobb, fast under kortare tid per person, det som vanligtvis kallas att dela på jobben. De som förespråkar denna linje menar att om arbetstidsförkortning genomförs utan lönekompensation så tas den ut som framtida reallöneökningar, medan de som vill genomföra en förkortning av arbetstiden med lönekompensation menar att höjda löner hamnar inom löneutrymmet och att framtida produktivitetsvinster bekostar förkortningen. 12 De som förespråkar den andra eller den tredje uppfattningen, att arbetstidsförkortning inte påverkar sysselsättningsgraden, utgår från att arbetskraftens utbytbarhet är låg och att produktionen minskar då en förkortning av arbetstiden sker. 13 De som inte alls anser att en arbetstidsförkortning bör komma i fråga menar dessutom att företagens kostnader kommer att öka, skattetrycket likaså, samt att arbetslösheten riskerar att permanentas. 14 EMPIRISK UNDERSÖKNING Arbetstidsförkortning ur ett historiskt perspektiv Ovanstående ställningar är de som dominerar den svenska debatten idag, men hur har det sett ut under det senaste decennierna, och vilka förändringar har egentligen skett kring arbetstiden? Riksdagen har beslutat om ett antal arbetstidsförkortningar under de senaste hundra åren, såsom förlängd semester och sänkt pensionsålder, exempelvis. 15 Nedan följer en överblick av arbetstidens förläggning under de senaste decennierna: 1920: åttatimmars arbetsdag genomförs (48-timmars vecka). 1931: beslutas om 4 dagars semester enligt lag. 1938: beslutas om 2 veckors semester enligt lag. 1951: 3 veckors semester beslutas enligt lag. 11 Eriksson 1996, s. 3, 5 12 Ibid. s. 3 13 Ibid. s. 5 14 Ibid. 15 SOU 2002:6, s. 7 11

1958: beslutas om 47-timmars arbetsvecka. 1959: beslutas om 46-timmars arbetsvecka. 1960: beslutas om 45-timmars arbetsvecka. 1963: beslutas om 4 veckors semester. 1969: 42,5 timmars arbetsvecka införs. 1971: 41-timmars arbetsvecka införs. 1973: 40-timmars arbetsvecka införs, avtal om 36-timmars arbetsvecka vid skiftarbete & underjordsarbete, samt avtal om 38-timmars arbetsvecka för icke kontinuerligt skiftarbete. 1978: 5-veckors semester införs. 1991: 5 veckors semester plus 2 dagar införs. 1994: tillbaka till 5-veckors semester. 16 Hur har det då gått till när normalarbetstiden har förkortats? När det gäller 48-timmarsveckan så är det viktigt att belysa att denna inte innefattade alla arbetstagare. Då den fackliga verksamheten inte var etablerad bland arbetstagare inom tjänstesektorn, exempelvis, kom 48- timmarsveckan endast att omfatta industri- och transportsektorn. Detta berodde till stor del på att argumentet för att förkorta arbetstiden låg kring hälsoaspekten av det tunga och till viss del farliga arbetet. 17 En annan förklaring till varför lagstiftningen endast kom att omfatta industrioch transportarbetarna var att tjänstemannasektorn genom avtal lyckats uppnå 45- timmarsvecka, och sänkte arbetstiden successivt under en tid. Även en tanke om utjämning mellan olika grupper av arbetstagare fanns i bakgrunden. 18 En annan aspekt av det hela är att den lagstiftade arbetstidsförkortningen till en början endast var ett försök, och inte kom att permanentas förrän 1930. 19 År 1957 beslutades att veckoarbetstiden skulle förkortas via lagstiftning med en timma per år, så att 1960 skulle veckoarbetstiden vara 45 timmar. När det gäller denna lagstiftning så var argumenten för förkortning av arbetstiden inte desamma som vid lagstiftningen om 48- timmarsveckan. Under 50-talet var ekonomin och hälsan god i Sverige. Under tidigare år hade det viktigaste varit att höja lönerna när så blev tillfälle. Nu diskuterades vad som skulle förbättras, lönerna, fritiden eller de sociala reformerna, eller rentav en kombination!? Viktigt 16 Matteoni 1998, s. 79-80 17 SOU 2002:12, s. 20 18 SOU 2001:9, s. 9 19 SOU 2002:12, s. 20 12

