Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar



Relevanta dokument
Jordbruk, biogas och klimat

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Kort introduktion till

Datainsamling för djurgård

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Jordbrukets klimatpåverkan

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Jordbrukets klimatpåverkan

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Biogas och miljön fokus på transporter

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Jordbrukets klimatpåverkan

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Innehåll

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Matens klimatpåverkan

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Landsbygdsprogrammet

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Sommarens torka. Klimatförändring

Klimatstrategi Statusrapport

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Gårdsbaserad biogasproduktion

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

... till tillämpning

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Klimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Hållbarhetskriterier för biogas

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Hållbarhetskriterier för biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Klimatberedningen. Klimatredovisning april Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Klimatstrategi Lägesrapport

SP Biogasar häng med!

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Utsläpp från lagring av gödselbaserad rötrest

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Transkript:

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45

Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid (CO 2 ) = 1 kg CO 2 e 1 kg metan (CH 4 ) = 25 kg CO 2 e 1 kg lustgas (N 2 O) = 298 kg CO 2 e

Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter? Bensin: Köra 500 mil med bensinbil El, produktion och distribution av ca: 100 MWh vattenkraftsel eller 1 MWh kolkraftsel Åkermark: Lustgas från drygt 1 ha åker Gödsel: Metan och lustgas från ca 50 m 3 svin- eller nötflyt Snabbt stora mängder i jordbruket

Totala växthusgasutsläpp på djurgårdar Mjölk- och växtodlingsgård Grisgård Energianvändning Marken (lustgas) Produktion av mineralgödsel Lagring av stallgödsel (metan och lustgas) Produktion av inköpt foder Djurens fodersmältning (metan)

Med gödsel- eller gårdsbaserad biogasproduktion kan vi: Mjölk- och växtodlingsgård Ersätter annan energi Grisgård Mindre mineralgödsel-n Mindre metan från stg.lagring Energianvändning Marken (lustgas) Produktion av mineralgödsel Lagring av stallgödsel (metan och lustgas) Produktion av inköpt foder Djurens fodersmältning (metan)

MEN stora metanutsläpp eller biogasförluster = Dåligt ur klimatsynpunkt! Mjölk- och växtodlingsgård Grisgård Energianvändning Marken (lustgas) Produktion av mineralgödsel Lagring av stallgödsel (metan och lustgas) Produktion av inköpt foder Djurens fodersmältning (metan)

Metanutsläpp från rötrestlagret beror på: Temperatur i lagret Lagringstid Mängd organiskt material och dess sammansättning (biogaspotential) (ph) Samma faktorer som styr biogasutbytet! (dessutom ytans/svämtäckets beskaffenhet och biogas löst i rötrest som tas ut ur reaktorn)

Klimatavtryck för gårdsbaserad biogas

Räkneexempel, grisgård Rötar flytgödsel från 3000 slaktsvinsplatser (480 ton TS, 970 MWh biogas) Biogasen till kraftvärmeproduktion El till drift av biogasanläggningen och stallar Värme till drift av biogasanläggning och sålt till närvärmenät Minskar inköp av mineralgödselkväve (-2,3 ton, 10 % bättre utnyttjande av NH4-N i stallgödseln) och el (-300 MWh/år)

ton koldioxidekvivalenter Grisexemplet - grundalternativet 150 100 50 0-50 lagring, spridning användning av biogas insatsvaror driften lagring & spridning rötrest biogas ersätter andra energibärare insatsvaror till övrig produktion på gården -100 Egen stallgödsel Biogasanläggningen Indirekta förändringar -150-200 Ej specificerat Lustgas Metan -250

ton koldioxidekvivalenter Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar: 0 Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år -100 X -200-300 -400-500 Exkl indirekta förändringar -600 X = grisalternativet

ton koldioxidekvivalenter Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar: Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år 0-200 X -400-600 -800-1000 -1200 Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar X = grisalternativet

Kg CO2e/kWh biogas Klimatavtryck biogas, kg CO2e/kWh biogas 0-0,05-0,1 X -0,15-0,2-0,25-0,3 Exkl indirekta förändringar -0,35 Jämförelse: Olja, diesel; ca +0,3 kg CO2e/kWh Naturgas; +0,25 kg CO2e/kWh Fasta biobränslen; ca +0,03 kg CO2e/kWh

Förändring av gårdens totala klimatavtryck 0% -2% -4% X -6% -8% -10% -12% Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar

ton koldioxidekvivalenter Grisexemplet högre metanförluster 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200 lagring, spridning Egen stallgödsel användning av biogas insatsvaror driften Biogasanläggningen lagring & spridning rötrest biogas ersätter andra energibärare insatsvaror till övrig produktion på gården Indirekta förändringar Ej specificerat Lustgas Metan -250

ton koldioxidekvivalenter Samma beräkningar för 16 biogasanläggningar (högre metanförluster): Total förändring av växthusgasutsläpp, ton/anläggning och år 200 0-200 X -400-600 -800-1000 Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar

Kg CO2e/kWh biogas Klimatavtryck biogasen, kg CO2e/kWh biogas 0,06 0,04 0,02 0-0,02-0,04-0,06 X -0,08-0,1 Exkl indirekta förändringar -0,12 Jämförelse: Olja, diesel; ca +0,3 kg CO2e/kWh Naturgas; +0,25 kg CO2e/kWh Fasta biobränslen; ca +0,03 kg CO2e/kWh

Förändring av gårdens totala klimatavtryck 4% 2% Exkl indirekta förändringar Inkl indirekta förändringar 0% -2% X -4% -6% -8%

Varv per anläggning Varv med bensinbil runt jorden 70 60 50 lågt metanutsläpp 40 30 högre metanutsläpp 20 10 0-10 -20

Slutsatser Högt biogasutbyte bra ur klimatsynpunkt! Mer producerad energi Mindre VS kvar i rötrest som kan bli metan Metanslipp = klimatutmaning Indirekta effekter har betydelse (fossil) energi ersätts bättre utnyttjande av N Resultatet av klimatavtrycksberäkningarna styrs av: Flöden av TS, VS, N och biogas men varierande datakvalitet!! Metanförluster men hur beräkna/bestämma nivåerna?