Årsredovisning 2012. Luleå kommun

Årsredovisning 2012 Luleå kommun

Luleå kommuns koncernorganisation Kommunledningsförvaltning Kommunrevision Valberedning Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Räddningstjänst Arbetsmarknadsförvaltning Luleå kommunföretag AB Socialförvaltning Socialnämnd Byggnadsnämnd Stadsbyggnadskontor Luleå Lokaltrafik AB Luleå Energi AB Bioenergi i Luleå AB 91% Luleå Energi Elnät AB 100% Miljökontor Miljönämnd Barn- & utbildningsnämnd Barn- & utbildningsförvaltning Luleå Renhållning AB Lulebo AB Lunet AB 50% / 50% Fritidsförvaltning Fritidsnämnd Kulturnämnd Kulturförvaltning Luleå Expo AB Luleå Bogserbåts AB Hamnförvaltning Hamnstyrelse Teknisk nämnd Teknisk förvaltning Nordiskt FlygTeknik Centrum AB Kronan Exploatering AB Valnämnd Konsumentnämnd Lule- Kraft AB 50% Överförmyndarnämnd Övriga Norrbottensteatern Teknikens hus Kommuninvest Övre Norrlands Kreditgarantiförening Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Visit Luleå Intresseföretag Luleå Näringsliv AB IT Norrbotten AB Filmpool Nord AB BD Pop AB NENET AB Bottenvikens Stuveri AB Norrbottniabanan AB Luleå & Co AB North Sweden Datacenter Locations AB Visit Luleå AB Årsredovisning 2012 är producerad av bl a kommunens ekonomikontor, kommunikationskontor och personalkontor i samverkan med kommunens nämnder och bolag. Foto: Per Pettersson och Luleå kommun.

Luleå kommuns årsredovisning 2012 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av verksamheten för det gångna året. Den beskriver kommunkoncernens verksamhet ur fyra perspektiv; medborgare/kund/brukare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Årsredovisningen börjar med inledande ord från kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen. Därefter kommer förvaltningsberättelsen som börjar med en beskrivning av Vision Luleå 2050 och kommunens målstyrning. Sedan kommer årsberättelsen som skrivs med utgångspunkt från de fyra olika perspektiven i kommunens styrkort. Uppföljningen av kommunstyrelsens mål för 2012 presenteras och kommenteras. Därefter följer den finansiella analysen samt en sammanfattad verksamhetsberättelse och måluppfyllelse för kommunens nämnder och bolag. Årsredovisningen avslutas med en ekonomisk del som består av nyckeltal, balans- och resultaträkning, kassaflödesanalys, notapparat, redovisningsprinciper och revisionsberättelse. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på hemsidan, www.lulea.se Under respektive nämnds och bolags avsnitt finns adressen till deras hemsida, där kan fås mer utförlig information. Vi hoppas att du får en trevlig lässtund! Innehåll Förord Karl Petersen 4 Förord Anne Karlenius 5 Förvaltningsberättelse Vision 2050 6 Kommunkoncernens målstyrning 6 Årsberättelse 7 Kommunstyrelsens styrkort 17 Kommentarer till perspektiven 18 Finansiell analys 22 Drift- och investeringsredovisning 26 Nämnder KS/Kommunledningsförvaltningen 28 KS/Arbetsmarknadsförvaltningen 30 KS/Byggnadsnämnden/Stadsbyggnadskontoret 32 KS/Räddningsnämnden/ Räddningstjänsten 34 Barn- och utbildningsnämnden 36 Fritidsnämnden 38 Hamnstyrelsen 40 Kulturnämnden 42 Miljönämnden 44 Socialnämnden 46 Tekniska nämnden 48 Övriga nämnder 50 Bolag Luleå Kommunföretag AB 53 Luleå Energi AB koncernen 54 Lulebo AB 56 Luleå Lokaltrafik AB 58 Luleå Renhållning AB 60 Luleå Bogserbåts AB 62 Luleå Expo AB 64 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB 66 Kronan Exploatering AB 68 Lulekraft AB 69 Nyckeltal 71 Resultaträkning 72 Balansräkning 72 Kassaflödesanalys 73 Noter 74 Redovisningsprinciper 82 Revisionsberättelse 83 3

Luleås tillväxt fortsätter Det går bra för Luleå. Det känns tryggt att konstatera i en tid när världsekonomin är i gungning och många kommuner i Sverige brottas med stora problem. När världsekonomin krymper minskar den inhemska skattekraften. Konsekvensen blir att utrymmet i den kommunala ekonomin påverkas på samma sätt. Ett minskat budgetutrymme innebär vanligtvis åtstramningar och besparingar. I Luleå kommun har vi valt att satsa på långsiktiga lösningar som skapar tilltro till framtiden och tillväxt i hela samhället, istället för att enbart fokusera på besparingar och försiktighet. Luleå kommun har medvetet bidragit till att hålla igång den lokala konjunkturen. Det har gett resultat i form av hög tillväxt och en arbetslöshet som är lägre än i resten av landet. Politikens viktigaste uppgift är att bygga ett attraktivt Luleå som lockar människor och verksamheter att stanna kvar och att komma hit. En bra skola, väl utbyggd äldreomsorg och ett rikt fritids- och kulturutbud är några viktiga beståndsdelar i en kommun som vill vara attraktiv. Det finns en stark framtidstro i Luleå. Det ser vi inte minst på befolkningstillväxten som 2012 var drygt 500 personer. Luleå kommun har en ekonomi i balans. Allt fler blickar både nationellt och internationellt vänds mot Luleå. Nyckeln till tillväxt ligger i bostadsproduktionen. Idag råder bostadsbrist i Luleå, vilket hämmar vår tillväxt. För att kommunen ska kunna växa behövs bostäder till de som vill flytta hit, och till de som vill stanna kvar. Därför har kommunen genom ett intensivt arbete tagit fram bostadsplaner som när man summerar planer som är färdiga, under beredning och på idéstadiet sammalagt omfattar ungefär 7 500 nya bostäder. Kommunen har fattat många och viktiga beslut under året. Ett exempel är beslutet att samordna avfallshanteringen i renhållningsbolaget. Ett annat är bildandet av Kronan Exploatering AB, som ska ansvara för Luleås nya stadsdel med mer än 1 200 bostäder. Kommunen har dessutom tecknat avtal med landstinget att ta över hemtjänsten. EU har föreslagit att Luleå hamn ska klassas som en av fem Core-hamnar i Sverige. Luleå Airport byggs ut och behåller sin ställning som Sveriges femte största flygplats med över en miljon resenärer årligen. Vidare har kommunen inlett stora infrastrukturinvesteringar i ett utbyggt vatten- och avloppsnät. Det är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta och bygga ut Luleå. Det är dessutom avgörande för att företag ska kunna etablera sig här. Vi har inget val, vi måste lösa deras behov av en väl fungerande infrastruktur, annars vänder de blickarna åt ett annat håll. Avslutningsvis kunde vi i december konstatera att regeringens utredare Mats Sjöstrand tydligt slog fast att Luleå även i framtiden ska fortsätta och vara en residensstad. När den nationella kartan ritas om med en ny regional indelning, behåller Luleå sin styrka och lyskraft som navet i Norra Sverige. Nya utmaningar väntar 2013, men det är viktigt att vi fortsätter och visar goda resultat och att vi har en tydlig agenda som fokuserar på tillväxt och framtidstro. Det är bara så vi kan fortsätta och bygga framtidens Luleå. Karl Petersen Kommunstyrelsens ordförande 4

