Kvalitetsdokument 2014, Mörbyskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Mörbyskolan (läå 2013/2014)

1 Mörbyskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I skolans arbetsplan har följande mål formulerats inför läsåret 2013/14: Lärarens pedagogiska ledarskap/lärarskap är det bästa tänkbara Alla elever når kunskapskraven i alla ämnen Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 skall bibehållas eller öka varje år Mörbyskolan är en attraktiv skola För att enheten ska kunna bibehålla och utveckla sin position som en av landets bästa skolor behöver skolan ytterligare utveckla sina undervisningsmetoder och samtidigt utveckla lärarprofessionen. Skolan har på många plan utvecklats under de senaste åren. Hela skolan har under läsåret utbildats i Learning study som är en beprövad metod att utveckla undervisningen. Rektor har besökt lektioner för att stödja lärarnas arbete med att utveckla undervisningen. Skolan har höga förväntningar på eleverna som i sin tur har höga förväntningar på skolan och förstår att investera i sin framtid. För att skolan ska attrahera elever behöver skolan ha de bästa lärarna, den bästa undervisningen och en trygg, utmanande skola då konkurrensen om eleverna är stor i landets bästa skolkommun Danderyd. Inom ramen för skolans lokala arbetsplan framträder språkutvecklingen som en av nycklarna till att skolan ska utvecklas ytterligare. Inom det området kommer skolan att arbeta med att utveckla biblioteket för att det ska bli ett redskap för elever att utveckla sitt språk, sin läs- och skrivförmåga och därmed lyckas bättre i sina studier. Ett projekt kring språkutvecklingen kommer att genomföras under ledning av två av skolans förstelärare. Learning Study fortsätter där skolans förstelärare går en handledarutbildning och samtidigt genomför studier i några av skolans ämneslag. Genom detta kopplas skolans utveckling av undervisningsmetoder till aktuell forskning. Enheten förväntar sig att andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen kommer att öka. 1.1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Skolan har nått bra resultat både i de nationella proven och i slutbetygen. Meritvärdet har ökat betydligt från föregående år. På de nationella proven i engelska har skolan som vanligt höga resultat. 64% av eleverna fick A eller B i ämnesprovet. Även ämnesprovet i SO visade på mycket bra resultat då ca hälften av eleverna fick A eller B. Skolan har lyckats bra i olika tävlingar. I teknikåttan gick skolan till Sverigefinal och i Rotarys matematiktävling lyckades skolan ta både en delad första plats och en andra plats. Skolan har fått i gång en skolidrottsförening som har skördat framgångar både Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 2(7)

resultatmässigt och att eleverna har uppträtt mycket sportsmannamässigt när det har representerat Mörbyskolan och Danderyds kommun. Learning study fortsätter där skolan utvecklar undervisningsmetoderna i olika ämnen. Skolan kommer att under läsåret arbeta med språkutvecklande arbetssätt i olika ämnen. Att använda digitala verktyg i undervisningen kommer att fortsatt vara ett prioriterat utvecklingsområde då skolan inför Ipads i lärandet i åk 7. I övrigt fortsätter Mörbyskolan att bli ännu bättre på att optimera undervisningen för att eleverna ska ha bästa möjliga förutsättninger att studera vidare på gymnasiet. Utvecklingen av biblioteket som pedagogiskt redskap förväntas öka elevernas möjlighet till goda resultat. 1.1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Det systematiska kvalitetsarbetet på Mörbyskolan har många olika delar. Läsåret startar alltid med en genomgång av den nya lokala arbetsplanen och planen mot kränkande behandling och diskriminering. Dessa planer tydliggörs också för eleverna och för föräldrarna. De mål som finns i den lokala arbetsplanen utvärderas vid läsårets slut. Först görs det i arbetslagen och sedan i den pedagogiska ledningsgruppen(plg). Den utvärderingen ligger sedan till grund för den nya lokala arbetsplanen. Granskningsrapporten från januari 2013 som Qualis gjorde ger en fördjupad bild av skolans kvalitet när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. I denna granskning har elever, vårdnadshavare och personal varit i högsta grad delaktiga då deras svar på enkäter har bildat underlag för granskningsrapporten. Den rapporten används som underlag för att förbättra verksamheten. Elever och vårdnadshavare har svarat på den årliga brukarenkäten som ger deras syn på skolans verksamhet. Eleverna har vid två tillfällen under läsåret svarat på en trivselenkät som ger grunden till skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Under läsårets sista arbetsdagar gör alla lärare en individuell utvärdering av läsårets arbete som sammanställs och ligger till grund för kvalitetsredovisningen och förbättringar inför det kommande läsåret. Elevhälsan gör också en egen utvärdering av sitt och skolans arbete. Under arbetet med Learning study och övrigt arbete har det framkommit att en av nycklarna till högre måluppfyllelse är att man arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Digitala lärresurser behöver också utvecklas då där finns en potential som ännu inte nyttjas fullt ut. Arbetet med elever med särskilda behov behöver stärkas. Elevhälsans och elevassistenternas roll ska utvecklas så att alla resurser nyttjas optimalt. Ett projekt kommer att genomföras under läsåret som handlar om språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. När det gäller digitala lärresurser arbetar skolan med kollegialt lärande. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 3(7)

