Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för projekt för 0-placerade inom Lunds kommun



Relevanta dokument
Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Slutrapport KRAFT

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen

Mottganingsteamets uppdrag

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa.

godkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Verksamhetsplan 2015

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Projektplan för Samverkstan

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

Vägen till arbetsgivarna

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Innehåll upplägg och genomförande

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Rapport maj augusti 2017 Birgitta Friberg Processledare

Information nollplacerade På rätt väg

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Ansökan om medel från Finsam Lund

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

Ansökan om bidrag för 2016

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Implementering av verksamhet 3.4.4

Ansökan om medel till insats för vuxna

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Projekt; Integrerad Samverkan

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

REHABILITERINGS- POLICY

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Laila Andersson & Helena Esbjörnsson

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN

Ansökan till FINSAM Lund

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

Innehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3

Får vi lov att presentera MIA-projektet. 23 november 2018

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Transkript:

1/6 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 075 000 /år + 150 000 för förberedelser Projekttid: september 2011 augusti 2013 1. Utgångspunkter Ett flertal invånare i Lunds kommun som uppbär ekonomiskt bistånd, hänvisar till sjukdom och kan därför inte vara arbetsföra eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Många av dem har sjukskrivning men har inte rätt till sjukpenning, är så kallade 0- placerade på Försäkringskassan. Dessa personer är oftast aktuella hos flera myndigheter såsom Socialförvaltning, Arbetsförmedling, Region Skåne, söker sig till Försäkringskassan, men det brister i samordning av/ansvar för rehabiliteringen av personerna. Därför sker inget samlat arbete för att hjälpa personerna att komma tillbaka till arbetsförmåga, utan de lever i många fall kvar i långvarigt utanförskap och bidragsberoende. Utgångspunkten för deltagarna är att äga sin egen rehabiliteringsprocess. Mycket av förarbetet, innan deltagaren börjar i projektet, fokuseras på detta för att sedan poängteras under hela projekttiden. Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Institutionen för Medicin och Hälsa vid Linköpings universitet, skriver i en artikel i Socialmedicinsk tidsskrift nr 3-09 och Faser i arbetslivsnsinriktad rehabilitering. I artikeln skriver Kerstin Ekberg att individens motivation påverkas av i vilken grad man tillåts vara delaktig i sin egen rehabiliteringsprocess. Vidare arbetar vi i projektet med beteende- och attitydförändringar. Om detta skrivs bland annat i IHS Rapport 2003:1, Vad är god arbetsinriktad rehabilitering?. I den sista fasen, träning, använder vi Supported Employment som metod för att ge deltagaren stöd och vägledning i sitt arbete med att finna arbetsförmåga hos arbetsgivare. Deltagarens egna förutsättningar och önskningar sätts i fokus för att komma ut till arbetsgivare, samt har stöd av arbetsförmedlare när man väl är hos arbetsgivaren. Arbetet här sker på samma sätt som arbetsförmedlingen arbetar idag inom Handlingsplanssamverkan. Vidare arbetar vi enligt det lösningsfokuserade arbetssättet i projektet. Detta synsätt och arbetsmetod används också i befintlig verksamhet både på Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. 2. Mål Mål för organisationerna: Utveckla metoder i samverkan. Mål för individen: Tydliggöra riktning och utveckling av arbetsförmåga. Förankring på arbetsmarknaden

2/6 Att inom ett år kunna lönearbeta minst 10h/v minst 50% ska ha ett fastställt arbetsutbud och vara kund på Arbetsförmedlingen för att matchas mot arbete. Öka individens upplevelse av välbefinnande och hälsa. 3. Målgrupp Invånare i Lunds kommun som är berättigade till ekonomiskt bistånd, är 0-pladerade hos försäkringskassan och hänvisar till (långvarig) sjukdom och/eller har nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom. Målgruppen bedöms vara 100-150 personer idag. 4. Metod Genom aktiviteter inom tre olika faser; motivation, aktivering och träning, komma ut i arbetsträning hos arbetsgivare och uppnå ett stabilt arbetsutbud på minst 10h/v. Verksamheten drivs som pilotverksamhet under de två första åren för 12-15 deltagare som startar samtidigt, per år. Metoden går ut på långtgående förberedelser för och kring deltagaren innan man startar själva projektet. Detta för att deltagarna bättre ska kunna känna att man äger ansvaret för sin egen rehabilitering och öka chanserna att lyckas. Vi finner att sådana förberedelser oftast inte hinns med i ordinarie verksamheter alternativt att det i ordinarie verksamhet finns en otydlighet kring vem som ska göra vad inför en insats. Dessutom finns myndighetsgemensam uppföljning tillsammans med deltagaren under hela projektets gång. Detta säkerställer att alla arbetar mot gemensamt mål. Under samtliga faser kommer ett lösningsfokuserat förhållningssätt att tillämpas. 4.1 Utgångspunkter för projekttanken 4.2 Kriterier för deltagande - Deltagarna vet vilken tidsaspekt man arbetar med - Hela tiden tydlig koppling mot målet - Kontinuerliga uppföljningar - Genomtänkt innehåll mot tydligt mål - Säkerställa nödvändiga svenskkunskaper Hälsa ska vara aktuella för arbetslivsinriktad rehabilitering enligt sjukskrivande läkares bedömning, alt för deltagare som hänvisar till sjukdom men inte blir sjukskrivna av vården. Socialsekreterare ombesörjer att 3-partsamtal med deltagaren, vårdgivare och Socialförvaltningen kommer till stånd för att utreda om arbetslivsinriktad rehabilitering är aktuell. Socialt deltagarna skall med hjälp av sin socialsekreterare få hjälp att få en socialt stabil situation för att kunna delta i och kunna koncentrera sig på projektet. Detta kan tex innebära hjälp med dagisplats, hjälp med familjerelaterade frågor, inget pågående missbruk etc. Den blivande deltagaren skall också ha ett tryggt och stabilt boende. Under förutsättning att man kan lösa den sociala situationen är alla välkomna. Språket språket hos deltagaren måste bedömas vara så bra att man kan tillgodogöra sig aktiviteterna utan tolk samt kunna klarar sig på en arbetsplats.