2012 - ett år med goda resultat. Luleå kommun uppvisar ett bra resultat för verksamhetsåret 2012. Högre skatteintäkter än beräknat samt återbetalda försäkringspremier gör att kommunen uppnår ett bättre resultat för året än planerat. De kommunala investeringarna har fortsatt ligga på en hög nivå. Det samlade resultatet visar på en god måluppfyllelse. Vi har en politiskt beslutad vision för Luleå år 2050 som innebär att vi ska bygga ett långsiktigt hållbart samhälle som vilar på tre grundpelare. Social hållbarhet är målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet innebär en bra ekonomi som medel för att kunna nå det goda livet. Ekologisk hållbarhet handlar om att allt vi gör måste rymmas inom ramen för ekosystemets gränser. Under året har visionen konkretiserats i sex program som ska styra kommunens utveckling inom följande områden: Alla jämlika, Rum för möten, Kuststaden Luleå, Plats för mer Luleå stads- och landsbygd, Ledande nordlig region samt Resor och transporter. Programmen är en del av kommunens översiktsplan och utgår från riktningarna till Vision Luleå 2050. Programmens strategiområden ska ligga till grund för kommunens planering och utveckling de kommande 20 åren, med prioriterade områden för kommande åtta år. Vårt gemensamma arbete med att leverera välfärd till kommunens medborgare sker dygnet runt, året om. Här anser Luleåborna att kommunens medarbetare gör ett bra arbete. I Statistiska centralbyråns medborgarundersökning för 2012 får Luleå kommun högre betyg än genomsnittet för Sveriges kommuner, för 24 av 25 undersökta områden. Det finns ett beslut att Luleå ska växa med 10 000 nya invånare. I medborgarundersökningen svarar åtta av tio Luleåbor att de känner till målsättningen, medan 65 procent anser att det är bra för Luleå om kommunen växer. En snabb sammanfattning av våra olika verksamheter visar på följande axplock från året som gått: skolan i Luleå rankas av lärarförbundet som den femte bästa i landet, KFUM rankar Luleå som den femte bästa kommunen i landet när det gäller att värna om sina ungdomar och Luleå rankas som Sveriges trettonde bästa kommun när det gäller tillgänglighetsarbetet. Socialförvaltningens projekt Äldre för äldre utsågs till landets bästa utvecklingsprojekt inom området 2012, tidningen Dagens samhälle konstaterade att Luleå kommun är tredje bäst i Sverige på att erbjuda sina medarbetare heltidsanställning samtidigt som vi har anställt närmare 600 nya medarbetare i år. Detta är ett axplock ur vår verksamhet. Den samlade bilden visar att Luleå kommun är på rätt väg. Medborgarna ger våra verksamheter ett högt betyg, samtidigt som kommunen växer och människor vill flytta hit. Anne Karlenius Kommunchef 5

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Visionen Kommunens strategiska styrprocess ska leda till att kommunkoncernens nämnder och bolag aktivt agerar för att förverkliga Vision Luleå 2050. Visionen beslutades 2008 och har stegvis gjorts mer konkret. Kommunens arbete med riktningar och program ska ske i kontinuerlig dialog med medborgare och aktörer och ska leva upp till regionala och nationella mål och förväntningar. Visionen visar ett önskvärt tillstånd för kommunen år 2050 och är starkt beroende av hur väl vårt styrsystem fungerar och vad som händer i vår omvärld. Vision Luleå 2050 Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. Riktningar vägen till Vision Luleå 2050 Stå för öppenhet och mångfald Ta sats för en ledande nordlig region Lyft identiteten som kuststad året runt Bygg för framtiden Kommunkoncernens målstyrning Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. För att samordna och ge ett ökat stöd i verksamheten har gemensamma definitioner utvecklats. Kommunkoncernens arbete med en gemensam styrmodell har gett förutsättningarna att planera och följa upp verksamheten på ett enhetligt sätt. Kommunstyrelsen har med avseenden på Vision Luleå 2050 fastställt ett övergripande styrkort för kommunkoncernen. Styrkortet presenteras i fyra strategiska perspektiv: medborgare/kund/brukare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Till varje perspektiv finns framgångsfaktorer som kommunledningen, politiker och tjänstemän, gemensamt lyft fram. Nämnderna och bolagen har haft till uppgift att tolka framgångsfaktorerna och målen i kommunstyrelsens styrkort för att sedan upprätta egna styrkort. Medborgare/kund/ brukare Riktningar vad ska göras fram till 2020? Alla jämlika Rum för möten Kuststaden Luleå Plats för mer Ledande nordlig region Resor och transporter Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I Vision Luleå 2050 är hållbarheten en grundförutsättning. I begreppet hållbarhet finns tre aspekter: Social hållbarhet Målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet En god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. Styrmodell Det balanserade styrkortet utgörs av fyra strategiska perspektiv som har sin grund i Vision Luleå 2050. De ska spegla en balans och relation mellan varandra så att mål som sätts i ett perspektiv påverkar mål i andra perspektiv. Det arbete som bedrivs ska ske med kvalitet och stå på kommunens gemensamma värdegrund. Ett värdestyrt arbetssätt ökar möjligheterna att bygga ett starkt varumärke. 6

