En rapport om hur det står till med validering 2006 i Jämtlands län

En rapport om hur det står till med validering 2006 i Jämtlands län Janne Wennesjö 2006-11-03

Sammanfattning Det som har framkommit är i stora drag: Det är många som inte vet vad validering är? Det finns lärare som validerar utan att veta om att det är validering av elever som de gör vid kursstarterna. Efterfrågan är liten, kanske beroende på att eleverna/lärarna inte vet vad validering innebär. Inom vård och omsorg valideras det mest. Information om validering kommer från studievägledare och lärare. En broschyr kan vara ett bra hjälpmedel för att nå ut till kunderna. Vem ska betala för valideringen? Lärartid = kostnad = vem betalar? En generell modell skulle vara bra att ha och utgå ifrån vid validering. En valideringsbank låter bra, där det kan finnas verktyg, modeller och kontakter. Önskemål: Att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan vara med om att informera och betala. Utbyte mellan kommunerna förekommer, när det gäller validering. Janne Wennesjö 2006-11-03

Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 1 Bakgrund... 1 Avgränsning...1 Intervjuer... 2 Synpunkter... 3 Synpunkter från LärCentra-träffar... 3 Synpunkter från träffar med utbildningsanordnare i Östersunds kommun... 6 Synpunkter från träffar med Mittuniversitetet (SHV och SOA)... 7 Synpunkter från träff med Integrationsservice... 8 Synpunkter från träffar med företagsföreningar... 8 Specialisering på turism?... 9 Egna kommentarer... 10 Bilaga 1... 12 Janne Wennesjö 2006-11-03

Syfte För att kunna jobba vidare med validering i Jämtlands län under 2007 och framåt bestämdes det att jag skulle kartlägga validering i Jämtlands län. Med bl a frågeställningarna: Saknas det något när det gäller validering? Ska vi i Jämtlands län specialisera oss mot att validera inom turism? Kartläggningen är för att kunna bestämma hur vi ska gå vidare med validering i Jämtlands län. Metod Jag har åkt runt i Jämtlands län och intervjuat personer som jobbar eller kommer i kontakt med validering. I första hand har jag låtit personal på de olika LärCentran som finns i Jämtlands län kalla de personer som de tycker berörs av validering till en träff. Jag har även intervjuat olika utbildningsanordnare i Östersunds kommun. Jag har även försökt att få träffa företagsgrupper för att få höra deras syn på validering. Tyvärr har jag inte träffat mer än Odenskogs Intresseförening. Jag har även diskuterat validering med representanter från Integrationsservice i Östersund. Jag har under den tid jag varit anställd plusjobbare på LärCetrum i Östersund satt mig in i valideringsfrågor via material jag fått av studie- och yrkesvägledare Lotta Larsen-Olsson (min handledare), via Valideringsdelegationens hemsidor och via andra relevanta hemsidor. Bakgrund Lotta Larsen-Olsson och Therese Martebo, handledare på LärCentrum i Bergs kommun, gjorde under hösten 2003 en kartläggning om validering vid de olika LärCentra som finns i Jämtlands län och hos några utbildningsanordnare. Utifrån deras kartläggning och deras tankar kring validering har jag tillsammans med Lotta och Håkan Lundmark, projektledare på Kommunförbundet som har ansvaret för valideringsprojektet i Jämtlands län, tagit fram ett underlag för att ha som stöd vid intervjuerna (se bilaga 1). Idag jobbar Lotta 25 % i valideringsprojektet. Det samma gör Marita Bardosson-Svedberg, yrkeslärare på gymnasieskolan Palmcrantz i Östersund. Avgränsning Jag har i rapporten inte tagit med arbetssättet hos de personer som validerar. Alltså inte svarat på frågeställningen: Hur jobbar man med validering? Detta beroende på att alla som validerar har sina egna sätt att validera. Det kan ske genom tentor, prov, samtal, genomgång av intyg och betyg mm. Via telefon har jag bjudit in Z-Group, Svenskt näringsliv, Odenskogs Intresseförening och Företagarna till valideringsmötet den 30 november, samtidigt har jag frågat om jag fått träffa dem och diskutera validering. Tyvärr var det bara Sverker Hallén på Odenskogs Intresseförening som jag möjlighet att träffa. Där jag inte nämnt vem/vilka som har angett synpunkter, så är det en synpunkt som flera har. 1 Janne Wennesjö 2006-11-03

