KONSTPROJEKTET SOS SKOLAN OCH SAMTIDSKONSTEN

ELENOR MÅNSSON KONSTPROJEKTET SOS SKOLAN OCH SAMTIDSKONSTEN EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT RAPPORT BASERAD PÅ EN TELEFONENKÄTSUNDERSÖKNING UTFÖRD UNDER NOVEMBER DECEMBER 2004 En delutvärdering i utvecklingsarbetet av konstprojektet SOS - Skolan och Samtidskonsten på uppdrag av Konstkonsulenterna Enheten för Konst- och Kulturutveckling Västra Götalandsregionen

INNEHÅLL 1. SOS - PROJEKTET 1.1 Vad är SOS-projektet? 1.2 Bakgrund 1.2.1 Fakta kring medverkande i telefonenkäten 1.3 Fortbildnings-, inspirations- och temadagar 1.4 Konstprojekt i skolor 1.5 SOS-projektets regionala spridning 1.6 SOS-projektet som nätverk 1.7 Fördelning av lärare över ämnesområden och årskurser 1.8 Närvaro och deltagande 2. REDOVISNING AV RESULTAT 2.1 SOS-projektet ur skolpersonalens synvinkel 2.2 SOS-projektet ur konstnärernas synvinkel 2.3 SOS-projektet ur samarbetspartnernas, d v s föreläsarnas och kulturinstitutionernas synvinkel 2.4 SOS-projektet ur ett regionalt perspektiv 3. ANALYS OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING 3.1 Vikten av förankring och att låta konsten komma till skolvärlden snarare än lärarna till konstvärlden 3.2 Utformning av studiematerial 3.3 Förslag till ökad närvaro och deltagande 3.4 Utveckling av SOS, som nätverk 3.5 Reflektion 3. SAMMANFATTNING FÖRTECKNING ÖVER INTERVJUADE PERSONER TELEFONENKÄTEN - BILAGA 1-6 1

1. SOS-PROJEKTET 1.1 Vad är SOS-projektet? SOS - Skolan och Samtidskonsten är ett regionalt konstprojekt för lärare, dit även konstnärer och konstpedagoger knyts inom Västra Götalandsregionen. Projektet initierades av Annika Strömberg, handläggare på Kultursekretariatet i Västra Götalandsregionen. Det kallades först SO-projektet eftersom tanken var att uppmuntra i synnerhet SO-lärare (lärare inom samhällsorienterade ämnen) att använda samtidskonsten i undervisningen. Projektet, SOS - Skolan och Samtidskonsten som det sedermera kom att heta, har sedan starten 2003 drivits av Konstkonsulenterna i Västra Götaland med konstkonsulent Maria Carlgren som projektledare och konstnären Marie Bondeson som koordinator. Eva-Lotta Sandberg vikarierar sedan oktober 2004 för Maria Carlgren som konstkonsulent och projektledare för SOS. Syftet med SOS-projektet är att uppmuntra och inspirera lärare att använda samtidskonsten som en resurs i skolan. Fokus har legat inom ramen för svenska, bild, media, filosofi, historia och samhällsorienterade ämnen och riktats mot lärare som undervisar i klass 6 till och med tredje året på gymnasiet. Målgruppen har inför 2005 vidgats till att gälla lärare samt övrig skolpersonal inom hela grund- och gymnasieskolan och inom samtliga ämnen. Projektets verksamhet har pågått under de fyra senaste terminerna VT03-HT04, som en fortsättning på ett antal förstudier under åren 2001-2003. Verksamheten har fram till och med december 2004 bestått av tre olika delar: Fortbildning som har bestått av kurser/workshops och tema- samt fortbildningsdagar för lärare, konstnärer och konstpedagoger. Kurser har arrangerats bl a i performance och video. Fortbildningsdagarna har främst skett på de institutioner för samtida konst som finns i regionen och i konstnärsateljéer. Temadagarna har skett i samband med den konstpedagogiska vandringsutställningen Genus & Media. Den producerades i samarbete med Regionmuseum Västra Götaland och pågick under hela 2004. Temadagarna kring Genus & Media var ett samarrangemang mellan Regionmuseum Västra Götaland, SOS-projektet, Tidskriftsverkstan i Väst samt det mediekritiska nätverket Allt är möjligt. Konstprojekt i skolor med konstnärer, inriktade på samtidskonst, i samarbete med lärarlag och elevgrupper. Hittills har fem konstprojekt genomförts med tre olika konstnärer vid fem olika skolor. Nätverksuppbyggnad för lärare, konstpedagoger och konstnärer. 2