att komma ihåg i detta sammanhang är att löneutvecklingen varit stark under tidigare år, och att det främst handlade om att förbättra vardagen, inte sänka arbetstiden för att motverka arbetslöshet eller minska arbetsskador. 20 Motivet till lagstiftningen av 40-timmarsveckan ansågs vara en fråga om rättvisa. Mot slutet av 60-talet hade flera privata tjänstesektorsgrupper förkortat sin arbetstid till 42 timmar i veckan genom avtal. Det ansågs vara dags för att en allmän förkortning av arbetstiden. Således lagstiftades om 40-timmarsveckan år 1973. 21 Det kan påpekas att de två senare lagstiftningarna såg till att det fanns utrymme för lokala och enskilda avtal att slutas. Vid båda dessa tillfällen av lagstiftning ansåg man att det inte helt och hållet kunde vara upp till staten att bestämma över varje enskild arbetstagare. Det är viktigt att poängtera att möjligheterna att komma överens med arbetsgivare om ändringar i arbetstiden var stora både under 60- talet och efter den senaste lagstiftningen 1973. 22 Vad är en heltid? När begrepp som heltid och heltidsmått används, kan det vara bra att definiera dessa, såsom de används i samhället samt inom respektive förbund. Begrepp såsom ordinarie arbetstid och faktisk arbetstid har stor betydelse för hur en heltid egentligen ser ut. I Sverige används begreppet ordinarie arbetstid som beskriver hur mycket en arbetstagare skall arbeta enligt arbetstidslagstiftningen. Den faktiska arbetstiden är ett mått som inbegriper både övertid och frånvaro. 23 Arbetstidslagens innebörd av fyrtiotimmarsvecka är inte nödvändigtvis densamma som kollektivavtalens innebörd. Enligt arbetstidslagen menas fyrtio timmars arbetstid per vecka. Enligt kollektivavtal menas fyrtio timmars arbetstid per helgfri vecka, vilket således får konsekvensen att den faktiskt arbetade tiden per vecka blir lägre än den ordinarie arbetstiden. Exempelvis så blir den faktiska arbetstiden med kollektivavtal 38.5 timmar per vecka, även om den ordinarie arbetstiden är 40 timmar. 24 20 SOU 2002:12, s. 20-21 21 Ibid. s. 21 22 Ibid. s. 20, 22 23 Metall 1995, s. 72 24 Kommunal 1998, s. 11 13

Bakgrund Kommunal Kommunalarbetarförbundet (Kommunal) har debatterat frågan om arbetstidsförkortning under lång tid. Kommunals syn på arbetstid kan uttryckas så att heltid skall vara en rättighet för alla, och att arbeta deltid skall vara en möjlighet. Att införa en arbetstidsförkortning i förbundet innebär att deltidstjänsterna blir heltidstjänster. Kommunal menar att det är heltidsmåttet som skall sänkas och att det inte skall skapas fler deltidstjänster. 25 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för en kommunalarbetare ligger mellan sjuttiofem och åttio procent. 26 Efter en uppdelning på kön visar det sig att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kvinnor var sjuttionio procent, och för männen åttionio procent. 27 Åtta av tio medlemmar i Kommunal är kvinnor, och en tredjedel av förbundets medlemmar är under trettio år. 28 Förbundet har totalt ca 570 000 medlemmar. 29 Medellönen inom Kommual ligger mellan 16 900 och 18 500 kronor i månaden vid heltidsarbete. 30 Det är intressant att se vilken inställning kommunalarna har till sin egen arbetstid. Enligt undersökningar om levnadsförhållanden från SCB anser åttio procent av medlemmarna att den nuvarande arbetstiden passar bäst. Denna siffra är relativt konstant, med knappa förändringar mellan 1988 och 2003. 31 Dessa siffror genererar frågan om orsakerna till att kommunalarbetarna arbetar deltid. De tre dominerande förklaringarna till deltidsarbetet är att det är svårt att få ett heltidsarbete, att man själv vill vara hemma med sina barn, samt av hälsoskäl. Dessa förklaringar har dominerat mellan 1988 och 2003, med större fokus på hälsoaspekten sedan år 2000. 32 Kommunals målsättning är sedan 1988 trettiotimmarsvecka med full lönekompensation. Nyligen beslutades dock att kravet på arbetstidsförkortning ska slopas. Jag väljer att fokusera på detta under rubriken Framtidsperspektiv. Förbundet antog vid sin kongress 1988 programmet Åt var och en. Detta program innehöll riktlinjer för hur Kommunal skulle arbeta kring arbetstidsfrågor, och programmet innehåller i korthet en prioritering av 25 Kommunal 2005, s. 19 26 Kommunal 1998, s. 8 27 Kommunal 2005, s. 15 28 "Kommunal, om Kommunal, De flesta är med" 2006 29 "Kommunal, om Kommunal" 2006 30 LO-förbundens lönestatistik 2004 31 Kommunal 2005, s. 16 32 Ibid. s. 17 14