Intervjuer På följande LärCentra har jag varit och haft intervjuer (i tidsordning): Strömsund Krokom Bräcke (träffade jag i Östersund) Härjedalen Berg Åre Ragunda Östersund Följande utbildningsanordnare i Östersund har fått besök av mig: Avans Eductus Komvux Primrose Institutionen för samhällsvetenskap på Mittuniversitetet (SHV) Institutionen för socialt arbete på Mittuniversitetet (SOA) Jag har även pratat med Integrationsservice i Östersund, Följande personer har varit med vid intervjuerna: 8 studie- och yrkesvägledare 15 lärare 6 rektorer/universitets lektor/studierektor 10 övrig personal på LärCentrum 2 flykting-/integrationssamordnare 1 verksamhetsledare på Integrationsservice 1 verksamhetsledare på Datortek Jag har försökt att få träffa företagsrepresentanter från Z-Group, Odenskogs Intresseförening, Svenskt näringsliv och Företagarna. Tyvärr är det bara projektledaren, Sverker Hallén, för Odenskogs Intresseförening som jag har träffat. Jag har utifrån underlaget (Bilaga 1) fört ett samtal och en diskussion med deltagarna vid träffarna. Framför allt har jag lyssnat på synpunkter från deltagarna, hur de jobbar och ser på validering. 2 Janne Wennesjö 2006-11-03

Synpunkter Synpunkter från LärCentra-träffar Trots Lottas och Therese intensiva informationskampanjer om validering under några år, så kommer det hela tiden ny personal/lärare som inte har koll på vad validering är. Även en del som jobbat några år har dålig koll på validering. I kunskapslyftet kunde man välja mellan 2 eller 3 terminers utbildning inom Vård och omsorg. Beroende på vilken bakgrund man hade, valde man längd på utbildningen. Valet grundade sig på validering utan att det hette validering. I utbildningarna valideras eleverna i början av utbildningen och efterhand som utbildningen fortgår. Detta sker automatiskt i både teoretiska och praktiska ämnen. Om eleverna validerar bort en del av utbildningen, så använder en del av eleverna den överblivna tiden som en tidsbuffert. En del elever anser att det är fusk att validera sig, eftersom deras studietid förkortas. Några vill inte validera sig, eftersom de då inte får känslan av att tillhöra klassen, de vill ha klasskänslan. Efterfrågan av validering är liten i länet. Detta kan bero på att elever och lärare inte vet vad det innebär att valideras. Vissa kommuner har inte haft någon validering över huvudtaget (Åre). Andra kommuner har haft enstaka elever som vill validera sig. Störst efterfrågan fanns i Östersund där studievägledarna får frågor eller tar upp validering med besökare i cirka tio samtal i veckan, dock ej vård och omsorg medräknat. Av dessa leder samtalet till att enstaka elever validerar sig. Det är många som efterfrågar validering, för att korta ner utbildningstiden. Framförallt inom fordonsprogrammen (anläggningsmaskiner). Bräcke har validerat/kartlagt ca 2 000 yrkesförare. (Bräcke) Inom vård och omsorg valideras det mest. Där validerar Berg, Bräcke och Östersund mest. Ragunda och Härjedalen validerar vård och omsorg med hjälp av Bräcke. Det är vanligt att eleverna säger att de kan, men det visar sig ganska snart att de inte har kunskaperna. Det förekommer även att eleverna säger att de inte kan någonting, men sedan visar det sig vid samtal att de har enorma kunskaper som de kan validera. I stort sett alla teoretiska ämnen valideras det i. Även i de flesta praktiska ämnena kan det förekomma validering. Alla som vill validera sig ska kunna få det. För det mesta är det studievägledarna som informerar om validering, men det finns även lärare som tipsar eleverna om att de har kunskaper så att de kan validera sig. En del lärare har validerat flera gånger och fått en rutin på validering, men de flesta skulle gärna ha en modell att jobba utifrån med. 3 Janne Wennesjö 2006-11-03