3/6 4.3 Remittering till projektet 4.4 Aktivitetsfaser Beskrivning I första hand remitterar socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd till projektet. Samtliga parter kan dock remittera deltagare utifrån att kriterierna för deltagande är uppfyllda. Genomgående för faserna är reflektion Vad fick jag ut av XX?, Vad var det som gjorde skillnad i min väg mot arbete? Coachande samtal i alla individuella samtal och uppföljningar. Schema skall alltid finnas över aktiviteter hur ofta/var/när/med vem. Under hela projektet sker kontinuerligt aktivieter kring hälsa, livsstil, friskvård och sker coachande samtal. Motivation Mål med delinsatsen: * Klargöra begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering * Arbeta med sin kropp/sina förutsättningar/sin motivation/utveckling mot arbetsmarknaden * Genomföra hälsokartläggning Häslokartläggningen följs upp i slutet av projektet för att se om aktiviteter ger positiva hälsoeffekter på tex blodtyck, lungkapacitet/kondition, sockervärde. I detta ingår också att ta in och mäta deltagarens subjektiva uppfattning om sitt hälsoläge före och efter projektet. Exempel på aktiviteter: - Gemensam fysisk aktivitet - Samtal om friskvård - Basal kroppskännedom - Dramapedagog - Föreläsningar/studiebesök via Svensk näringsliv och företagarföreningar - Motivationsdialoger - Försäkringskassan - Arbetsmarknadens villkor Aktivering Mål med delinsatsen: * Förstärka/fördjupa motivationen * Förberedelse inför arbetsträning * Träna uthållighet - Regelbunden aktivitet, börja på färre timmar - Enklare uppgifter - Vara med i ett sammanhang - Göra en insats - Komma upp i 10h/v

4/6 Träning Mål med delinsatsen: * Klargöra arbetsförmåga - Utför arbetsuppgifter med handledning minst 10h/v hos arbetsgivare, utöka sitt arbetsutbud - Arbetsförmedlare hjälper till att finna plats för arbetsträning - Arbetsförmedlingen gör regelbundna uppföljningarpå arbetsträningen 4.5 Samarbetspartners 5. Projektstyrning och organisation Önsvärda partners är Svenskt Näringsliv, Samhall, Friskis & Svettis, lokalt näringsliv, företagarföreningar, ideella föreningar, Svenska Kyrkan, befintliga projekt, befintliga kompletterande aktörer. Huvudman för projektet är Socialförvaltningen i Lund. 5.1 Styrgrupp Det är önskvärt att ha en styrgrypp bestående av chefer på sektionsnivå från Arbetsförmedling och Socialförvaltningen samt chefer på verksamhetsnivå inom respektive myndighet, representanter för arbetsgivarorganisation, Försäkringskassan och Region Skåne samt projektledningen, som kan ha inflytande över/påverkan på sin respektive organisation. 5.3 Resurspersoner Socialsekreterare (Socialförvaltningen Lunds kommun), arbetsmarknadskonsulenter (Socialförvaltningen Lunds kommun), arbetsförmedlare (Arbetsförmedlingen) samt arbetsförmedlingens specialister arbetspsykolog och arbetsterapeut, livsstilsjuksköterska (Region Skåne), Försäkringskassan. 5.3.1 Rollfördelning för resurspersoner 6. Projektets relation till andra verksamheter Socialsekreterare tar ut lämpliga deltagare, ordnar möte med vårdgivare inför deltagande, följer deltagaren genom hela projektet och har uppföljningsmöten med arbetsförmedlingen och deltagaren. Informera i projektet. Arbetsmarknadskonsulent genomför kartläggning av deltagarna avseende kompetens, utbildning och arbetslivserfarenhet. Ansvarar för att hitta aktiveringsplatser utifrån kartläggning. Följer upp aktiveringsplats tillsammans med socialsekreteraren enligt befintlig rutin. Informera i projektet. Arbetsförmedlare När projekttiden närmar sig sitt slut slussas projektdeltagaren in på den ordinarie arbetsförmedlingen där man tilldelas en egen arbetsförmedlare som arbetar vidare med deltagaren. Försäkringskassan kontaktperson som är knuten till projektet och informerar vidare in i sin egen organisation, har kunskap om projektet, ev köpa in specifika utredningar för deltagare, informera i projektet. Projektverksamhet krävs åtminstone inledningsvis då vi i de olika myndigheterna vet att problematiken är mycket resurskrävande för att uppnå resultat. Vi ser det svårt att inom en och samma myndighet