förkortning av arbetstid för småbarnsföräldrar. Dessa ansågs vara i störst behov av en förkortning av arbetstiden, varför förbundet beslöt att driva föräldraförsäkringens utbyggnad. Förbundet beslöt därefter att prioritera schemabunden personal, och därefter personal inom verksamheter med många deltider. I övrigt ville förbundet verka för flexiblare arbetstider i allmänhet. 33 Vissa av dessa delmål är nådda idag, exempelvis har längre föräldraledighet och sänkt arbetstid för schemabunden personal införts. Under kommunals kongress 1995 beslutades att tillsätta en arbetsgrupp att utreda frågan om arbetstidsförkortning att vara verksam mellan 1996 och 2002. Under denna period publicerades fyra rapporter. År 1998 godkände Kommunals kongress en arbetstidsrapport som innebar att målet om trettiotimmarsveckan skulle finnas kvar, med ett delmål om trettiofemtimmarsvecka samt fler semesterdagar. 34 Heltid inom kommunal De nuvarande arbetstiderna inom Kommunal varierar. 1989 genomförde Kommunal en sänkning av veckoarbetstiden för personal med schemabunden arbetstid från 38,25 timmar till 37 timmar. Även för nattarbetare sänktes arbetstiden något. Arbetstiden för medlemmar inom Kommunal skiljer sig åt för offentligt och privat anställda, och även inom den offentliga sektorn. Generellt kan sägas att merparten av medlemmarna i Kommunal arbetar en faktisk heltidsarbetstid på 38,25 timmar (motsvarande 40 timmar ordinarie arbetstid). 35 Anställda över 40 år har även 6 extra semesterdagar per år, och anställda över 50 år har 7 extra semesterdagar per år (utöver ordinarie 25). 36 Bakgrund Metall Även inom Metallarbetarförbundet (Metall) har frågan varit aktuell under lång tid, och förbundet följer LO s långsiktiga mål om trettiotimmarsvecka. Vid kongressen 1989 diskuterades arbetstidsförläggningen och man valde att prioritera en sjätte semestervecka, utbyggd föräldraförsäkring, samt rörlig pensionsålder, även om andra modeller av arbetstidsförkortningar också diskuterades. Ingen av dessa prioriteringar förverkligades dock, då det ekonomiska utrymmet inte tillät detta. 33 Kommunal 2005, s. 18 34 Ibid. 35 Ibid. s. 10-11 36 Metall 1995, s. 80 15

Det totala antalet medlemmar i Metall är ca 440 000, varav en fjärdedel är kvinnor. 37 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för en metallarbetare är heltid, det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till sysselsättningsgrad. Den genomsnittliga månadslönen för en medlem i Metall ligger mellan 18 200 och 20 600 kronor. 38 Under kongressen 1993 stod arbetstidsfrågorna högt på dagordningen. Kongressen beslutade att utreda arbetstidsförkortningens konsekvenser samt genom avtal försöka se till att den enskilde arbetstagaren skulle få större flexibilitet och inflytande vad gäller arbetstiden. 39 Metalls kongress valde att omprioritera tidigare krav på reformer kring arbetstiden, vilket innebar att en generell arbetstidsförkortning ställdes högst på listan av krav, framför utbyggd semester och föräldraledighet, exempelvis. Detta beslut resulterade i en rapport som utredde den generella arbetstidsförkortningens konsekvenser, samt förslag på hur en sådan arbetstidsförkortning skulle kunna komma att genomföras. 40 1995 års kongress presenterade en rapport med fokus på arbetstidsförkortning där man slog fast att eftersom en lagstiftad förkortning av arbetstiden inte skulle komma ifråga (enligt SOU), så är förbundets inställning att frågan måste komma i fokus och målet med flexiblare arbetstider prioriteras. Förbundet väljer att se på arbetstid ur ett större perspektiv än dagsvis eller veckovis, beräkningar och funderingar kring en generell arbetstidsförkortning utgår ifrån årsarbetstid. 41 I denna rapport tar man även avstånd från kravet på sextimmarsdag och hänvisar till att det är ekonomiskt ogenomförbart samt ett orimligt krav som försvårar ett förkortande av arbetstiden. 42 Metall har i stor utsträckning valt att utgå i ett jämförande perspektiv när det gäller frågan om arbetstidsförkortning. Förbundet har jämförts med liknande förbund utomlands, och Sverige har även jämförts i stort med andra europeiska länder. Jämförelsen har i stor utsträckning handlat om att Sverige har längre veckoarbetstid än de flesta andra europeiska länder. 37 "Metall, Om förbundet" 2006 38 LO-förbundens lönestatistik 2004 39 Metall 1995, s. 70 40 Ibid. 41 Ibid. s. 73 42 Ibid. s. 75 16