Fordonsprogrammen och omvårdnadsprogrammen i Bräcke har modeller som de använder. Det är inga övergripande modeller som går att använda generellt. Behovet av validering kommer troligtvis att öka. Omvårdnaden i Bräcke har validering via videokonferens. Kan vara något att testa vidare med. Det vore bra om branscherna blev mer engagerade/involverade i valideringsarbetet. Det finns ett litet större behov av att validera teoretiska ämnen än praktiska. Jag upplever skillnaden som liten Ett problem som finns om kommunerna specialiserar sig på olika områden är: betalningen. Hur ska det finansieras? Gulingar?. En broschyr kan vara ett bra hjälpmedel att sprida kunskaper om validering, för att nå ut till kunden. Bra att få reda på: Vad validering är. Hur det går till. Vart man ska vända sig om man vill validera sig. De flesta lärare validerar sina elever utan att tänka på att det är validering de utför. Detta sker när lärarna tar emot nya elever och kollar var de står kunskapsmässigt i den kurs som de läser för att eleven ska studera på rätt nivå. Omvårdnadsprogrammen börjar för det mesta sin utbildning med validering. Studievägledaren informerar och kollar av vad eleven är intresserad av och vad eleven vill validera. Sedan skickar studievägledaren eleven vidare till en validerare/pedagog som utför själva valideringen. Pedagogen utför själva valideringen. Skolledaren står för finansieringen av valideringen. Arbetsförmedlingen/Länsarbetsnämnden kan informera om validering och även vara med och finansiera valideringen. Det måste finnas en del arbetssökande som skulle kunna få det lättare att komma in på arbetsmarknaden efter en validering. Försäkringskassan kan informera om validering och även vara med och finansiera valideringen. Det måste finnas en del långtids-/deltidssjukskrivna som lättare kan hjälpas ut till ett fungerande arbetsliv med hjälp av validering. Ett behov av styrdokument uppifrån finns inte, men gärna hjälpmedel och verktyg för att kunna underlätta valideringen för validerarna. En generell modell skulle vara bra att ha och utgå ifrån vid en validering. Lärarna efterfrågar modeller och struktur. Modeller och verktyg skulle underlätta arbetet med validering. 4 Janne Wennesjö 2006-11-03

Väldigt få av de intervjuade har varit in på Valideringsdelegationens hemsidor och tittat. De kommer troligtvis att göra det efter intervjuerna, eftersom de fick information om att det kan finnas verktyg som kan hjälpa dem i valideringen. Marita Bardosson-Svedbergs jobb med att skapa en valideringsbank, där det kommer att finnas hjälp att hitta en validerare inom det område som eftersöks, kommer att underlätta för i första hand studievägledarna. De flesta ser fram emot denna valideringsbank med stor förväntan. Ett gemensamt länskoncept (metod), rutiner för dokumentation, intygsblankett, det kanske går att använda Kompetenstorg.se? (Krokom) Vem ska betala för validering? Validering = lärartid = kostnad = vem betalar? Det förekommer ett visst utbyte mellan kommunerna. Bl a köper Ragunda och Härjedalen vård och omsorgsvalidering från Bräcke. Bräcke har även sålt maskinförarvalidering. Krokom har sålt validering inom fordon. Strömsund samarbetar med Dorotea och säljer viss utbildning till dom. Vem ska validera? Behövs det inte en valideringstjänst som tar hand om all validering? (Åre) Formalia och pengar behövs. (Åre) Branschen hotar validering. Håkan Dahlberg, studievägledare i Åre, hade pratat med Byggnads för ett år sedan. De hotade att sätta byggföretag i karantän om de tillät validering på arbetsplatsen. (Åre) Det finns elever som har velat bli validerade inom apotekstekniker och fotvård, dessa har fått tvär-nej av utbildningsanordnarna. Apotekstekniker utbildas på Lundellska skolan i Uppsala och FlexVux i Hässleholm. Dessa är inte villiga att validera. Utbildning i medicinskt fotvård finns hos Axelsons Gymnastiska Institut i Stockholm och Malmö. Dessa är inte heller villiga att validera. (Härjedalen) Går det att få rekryteringsbidrag eller aktivitetsstöd vid validering? (Härjedalen) I Trondheim sker en kompetenskartläggning innan utbildningen startar. Första steget i validering. (Strömsund) Första prioriteringen för eleven bör vara: Varför ska jag validera? (Strömsund) Kommer det att fungera med valideringssamarbete i länet, när det t ex inte fungerar med samarbetet inom Komvux i länet. (Strömsund) Ska vi vänta med att tillföra resurser tills efterfrågan kommer eller ska vi bygga upp valideringen först och sedan marknadsföra den? (Strömsund) 5 Janne Wennesjö 2006-11-03

