Från diversity management till mångfaldsplaner?



Relevanta dokument
Från diversity management till mångfaldsplaner?

Sammanfattning och slutsatser

Interkulturella läroprocesser och integrering

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

I DIALOGENS NAMN MAIRON JOHANSSON. Linnaeus University Dissertations. UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK KIEL gsfflralbbuothek - Nr 73/2011

Interkulturellt förhållningssätt

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet av att kvalitetssäkra lika rättigheter och möjligheter i Stockholms läns landstings verksamhet

Mångfald på Volvo Personvagnar

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samverkan vad, hur och varför?

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet

STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa

Intervju med Anders Bergman

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Välkomna till samråd och workshop!

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Begriplig EU-svenska?

Att vara ledamot i en rådgivande delegation

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

Att omsätta mångfald i praktik

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

EKHK30, Ekonomisk historia: Teori och metod, 15 högskolepoäng Economic History: Theories and Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Handlingsplansworkshop

Hur många har precis vaknat?

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

Reklam - en objuden gäst?

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

Regionalpolitikens geografi

Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

Entusiasm åldras långsamt

Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon

Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet,

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER

HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Sverigedemokraternas sympatisörer -sammanställning av undersökningar. April 2010

In-Diversity Nyhetsbrev 3

Marknadens gränser och politikens villkor

Tänk själv. en bok om mångfald. av Tomas Lundenmark och Christer Nilsson. tänk själv en bok om mångfald

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

HR-transformation på svenska

Vargens rätt i samhället

Hemtentamen: Politisk Teori 2

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Ku2018/ Kulturdepartementet

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet

Mångfald i ord och handling

Transkript:

Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist

Innehållsförteckning 1. Mångfald - en idé gör entré 1 Avhandlingens problem och syfte 1 Mångfaldsidén kommer till Sverige 1 Avhandlingens syfte 3 Mångfaldsidén i Sverige: några bakgrunder 4 Invandringen 4 Invandrarna och arbetsmarknaden 5 Invandrarpolitiken ; 6 Etnicitet, diskriminering och mångfald 8 - några begrepp och utgångspunkter 8 Etnicitet 8 Diskriminering 9 Positiv särbehandling 10 Mångfaldsbegrcppet - några definitioner 10 Mångfaldsidén - hur ringar vi in den? 12 Forskningsläget och avhandlingens bidrag 14 Mångfaldslitteraturen 14 Studier av diversifierade grupper 14 Mångfald som organisationsidé 16 Kritiska invändningar i ett större perspektiv 19 Mångfaldsidén och dess framväxt 21 Avhandlingens bidrag 22 Disposition 23 2. Idéer och idéspridning 26 Idéspridning som angreppssätt 26 Idéhistoria, idéspridning och historieämnet 26 Innovationsspridning 28 Spridningen av nya idéer som förändring 28 Egenskaper hos idén som påverkar spridningsprocessen 29 Kontextuella faktorer som påverkar spridningsprocessen 31 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige? 33 Idéspridning i organisationer 35 Idéspridning och förändringsproccsser 35 Organisationen som maskin 35 Idéspridning och organisationsförändring som översättning 36 Makt, processer och pragmatik 38 Härmning, legitimitet och hyckleri 39 Ledning, idéspridning och organisationsförändring 42 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns spridning i Malmö stad? 43 3. Att studera mångfaldsidén 45 Övergripande metodfrågor 45 Idéspridning och kvalitativa metoder 45 Uppfattade behov och spridning 46 Kritikernas röst 47