Förbundet menar att det finns ett behov av att se över arbetstiderna i Sverige. 43 I undersökningar som gjorts bland medlemmarna i metall visar det sig att en majoritet föredrar kortare arbetstid framför högre lön. 44 Metall har genomfört en variant av de ovanstående modellerna av arbetstidsförkortning. Förbundet har tagit fasta på förslaget om flexibla arbetstider i form av en arbetstidsbank. Målet för förbundet är att nå en arbetstidsförkortning med 100 timmar via avtal. 45 Arbetstidsbanken skulle innebära att det införs en generell arbetstidsförkortning från 40 till 38 timmar i veckan. Varje arbetstagare anpassar sin arbetstid såsom den vill, och sparar timmarna i en arbetstidsbank. Dessa timmar kan sedan tas ut när helst arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om detta, exempelvis som förlängd semester. En sådan lösning innebär att kravet på arbetstidsförkortning och längre semester inte står emot varandra. 46 Heltid inom metall När det gäller Metallarbetarnas avtal så är den ordinarie arbetstiden 40 timmar per helgfri vecka, alltså 38,5 timmar. För de som jobbar tvåskift gäller 2 timmar kompensationsledighet vid 40 timmar helgfri vecka, och för de som arbetar treskift gäller 38 timmar arbetstid per helgfri vecka. De som arbetar skiftarbete har avtal om 36 timmar per vecka. 47 Det finns svårigheter när det gäller att jämföra den faktiska arbetstiden då den skiljer sig åt för medlemmar även inom förbunden. Olika avtal gäller för olika typer av anställningar, för offentligt eller privat anställda. Även olika avtal gällande semester bör tas i beaktande när arbetstiden diskuteras. Kommunals kongresser - en genomgång Under 1988 års kongress är frågan om arbetstidsförkortning en av kongressen största frågor. Medlemmarna anser att en arbetstidsförkortning skall komma till stånd med motivet att det skapar fler jobb. Kravet är fokuserat till att genom avtal driva igenom sextimmarsdag. Medlemmarna är även överens om att det skall röra sig om en generell arbetstidsförkortning. 43 Metallkongress 1993, s. 463 44 Metall 1995, s. 87 45 Metallkongress 2001, s. 146 46 Metall 1995, s. 91 47 Ibid. s. 79 17

Samtidigt som stödet för en förkortning av arbetstiden till sex timmar per dag är starkt, drivs även frågan om införandet av en sjätte semestervecka. 48 Vid 1993 års kongress genererar frågan om arbetstidsförkortning ett antal motioner, dock inte lika många som vid förra kongressen. Medlemmarna argumenterar att arbetstidsförkortning dels skapar fler arbeten, men den största anledningen till att förkorta arbetsdagen är att det skapar jämställdhet samt förbättrar hälsan hos arbetstagarna. Medlemmarna anser även att arbetstidsfrågan är en rättvisefråga, och fortfarande är det sextimmarsdag som krävs. Vidare kommenterar medlemmarna hur förbundet har agerat i frågan om arbetstiden. Många anser att det är för mycket diskussion utan att det händer någonting, att förbundet har ett mål men att ingenting görs för att komma dit. 49 Förbundsstyrelsen reagerar på medlemmarnas diskussion med att svara att även om det finns ett långsiktigt mål och enighet om färdriktning, så måste förbundet agera realistiskt och anpassa sig till verkligheten. Förbundsstyrelsen menar på att en sextimmarsdag inte är realistisk i nuläget, och att fortsättningsvis är det mer flexibelt att ha trettiotimmarsvecka som målsättning. Vidare hävdas även att frågan anses lite tjatig då kraven ser likadana ut år efter år, att ledningen inte kan komma med ett annorlunda svar än de redan gjort, dvs. hänvisa till kostnaden. 50 Argumenten om arbetstidsförkortning som dominerar kongressen 1994 är att en förkortning av arbetstiden skulle vara en lösning på arbetslöshetsproblematiken. Fortfarande kräver medlemmarna sextimmars arbetsdag, och menar även att en arbetstidsförkortning skulle underlätta för barnfamiljer, samt förebygga dålig arbetsmiljö. Medlemmarna anser vidare att det är tröttsamt att ständigt få samma svar från förbundsstyrelsen om det knappa ekonomiska utrymmet och efterlyser handlingskraft. 51 Förbundsstyrelsen svarar medlemmarna genom att hänvisa till tidigare kongressers utlåtanden om att en arbetstidsförkortning inte kan komma till stånd förrän ekonomin tillåter detta. Vidare anser ledningen att en trettiotimmarsvecka är att föredra, samt att en generell 48 Kommunalkongress 1988 49 Kommunalkongress 1993 50 Ibid. 51 Kommunalkongress 1994 18