Synpunkter från träffar med utbildningsanordnare i Östersunds kommun (Avans, Eductus och Primrose) Utbildningsanordnarna kan ställa upp och validera allt inom deras kursutbud. På Primrose valideras eleverna automatiskt vid det inledande samtalet som lärarna har med eleverna, så att de hamnar på rätt nivå i studierna. Även Avans och Komvux jobbar på detta sätt. Det är få elever som vill validera sig. Efterfrågan är liten. Valideringsbehovet kommer att öka. (Primrose, Avans) Lärarna ser ofta om eleverna har dolda kunskaper och tar upp valideringsmöjligheterna med dem. (Primrose, Avans, Komvux) Primrose är öppna för nya idéer och förslag. Validering kan innebära fortbildning av personalen. (Primrose och Komvux) Validering tar tid men genererar idéer och tankar både för elev och för lärare. (Primrose) CSN är en stor bromskloss. (Primrose) Det borde finnas en stor marknad för validering om samarbetet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Lärcentra fungerar bra. (Primrose) Det har skett en stor förändring på kunskapen om validering de senaste tre åren. (Komvux) Den interkommunala ersättningen kan ställa till problem ibland när underkurser valideras av bara farten.. T ex en elev från Krokom ska validera svenska B och får svenska A validerat samtidigt, så vill inte Krokom betala för svenska A valideringen eftersom det var svenska B som eleven skulle validera. (Komvux) Det vore bra med övergripande ämnes- och utbildningsanordnarträffar. (Komvux) 6 Janne Wennesjö 2006-11-03

Synpunkter från träffar med Mittuniversitetet (SHV och SOA) På Mittuniversitetet har varje institution ansvaret för validering. I Östersund finns det två institutioner som har valideringsansvariga på plats, SHV och SOA. Övriga institutioners valideringsansvariga finns i Sundsvall och Härnösand. I Sundsvall finns den person som är ytterst ansvarig för validering på MiUN. Det har funnits en valideringsgrupp som jobbat över institutionsgränserna, men den går på sparlåga i dagsläget. Man kan validera sina kunskaper så att man får behörighet att komma in på kurser/program. Man skriver ner sina kunskaper/erfarenheter och utifrån det kollar valideraren om studenten har möjlighet att kunna tillgodose utbildningen. Ingen validering sker på kurser på institutionerna. På SOA finns det möjlighet att validera bort praktiken på socionom programmen. Detta om man har jobbat inom branschen minst 15 månader. 15 månaders erfarenhet gör att man kan validera bort en praktik på 15 veckor. Då studenterna har två praktikperioder á 15 veckor innebär det att studenten måste jobbat i minst 30 månader för att kunna validera bort bägge praktikperioderna. Det är svårt för institutionerna att kunna garantera att studenten KAN det som studenten validerar. Det blir för detaljerat att validera kurser. Studenten MÅSTE kunna styrka sina kunskaper så att de överensstämmer med innehållet i kursplanen. All validering sker via inlämnade betyg, intyg mm. Inget personligt samtal. SHV har en blankett för validering. 7 Janne Wennesjö 2006-11-03

Synpunkter från träff med Integrationsservice Validering måste vara ett bra redskap för att underlätta att få in flyktingar/invandrare i arbetslivet eller i utbildningsprogram. Ett större samarbete mellan Integrationsservice och LärCentrum kan påskynda integrationen av flyktingar/invandrare. Idag sker ett trepartssamtal med flyktingen/invandraren, en flyktinghandläggare, en praktiksamordnare på Integrationsservice och en handläggare från arbetsförmedlingen. Där skulle en studievägledare i ett senare skede kunna komma in och ge information om olika vägar för flyktingen/invandraren att ta sig in på arbetsmarknaden eller in i en utbildning som kan vara passande för flyktingen/invandraren. I valideringen kommer det fram vad flyktingen/invandraren behöver för att komplettera sina tidigare utbildningar och kunskaper från hemlandet för att kunna få jobba med det som han/hon vill. Synpunkter från träffar med företagarföreningar Vid samtalet med Sverker Hallén, projektledare på Odenskogs Intresseförening och med företrädare för Företagarna kom det fram att de inte har någon större kunskap om validering. Under samtalet med Sverker insåg han fördelarna med att validera kunskaperna hos de anställda, när det t ex gäller rekrytering av personal, lönesamtal, utvecklingssamtal. Från att ha varit lite avig till validering, insåg han att det finns många fördelar, både för den anställda och för företaget, med att validera kunskaperna. Vad Sverker känner till så sker det ingen validering ute på företag. Men han är osäker. 8 Janne Wennesjö 2006-11-03

