Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Relevanta dokument
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Mekanismer för antibiotikaresistens

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

ESBL. Information till patienter och närstående

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 75

Antibiotikaresistens

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

MRB Multiresistenta bakterier

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Antibiotikaresistens i blododlingar

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Datum Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang

Multiresistenta bakterier

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rådgivningssjuksköterskor

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Multiresistenta bakterier

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Implementering av en ny ESBL-definition

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistensläge i öppenvård:

TENTAMEN Mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Infektioner hos äldre

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, Kurskod MC1402 (prov 0900)

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Datum Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng

Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotikaresistens i blododlingar

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Resistensläge i öppenvård:

Kursens namn: BMLV A, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng. Karin Franzen, 6 poäng. Rolf Pettersson, 6 poäng. Eva Funk, 5 poäng. Siw Lunander, 6 poäng

Kursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II. Kurskod: MC 1028 ht-10. Kursansvarig: Rolf Pettersson

Lycka till! OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson

Kursens namn: BMLV, Grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologiska undersökningar Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson

Transkript:

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Poängfördelning: Birgitta Olsén: Charlotte Sahlberg Bang: Gunilla Lundberg: 15p 15 p 15p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala poängen 85 % av totala poängen Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Skriv kodnr på varje ark du lämnar in Redovisa alla beräkningar av uppgifter Skriv endast på ena sidan av arket Frågeformuläret får behållas av studenten Tentamensåterlämning: sker efter 23/5-2011 via studerandeexpeditionen.

Charlotte S Bang Fråga 1. Nedan följer en beskrivning från http://www.smittskyddsinstitutet.se/ Sjukdomsinformation om Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) Annan benämning: Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase. Gramnegativa tarmbakterier som producerar ESBL är ett växande antibiotikaresistensproblem inom främst sjukvården men även inom andra vårdformer som t.ex. äldreboenden. Patienter som är infekterade med dessa bakterier riskerar att svara dåligt vid behandling med många viktiga betalaktamantibiotika, till vilka bl.a. penicillinerna och cefalosporinerna hör. Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning Betalaktamas är ett enzym, välkänt sedan länge, som bryter ner många betalaktamantibiotika. Betalaktamaser med utvidgat spektrum, så kallade ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamases), är enzymer som medför resistens både mot de traditionellt betalaktamasresistenta penicillinerna men också mot de flesta betalaktamasresistenta cefalosporinerna. Många olika ESBL-enzymer har kunnat identifieras. ESBL är ofta lokaliserade på s.k. plasmider, vilka kan överföras mellan olika släkten av gramnegativa bakterier (s.k. smittsam resistens). ESBL påvisade först hos bakterien Escherichia coli men enzymerna har sedan kunnat påvisas hos många andra gramnegativa tarmbakterier, främst inom släktena Klebsiella och Enterobacter men även hos Proteus och Pseudomonas. Idag finns det endast en grupp av betalaktamantibiotika (gruppen karbapenemer) som ESBL-bildande bakterier fortfarande oftast är känsliga för. En karbapenem har ibland varit det enda antibiotikabehandlingsalternativet. Det finns ett tydligt samband mellan ett högt antibiotikatryck, framför allt hög användning av cefalosporiner med brett spektrum, och utvecklingen/spridningen av ESBL-resistens. Patienter med kvarsittande urinkateter (KAD) är överrepresenterade i flertalet ESBL-studier. Redogör för hur du på laboratoriet kan bestämma att en bakteriestam är en Escherichia coli genom att redogöra för följande metoders bakgrund, utförande med inkubering, avläsning samt tolkning av dessa utifrån frågeställningen. a) Gramfärgning 2p b) Oxidastest 2p Beskriv även följande metods bakgrund, utförande med inkubering samt hur avläsning sker för: c) femrörsjäsning 6p Besvara följande: d) Vilken metod använder du för att screena för Extended Spectrum Beta-Lactamase produktion hos E.coli? 1p

Fråga 2. Text från http://www.smittskyddsinstitutet.se/ Pseudomonas aeruginosa Pseudomonas aeruginosa (P. aeruginosa) är en vanligt förekommande miljöbakterie, men den kan också orsaka s.k. opportunistisk infektion hos människa. Redogör för hur du på laboratoriet kan bestämma att en bakteriestam är en Pseudomonas aeruginosa genom att redogöra för tolkning av: a) Oxidastest 1p b) Växt på blodagar 1p samt redogör för följande metods bakgrund, utförande med inkubering, avläsning samt tolkning av: c) Pseudomonas isolation agar 2p