arbetstidsförkortning inte är aktuell utan att vissa medlemsgrupper kommer att prioriteras. Som svar på att arbetstidsförkortning skulle förebygga dålig arbetsmiljö menar man att detta inte är rätt väg att gå. Dålig arbetsmiljö måste förebyggas genom ändrade arbetsmetoder och organisation, inte genom att spendera kortare tid på arbetet. Förbundsstyrelsen vill hålla fast vid målet som fastställdes 1988. 52 Vid 1995 års kongress är arbetstidsdebatten något förändrad. Argumentationen är inriktad mer kring arbetstidsförkortning som en jämställdhetsfråga och rättvisefråga, snarare än att det skulle vara en lösning på arbetslöshetsproblematiken. Medlemmarna tar upp Metall som exempel på hur förbundet skall agera kring arbetstidsförkortning, och även pågående försök i Kiruna som bevis på att det går att genomföra. En frustration över att förbundsstyrelsen verkar undvika frågan framkommer, och medlemmarna anser att det är feghet som är orsaken till att frågan skjuts på framtiden. Vidare hänvisas till arbetarrörelsens slagkraft och revolutionen som orsakade åttatimmarsdagen, detta kan åstadkommas igen. Medlemmarna anser även att förbundsstyrelsen inte arbetat för att följa upp 1988 års beslut att verka för en arbetstidsförkortning. 53 I svaret till medlemmarna hävdar förbundsstyrelsen att målet med en trettiotimmarsvecka står fast men att det sedan 1988 uppkommit svårigheter på arbetsmarknaden, och att det viktigaste målet är att överhuvudtaget ha ett jobb samt en lön det går att leva på. Ledningen menar att Metall inte är ett bra exempel för Kommunal att följa då det förbundet har övervägande heltidsanställningar i motsats till det egna förbundet. Förbundsstyrelsen hävdar även att medlemmarna inom Kommunal prioriterar högre lön framför förkortad arbetstid när det kommer till kritan, och hänvisar återigen till att en arbetstidsförkortning är alltför kostsam för att komma till stånd. Vidare hänvisas till en utredning som regeringen genomför, och anser att frågan bör tas upp igen när denna utredning är klar. 54 Under kongressen år 1996 är de största argumenten för en arbetstidsförkortning att det genererar arbetstillfällen och minskar sjukfrånvaron. Medlemmarnas krav är inte längre dominerat av sextimmarsdag, utan med förslag om trettio- och trettiofemtimmarsvecka, samt att förbundet bör verka för att minska fyrtiotimmarsveckan. Medlemmarna anser även att 52 Kommunalkongress 1994 53 Kommunalkongress 1995 54 Ibid. 19

jämställdheten skulle öka om en arbetstidsförkortning genomförs, och anser fortfarande att förbundsstyrelsen gör alldeles för lite för att åstadkomma någon förändring. 55 I svaren till medlemmarna hänvisar förbundsstyrelsen till beslut från 1988 och 1993 års kongresser, samt ett jämställdhetsprogram förbundet antog under 1994 års kongress. Vidare menar man att regeringens arbete i frågan skall följas upp när det väl står klart. 56 Liksom under 1996 är argumenten under 1997 års kongress inriktade på att en arbetstidsförkortning skulle skapa fler jobb och minska sjukfrånvaron. Även argumentet om jämställdhet är stort då många menar att det skall ske en arbetstidsförkortning endast för kvinnor. Medlemmarna kräver sextimmarsdag i viss utsträckning, men många vill att förbundet skall verka för reducerad arbetstid på ett generellt plan. Många jämförelser görs med försök ute i Europa, samt en otålighet att det inte händer någonting inom det egna förbundet. 57 Svaret till medlemmarna begränsas till att hänvisa till regeringens rapport om arbetstidsförkortning som kommit ut under hösten 1996. I rapporten påvisades inte att en förkortning av arbetstiden skulle skapa fler jobb, men förbundsstyrelsen utesluter heller inte att lokala lösningar kan komma i fråga. I övrigt hänvisar ledningen till regeringens delrapport som kommit ut under året. 58 Att medlemmarna blir mer och mer otåliga visar sig under 1998 års kongress. Krav på en tidsplan för hur och när en arbetstidsförkortning skall genomföras. Argumentet följer tidigare år med att det medför lägre sjukfrånvaro, skapar fler jobb, samt ökar jämställdheten. Kravet ligger inte längre på sextimmarsdag utan medlemmarna välkomnar i princip vilken arbetstidsförkortning som helst. Hänvisningar görs till att Sverige har bland de längsta arbetstiderna i Europa, och att något måste göras snarast. Medlemmarna tar återigen även upp Metall som föredöme för hur en arbetstidsförkortning kan genomföras. 59 55 Kommunalkongress 1996 56 Ibid. 57 Kommunalkongress 1997 58 Ibid. 59 Kommunalkongress 1998 20

