Göteborgs universitet Sid 1 (6) Intern miljörevision av Konstnärliga fakulteten Tid: 9 och 24 november 2016 Plats: Göteborg och Dals Långed Revisionsledare: Ullika Lundgren Revisor: -- Standard/kravdokument: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, ISO 14001:2015, EMAS III 2009 samt tillämplig miljölagstiftning Omfattning Miljöledningssystemet omfattar verksamheten vid följande platser: Fakultetskansliet Akademin Valand HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk Högskolan för scen och musik Syfte Syftet med denna interna miljörevision är att utvärdera om miljöledningssystem för Konstnärliga fakulteten överensstämmer med kraven i ISO 14001:2015, har införts och efterlevs inom organisationen samt avgöra om system och verksamhet uppfyller tillämplig miljölagsstiftning, krav enligt universitetets miljöhandbok och andra krav. Genomförande Revisorn har granskat dokumentationen i Miljöhandbok för Konstnärliga fakulteten (http://medarbetarportalen.gu.se/interntkonst/miljoarbete?skipssocheck=true&referer=http%3a%2f%2fkonst.gu.se%2ffakultete n%2fmiljo), genomfört samtal med miljösamordnare, prefekt, administrativ chef, studierektor, ingenjör och miljörepresentant vid HSM samt enhetschef, lärare, miljösamordnare och tekniker vid Steneby. Revisorn har också granskat tidigare avvikelser från interna och externa miljörevisioner och bedömer att avvikelserna har åtgärdats tillfredsställande förutom avvikelse GB12 (nödlägesövning vid Steneby) från rapport 2013-05-19 som revisorn anser kvarstår. Vid denna miljörevision granskades verksamheten vid Högskolan för scen och musik och Högskolan för design och konsthantverk och platsbesök genomfördes på Artisten, Fågelsången 1 samt HDKs verksamhet vid Stenebyskolan i Dals Långed.
Göteborgs universitet Sid 2 (6) Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt förbättringsmöjligheter enligt följande: Antal större avvikelser 1 Antal mindre avvikelser 3 Antal förbättringsmöjligheter 4 En lista med alla avvikelser återfinns i bilaga 1. En lista med alla förbättringsmöjligheter återfinns i bilaga 2. En sammanställning som visar fördelningen av avvikelserna och förbättringsmöjligheter samt vilka kravelement som reviderats återfinns i bilaga 3. Kopia av revisionsrapporten är översänd till reviderad organisation samt till universitetets miljörevisionsledare. Originalet är skickat till registrator för arkivering genom revisionsledarens försorg. Resultatet av revisionen delges rektor vid ledningens genomgång av miljöledningssystemet. Avvikelserna i revisionsrapporten ska åtgärdas (alternativt att en plan för åtgärdande redovisas) inom sex veckor efter mottagen rapport. Fakultetens miljösamordnare och/eller institutionens miljörepresentant beskriver och sammanställer de åtgärder som genomförts för respektive avvikelse. Sammanställningen skall skickas till universitetets miljörevisionsledare Marianne Dalbro (marianne.dalbro@gu.se) senast den 30 januari 2017. Kommentarer och slutsatser Hållbar utveckling i utbildning och forskning är väl integrerat vid HSM. HSM arbetar mycket utåtriktat och har ett nära samarbete med sina intressenter, t ex med Folkhögskolan i Angered genom Music College och med Angeredsteatern. Lärare och studenter har goda möjligheter till internationella utbyten och HSM har många internationella gästlärare och bedriver samarbetsprojekt i bl a Palestina och Sydafrika. HSM arbetar också sedan många år med Sistema, musik som verktyg för social utveckling. Under året har en lärare startat Dream Orchestra, en orkester med och av ensamkommande flyktingar. Studenterna är också mycket engagerade och en gemensam kurs i värdegrundsfrågor arrangeras. Under året hålls en stor konferens med HSM som värd över temat Diversity, Identity, Inclusion. Miljöledningsarbetet redovisas i fakultetens årsberättelse och kommuniceras på institutionsnivå. Det finns en ambitiös aktivitetslista framarbetad för miljö och hållbar utveckling 2017 Det finns en resebeställare vid HSM och flygresor används mycket sparsamt. Teknik finns utvecklad för internationella inträdesprov på distans, det finns möjlighet att skicka ljudfiler som håller hög kvalitet vilket underlättar icke-resor. Samtliga utsedda kemikalie-ansvariga är väl medvetna om sitt ansvar och vilka regler som gäller för förvaring och kvitt-blivning. Mycket god ordning råder vid verkstäderna vid HDK Steneby och teknikerna är engagerade och väl insatta i miljöledningsarbetet. Årlig inventering av kemikalier i KLARA genomförs. Ett CMR-ämne har utretts och revisorn tar med sig frågan om hur dokumentation ska bevaras. Kontinuerligt undersöks möjligheter till substituering av farliga kemikalier, epoxylim är t ex inte längre tillåtet att använda. Vid Metallgestaltning undersöker man t ex om viss etsning och ytbehandling kan ersättas av naturliga metoder. Man undersöker också alternativa metoder till kolanvändning i ässja såsom gas eller induktionsugn.