Birgitta Olsen Fråga 3 Du ska odla en aerotolerant bakterie med förmåga att bilda syrekänsliga och syreresistenta hemolysiner. Beskriv vilken typ av medium Du skulle välja och på vilket sätt Du skulle inkubera bakteriestammen för att kunna påvisa båda typerna av hemolysiner. 3p Fråga 4 Fråga 5 Vid odling av Hemophilus influenzae används en platta med uppvärmt nötblod. a) Ange orsakerna till detta. b) Vilken sammansättning på luften bör det vara i inkubatorn? 2p Ange en enkel färgningsmetod för att se om det finns bakterier i ex blododlingar. 1p Fråga 6 En ny sandwish ELISA ska sättas upp för att detektera antikroppar i serum riktade mot en ny stam av patogena bakterier. Först används en monoklonal antikropp specifik mot en epitop av organismen för att både fungera som infångningsantikropp och som enzym-märkt detektionsantikropp. Det visade sig då att ELISAn inte klarar att detektera antigenet, även om olika antikroppskoncentrationer används. Det finns ett svar som är den troligaste orsaken till problemet, vilket? 1p a) Antikroppen har låg affinitet för antigenet. b) Antigenet som används i testet är för stort. c) Den monoklonala antikroppen som används för som infångningsantikropp blockerar epitopen, så att när samma antikropps sen används med enzymkonjugering kan den inte binda till antigenet. d) Den monoklonala antikroppen är troligen ostabil. e) Den enzym-märkta antikroppen som används skulle ha varit av en annan isotyp än den som var infångningsantikropp.

Fråga 7 Förklara (rita gärna) en sandwich ELISA och en indirekt ELISA. Du utgår från de följande situationerna och väljer och förklarar en metod per situation: 4p a. Respiratoriskt sekret används som provmaterial vid detektion av respiratoriskt syncytial virus (RSV). b. Blod används som provmaterial för att detektera human imunbrist virus (HIV). Fråga 8 Para ihop följande test med rätt beskrivning: 2,5p 1. Precipitation a) Kräver partikulära antigen. 2. Korsad immunoelektrofores b) Ett nitrocellulosafilter binder proteiner 3. Agglutination c) Använder antikroppar mot humana serumproteiner 4. ELISA d) Sker med ett fritt lösligt antigen. 5. Western blot e) Enzym-substrat används som indikator Fråga 9 Para ihop följande test med dess positiva reaktion: 1,5p 1. Agglutination a) fluorescens 2. ELISA b) täta vita linjer 3. direkt immunofluorescens c) peroxidas aktivitet

BMLV A: II TENTAMENSFRÅGOR 15 poäng Gunilla A. Lundberg 10. Redogör för vad som menas med hemoglobin A (HbA), HbA2 och HbF (3p) 11. a. Vilket grundämne behövs unikt för sköldkörtelns tillverkning av sina hormoner? b. Vid Graves sjukdom, bildas specifikt riktade auto-antikroppar, vilket leder till att sköldkörteln tror att den är stimulerad från hypofysen och därmed utvecklas en överfunktion av sköldkörteln och resultatet blir en hög ämnesomsättning. Vad är auto-antikroppen specifikt riktad mot? Fullständigt namn och förkortning skall anges! 12. a. Triglycerider bestäms oftas enzymatiskt i serum. Redogör för hur. (2p) b. Ett alternativ till att mäta totalkolesterol, HDL-kolesterol samt beräkna LDL-kolesterol är att mäta apoa-1 och apob. Kvoten apob/apoa1 identifierar bättre än tidigare mätningar risken att drabbas av hjärtinfarkt. Ange vilka de två lipoproteiner är som apoa-1 respektive apob återspeglar koncentrationen av. 13. a. Förklara varför vi idag analyserar för CK-MB och inte total CK som en markör för AMI. (2p)

b. Ange vilken av kurvorna A,B,C och D, i figuren till vänster, som motsvarar TnT respektive CK-MB. 14. a. Vilket akutfasprotein analyseras i princip alltid för i ett tidigt skede vid trauma, infektion och inflammation? b. Vi talar om akutfasproteiner som positiva alternativt negativa, då vi mäter dem i plasma/serum. Vad menar vi då? (2p) c. Namnge två negativa akutfasproteiner.