Muntlig historia och kvalitativa intervjuer 48 Texter och publikationer 49 Att undersöka hur mångfaldsidén kom till Sverige 50 Att få ett grepp om hur det hela började - vilka var aktörerna? 50 Intervjuer, transkribering och några gemensamma problem 52 Avgränsningar 54 Sveriges Tekniska Attachéer, RALF och AMS/Internationella Ingenjörer 54 Sverige 2000 56 DO och Kvintetten 57 Arbetsgivarverket/Utvecklingsrådet för den statliga sektorn 59 Regeringen och Näringsdepartementet 59 Att undersöka mångfaldsidén i Malmö stad 60 Mångfald eller enfald i Malmö stads organisation? Några ord om studieobjektet 60 Forskningsprojektet Mångfald som personalidé och studiernas ordning 62 Styrdokument... 64 Arbets- och utvecklingscentra som startpunkt 64 Högre chefer och politiker - vilka är de? 66 Intervjuernas genomförande och transkribering 66 4. Från An American Dilemma 69 till diversity management 69 Diversity och den amerikanska exceptionalismen 69 Mångfaldsidén i USA och Europa 69 Det amerikanska dilemmat 70 Mångkulturalismens framväxt i USA 71 Affirmative action-art administrera bort ojämlikheten 73 Bakkefallet, affirmative action och diversity 75 Diversity - "dollar och demografi"? 76 Diversity-idén i USA: en liten sammanfattning 78 Diversity och europeiska förutsättningar 79 Invandrare och minoriteter i Europa 79 Diversity och ekonomisk struktur i USA och Europa 81 Diversity, politisk diskurs, institutioner och välfärd 83 Mångfaldsidén i Europa 85 ' 5. Från diversity management 88 till mångfaldsplaner? 88 Inledning '. 88 Mångfaldsidén: Här, där och överallt? 88 Sverige under 1990-talet 89 Ingenjörerna och forskarna 90 Från USA till Sverige 90 Mångfaldsidén möter svenska förhållanden 93 Forskningen och "Kamalieffekten" 95 Ingenjörernas och forskarnas mångfaldsspår i backspegeln 97 DO och Sverige 2000 98 Att etablera mångfald som organisations- och arbetsgivarfråga 98 DO, Kvintetten och antidiskrimineringsstrategin som försvann 99 Några väckarklockor 101 Från opinionsbildning till metodutveckling 103

Mångfald ger nya perspektiv i organisationerna 106 Mångfald-en fråga för arbetsmarknadens parter? 108 DO:s och Sverige 2000:s mångfaldsspår i backspegeln 110 Arbetsgivarverket, Regeringen och 111 Näringsdepartementet 111 Statens roll 111 Arbetsgivarverket - mångfald som förvaltningsprincip 112 Räkna med mångfald? Mångfaldsidén och lagstiftningen 113 Alla lika olika - mångfald som politik 115 Statens mångfaldsspår i backspegeln 116 Sammanfattning och slutsatser : 118 Aktörernas syn på behovet av mångfaldsidén 118 Benchmarkingoch 'bestpractice' -resoroch influenser 120 Kontext, motstånd och återuppfinningar 121 6. Från ödesfråga till chefsdilemma 125 Inledning 125 Invandrarstaden Malmö 125 Industristaden som omvandlades 125 Ödesfrågan 127 Chefernas mångfaldsidéer och dilemman 130 Vårt dagliga möte 130 Något om problemen med att få ett plus ett att bli två 131 Linje-stab-dilemmat 133 Kompetensdilemmat 135 Chefernas lösningar 137 Tiden läker alla sår 137 Att lägga mångfalden tillrätta 139 Sammanfattning och slutsatser 141 Ledningsfrågan som försvann 141 Cheferna och pragmatismen 141 Mångfald - nytta eller social kontroll? 143 7. Från gemensam idé 145 till pragmatisk handling 145 Inledning 145 Idéers och strategiers betydelse 145 En nyorganisation skapas 146 Mångfaldsidéer och strategier på AUC 147 En idé gör sitt intåg 147 Mångfaldsstrategier på fyra AUC 148 Mångfald som idé och strategi på fyra AUC 150 Från gemensam idé till pragmatisk strategi 156 Sammanfattning och slutsatser 159 Motstånd, motsägelser och "hyckleri" 159 Varför blev strategierna olika? 160 8. Sammanfattning och slutsatser 163 Mångfaldsidéns spridning 163 Mångfaldsidén kommer till Sverige 163 Mångfaldsidén i USA och Europa 163

Mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige 165 Mångfaldsidéns spridning i Malmö stad 167 Några reflektioner 170 Uppe bland molnen 170 Virus under inkubation? 172 Summary 174 The Dissemination of the Diversity Concept 174 The diversity concept comes to Sweden 174 The concept of diversity in the United States and Europé 174 Introduction and dissemination of the diversity concept in Sweden 176 Dissemination of the diversity concept in the City of Malmö 179 Litteraturförteckning 183