Göteborgs universitet Sid 3 (6) Samtliga studenter får säkerhets-, arbetsmiljö- och miljögenomgång innan tillträde till verkstäder. Instruktioner finns också på engelska. Riskbedömningar görs kontinuerligt. I textilverkstäderna konstateras att det ibland är svårt att få fram säkerhetsdatablad f a från en specifik färgleverantör. Samtliga tekniker är väl medvetna om sitt ansvar och regler för kemikaliehantering men uttrycker önskemål om mer utbildning om kemikalier, riskbedömning och farligt avfall. Tidigare teknisk chef vid HDK har varit en bra kraft i arbetet. Det finns en ambitiös aktivitetslista för miljö och hållbar utveckling för 2017 vid HDK. Utvärdering utifrån nya krav i ISO 14001:2015 Prefekten vid HSM är relativt ny men insatt i de krav som ställs på ledningen i miljöledningsarbetet. Tillräckliga resurser anses avsatta till verksamheten för att miljöledningsarbetet ska fungera effektivt. HSM arbetar nära sina viktigaste intressenter och har flera projekt i samarbete med dessa. På Steneby är ett nära samarbete mellan HDK och Stiftelsen och kommunen en förutsättning för fungerande verksamhet och enhetschefen uttrycker att det fungerar bra. Det finns tydliga gränsdragningar som regleras i avtal mellan hyresvärd och hyresgäst och HDK köper t ex vaktmästartjänst och del av en teknikertjänst (textil) av stiftelsen. Tillräckliga resurser anses avsatta för miljöledningsarbetet. Enhetschef och tekniker har regelbundna möten och enhetschef fungerar i nuläget också som chef för teknikerna. Något oklart om delegation finns från prefekt HDK till enhetschef HDK på Steneby. Miljösamordnare för Konstnärliga fakulteten är också HDKs miljörepresentant i Göteborg och på Steneby. I samtliga utbildningar har man ett tydligt livscykelperspektiv med utgångspunkt i det använda materialet. Rekommendationer Institutionerna uppmuntras att arbeta vidare med sitt miljöledningsarbete i nuvarande engagerade form. Det finns ett stort engagemang för miljö och hållbar utveckling hos samtliga personer som intervjuats. Genomgående råder god ordning i verkstäder och fakultetsgemensamma rutiner följs. Inom samtliga konstnärliga utbildningar finns också en medvetenhet om vad hållbar utveckling kan innebära för den egna professionen. Vid HSM bör källsortering av avfall införas omgående. Kunskap och engagemang hos t ex lokalvård och studenter finns redan där, det är bara källsorteringskärl som saknas. Stora kärl för restavfall bör tas bort. En lokal kontakt för miljöledningsarbetet vid HDK Steneby skulle underlätta kommunikation av miljöledningsarbetet och fungera även som ett stöd för enhetschef. En workshop om kemikalier, hantering av dessa och farligt avfall vore önskvärt att arrangera på HDK Steneby till stöd för verkstadstekniker. Tidigare teknisk chef har varit drivande i arbetet och det finns ingen anledning att tro att arbetet avstannar men löpande kompetensutveckling ger en bra grogrund för fortsatt utveckling. Ullika Lundgren
Göteborgs universitet Sid 4 (6) Revisionsledare tel: 031-786 9870 e-post ullika@gu.se Dokument inom miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet Miljörevisionsrapport Upprättad och fastställd av Ullika Lundgren, 2016-11-29 Dnr: M 2016/10
Göteborgs universitet Sid 5 (6) BILAGA 1 Lista över avvikelser (Typ: S = Stor avvikelse, M = Mindre avvikelse) Nr Kravelement Avvikelse Typ 1 8.1 Det finns inte fullt fungerande källsortering vid Artisten trots att det är ett lagkrav. Det finns flera kärl för restavfall i lokalerna vilket inte uppmuntrar till källsortering. Avfallsförordning (2011:927); GU Avfallsplan http://medarbetarportalen.gu.se/digitalassets/1605/1605093_avfallsplan-2016.pdf S 2 8.1 I färgköket Steneby finns skåp med giftsymbol som inte innehåller sådant ämne. Faropiktogrammet bör tas bort. 3 8.2 Det är oklart hur nödlägesberedskap hanteras i samverkan mellan Stiftelsen och HDK Steneby och oklart när gemensam övning senast hölls. 