K O M M U N K O N C E R N E N Årsberättelse 2012 sett ur de fyra perspektiven P E R S P E K T I V Medborgare/kund/brukare Perspektivet är av extern karaktär och syftar till att göra prioriterade insatser för dem vi finns till för, det vill säga kommuninvånarna. Inriktningen är att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle I en global värld i ständig förändring krävs samhällen som är robusta och klarar av anpassning till förändringar. Förändringarna är ofta snabbare än tidigare och svårare att förutse. Det gäller många olika områden. Exempelvis ekonomiska konjunktursvängningar, klimatförändringens effekter, tillgången till energi, konsekvenser av en åldrande befolkning, ett ökande utanförskap etc. För att klara av att möta dessa förändringar behövs ny kompetens, riktade satsningar och att vi är förberedda på det oväntade. En av de viktiga ingredienserna i ett robust samhälle är mångfald inom alla hållbarhetsdelar, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I visionen Luleå 2050 som antogs under hösten 2008 är hållbarhet en grundförutsättning. I begreppet hållbarhet finns tre delar; Social hållbarhet Målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet En god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. De tre hållbarhetsdelarna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Minskar hållbarheten i en av de tre så faller också de andra. För att nå en hållbar utveckling behövs arbete, kunskap, engagemang och kreativitet av kommunen. Följande sidor beskriver några viktiga omvärldsfaktorer som under året påverkat Luleås möjligheter att nå en hållbar utveckling. Några trender och förändringar som påverkat Luleå kommun under 2012 De sex olika kommunövergripande programmen som bygger på Riktningar och Vision Luleå 2050 blev färdiga under 2012 och ställs ut under vintern 2013. De kommer att förändra kommunens både styrning och långsiktiga planering. I samband med framtagandet av programmen har en ny Välfärdsredovisning tagits fram som beskriver hälsans fördelning utifrån kön, ålder och bostadsområden. Det finns skillnader i hälsa nationellt och även i Luleå. Att ge förutsättningar för en hälsa på lika villkor för hela befolkningen åligger samtliga nämnder och styrelsen. De senaste klimatrapporterna påvisar fortfarande att utvecklingen inte går åt rätt håll. Världsbankens senaste rapport utfärdar starka varningar för att världen är på väg mot fyra graders temperaturökning, vilket kommer att innebära stora påfrestningar på samhället. Minskad klimatpåverkan är en av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) tolv prioriterade frågor för 2012-2016.. De mätningar av luftkvalitén som görs i Luleå centrum visar att miljökvalitetsnormerna överskrids. Kommunen har blivit ålagd av Naturvårdsverket att ta fram en åtgärdsplan för att klara normerna. Detta kan komma att innebära nya inriktningar för trafik- och samhällsplaneringen samt satsningar på olika åtgärder som minskar trafiken i centrum. Trenden inom stadsutveckling är tydlig. Den goda och attraktiva staden med folkliv på gator och torg inkluderar inte längre bilen på samma sätt som förut. Städer arbetar mer och mer med förtätning som framgångsfaktor för att få möten mellan människor och en ökad resurseffektivitet. Den globala trend som innebär koncentration av personer och näringsverksamhet till storstadsregioner fortsätter. Även om Luleås befolkning ökar så är kommunens flyttnetto fortsatt svagt i förhållande till övriga Sverige exklusive Norrbotten. Konjunkturen i världen och euroområdet är svag medan Sverige har klarat sig bättre. Den svaga världskonjunkturen påverkar dock både Sverige och regionen negativt. I Norrbotten kan konjunkturen trots allt betecknas som normal. I Luleå är det framför allt inom exportindustrin som den svaga världskonjunkturen märkts, medan byggkonjunkturen är fortsatt starkare än normalt. Under 2012 initierade regeringen arbetet med ett nytt försvarsbeslut. Detta arbeta kommer att leda till förslag till hur och var verksamheten ska bedrivas. Det är troligt att en regions förmåga att erbjuda bra rekryteringsmöjligheter av personal kommer att vara en viktig faktor. forts. 7

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Luleå tekniska universitet har haft en mycket bra utveckling när det gäller förstahandssökande. När det gäller teknisk utbildning finns fortsatt behov av att stimulera barn och ungas intresse för teknik. Befolkningsutveckling år 1970-2012 Invånare 80 000 75 000 Befolkning Luleås befolkning ökade under år 2012 med 479 personer och uppgick vid årsskiftet till 74 905 personer. Befolkningsökningen i Luleå kommun beror på att både födelsenetto och flyttnetto är positivt. Födelsenettot för 2012 är plus 10 personer, vilket är det klart lägsta födelsenetto Luleå kommun någonsin haft. Det föddes 712 barn under året vilket är 73 färre jämfört med föregående år. Dödstalet har ökat med 50 personer till 702. Flyttsiffrorna visar att Luleå kommun under 2012 hade ett positivt flyttnetto med plus 466 personer. Kommunen uppvisar positivt flyttnetto mot egna länet 211 personer och utlandet 325 personer. Flyttsiffrorna är negativa mot övriga riket, minus 70 personer, vilket gör att den positiva trenden består jämfört med föregående års -131 personer. 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 År 1970 1980 Befolkningen i Luleå har i genomsnitt ökat med 400 personer per år sedan kommunsammanslagningen 1970. Den stora befolkningsökningen skedde i början av 1970-talet, då ökade befolkningen med mer än 1 000 personer per år. Då växte det upp fyra nya stadsdelar, Hertsön, Björkskatan, Porsön och Hammaren. Sedan stannade befolkningsökningen upp och under en 10-årsperiod mellan 1977 och 1986 stod befolkningssiffrorna i princip stilla. Från och med 1987 har sedan befolkning ökat nästan varje år fram till idag, med i genomsnitt 335 personer per år. 1990 2000 2010 Befolkningssiffrorna för de senaste 5 åren visar på att förskolebarnen har ökat medan antalet elever i grundskole- och gymnasieåldern minskat. Vikande elevunderlag och färre födda kan komma att medföra nedlagda skolor i framtiden Befolkningsutveckling Förändring 2008-2012 Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 antal % 0-5 Förskoleålder 4 599 4 686 4 794 4 830 4 804 205 4,5 6-15 Grundskoleålder 7 691 7 470 7 364 7 366 7 451-240 -3,1 16-18 Gymnasieålder 3 129 3 062 2 869 2 670 2 516-613 -19,6 19-24 Universitetsålder 6 693 7 176 7 336 7 565 7 731 1 038 15,5 25-34 Yngre medelålder 8 909 8 802 8 832 8 800 9 023 114 1,3 35-44 Medelålder 10 390 10 237 10 027 9 813 9 584-806 -7,8 45-64 Äldre medelålder 19 548 19 688 19 699 19 668 19 750 202 1,0 65-79 Yngre ålderspensionär 9 307 9 558 9 834 10 218 10 519 1 212 13,0 80-w Äldre ålderspensionär 3 140 3 271 3 423 3 496 3 527 387 12,3 Summa 73 406 73 950 74 178 74 426 74 905 1 499 2,0 Universitets- yngre och äldre medelålders- samt pensionärsgrupperna har ökat medan medelåldersgruppen minskar. Detta medför att om trenden står sig så behövs det fler mindre lägenheter för yngre ålderspensionärer och ungdomar men färre större lägenheter för medelålders. Det kommer också att behövas fler specialboenden för studenter och ålderspensionärer. 8