Specialisering på turism? Här skiljer sig uppfattningarna mellan kommunerna. Några tycker att det är bra om vi specialiserar oss mot turismvalidering. Några tycker att vi ska specialisera oss inom länet i första hand. T ex Ragunda industri, Bräcke vård och omsorg, Åre turism. Fem kommuner, Berg, Härjedalen, Krokom, Åre och Östersund tycker att det kan vara bra att Jämtlands län specialiserar sig på turism. Men Åre och Krokom ställde frågan: Vad är turism? Det finns många yrken som är inom turism-branschen, t ex busschaufförer, tågvärdar, lokalvårdare, liftskötare. Bräcke, Ragunda och Strömsund ställde sig lite frågande om behovet i kommunerna, för att specialisera sig mot turismvalidering, finns. De såg inte att det finns något behov av turismvalidering i deras kommuner. 9 Janne Wennesjö 2006-11-03

Egna kommentarer Följande huvuddrag kan jag utskilja: Vad är validering? Många vet inte vad validering är och vad det innebär. Detta kan rättas till genom information. Via konferenser, ämnesträffar, broschyrer, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan mm. Lärarna validerar utan att veta om att de validerar vid kursstarterna. Med mer kunskap om validering så inser lärarna att det är validering som de håller på med vid kursstarterna. Efterfrågan är liten, kanske beroende på att eleverna/lärarna inte vet vad validering innebär. Efterfrågan kan öka med information om vad validering är och innebär. Inom vård och omsorg valideras mest. Känns naturligt efter kunskapslyftet och alla biträden som jobbat i flera år och som ska eller håller på att utbildas till undersköterskor i kommunernas regi. De har insett fördelarna med validering inom vård och omsorg. Information om validering kommer från studievägledare och lärare. Fler kan informera om validering, t ex Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En broschyr kan vara ett bra hjälpmedel för att nå ut till kunderna. En broschyr är på gång att färdigställas. Jag räknar med att den ska vara klar under år 2006. Vem ska betala för valideringen? Det är klart att validering kostar, men i längden är det en samhällsekonomisk och privatekonomisk vinst. Förkortad utbildningstid medför en lägre studiekostnad och individen kommer förhoppningsvis ut i arbetslivet snabbare. Efterhand som lärarna får erfarenhet av validering, så förkortas valideringstiden. Eftersom det utgår samma statsbidrag på validerade gymnasiepoäng som för inlästa gymnasiepoäng, så borde det innebära att det inte blir någon större merkostnad för validering. En generell modell skulle vara bra att ha och utgå ifrån vid validering. En generell modell underlättar säkert de första gångerna som en lärare validerar och vid nya ämnen som ska valideras. Efterhand borde det automatiskt ske en utformning av modell hos varje validerare. Marita Bardosson-Svedberg jobbar med att ta fram verktyg och modeller för validering och samla dem i en valideringsbank. Detta kommer att underlätta för de lärare som känner ett behov av modeller och som stöd vid validering. En valideringsbank låter bra. En valideringsbank kan byggas upp på Kompetenstorg.se där det kan finnas information för alla om vilka ämnen som går att validera. En speciell sida för t ex studievägledare där information om vilka som utför validering bör finnas. Lotta Larsen-Olsson och Marita Bardosson-Svedberg jobbar i nuläget med att skapa en valideringsbank. Önskemål: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan vara med och informera och betala. Arbetsgrupper med berörda parter kanske kan vara något att försöka få till. Jag tror att information om validering till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan vara av intresse både för att öka intresset av att validera sig och Arbetsförmedlingens/Försäkringskassan syn på validering. 10 Janne Wennesjö 2006-11-03