4 5.3 Miljörepresentant för HDK Göteborg och Steneby är informellt tillsatt. Rollen med dess ansvar och befogenheter bör tydliggöras och kommuniceras. M M M Avvikelser ges när krav inte är uppfyllda i miljöhandbok och i förlängningen mot standardens krav. Respektive avvikelse graderas som en större eller mindre avvikelse. Stor avvikelse: Helt kravelement i standarden saknas i systemet eller att systematiskt återkommande brister i tillämpningen av rutiner eller instruktioner förekommer på många ställen i organisationen. Avvikelsen kan också bestå i brist i uppfyllande av miljölagstiftning eller andra myndighetskrav. Mindre avvikelse: Enstaka brister i efterlevnaden av rutiner eller instruktioner. Det kan också vara frågan om att en rutin tillämpas men att det saknas dokumentation om tillvägagångssätt och resultat. BILAGA 2 Lista över förbättringsmöjligheter Nr Kravelement Förbättringsmöjligheter 1 6.1.2 Betydande miljöaspekter identifierades senast 2010. Enligt GUs regler ska detta göras på övergripande GU-nivå vart tredje år, det finns inget sådant krav på fakultetsnivå. Eftersom listan kan betraktas vara inaktuell bör den tas bort från miljöhandboken eller uppdateras. 2 8.1 Undersök om det finns rutin i Bengsfors kommun för vad som får slås ut i vasken. Bra att upprätta tydlig rutin för detta med utgångspunkt i att inget egentligen ska slås ut i vasken. Avser färgköket Steneby. 3 9.2 I revisionsprogram för Konstnärliga fakulteten revideras HDK Steneby externt eventuellt 2018, annars föreslås ingen revision före 2021. Senaste externa revision genomfördes 2013. Revisorn anser att extern revision bör ske senast 2018. 4 5.3 Inrättande av lokal miljörepresentant HDK Steneby rekommenderas för bättre kommunikation av miljöledningsarbetet och som stöd för enhetschef. Förbättringsmöjligheter innebär att någon avvikelse från standardkrav inte föreligger men revisorn har gjort mindre observationer och ger rekommendation om förbättringar. Inget krav på uppföljande hantering finns. Det kan röra sig om förslag på förändringar i ett dokument, att länkning inom miljöhandboken inte fungerar eller att dokumenten finns men inte förts in i miljöhandboken. Det kan även vara en möjlighet till förbättring av såväl miljö som system, eller ett uppmärksammande av något som fungerar särskilt väl i systemet och kan vidareutvecklas.
Göteborgs universitet Sid 6 (6) BILAGA 3 Sammanställning av avvikelser och förbättringsmöjligheter Kravelement enligt ISO14001 Större avvikelse Mindre avvikelse Förbättringsmöjligheter Reviderat 1 Omfattning 0 0 0 ja 4 Organisationens förutsättningar 0 1 1 ja 5.1 Ledarskap och åtagande 0 0 0 ja 5.2 Miljöpolicy 0 0 0 5.3 Roller, ansvar och befogenheter inom organisationen 6.1 Åtgärder för att hantera risker och möjligheter 6.2 Miljömål och planering för att uppnå dem 0 0 0 ja 0 0 1 ja 0 0 1 ja 7.1 Resurser 0 0 0 ja 7.2 Kompetens 0 0 0 ja 7.3 Medvetenhet 0 0 0 ja 7.4 Kommunikation 0 0 0 ja 7.5 Dokumenterad information 0 0 0 ja 8.1 Planering och styrning av verksamheten 8.2 Beredskap och agerande vid nödlägen 9.1 Övervakning, mätning, analys och utvärdering 1 1 0 ja 0 1 0 ja 0 0 0 ja 9.2 Intern revision 0 0 1 ja 9.3 Ledningens genomgång 0 0 0 10 Förbättringar 0 0 0 ja Totalt 1 3 4 I revisionsrapporten används endast rubriker på kravelement enligt miljöstandarden ISO 14001. I vissa fall hänvisas även till kraven i EMAS (Europaparlamentets förordning om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning). Fullständig text i kravdokumenten, samt en jämförelse mellan kraven i Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, ISO 14001:2015 och EMAS III 2009, återfinns på sidan: http://medarbetarportalen.gu.se/miljohandbok/uppfoljning/revision/rad-och-hjalp-for-interna-miljorevisorer/