Sysselsättningsutveckling Under 2012 har det skett en minskning av den totala arbetslösheten i Luleå. Detta gäller dock inte för ungdomar under 25 år där arbetslösheten ligger på i princip samma höga nivå som för ett år sedan. Den svaga konjunkturutvecklingen under 2012 har resulterat i att antalet lediga arbeten som anmäldes till Arbetsförmedlingen under 2012 minskat med 434 jämfört med siffrorna för 2011. Under 2011 anmäldes 4 797 lediga arbeten till Arbetsförmedlingen i Luleå att jämföra med 4 363 under 2012. Vid en jämförelse av arbetsmarknadsläget mellan vecka 52, 2012 med motsvarande vecka 2011 kan konstateras att den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa plus de som är inskrivna i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program) har minskat med 285 individer i Luleå, från 3 852 till 3 567 individer. Beträffande arbetslösa ungdomar under 25 år ligger arbetslösheten kvar på i princip samma höga nivå som för ett år sedan och har minskat med endast 74 individer, från 1 057 till 983 individer. Detta innebär att av det totala antalet arbetslösa utgör de under 25 år nästan 1/3, eller 28 %. En oroväckande utveckling de senaste åren är ökningen av arbetslösa som varit utan arbete i långa perioder. I Luleå är det 1 310 individer som i december 2012 varit utan arbete i mer än 12 månader varav 755 individer varit utan arbete i mer än 24 månader. Eftersom ohälsotalet (antalet sjukskrivna plus individer med aktivitetsersättning eller sjukersättning) också påverkar sysselsättningsläget i kommunen kan konstateras att denna grupp fortsätter att minska i antal i såväl landet som helhet som i Luleå. Under perioden november 2011 till november 2012 har ohälsotalet i Luleå gått ner med 5 %. Från i genomsnitt 27,2 dagar per person och år till 25,8 dagar per person och år. Denna minskning ligger helt inom området sjuk- och aktivitetsersättning medan sjukskrivningarna för första gången på flera år ökat i omfattning. Bostäder Det råder fortsatt brist på bostäder i kommunen. Vid årsskiftet var endast 30 lägenheter lediga i Lulebos bestånd. Motsvarande siffra i januari 2012 var 46 tillgängliga lägenheter. Den stora efterfrågan på bostäder avser alla bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Inom kommunen har det under året därför varit stort fokus på bostadsförsörjning och frågor om bostadsbyggande bland annat inom projektet 10 000 fler Lulebor. Totalt har under året 276 bostäder färdigställts med en fördelning på lägenheter i centrum, studentlägenheter på Klintbacken, småhus på Kronanbacken och i byarna samt gruppbostäder på Lerbäcken. Ett stort antal detaljplaner har arbetats fram vilket ska resultera i att antalet färdigställda bostäder ökar betydligt under kommande år. Satsningar för att bygga bostäder för äldre såsom trygghetsboende, årgångshus och vård- och omsorgsboende har också fortsatt under året. Planer finns för närmare 400 lägenheter i trygghetsboenden runt om i kommunen. Ytterligare studentbostäder på Klintbacken är också på gång. För att lösa den akuta bostadsbristen för studenter under höstterminen anordnades temporära boenden i Rödkallens fd äldreboende på Örnäset. Efterfrågan på en kommunal villatomt är alltjämt stor. Vid årsskiftet fanns 1021 personer anmälda i kommunens tomtkö, vilket var en ökning med 184 personer under 2012. Tomterna inom etapp 1 på Hällbacken har erbjudits och fördelats till tomtkön. Utbyggnad av infrastrukturen inom etapp 2 har påbörjats och tomterna inom denna etapp ska erbjudas tomtkön under 2013. 9 9

P E R S P E K T I V Utveckling Perspektivets innehåll ska, från tid till annan, beskriva hur verksamheten måste utvecklas för att klara de externa åtagandena. Inriktningen är att tydliggöra betydelsen av ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Ständiga förbättringar Ständiga förbättringar är ett koncept som beskriver hur allt hänger ihop och upprepas enligt ett visst mönster. På så sätt ges möjligheten att, genom lärande av det utförda, hela tiden bli lite bättre. Processorientering Processorienteringens tre faser identifiering, kartläggning och utveckling syftar till att förbättra effektivitet och innehåll med avseende på behoven. Att kartlägga arbetsflöden och ta ett initiativ till processorientering skapar en tydligare bild av verksamheten som helhet och visar hur medarbetarna kan bidra till resultatet. Detta skapar förutsättningar för att samarbeta och för att uppnå ständiga förbättringar. Vid interna mätningar för 2009-2011 har konstaterats att processorienteringen ännu tydligare blivit ett stöd i utvecklingsarbetet. Det är dock fortfarande svårt att använda det som stöd för att mäta effektivitet. Det senare handlar i lika stor utsträckning om att kunna identifiera bra nyckeltal. Servicedeklarationer och synpunktshantering För att utveckla kvaliteten i våra tjänster utger Luleå kommun servicedeklarationer. En servicedeklaration förtydligar kommunens insats och är både ett löfte och en upplysning om vad medborgarna kan förvänta sig av kommunen. En deklaration ska vara aktuell, trovärdig och alltid genomförbar under normala omständigheter. Den är en viktig signal även inne i verksamheten så att det finns en enhetlig uppfattning om den aktuella servicenivån. Det kom under 2012 in cirka tio synpunkter per månad kopplad direkt till de servicedeklarationer som kommunen har. Detta är en ökning med 100 % jämfört med 2011. Utöver denna hantering finns det även särskilda system för felanmälan som också tar emot synpunkter. Intern kontroll En ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställt uppdrag och mål. Parallellt med de fastställda utvecklingsmålen i styrkortet ska den interna kontrollen tillse att den löpande verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal som gäller. En förutsättning för ständiga förbättringar är en fungerande intern kontroll. Kontrollmoment för 2012 Arbetsmiljö Fördelning av arbetsmiljöuppgifter är utförd, är skriftligt dokumenterad och har följts upp Fakturahantering Kontrollera andelen försenade betalningar. Finns dokumenterade rutiner för fakturahanteringen? Tillgänglighet Nåbarhet, tillträde, tillgång, inflytande och påverkan är fem dimensioner i tillgänglighetsbegreppet. Tillgänglighet omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. Det gäller att arbeta med vidsynthet för att förstå hur denna kedja kan utvecklas sett ur medborgarens perspektiv. Tillgänglighetsnätverk Ett kommunövergripande nätverk arbetar med frågor för förbättrad tillgänglighet och upprättande av mätbara mål för området. En kartläggning har skett angående tillgänglighet i butiker och andra offentliga lokaler. Det har även genomförts insatser för att driva på de privata aktörernas arbete kring tillgänglighet. Kommunen erbjuder sommarjobb 10