Utbyte mellan kommunerna förekommer. Det är bra att kommunerna samarbetar. Specialisterna är fördelade över länet och jag känner att det inte vore helt fel att valideringsbanken är över kommungränserna. Detta borde även göra valideringarna billigare eftersom alla kommuner inte behöver bygga upp en valideringskunskap i alla ämnen. Specialisering mot turism Jag håller med Lotta Larsen-Olsson i hennes resonemang om att det bör vara behovet som styr en eventuell specialisering inom något område. I dag verkar det som att det inte finns något behov av att validera sig inom turismen, så varför bygga up en specialistkompetens när den kanske inte behövs. Låt efterfrågan styra, sen om det är inom turism eller i spanska det spelar ingen roll. Alla som validerat inom samma ämne några gånger blir specialister på att validera inom sitt område. SHV och SOA på Mittuniversitetet Institutionerna på MiUN klagar på att det blir för krångligt och detaljerat om de ska validera kurser. De har inte förstått vad validering innebär. De validerar endast studenternas förkunskaper, så att de får behörighet att läsa olika kurser och program. Jag tror att validering kan vara ett redskap för högskolevärlden att få fler studenter. Validering kan innebära kortare studietid, vilket innebär mindre studielån, vilket kan leda till att fler vill studera. Utbildningsanordnare i Östersunds kommun Utbildningsanordnarna förstår fördelarna med validering. Speciellt Primrose syn på validering ser jag som föredömlig. Citat från Ing-Marie Färlin: Primrose är öppna för nya idéer och förslag. Validering kan innebära fortbildning av personalen. Validering tar tid men genererar idéer och tankar både för elev och för lärare. Länskonferens om validering Det verkar som att en länskonferens om validering, som den i Åre 2005, är av intresse att genomföras. Jag föreslår under våren, efter valideringskonferenserna i januari och mars. NVL, nordiskt nätverk för vuxnas lärande, kommer att anordna en nordisk konferens om validering i januari 2007. NVL kommer även att anordna en konferens, mars 2007, som heter: Regognition of prior learning Nordic Baltic experiences and future perspectives. En konferens som borde vara för ALLA som är intresserade av validering, även för de som inte har några speciella kunskaper om validering. Andra dagen bör deltagarna delas upp i lärare och övriga och utifrån detta vara med om olika program. Kurt Johanssons, rektor på LärCentrum i Östersund, start med ämnesträffar är ett steg att få lärare att gemensamt prata om validering och med ett utbyte av kunskaper och idéer få ett gemensamt tänk om validering. 11 Janne Wennesjö 2006-11-03

Bilaga 1 Underlag för intervjuer Lärcentra/utbildningsanordnare i XXX 2006-XX-XX Närvarande: Xxxx Xxxxxxx Janne Wennesjö, LärCentrum Östersund 1. Kurs information, någon förändring? 2. Organisation, någon förändring? 3. Validering, i dag/i går? 4. Hur stor är efterfrågan på att bli validerad? 5. Hur mycket valideras? 6. Vad (vilka ämnen, teoretiska praktiska) valideras? 7. Vem ska få valideras? 8. Vem informerar om validering? 9. Hittat lämpliga validerare/verktyg/modeller? 10. Validering i framtiden? utveckling/behov/visioner 11. Validering av teoretiska praktiska ämnen? 12. Finns det behov av att specialisera sig? 13. Speciella områden att validera (turism)? 14. Ska vi satsa på turism-validering? 15. Hur vill man jobba i kommunen med validering? 16. Finns det ett behov av broschyrer angående validering? 17. Hur ser det ut i utbildningen, validering i/inför utbildningen? 18. Hur kan man få hela vuxenutbildningen att bli mer flexibel mot individens förutsättningar? 19. Hur ser vägledarens roll ut i valideringsprocessen? 20. Hur ser pedagogens roll ut i valideringsprocessen? 21. Hur ser skolledarens roll ut i valideringsprocessen? 22. Vad kan Arbetsförmedlingen/Länsarbetsnämnden vara med på? 23. Vad kan Försäkringskassan vara med på? 24. Behövs det styrdokument uppifrån? 25. Påverkar Valideringsdelegationens arbete på något sätt Er? 26. Har ni behov av något i framtiden? 27. Övrigt 12 Janne Wennesjö 2006-11-03