Förbundsstyrelsen svarar att en arbetstidsförkortning med bibehållen lön inte är en rimlig åtgärd då det är för kostsamt. I övrigt hänvisas till 1998 års rapport Arbetstider hot eller möjlighet? som nu kommer och menar att det åtgärdsprogram för trettiotimmarsvecka som rapporten innehållen kan betraktas som svar på övriga frågor. 60 Under kongressen 2001 är inte arbetstidsförkortningen en av de främsta frågorna. Dock argumenterar medlemmarna för att förkorta arbetstiden för att locka till sig medarbetare till vården. Man anser att såsom arbetstiden ser ut orsakar detta skador, och att om inte en arbetstidsförkortning genomförs kommer det bli svårt att få medarbetare i framtiden. 61 Förbundsstyrelsen hävdar som tidigare att en förkortning av arbetstiden inte är någon lösning på dålig arbetsmiljö. Man hänvisar i stort sett till arbetstidsrapporten från 1998. Fortfarande hävdas att det är för dyrt att genomföra en förkortning, samt att medlemmarna hellre vill ha högre lön enligt undersökningar som gjorts. 62 Metalls kongresser en genomgång Under Metalls kongress 1989 är frågan om arbetstidsförkortning stor. Många menar att arbetsskador och sjukfrånvaron skulle minska om arbetstiden reducerades. Andra argument är en förkortad arbetstid skulle skapa fler jobb, och att jämställdheten skulle öka. Kraven är mestadels på sextimmarsdag, men även att en arbetstidsförkortning skall påbörjas i riktning mot trettiotimmarsvecka. Flera tar upp flexibla modeller som arbetstidbank, exempelvis. 63 Förbundsstyrelsen svarar medlemmarna att ett införande av en sextimmarsdag innebär för höga kostnader, och att förslaget därför är orimligt. Däremot ställer man sig bakom förslagen om en arbetstidsbank. Man diskuterar utvidgning av föräldraförsäkringen samt utökandet av semestern också är en form av arbetstidsförkortning som har prioriterats över förkortning av den faktiska arbetsdagen. Man påvisar att om det skall ske en allmän arbetstidsförkortning till exempelvis trettiofemtimmarsvecka så måste skattekvoten höjas avsevärt. Man vill i sådana 60 Kommunalkongress 1998 61 Kommunalkongress 2001 62 Ibid. 63 Metallkongress 1989 21

fall ha en förkortning av årsarbetstiden. Förbundsstyrelsen argumenterar att då medlemmarna vill använda förkortningen på olika sätt är det viktigt med en flexibel lösning. 64 År 1993 är det många medlemmar som argumenterar för en arbetstidsförkortning då det skulle vara en lösning på arbetsproblematiken. Många tar även upp att arbetsskador skulle minska vid en reducerad arbetstid, och andra påvisar att Sverige har bland de längsta arbetstiderna i Europa och att det bör ske en förändring. Majoriteten kräver en förkortning till sextimmarsdag, men modellen av en arbetstidsbank är det också många som argumenterar för. 65 I sitt svar till medlemmarna menar förbundsstyrelsen att förbundet ska verka för flexiblare arbetstid genom antingen årsarbetstid eller arbetstidsbank. Detta medför att varje individ kan bestämma hur just denna persons förkortning ser ut i mångt och mycket. Det hävdas att det inte finns några belägg för att en förkortning av arbetstiden skulle innebära nya jobb, om inte en lägre ersättning skall utgå. Förbundsstyrelsen ställer sig dock även bakom argumentet att Sverige har lång arbetstid i jämförelse med Europa, och att arbetstiderna måste ses över. Det finns dock inga ekonomiska möjligheter att förkorta arbetstiden och kravet på högre reallön är större. Förbundsstyrelsen vill utreda exempel på arbetstidsförkortningar som sker i Europa (tyskland framför allt) för att bilda sig en uppfattning om hur en sådan skulle kunna komma till stånd i Sverige. 66 Under 1995 års kongress är inte frågan om arbetstidsförkortning stor för metallarna. Det finns viss argumentation för en trettiofemtimmarsvecka med motivet att det skulle öka antalet arbetstillfällen. Dock tas inte frågan om arbetsskador upp alls av medlemmarna. 67 Förbundsstyrelsen hänvisar till 1995 års rapportbok kring detta, där arbetstidsutredningen från 1993 ingår. Man menar att det långsiktiga målet trettiotimmarsvecka står fast men att det i det nuvarande ekonomiska läget är fullständigt orealistiskt att försöka genomdriva sextimmarsdag. Förbundsstyrelsen vill istället se en övergång från mätning i veckoarbetstid 64 Metallkongress 1989 65 Metallkongress 1993 66 Ibid. 67 Metallkongress 1995 22

