Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte en fråga som andra Många ambitiösa projekt under mer än 30 år Våra kunskaper om medicinska, och sociala skadeverkningar är goda Enkla kunskapsbaserade metoder finns men De metoder som finns används sällan 1
Befolkningen positiv 90 Procent av befolkningen anser att det är positivt om vården tar upp livsstilsfrågor 30 procent av dem som besökt vården har fått sådana frågor Fyra av tio som fått livsstilsråd uppger at de har förändrat sin livsstil (Vårdbarometern, 2008) Läkartidningen, 2002 Riskbruksprojektet Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdragtill Statens folkhälsoinstitut Bakgrund: Alkoholpolitisk handlingsplan (prop. 2005/06:30) Projektettid 2004 2010 Projektet vänder sig i första hand till hälso- och sjukvården Mål: Frågor om alkohol ska ha en självklar plats i hälso-och sjukvårdens vardag Graviditeten ska vara en alkoholfri period 2
Riskbruksprojektet Uppdraget: Fortbildning av personal Strukturer och metoder för alkoholförebyggande insatser Fokus: Tidig identifiering och behandlingav patienter med riskfylld alkoholkonsumtion Från 2009 ingår ocksåtobaksavvänjning Riskbruk Definition: Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger (Statens folkhälsoinstitut, 2007) 3
Riskbruk Ex vin: För män 14 glas vin (12 15 cl) / vecka För kvinnor 9 glas vin/vecka eller Berusningsdrickande : Mer än 5 glas för män och 4 glas för kvinnor påen gång Ingen diagnos, individuella hänsyn (Statens folkhälsoinstitut, 2007) Källa: Alkoholförebyggande insatser i primärvården, FHI 2007 Riskbruk av alkohol i Västernorrland ålders- och könsfördelning Riket = ( ) Kvinnor: 8 % (10 %) Män: 14 % (17 %) Källa: Nationell befolkningsenkät, Hälsa på lika villkor, 2006 4
Hur vanligt är riskbruk i hälso-och sjukvården? Var 5 éman och var 10 étionde kvinna i vårdcentralernas väntrum har en riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion Var 4 épatient i Psykiatrins väntrum Var 5 ékvinna i Kvinnoklinikens väntrum Två av tre unga i Ungdomsmottagningarnas väntrum (Väntrumsstudier i Västerbotten 2005 2008) Döljer sig Riskabel alkoholkonsumtion döljer sigbakom många vanliga diagnoser och symtom t ex: Sömnproblem, ångest, oro, depression Högt blodtryck Hjärtarytmi Magbesvär Värk Övervikt Olycksfall mm De 5 främsta riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död ieuropa DALYs (000's) 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Övervikt Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsår (DALY Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning. 5
Kort rådgivning är evidensbaserad metod (SBU 2001 156/1) Kort rådgivning omfattar två moment: 1. Identifiering av riskbruk (screening med stöd av AUDIT, AUDIT C, levnadsvaneenkät mm) 2. Rådgivning medex Motiverande samtalsmetodik (erbjuda) Detfinnsflera behandlingsmetoder vid alkoholproblem Efektivast är screening och Kort rådgivning * Hälso-och sjukvården bör verka för tidig identifiering * Kort rådgivning inom primärvården har god effekt (evidensgrad 1) effektiv metod även vid akutmottagning och psykiatrimottagning, sannolikt också i företagshälsovård 6
AUDIT (Alcohol Use Disordes Identification Test) Max poäng: 40 Gränsvärde riskbruk: 8 män 6 kvinnor Hur arbetar vi med alkohol i primärvården? MVC: BVC: UM: Screening med stöd av AUDIT för alla vid tidigt besök Metoden Barns tankar om alkohol i Föräldrasamtal Metodutveckling för arbetet med levnadsvanor pågår Vårdcentralerna: Med stöd av riktlinjer, rutiner, ersättningssystem, regelbok mm Genomgående används Motiverande samtalsmetodik Vid behov: Provtagningar, medicinering och hänvisningar till rådgivningsbyråer, Alkoholhjälpen mm Barns tankar om alkohol 7
Riskbruksprojektet, Primärvården Västernorrland 2006-2010 Kompetensutveckling Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap MVC & BVC Alkohol och unga (UM) Motiverande samtalsmetodik Riskbruksverkstäder Konferenser, temadagar, seminarier, informationsinsatser Utbildning av utbildare i skilda professioner Verksamhetsutveckling Genombrottsmetod vid vårdcentraler Metod & materialutveckling samt utvärdering Vid UM och BVC Samverkan Nätverk - nationellt, regionalt, lokalt Struktur för hållbarhet: riktlinjer, rutiner, terapirekommendationer, ersättningssystem, regelbok mm Lärdom Om ett samhällsproblem (ex riskbruk av alkohol) inte inkluderas i agendan hos berörda organisationer, i exempelvis beslutsprocesser och resursstyrning, åtgärdas det inte. Framgångsfaktorer Politiska prioriteringar Struktur för arbetet, alkoholfrågan integrerad Förespråkare Incitament Anpassad organisation och avsatt tid för utförarna Utförarna måste förstå, vilja och kunna utföra insatserna(helst efterfråga) Samarbete med universitet/fou-enheter 8
Riskbruksprojektets betydelse Fokus påfrågan / nytändning Inspiration - Kollegiala nätverk Kompetensutveckling Användbart material Ekonomiskt stöd Andel distriktssköterskor som alltid/ofta diskuterar olika livsstilsproblem (Utvärderingar av RBP, 2006 och 2009, Linköpings universitet) 2006 2009 % 100 90 80 70 60 50 68 80 79 87 58 68 51 59 67 55 40 30 28 20 10 0 Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Snusning Tack för mig! 9