K O M M U N K O N C E R N E N för unga med funktionsnedsättning och har samråd med olika brukarorganisationer gällande tillgänglighet. Humanas tillgänglighetsbarometer ligger till grund för att granska och sammanställa hur Sveriges kommunala verksamheter utmärker sig gällande tillgänglighetsfrågor. Under 2012 besvarade 202 kommuner enkäten. Luleå kommun förbättrade sin ranking från 140:e plats 2011 till 13:e plats 2012. E-tjänster Luleå kommun har i samklang med Strategi för esamhället ambitionen att förenkla och öka tillgängligheten till kommunens service och tjänster. En kanal för detta är e-tjänster som innebär att medborgarna själva kan fylla i elektroniska formulär/blanketter via nätet. Fördelarna med detta är att man får korrekt ifyllda formulär och en snabbare ärendehantering. Medborgarna ges samtidigt möjlighet att följa sina ärenden. Under 2012 har Luleå Kommun påbörjat publicering av ett antal e-tjänster på www.lulea.se. Ljusinstallation på Flora kulle under ljusfestuvalen Luleå i nytt ljus 2012. 11

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E P E R S P E K T I V Medarbetare Perspektivet handlar om att utveckla medarbetarna och organisationen, så att yttre mål och inre utveckling ska vara möjlig. En gemensam värdegrund är en plattform som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Frisktal i Luleå kommun För framgångsfaktorn God arbetsmiljö finns indikatorn Frisknärvaro. Här avses medarbetare som varit frånvarande p g a sjukdom mindre än 8 dagar. Målet för 2012 var minst 65 %. Utfallet blev 61,6 %, vilket är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med 2011. Minskningen beror främst på att andelen personer med 0 frånvarodagar har minskat. Nyckeltal frisknärvaro jan-dec 2012 (%) (jämförelseperiod jan-dec 2011) Sjukfrånvaro 0 dagar Sjukfrånvaro 1-7 dagar Nyckeltal Luleå kommun 2012 32,9 28,6 2011 35,3 28,2 Arbetsmarknadsförv 2012 35,5 28,6 2011 47,2 23,6 Barn- och utbildningsförv 2012 36,5 29,2 2011 39,4 27,6 Fritidsförvaltningen 2012 54,9 26,4 2011 59,8 28,7 Hamnförvaltningen 2012 50,0 36,8 2011 51,4 35,1 Kommunledningsförv 2012 45,8 31,5 2011 40,4 28,9 Kulturförvaltningen 2012 35,0 30,8 2011 40,7 30,6 Miljökontoret 2012 19,2 46,2 2011 17,4 39,1 Räddningstjänsten 2012 68,4 21,1 2011 71,2 17,8 Socialförvaltningen 2012 26,3 27,5 2011 27,0 29,4 Stadsbyggnadskontoret 2012 39,7 28,6 2011 37,5 33,9 Tekniska förvaltningen 2012 38,8 29,7 43,5 26,2 61,6 63,5 64,1 70,8 65,7 67,0 81,3 88,5 86,8 86,5 77,4 69,3 65,8 71,3 65,4 56,5 89,3 89,0 53,8 56,4 68,3 71,4 68,5 69,7 12 12

K O M M U N K O N C E R N E N Sjukfrånvaro Luleå kommuns sjukfrånvaro har ökat från 4,8 % 2011 till 5,4 % 2012. Långtidsfrånvaron har ökat med 1,7 procentenheter efter att ha haft en nedåtgående trend de senaste åren. Nyckeltal 1 sjukfrånvaro jan-dec 2012 (%) Total sjukfrånvarotid: sammanlagd ordinarie arbetstid (jämförelseperiod jan-dec 2011) Jan-dec 2011 Jan-dec 2012 Målvärde 2012 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,8 5,4 4,3 5,0 4,7 4,0 2,8 2,4 1,7 1,1 2,4 2,8 4,7 3,6 3,3 2,6 1,4 1,2 6,9 6,2 3,9 2,4 4,1 4,2 0 Luleå kommun Arbetsmarknadsförv Barn- o utbildningsförv Fritidsförvaltningen Hamnförvaltningen Kommunledningförv Kulturförvaltningen Miljökontoret Räddningstjänsten Socialförvaltningen Stadsbyggnadskont Tekniska förv * Summa sjukfrånvarotimmar fr o m dag 60/Total sjukfrånvarotid Långtidssjukfrånvaro * Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid (%) Nyckeltal 2 Nyckeltal 3 Nyckeltal 4 Nyckeltal 5 Nyckeltal 6 Nyckeltal 7 > 59 dagar Kvinnor Män 29 år eller yngre 30-49 år 50 år eller äldre 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Förvaltning jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec Luleå kommun 28,9 30,6 5,2 6,0 3,2 3,3 4,1 4,1 4,5 5,1 5,1 5,7 Arbetsmarknadsförv 31,2 20,9 3,8 4,5 5,2 5,7 1,3 1,2 4,9 4,5 5,6 7,4 Barn- & utbildningsförv 27,0 30,3 4,4 5,2 2,1 2,6 3,7 4,2 3,3 4,0 4,5 5,3 Fritidsförvaltningen 46,6 30,0 2,0 2,2 2,6 3,1 2,1 1,7 0,9 1,2 3,6 4,4 Hamnförvaltningen 26,9 0,0 1,4 1,7 1,7 0,9 1,7 0,4 0,9 1,0 2,3 1,2 Kommunledningsförv 21,8 34,9 3,2 4,1 1,3 0,9 1,4 3,5 2,0 3,0 3,0 2,6 Kulturförvaltningen 32,1 16,2 4,4 3,6 5,3 3,6 1,2 0,4 2,6 2,7 6,5 4,6 Miljökontoret 13,4 0,3 3,9 2,9 1,5 1,6 0,0 1,5 4,1 3,2 1,3 1,1 Räddningstjänsten 1,5 0,4 0,4 0,7 1,3 1,5 0,0 0,2 0,6 0,8 2,1 2,3 Socialförvaltningen 30,3 32,4 6,4 7,2 4,7 5,2 5,7 5,3 6,2 7,0 6,3 7,1 Stadsbyggnadskontoret 5,0 18,5 3,2 5,1 1,0 1,8 2,1 3,1 3,3 3,7 1,6 4,3 Tekniska förvaltningen 27,6 32,0 5,0 6,1 3,3 2,4 3,4 4,5 3,7 3,9 4,5 4,3 13 13