till årsarbetstid och menar att en flexibel förändring av arbetstiden är att föredra. Kongressen beslutade att arbetstidsförkortning skall drivas genom krav på en arbetstidsbank. 68 Medlemmarna debatterar frågan kraftigt under kongressen år 1997. I stor utsträckning diskuteras Sverige i jämförelse med övriga Europa. Faktorer såsom arbetstidens längd och att en arbetstidsförkortning skapar fler jobb är de två största argumenten som medlemmarna framför. Många menar också att en reducering av arbetstiden skapar ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Medlemmarna anser även att arbetstidsförkortning skall vara förbundets huvudfråga. 69 Förbundsstyrelsen anser att det som beslutades 1995 bör ligga fast (100 timmars förkortning genom arbetstidsbank). Eftersom det finns svårigheter att genom lagstiftning uppnå en förkortning av arbetstiden, så måste vägen gå genom avtal. Att byta strategi och endast driva kravet på arbetstidsförkortning genom lagstiftning resulterar i att förbundet förlorar det som hittills åstadkommits. Det kortsiktiga målet om 100 timmars kortare arbetstid bör stå fast och det långsiktiga målet är fortfarande 30-timmarsvecka. Vidare vill förbundsstyrelsen ta del av de statliga utredningar som påbörjas för att kunna bilda sig en uppfattning om huruvida en förkortning av arbetstiden kan vara en lösning på arbetslöshetsproblematiken. 70 Under kongressen 1999 är trycket på frågan betydligt mindre. Några få motioner som kräver sextimmarsdag med utgångspunkten att det skapar fler arbetstillfällen. 71 Förbundsstyrelsen hänvisar till återigen till att det kortsiktiga målet med 100 timmar per år och det långsiktiga målet med trettiotimmarsvecka skall stå fast. Något annat är inte aktuellt och förbundsstyrelsen menar att krav på sextimmarsdag känns gammalt och orimligt. 72 Då förbundet skapat en arbetstidsbank som utgår från årsarbetstid är frågan inte stor bland medlemmarna under kongressen år 2001. Några menar dock att det vore lämpligt att mäta arbetstiden i livsarbetstid istället för årsarbetstid. 73 68 Metallkongress 1995 69 Metallkongress 1997 70 Ibid. 71 Metallkongress 1999 72 Ibid. 73 Metallkongress 2001 23

Förbundsstyrelsen svarar att målen skall stå fast, och att arbetet fortskrider som det ska. Det sker hela tiden minskningar i årsarbetstiden. Frågan skall inte drivas på annat sätt då det skulle kunna uppstå konflikter med den väg genom arbetstidsbank som tidigare valts. 74 ANALYS Kommunal Att kommunalare kräver arbetstidsförkortning är förvånande. Som jag redovisat ovan består förbundets medlemmar till stor del av deltidsarbetande kvinnor. Då majoriteten av medlemmarna redan genomfört en arbetstidsförkortning på egen bekostnad genom att arbeta deltid, skulle en reducerad arbetstid för kommunalarna i själva verket utfalla som höjd lön. En arbetstidsförkortning för kommunals medlemmar skulle innebära att de som arbetar heltid går ner i arbetstid med bibehållen lön, medan majoriteten som arbetar deltid skulle i stor utsträckning arbeta samma antal timmar per vecka som de redan gör, men till höjd lön. Enligt Kommunals egna rapporter skulle lönen höjas med ungefär 33% om en reducering av arbetstiden till sex timmar per dag skulle införas. 75 Detta visar att medlemmarnas krav om en arbetstidsförkortning egentligen inte innebär en reducerad arbetstid, utan höjd lön. Arbetstidsförkortning skapar fler jobb! När det gäller argumentet att en arbetstidsförkortning skapar fler jobb så återfinns den i princip hos samtliga kongresser. Argumentet dominerar under de år då arbetslösheten i Sverige ökade i början av 90-talet. Medlemmarna argumenterar för arbetstidsförkortning och menar att det handlar om att dela på arbetsbördan och då uppkommer fler arbetstillfällen. När argumentet synas är det viktigt att tänka på att majoriteten av kommunals medlemmar arbetar deltid. Vid en undersökning som förbundet själv gjort påvisas att ungefär åttio procent av medlemmarna är nöjda med den arbetstid de har, en undersökning som sträcker sig från 1988 till 2003. Detta underbygger analysen av att kravet på reducerad arbetstid egentligen handlar om att medlemmarna vill arbeta deltid men med högre lön. Eftersom de flesta medlemmar redan arbetar deltid så skulle en arbetstidsförkortning inte skapa fler jobb. Snarare skulle 74 Metallkongress 2001 75 Kommunal 1998, s. 18 24

