FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB
Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet Habiliteringen i Dalarna Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Forskarnätverket Barn som Anhöriga CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos personer och ungdomaroch intervention för personer i behov av särskilt stöd
www.lul.se/suf
SUF-Kunskapscentrum Uppsala läns kommuner, Landstinget Samla och utveckla Sprida kunskap PAM PYC Hemsida Konferenser Anknytning Vuxna barn Stödgrupper Pedagogiskt material Utbildning Föreläsningar & seminarier Studiebesök Lokala SUF-grupper Östhammar Älvkarleby Knivsta Enköping Uppsala Heby Tierp Håbo
Referensgrupp SUF som aktivt medverkar i SUFs arbete, i utbildning mm
Vuxna med kognitiva svårigheter av sådan grad att det påverkar föräldraskap, vilka? samband mellan Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) and Autism Spectrum Disorder (ASD) och problem i föräldraskap, negativ föräldra-barn interaktion och minskad effet av föräldrautbildning (Chronis-Tuscano et al., 2008; Johnston, Mash, Miller, & Ninowski, 2012; Minde et al., 2003; van Steijn et al., 2013) Föräldrar med utvecklingsstörning ökad risk för maladaptivt föräldraskap (McConell et al. 2011) Ökad risk för negativ utveckling hos barnen om båda föräldrarna är utvecklingsstörda (Feldman 1985), om modern har en låg intelligenskvot (IK <60), om det finns omhändertagna syskon, förekomst av psykiatriska problem och/eller drogmissbruk i familjen får oftare sina barn placerade för samhällsvård (30-40%) (McConnell & Llewellyn, 2002) Föräldrar med andra funktionsnedsättningar som påverkar kognitiv förmåga, gråzon svagbegåvning mm
Dilemma Personer med funktionsnedsättning har samma rätt att bli föräldrar som andra har (FN konventionen) Barns rätt till skydd och trygg uppväxt. (I barnkonventionen och i lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) finns bestämmelser till skydd för barnet.)
Föräldrar med kognitiva svårigheter av sådan art och grad att det påverkar föräldraförmågan behöver stöd anpassat efter egna kognitiva svårigheter, periodvis eller fortlöpande med placerade barn har behov av stöd, har rätt att få stöd, men får det i låg utsträckning
Vad vet man idag? Vad kan göras? Det går att förbättra föräldraskap med anpassad föräldrautbildning/stöd i hemmet (Feldman 1994; Feldman & Case 1999; Hur 19977; Tymchuk 1990; Llewellyn et al 2000). Problem: Det stöd som erbjuds är inte anpassat till kognitiva svårigheter Stöd erbjuds inte till alla i behov, kunskap saknas Stödet tas inte emot, motivation, förtroendebyggande Rekrytering till gruppverksamhet behöver anpassas
Verksamheter som kan ge stöd Verksamheter som ska/kan ge stöd enskilt eller i samverkan: Lagstadgat stöd via Socialtjänsten och habiliteringen (LSS). Stöd via verksamheter som mödravård, barnhälsovård, förskola, skola barn-och vuxen psykiatri
Vad kan göras? Exempel på olika typer av stöd: Föräldrautbildning tex Komet, Cope (många gånger för svårt) Stöd för vardagsstruktur, tids-och planeringshjälpmedel (Hab) Caféverksamhet Stödgrupper: barn-föräldragrupper anpassade till målgrupperna. Real Care Baby Parenting Young Children (PYC) Stödgrupp: Föräldrar Trots allt
Baby simulator SUF-Kunskapscentrum har två så kallade babysimulatorer. Dockorna kallas Albin och Pia och de används inom vårt metodutvecklingsarbete. Vill du veta mer?maila till lydia.springer@lul.se
Parenting Young Children (PYC) Föräldrautbildningsprogram utvecklat för föräldrar med intellektuella funktionshinder och som har barn som är yngre än 7 år ska användas i hemmet eller hemliknande miljöer. översatt, bearbetad, anpassad, prövad i Sverige Medel från Allmänna arvsfonden för implementering Läs mer på: www.fous.se www.arvsfondsprojekten.se
Modell från Australien, översatt. Pilotstudie på SUF KC
Preliminära resultat Deltagarna skattar sin föräldrakompetens inom norm redan före stödgruppen. Den självskattade föräldrakompetensen är i genomsnitt högre efter stödgruppen. De som skattat tilltro till självförmåga (self-efficacy) skattar lägre tilltro till självförmåga efter stödgruppen= mognat och fått insikt?
Fokusgrupp Vi har ju gått igenom så mycket, det är klart det har påverkat. Vi har gråtit lite ibland också. Det har varit tillåtet. Det har varit så skönt. Jag känner en annan mamma, som har det lite som jag med sitt barn placerat i familjehem. Hon har hört vad jag berättat, hon säger att hon märker att jag mår bättre nu. Hon vill också gå i en sån här grupp Trots tunga ämnen, många gånger har vi ändå blivit gladare. Det känns lättare, även om det varit tunga ämnen.
Min boendestödjare säger att jag verkar må bättre. Hon säger att jag verkar gladare, lite busigare som mitt riktiga jag. Mamma säger att jag har blivit lugnare. I början var jag väldigt trött efter en sån här grupp. Min sambo säger att han märker att jag slutat slå så mycket i dörrarna, han säger att jag inte slagit sönder en enda dörr sedan jag började i den här gruppen.
Slutsatser Det finns anpassade metoder för stöd som prövats i Sverige och behöver implementeras Parenting Young Children (PYC) Modeller som behöver prövasär Föräldrar trots allt, Håll Koll på tiden Fler modeller som behöver översättas/utvecklas och sen prövas i Sverige t.ex. Parent Assessment Manual (PAM), Real Care Baby, Parenting tookit
SUF kunskapscentrum, aktuellt
Tack! Vill du veta mer? gunnel.janeslatt@lul.se www.lul.se/suf
SUF kunskapscentrum, forskning 1. Kartläggningav barn i samhällsvård. Medel beviljade från Erik och Carola Tengströms minnesfond 2. Utvärdering av stödgruppföräldrar trots allt Medel har beviljats från Allmänna Barnhuset Forskare: Päivi Adolfsson, Karin Jöreskog och Gunnel Janeslätt, Uppsala Universitet