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E P E R S P E K T I V Ekonomi Perspektivet handlar om att hushålla med ekonomiska resurser och därmed skapa förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för att klara de externa åtagandena. Samhällsekonomi Världsekonomins utveckling under 2012 präglas av en lägre tillväxt jämfört med tidigare år. Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen även om läget har förbättras något för de mest skuldtyngda länderna. Ett problem med skuldsaneringen är att flera av de finanspolitiska åtstramningarna håller tillbaka tillväxten vilket gör att återhämtningen tar längre tid. För USA, som fortfarande är loket i världsekonomin, går signalerna om framtiden i lite olika riktningar. Tillväxten har förbättrats något men ligger fortfarande på en lägre nivå än normalt. Arbetslösheten är fortfarande hög vilket tillsammans med förmögenhetsminskningen p g a kraftigt fallande värden på fastigheter dämpar den privata konsumtionen. Detta inverkar negativt på exportmöjligheterna för flera europeiska länder bl a Sverige. Vissa orosmoln finns även för vilka beslut som kongressen kommer besluta om för att balansera statsbudgeten. Det finns även vissa svaghetstecken på den ekonomiska utvecklingen för flera tillväxtländer som Kina, Indien, Brasilien, Ryssland även om det rör sig om en inbromsning till en nivå som de flesta andra länder bara kan drömma om. Avmattningen för den svenska ekonomin börjar också märkas. SKL räknar inte med någon tydlig återhämtning förrän tidigast i slutet av 2013. Att även den svenska ekonomin bromsar in är ytterligare ett bevis på vårt starka exportberoende. Med en exportandel på c a 50 procent till industrialiserade länder, inte minst i Europa, sköljer svallvågorna från den internationella konjunkturen in också över oss. Det finns även risker för att den relativt starka kronan på sikt kommer att urholka svensk konkurrenskraft. Sverige har dock med sina starka offentliga finanser tämligen goda möjligheter att klara sig relativt bra i en svag omvärld. Det finns utrymme för finanspolitiska åtgärder om läget kraftigt skulle försämras. En annan styrka är hushållens goda ekonomi, ett resultat av en gynnsam inkomstutveckling i kombination med ett högt sparande, ger utrymme för en ökad konsumtion vilket kan stimulera den ekonomiska tillväxten. Vissa tecken finns på en svagare arbetsmarknad med stigande arbetslöshet och minskad sysselsättning. Antalet varsel ökar medan antalet anmälda lediga platser minskar. SKL bedömer att arbetslösheten kommer att stiga till c a 8 procent under 2013 för att sedan minska till c a 6,5 procent fram till 2016. Detta får ingen omedelbar effekt på skatteunderlagets utveckling p g a ökade pensionsinkomster och arbetsmarknadsersättningar men därefter dämpas tillväxttakten. Kommunsektorn beräknas gå mot ett rekordresultat på c a 18 miljarder 2012 vilket i huvudsak förklaras av intäkter av engångskaraktär. Kommuner och landsting får en återbetalning av 2007 och 2008 års inbetalda premier till AFA Försäkring med sammanlagt 11 miljarder. Prognosen för 2013 pekar på ett resultat på 9 miljarder vilket inte når upp till de 2 procent av skatter och statsbidrag som anses vara nivån för god ekonomisk hushållning. 14

K O M M U N K O N C E R N E N Måluppfyllelse för kommunstyrelsens styrkort På följande sidor redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnder och bolag bidragit till att kommunstyrelsen har nått måluppfyllelse för 2012. Kommentarerna till de olika perspektiven grundar sig på nämndernas och bolagens bedömda effekter av de aktiviteter som genomförts för att stödja kommunstyrelsens mål. Perspektiv/inriktning Framgångsfaktorer Mål 2012 Medborgare/kund/brukare Luleå ska byggas hållbart med utrymme för ytterligare 10 000 Luleåbor Luleå ska vara känd som en attraktiv plats med hållbar tillväxt och ett gott näringslivsklimat Luleå ska ha en modern service på lika villkor Välfärd, trygghet och framtidstro. Ett starkt varumärke och ett gynnsamt företagsklimat. Nöjda medborgare, kunder och brukare. Åtgärder för att prioritera barn och ungas hälsa och livsstil Åtgärder enligt handlingsplan 10 000 fler Luleåbor. Verka för fler anställningar för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Genomför insatser enligt varumärkesstrategin. Genomför insatser enligt handlingsplan för ett förbättrat företagsklimat. Förbättringsåtgärder baserade på kommunicerade servicedeklarationer. Förbättrat resultat avseende medborgar-/kund-/brukarmätningar. V I S I O N 2 0 5 0 Utvecklingsperspektivet Systematisk och hållbar kvalitets- och verksamhetsutveckling Medarbetarperspektivet Medskapande förhållningssätt Ständiga förbättringar. Tillgänglighet i kommunal service. Strategisk kompetensförsörjning. God arbetsmiljö. Förbättra de processer som leder till ökad effektivitet. Identifiera utvecklingsområden avseende hållbarhet. Tillämpa nyckeltalsmätningar. Lägre energiförbrukning i verksamheten. Utveckla e-tjänster. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet. Åtgärder enligt framtagen HR-strategi. Frisknärvaro: > 65 % av månadsanställd personal ska ha < 8 sjukdagar. Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 5 % av total arbetstid. Gemensam värdegrund präglar verksamheten. Förbättrat resultat jämfört med mätning 2011. Ekonomiperspektivet Effektivare användning av tillgängliga resurser Ekonomi i balans. Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/ avkastningskrav. Vidareutveckla modell för resursfördelning. Ökad kostnadseffektivitet i verksamheten. Förbättra köptroheten till kommunens ramavtal. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 17