arbeten försvinna på grund av ökade kostnader för redan befintlig personal, vilket ytterliggare skulle öka arbetsbördan. När förbundsstyrelsen bemöter detta argument om att en arbetstidsförkortning skulle skapa fler jobb är svaren tydliga. Ledningen hänvisar till att ett krav på arbetstidsförkortning i stor utsträckning skulle innebära en löneförhöjning, inte en faktisk sänkning av arbetstiden. Förbundsstyrelsen låter tillsätta flera grupper som utreder huruvida en arbetstidsförkortning skulle innebära att fler arbeten skapas, men kommer fram till att så inte är fallet. Förbundsstyrelsen har även gjort en utredning som visar att medlemmarnas prioritet i avtalsförhandlingar är höjd lön, inte kortare arbetstid. Då förbundet väljer att gå efter medlemmarnas prioritering är en arbetstidsförkortning alltså inte att vänta. Gör deltiderna till heltider! Ett av LO s (och Kommunals) främsta mål är att arbetstagarna skall ha en lön som det går att leva på. Eftersom majoriteten av Kommunals medlemmar arbetar deltid är inte detta ett mål som uppfylls generellt sett. Kommunal har därför även ett mål om att alla skall ha en heltidstjänst, och att inga fler deltidstjänster skall skapas. Ett sätt att se till detta mål är att genomföra en arbetstidsförkortning. Om vad som räknas som deltid idag räknas som heltid imorgon har målet uppfyllts. Detta förutsätter att arbetstidsförkortningen genomförs med full lönekompensation. Detta resonemang återfinns i viss utsträckning hos medlemmarna. Intressant i detta sammanhang är dock att även argumentet om att deltiderna borde vara heltider i praktiken innebär höjd lön, inte reducerad arbetstid. Enligt rapporten jag tidigare hänvisat till visar att åttio procent av kommunalarna är nöjda med sin arbetstid, medlemmarna vill alltså inte arbeta i högre grad än vad de redan gör. Det synes som att även detta argument egentligen är en omskrivning av krav på höjd lön. Även förbundsstyrelsen påvisar att denna form av argumentation för en arbetstidsförkortning inte håller. Arbetstidsförkortning förbättrar hälsa! Att en förkortning av arbetstiden skulle medföra förbättrad hälsa är ett argument som återkommer. Detta argument återfinns också under stort sett alla kongresser, men i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ställs argumenten på sin spets. Det anses att en reducerad arbetstid skulle innebära mindre arbetsskador och minska sjukfrånvaron. Problematiken är 25

dock återigen att de flesta medlemmar redan arbetar deltid, så en arbetstidsförkortning skulle i praktiken inte ske för fler än ett fåtal. Vid en regelrätt arbetstidsförkortning finns det viss (om än knapp) statistik som visar att sjukfrånvaron minskat. Om en deltidsarbetande medlem tillskrivs arbetstidsförkortning innebär detta i praktiken att personen får högre lön. Då medlemmarna är eniga om att de är nöjda med den tid de arbetar, skulle få personer reducera sin arbetstid. Detta innebär att ingen egentlig arbetstidsförkortning skulle komma att ske, och hälsan varken förbättras eller försämras av en löneförhöjning. Det kan hävdas att incitamenten att gå till arbetet är högre om skillnaden mellan sjukpenning och lön var större, dock är detta inte ett argument för arbetstidsförkortning. Ett annat argument som hävdas är att inga unga kommer att vilja börja jobba inom vården, exempelvis, om inte arbetsmiljön ändras. Detta skall genomföras med en arbetstidsförkortning. Detta argument håller inte riktigt då en arbetstidsförkortning ju inte förbättrar arbetsmiljön, det handlar bara om att människor spenderar kortare tid på jobbet. Detta argument återkommer inte särskilt ofta, utan tas upp främst under den sista kongressen jag studerat. Även detta argument belyser frågan om att det egentligen inte handlar om reducerad arbetstid, utan en löneförhöjning. Arbetstidsförkortning ökar jämställdheten! När det gäller jämställdhetsaspekten så återkommer detta i så gott som varje kongress. Argumentet förstärks dock ju längre fram i tiden vi kommer. Man menar att kvinnor arbetar deltid för att de tar hand om det mesta obetalda arbetet. Att införa en speciell arbetstidsförkortning för kvinnor har kommit på tal. Återigen är det flest kvinnor som arbetar deltid och således handlar det inte om en förkortning av arbetstiden utan om en löneökning. Det hävdas även att det finns strukturer i samhället som medför att kvinnor står för det mesta av det obetalda arbetet, och då måste kvinnor ha kortare arbetstid med en lön det går att leva av. Dock kan detta motiv inte ställas som en anledning att genomföra arbetstidsförkortning då det i slutändan i så fall ändå handlar om ett behov av löneökning. Metall Majoriteten av Metalls medlemmar arbetar heltid. Många arbetar med fysiskt tyngande arbetsuppgifter under långa pass. Att arbetstidsförkortning förankrats i tanken hos Metalls 26