1.2 Resultatrapportering och analys 1.2.1 Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen 1.2.1.1 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2013/2014 lå 2012/2013 Svenska åk 9 121/125 131/140 Matematik åk 9 120/122 122/127 Engelska åk 9 123/123 136/136 SO ämnen åk 9 121/121 119/134 NO ämnen åk 9 107/111 124/125 På NP i engelska är det två elever som inte gjort alla prov, En av dem är nyanländ sen ett år och har inte läst engelska i sitt gamla hemland. Under NO-provperioden var en del elver bortresta och några sjuka. Vi ser att nationella proven upptar en stor del av niondeklassarnas vårtermin. Det är viktigt att skolan fortsätter med att skapa positiva provtillfällen så att förutsättningarna är goda att nå bra resultat. Lärarna på skolan fortsätter att rätta proven tillsammans inom ämnena och dessutom sker ju en gemensam bedömning mellan skolorna i kommunen. Det är viktigt för likvärdigheten i bedömningarna. Utvecklingen av det särskilda stödet kan leda till att skolan lyckas bättre med de elever som har särskilda behov. Återkoppling av resultaten till lärarna sker så fort resultaten är klara dock senast i höstterminsstarten. 1.2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Det matematiska tänkandet har utvecklats på skolan. Alla matematiklärare har genomgått matematiklyftet under läsåret. På de lektionsbesök som jag har gjort under läsåret har det visat sig att lärarna använder en stor del av lektionstiden till att resonera kring matematiken för att skapa förståelse och ett matematiskt tänkande. Lärarna ger eleverna tid till att tänka kring problemlösning. De får också möjlighet att resonera kring sitt tänkande och sina lösningar. 1.2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Nationella proven i svenska visar att läsförmågan är hög på enheten. När det gäller läsdiagnoserna så ligger åk 8 på en hög nivå medan åk 7 ligger något lägre. Åk 7 har under året arbetat med läsgrupper för de elever som presterade lågt på diagnoserna. Det har utvecklat deras läsförmåga avsevärt. 70% av föräldrarna anser att lärarna aktivt arbetar med läsförmågan på skolan. Det är något högre än föregående år. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 4(7)

1.2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Flickorna har genomgående bättre betyg än pojkar. Pojkar är oftare representerade i de högre och lägre skikten på prov och också i betygen. Flickorna har en mindre spridning i sina resultat. Mörbyskolan visar upp lägre resultat i läsdiagnoserna för åk 7 i år än föregående år. I årskurs 7 är andelen pojkar 63% vilket är mycket högre än i de övriga årskurserna. Genomsnittet för läsförståelse och läshastighet ligger under medel. 17% av eleverna ligger på staninevärde 1 och 2 i läsförståelse. Pojkarna är överrepresenterade i detta skikt. Eleverna i åk 7 på Mörbyskolan kommer från olika skolor och har börjat i helt nya klasser. Det ser inte ut att vara någon större skillnad mellan klasserna i läsförmåga. Lästräningsgrupper kommer att bildas under nästa läsår och biblioteket kommer att utvecklas till ett läscentrum. En satsning på att locka elever att läsa mer kommer att göras inom skolbiblioteket som har fått projektpengar för det. Inköp av skönlitteratur som attraherar pojkar ska göras. Detta kan leda till att läsandet ökar bland pojkar vilket i sin tur gör att färre pojkar får läs- och skrivsvårigheter. 1.2.2 Andelen behöriga elever till nationellt gymnasieprogram samt betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet. Resultat av slutbetyg i åk 9 Slutbetyg i åk 9 2014 2013 Sammanvägt meritvärde 253,7 242,5 Behörighet till nationellt program på gymnasiet (antal elever av det totala antalet elever) Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen (antalet elever av det totala antalet elever) 125/129 139/139 119/129 133/139 Kommentarer till tabellen Meritvärdet har ökat markant men andelen elever som har behörighet till gymnasiet har minskat något. Skolan behöver utveckla metoder för att få elever med särskilda behov att nå högre måluppfyllelse så att alla elever når behörighet till gymnasiet. Lärarna på skolan sambedömer i ämneslagen och lärarna träffar lärare från de andra skolorna i kommunen i sambedömningsmöten kring nationella proven för att öka likvärdigheten i bedömningarna. (kommer att visas på webben) Skolan behöver öka satsningen på elever med särskilda behov så att målet att alla elever når kunskapskraven uppfylls. Förstärkning av elevhälsan med skolpsykolog och nya grepp i arbetet med elever med särskilda behov. Skolan ändrar i timplanen i matematik så att eleverna i åk 7 får fyra pass matematik i veckan så att de får en bra start på högstadiet. Detta kan leda till att alla elever når kunskapskraven i matematik. Läsförmågan behöver tränas på för att grunden för allt lärande ligger i förmågan att tillägna sig en textmassa. Här kommer skolbiblioteket att ha en viktig roll i framtiden. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 5(7)