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Medborgare/kund/brukare Mål 2012 Kommentarer Åtgärder för att prioritera barn och ungas hälsa och livsstil. Åtgärder enligt handlingsplan 10 000 fler Luleåbor. Verka för fler anställningar för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Genomför insatser enligt varumärkesstrategin. Genomför insatser enligt handlingsplan för ett förbättrat företagsklimat. Förbättringsåtgärder baserade på kommunicerade servicedeklarationer. Förbättrat resultat avseende medborgar-/kund-/ brukarmätningar. Ett flertal aktiviteter har genomförts under året. Nästan samtliga verksamheter som bedömt målet anser att det är uppnått. Någon egentlig handlingsplan har inte tagits fram för 10 000 fler. De flesta verksamheter har dock angivit aktiviteter och projekt som syftar till skapa ett attraktivt Luleå som ska få nuvarande invånare att trivas och locka nya. Det finns en ambition att beakta åtminstone ungdom från de flesta verksamheter även om personer med funktionsnedsättning nämns något mer nu jämfört med tidigare under året. Många erbjuder praktikanställningar och/ eller försöker anställa ungdomar på vikariat etc. Sammantaget har verksamheterna haft svårt att förhålla sig till målet. De flesta verksamheter redovisar att de genomför insatser enligt varumärkesstrategin. I några fall genomförs fler insatser än vad som redovisas och i något fall menar verksamheten att de inte berörs trots att de gör det och även har insatser kopplade till varumärkesarbetet. I enstaka fall redovisas arbetet med varumärket Luleå kommun och inte platsen Luleå. Sammantaget är bedömningen att målet är uppnått. En tredjedel av förvaltningarna/kontoren anger att de inte alls berörs av frågan eller inte helt kommer att nå målen. Genomgående har förvaltningarnas engagemang varit bättre när det gäller företagslotsen medan insatser för ökad tillgänglighet (e-tjänster, telefoni och webb) inte når samma resultat. Vissa förvaltningar arbetar mycket intensivt med företagsklimatfrågor medan andra har svårt att se sin roll. Till delar handlar arbetet för ett förbättrat företagsklimat om förändringar av befintlig kultur och tar därför tid. Antalet inkomna synpunkter via servicedeklarationerna har ökat en aning jämfört med 2011. Det är fortfarande en ojämn fördelning av de inkomna synpunkterna. De som arbetat aktivt med servicedeklarationer, får överlägset flest synpunkter. De åtgärder som lyfts fram, handlar till största del om att se över och komplettera befintliga deklarationer. Det är få som anger förbättringsåtgärder till följd av inkomna synpunkter. Det finns generellt sett en tydligare upparbetad systematik inom bolagen när det gäller att använda kundmätningar i förbättringsarbetet. Det finns goda möjligheter för förvaltningsorganisationen att framgent använda SCB:s medborgarenkät för en utvecklad systematik och förbättringar. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 18

K O M M U N K O N C E R N E N Utveckling Mål 2012 Kommentarer Förbättra de processer som leder till ökad effektivitet. Identifiera utvecklingsområden avseende hållbarhet. Tillämpa nyckeltalsmätningar. Lägre energiförbrukning i verksamheten. Utveckla e-tjänster. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet. Kartläggning och utveckling av processer är ett omfattande arbete. Det går aldrig att nå ett avslutat arbete, vilket också är meningen med Ständiga förbättringar. Alla verksamheter anger att det pågår arbete med att identifiera och effektivisera någon av de befintliga processerna. Verksamheterna har kommit olika långt. De flesta anger att de har ökat medvetenheten om vad hållbar utveckling innebär. Verksamheterna redovisar en blandning av olika konkreta åtgärder och rena diskussionsaktiviteter inom social och ekologisk hållbarhet. Ett lärande är en viktig förutsättning för att kunna identifiera hur hållbar utveckling och dess tre delar kan konkretiseras i verksamheten. Nyckeltalsmätningar är mer inarbetat inom bolagen. Nyckeltal tillämpas även inom förvaltningarna, men kan utvecklas ytterligare för att ge bra underlag till styrning av verksamheterna. Flera av verksamheterna ger exempel på olika insatser för att nå lägre energiförbrukning. På övergripande nivå installeras det i vissa fastigheter skärmar för att synliggöra elförbrukningen. En omarbetning av systemet för motorvärmarstolpar pågår. Det har påbörjats en inventering angående vilka e-tjänster som ska utvecklas inom kommunen. Det finns idag ett antal e-tjänster som tillhandahålls av systemleverantören. Det har hittills endast utvecklats ett fåtal e-tjänster i egen regi. Tillgängligheten kan betraktas ur två synvinklar. 1. Den servicerelaterade som handlar om att underlätta att snabbt få hjälp med ärenden. 2. Den fysiska som handlar om att anpassa lokaler, miljöer och transporter för allas lika tillgång. Verksamheterna arbetar med tillgängligheten inom båda områdena. Det finns även ett tillgänglighetsnätverk i Luleå kommun. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 19

K O M M U N K O N C E R N E N Ekonomi Mål 2012 Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/ avkastningskrav. Vidareutveckla modell för resursfördelning. Förbättra köptroheten till kommunens ramavtal. Kommentarer Förvaltningarnas och bolagens uppdrag är att klara verksamheten inom angivet kommunbidrag, resp ekonomiska mål och därmed bidra till att resultatmålen uppnås. I stort sett alla förvaltningar/kontor förutom socialförvaltningen bedrev verksamheten inom angivet kommunbidrag. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget uppgick till +13 mkr. Finansförvaltningen visar ett sammanlagt överskott på +75 mkr vilket huvudsakligen förklaras av en återbetalning av försäkringspremier (AGS- KL) för år 2007 och 2008 med +72 mkr. De sammanlagda effekterna av ovanstående innebär att kommunen redovisar ett resultat på +91 mkr. Alla bolag ska svara upp mot de ekonomiska målen uttryckta i ägardirektiven. Samtliga bolag utom Luleå Expo AB och Nordiskt Flygteknikcentrum AB samt Kronan Exploatering AB redovisar positiva resultat. Behovet av förbättrad handlingsberedskap för oförutsedda händelser ökar i osäkra tider. En viktig del i detta är att se över och vidareutveckla tillämpade modeller för resursfördelning. Alla nämnder och bolag har inte formulerat något mål kring sin resursfördelning. Av de som gjort detta, däribland de större, är den sammanlagda bedömningen att målet uppnås. Köptroheten för kommunen 2012 uppgår till 76 %, vilket är en förbättring med åtta procentenheter jämfört med 2011. Ökningen beror till stor del på att Inköpsavdelningen har upphandlat ett flertal nya avtalsområden och att fler avtal har blivit kända i organisationen via en kommungemensam avtalsdatabas. Dessutom bidrar ett aktivt arbete av förvaltningarnas inköpssamordnare och förbättrad kontering till en positiv utveckling. Förvaltningarna har under året arbetat tillsammans med inköpsavdelningen för ökad kompetens och inköpssamordning. Ett flertal förvaltningar har ökat sin köptrohet avsevärt, vilket påverkar kommunen som helhet. Det finns dock förvaltningar som har en sjunkande köptrohet och där målet för 2012 inte uppnås. Därtill finns det ett antal förvaltningar och kontor som har en relativt oförändrad köptrohet. Ekonomikontorets bedömning är att resultatet av mätningen väl speglar hur förvaltningen arbetar med ett förbättrat inköpsbeteende. Utvecklingen indikerar en starkt ökad köptrohet för 2013. Det är dock väsentligt inför 2013 att verksamheterna fortsätter arbetet med att följa upp inköpsprocessen kontinuerligt och att ledningen aktivt driver på kravet på en förbättrad köptrohet. De kommunala bolagen arbetar med köptroheten genom att utveckla och förbättra sin inköpsprocess. Bolagen har idag inte några systemlösningar för att följa upp köptrohet till kommunens avtal. Bolagens inköpssamordnare ingår i det centrala nätverket för inköpssamordnare, vilket bidrar till ökad samordning och en utvecklad inköpskompetens. Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 21