5/6 arbeta med alla delarna, då det krävs samarbete från flera olika aktörer. Vi kan se att ett av resulaten av projektet är att ett arbetssätt som kan implementeras på Socialförvaltningen är att arbeta med förberedelse av den blivande deltagaren och att ett delmål är att bli klar för att ingå i projektet. Hos Arbetsförmedlingen kan det arbetssätt som implementeras vara kunskapen om komplexiteten kring individen, vilket kan leda till bättre matchning. Därmed menar vi att de personella resurserna i respektive myndighet Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen inte räcker till för det resurskrävande arbetet med att bryta utanförskapet och bidragsberoendet. Tanken är att det myndighetsgemensamma arbetet bör bli en permanent verksamhet och metod att arbeta. 7. Resurser och Budget Personal Projektledare heltid. Föreslås delat projektledarskap mellan Socialförvaltning och Arbetsförmedling, 50% vardera. I detta innefattas att driva alla aktiviteter inom motiveringsfasen, uppföljningar i alla tre faser, aktivieteter för arbetsförmedlare inom träningsfas. Syftet med detta är att dels öka kännedomen om varandras myndigheter och att det ökar förutsättningarna till bra samarbete mellan myndigheterna samt effektivisering av kostnader i projektet totalt. För att kunna starta projektet med 12-15 deltagare den 1 september behövs en förberedelsetid för de två projektledarna på 3 månader. Kostnad: 600 000 kr/år +150 000 år 1 Arbetsmarknadskonsulent halvtid. Kostnad: 250 000 kr Livsstilssjuksköterska 25 %. Kostnad: 125 000 kr Arbetspsykolog Resurs inom ramen för ordinarie arbete Arbetsterapeut - Resurs inom ramen för ordinarie arbete Övriga resurser Lokaler befintliga lokaler hos respektive myndighet utnyttjas. Materialproduktion. Kostnad: 10 000 kr Utbildningar/Föreläsningar. Kostnad: 50 000 kr Aktiv friskvård. Kostnad: 30 000 kr Transportkostnader (tex studiebesök). Kostnad: 10 000 kr Totalkostnad: 1 075 000 kr/år + 150 000 i förberedelsekostnad 8. Tidplan - Projektet sträcker sig över perioden september 2011 augusti 2013. - De deltagare som är uttagna att delta i projektets första år skall vara klara för detta senvåren 2011. Detta innefattar att gemensamt besök hos läkare är klart och att överföring till arbetsenheten för karläggning av arbetsmarknadskonsulent är påbörjad. Kostnad för

6/6 socialsekreterarnas och arbetsmarknadskonsultenters arbete här ingår i befintlig budget och som ordinarie arbetsuppgifter. - Motiveringssfasen sträcker sig under cirka 12 veckor, aktiveringsfasen under cirka 12 veckor och träningsfasen under 24 veckor Under träningsfasen genomförs både individuell och gruppvis uppföljning av projektet. - Projektledarna inleder sitt arbete under 3 månader på respektive 25% för planering inför start av projektet i september. - Rekrytering av medarbetare sker snarast. 9. Utvärdering Projektloggbok för att kunna registrera händelser som kan påverka projektets förutsättningar. Mäta deltagarnas subjektva upplevelse av sin hälsa och förutsättningar före och efter projektet alternativt hälsokartläggning. Mäta antalet deltagare som är inskrivna på arbetsförmedlingen som har fastställt arbetsutbud och kan matchas mot arbete. 10. Implementering av gjorda erfarenheter Extern utredning, utsedd av Finsam, genomförs. Målet är att metoden införlivas i den ordinarie verksamheten efter två år. Ny kunskap kring målgruppens behov av förberedelseer och tid inför inslussning till arbetsmarkanden ska spridas i organisationerna. Kunskapen och utvärdering av projektet kan utgöra ett underlag till myndighetsgemansamma arbetsmetoder som gagnar framförallt individen. 11. Kontaktpersoner Socialförvaltningen: Pirjo Termonen, 046-35 54 73 Arbetsförmedlingen: Marie-Louise Lindbladh 010-48 664 08 Projektchef: Ann-Charlotte Johansson, Socialförvaltningen, 046-35 65 75 Lund 2011-02-04