1.3 Övriga frågor 1.3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 1.3.1.1 Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka Mörbyskolan har arbetsro på lektionerna. Det kommer fram i skolans enkäter. Den årliga kundundersökningen visar att 63% av eleverna i åk 8 tycker att det är arbetsro på lektionerna. Det är något lägre än vid förra mätningen och även något lägre än genomsnittet i kommunen. Skolan satsar på att ha arbetsro. Eleverna sitter vid förutbestämda platser. Gemenskap och känsla för skolan skapas i arbetet med skolans årligt återkommande traditoner. Vuxenteam och FFF-eleverna arbetar förebyggande med att skapa god stämning på skolan. FFF, Fighting for friendship, är kamratstödjarorganisationen på skolan. Om man ser på vår trivselenkät som omfattar alla eleverna på skolan så är eleverna fortsatt mycket nöjda med sin skola. 1.3.1.2 Alla elever känner sig trygga 85% av eleverna i åk 8 känner sig trygga i skolan och det är ungefär som föregående år. det förebyggande arbetet fortsätter som tidigare då vi har ett bra resultat i detta. Vi kartlägger otrygga platser och ser till att dessa platser oftare besöks av våra rastvärdar. I skolans egen trivselenkät får skolan ett mycket bra resultat. 97% av eleverna trivs i skolan. Skolans traditioner förstärker skolans motto "kunskap och hjärta" som leder till att elever trivs på Mörbyskolan och är stolta över att gå där. Det finns ett tydligt arbete med skolans värdegrund. 1.3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka 80% av föräldrarna anser att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas i skolan. Det är ett bra resultat. 1.3.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Skolan har investerat i ramper och hissar för att skolan ska vara tillgänglig för personer med rörelsehinder. Skolan har påbörjat ett arbete med SPSM:s material men det är för tidigt att dra slutsatser utifrån det arbetet. Arbetslagen har använt deras värderingsverktyg för att analysera skolan utifrån tillgänglighet. Skolan har haft en studiedag i januari kring olikheter när det gäller sexualitet. Genom att ha olika återkommande traditioner där elever kan vara delaktiga i planering och genomförande tar vi tillvara på olika kompetenser hos eleverna. Skolan ser och stödjer alla elever oavsett om de har funktionsnedsättningar eller inte. Elevhälsan har en viktig roll på skolan och har möten varje vecka där frågor om elevers olika svårigheter lyfts fram och diskuteras. Olika former av hjälpmedel finns för elever med funktionshinder. Inlästa läromedel, talsyntes, rättstavningsprogram för elever med dyslexi. Extra provtid för dem som behöver det har satts in. Muntliga redovisningar istället för skrifliga för elever som behöver det. Elevassistenter finns för elever som har behov av det. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 6(7)

Insatserna fortsätter och ska också utvecklas. Införandet av Ipads ger elever med olika hinder ett nytt stöd att lyckas i skolan. Framtagandet av en handlingsplan för tillgänglighet fortskrider. 1.3.3 Personal 1.3.3.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Skolan har 100% behöriga lärare. Rekryteringsbehovet ligger stabilt på ca 15-20% varje år. Pensionsavgångar samt en del flytt till andra kommuner skapar ett behov av nyrekrytering kommande år. Det är viktigt att Danderyds kommun tar ansvar för lärarnas löneutveckling så att lärare stannar kvar i kommunens skolor då rekrytering av lärare har blivit svårare de senaste åren. Skolan har haft 3 karriärtjänster under läsåret och från 1 juli har vi ytterligare 2. Skolan har minst 10 lärare som kan fungera som VFU-handledare, dock är inte alla aktiva. Under läsåret har vi haft 5 studenter. Lärarnas kompetensutveckling utgår från skolans lokala arbetsplan som styr hur kompetensutvecklingsplanen läggs upp. Under läsåret har alla lärare fått fortbildning i Learning Study. Detta har drivits av skolans tre förstelärare. I övrigt arbetar vi mycket med kollegeialt lärande där vi lär av varann. Utveckling av digitalkompetens är ett sådant exempel på kollegialt lärande. Hela skolan har också haft en föreläsning om sex och samlevnadsundervisning. Skolan fortsätter det goda arbetet med att utveckla undervisningen och att skapa goda lärmiljöer. Det är viktigt att rekryteringarna lyckas och att skolan får behålla den personal som finns. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 7(7)