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Finansiell analys Luleå kommun bedriver verksamhet i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. För att få en fullständig ekonomisk information om verksamheten upprättas en sammanställd redovisning. Koncernen Luleå kommun omfattar förutom kommunen med dess förvaltningar också aktiebolag. Koncernens organisation och ingående bolag framgår av organisationsschemat på insidan av omslaget. Årets resultat Luleå kommuns nämnder/förvaltningar visar ett överskott på 13 mkr och tillsammans med övriga poster redovisar kommunen ett sammanlagt överskott på 91 mkr. Resultatet är 88 mkr bättre än budget och 11 sämre än föregående år. I resultatet bör nämnas att skatteintäkter och statsbidrag blev 11 mkr bättre än budgeterat och att kommunen, i likhet med övriga kommuner, erhöll återbetalning avseende 2007 och 2008 från AFA Försäkringar. Vetskap om detta erhölls under året och ingår därför ej i budgeterat resultat och för Luleås del blev beloppet 73 mkr. Aktieutdelningar blev 20 mkr mer än budgeterat, men detta möttes av kostnader med motsvarande belopp överstigande budget. Mer detaljerad specifikation framgår av driftredovisningen i förvaltningsberättelsen. Överskottet i kommunkoncernen uppgår till 218 mkr vilket är 21 mkr bättre än 2011. Nästan alla bolag har nått eller nästan nått uppsatta ekonomiska mål och resultatet för företagskoncernen har aldrig varit högre tidigare år. Specifikation framgår av respektive bolags inslag i förvaltningsberättelsen. Mål för år 2012 Resultatet för 2012 ska vara större än 0. Målet uppnåddes eftersom resultatet blev 91 mkr. En långsiktig balans i kommunens ekonomi förutsätter en medveten ekonomisk styrning. Till grund för kommunens långsiktiga planering för god ekonomisk hushållning finns följande ekonomiska målsättningar. En balanserad budget och flerårsplan utan skattehöjning Målet uppnås eftersom årets resultat, samt även budgeten för planeringsperioden 2013-2015 balanseras utan skattehöjning. Årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst 2 % Målet uppnås under 2012 eftersom årets resultat innebar att andelen uppgick till 2,5 %. Målsättningen uppnås dock inte under planeringsperioden 2013-2015 (0,7 %, 0,2 % respektive 0,0 %). Soliditeten skall vara oförändrad Målet uppnås inte under 2012 eftersom soliditeten blev 68,3 % vilket är 2,5 %-enheter lägre än föregående år. Under planeringsperioden 2013-2015 beräknas soliditeten fortsätta sjunka. Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör ej överstiga 10 % Andelen uppgick till 17,0 % 2012 och målet uppnås därmed inte under året. Investeringsnivån under planeringsperioden 2013-2015 uppgår till 20, 13 respektive 16 %. Resultat (mkr) 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunen 17 118 73 102 91 Kommunkoncern 71 192 170 196 218 God ekonomisk hushållning För att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunen fastställt mål för år 2012 och även långfristiga mål. 22

K O M M U N K O N C E R N E N Balanskravet Enligt balanskravet ska kommunens resultat vara balanserat, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår ska det negativa resultatet regleras under de närmaste tre följande åren. Inget tidigare negativt resultat fanns att reglera inför år 2012 och resultat under året blev en vinst på 91,4 mkr. Eftersom det inte finns några reavinster under året (som ska reducera det redovisade resultatet) återstår ett positivt resultat, vilket innebär att kommunen klarar det lagstadgade balanskravet. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Några exempel som visar den känslighet som finns är: Nettoinvesteringar (mkr) Kommun Kommunkoncern 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 Utdebitering, förändring med 1 krona Befolkningsförändring med 100 personer Löneökning med 1 % +/- 149 mkr +/- 5 mkr - 25 mkr 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 Likviditet och investeringar Trots fortsatt höga investeringar har kommunen inte behövt ta upp nya lån. Bolagen går ekonomiskt bra och bidrar genom koncernvalutakontosystemet så att kommunen indirekt lånar mer av bolagen och detta tillsammans med en hög checkkredit gör att likviditet inte är ett problem för kommunen. Under 2013 kommer dock lån att behöva upptas av kommunen, beroende på fortsatt hög investeringsnivå. Omfattningen av kommunens investeringsverksamhet har under året uppgått till netto 621 mkr, vilket är 179 mkr mindre än budgeterat och 238 mkr mer än föregående år. Nettoinvesteringarna inom kommunkoncernen uppgick under året till 864 mkr, 276 mer än föregående år. Kommunen står för merparten av nyinvesteringarna men även Lulebo AB och Luleå Energikoncernen står för betydande investeringar. Mer detaljerad specifikation av kommunens investeringar framgår av investeringsredovisningen i förvaltningsberättelsen. Kommunens höga investeringsnivå de senaste och även kommande åren påverkar negativt bland annat soliditet, finansnetto, avskrivningar och skulder, men samtidigt är det positiva satsningar för framtiden. Under året har tomträtter avseende enbostadshus sålts för 121 mkr. 23