Därutöver har det givits tillgång till visst undervisningsmaterial, exempelvis lån av verk samt information kring konst från Sveriges Konstföreningar. Detta genom att SOS inte bara är ett projekt utan även en registrerad konstförening och medlem i Sveriges Konstföreningar. Under den senaste terminen innan utvärderingen har utbudet för lärarna sett ut på följande vis: Fyra pågående konstprojekt, en kurs à tre tillfällen, en konferens, fyra inspirationstillfällen och en temadag. Vad är då samtidskonst? I Västra Götalandsregionens Utbudskatalog höst 2004/vår 2005 Kultur för barn och ungdom står följande att läsa: Samtidskonst speglar vår Samtid. Den problematiserar och konfronterar oss med det som är betydelsefullt i vår tid och vårt samhälle. På SOS-projektets hemsida www.konstkonsulent.net/sos definieras samtidskonst på följande vis: Begreppet samtidskonst används ofta idag för att beskriva konst som bearbetar och problematiserar det som är väsentligt i vår tid. konst som diskuterar olika samhällsfenomen, och förhållandet mellan individ och samhälle eller undersöker sociala relationer, företeelser och situationer, inte minst utifrån moraliska och etiska infallsvinklar. konst som är idébaserad/konceptuell (idén bestämmer val av form och material). Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen och drivs av Konstkonsulenterna i Västra Götaland. SOS samarbetar bl a med Bohusläns museum, Nordiska Akvarellmuseet (framförallt genom skola/konstprojektet Kontinua), Kulturprojekt Röda Sten, Göteborgs Konsthall och Regionmuseum Västra Götaland. 2 Bakgrund Denna utvärdering har genomförts av Elenor Månsson 1 under perioden 2004-11-01 till 2004-12- 31. Den grundar sig på en telefonenkät (se bilaga 6) med så gott som samtliga personer som har haft samröre med konstprojektet SOS. Telefonenkäten har utformats av konstkonsulent Eva-Lotta Sandberg 2 och konstnären Marie Bondeson, SOS koordinator. Sekundärt är SOS-projektet även en konstförening (med medlemskap i Sveriges konstföreningar sedan 2003), vilket innebär att de intervjuade personerna betraktas som medlemmar. Majoriteten av medlemmarna är skolpersonal (främst lärare), men även konstnärer, konstpedagoger, personal från Enheten för Konst- och Kulturutveckling inom Västra Götalandsregionen osv. 1 Elenor Månsson är konstvetare och kulturpedagog och har anställts av Konstkonsultenterna på 50% under november-december 2004 med uppdrag att genomföra denna telefonenkätundersökning. 3

Enkäter av den typ som här har använts ger en möjlighet att överblicka och att sammanställa resultat. Men samtidigt faller mycket av de enskilda berättelserna bort, de som inte bara handlar om värdering utan också om erfarenhet. Slutsatserna i denna rapport bygger därför både på enkätsvaren och den övriga bild som SOS-projektets medlemmar har givit vid intervjutillfällena. 1.2.1 Fakta kring medverkande i telefonenkäten Under enkätundersökningen pågick även en uppdatering av medlemsregistret. Medlemsantalet var vid enkätens början 130 och vid dess slut 108. Av de 22 som strukits var 16 okända namn, som ej svarat på kontakt och sex var personer som valt att sluta. De sistnämnda har inte medverkat tidigare, bara anmält intresse. Av de kvarvarande 108 medlemmarna har åtta valt att inte delta i enkäten, varav sex p g a att de nyligen blivit medlemmar och ännu inte bildat sig någon uppfattning eller skaffat sig någon erfarenhet av SOS. Dessutom var sju personer bland skolpersonalen så svåra att få tag på att försöken avbröts vid telefonenkätens deadline. Enkätsvaren finns sammanställda, se bilaga 1-5. Av samtliga 93 intervjuade personer tillhör 66 personer Grupp I - Skolpersonal (60% av samtliga medlemmar), fyra personer Grupp II - Konstnärer (4% av samtliga medlemmar), som har arbetat med konstprojekt ute i skolor tillsammans med elevgrupper och lärarlag och slutligen 24 personer Grupp III - Övriga (22% av samtliga medlemmar). Obs! en person är representerad både inom Konstnärer och Övriga. Dessutom tillhör sex personer från de tre olika grupperna projektets första referensgrupp, konstföreningens styrelse. En sammanställning av deras enkätsvar finns som bilaga 5. Denna grupp har i december 2004 växlat medlemmar. 1.3 Fortbildnings-, inspirations- och temadagar Fortbildnings- och inspirationsdagarna har skiljt sig åt i innehåll och längd, bland annat har de medverkande fått besöka konstnärer, delta i konferenser, se utställningar och möta personal inom institutioner för samtidskonst. Behovet av fortbildning lyfter flera bland skolpersonalen fram och hävdar att det är viktigt med exempelvis guidade visningar av samtidskonst. De säger att genom de nycklar de får till konsten stimuleras och föds det genuina intresset för samtidskonst, som de sedan kan föra vidare till sina elevgrupper. Det är också viktigt att känna sig trygg och behärska språket som tillgängliggör den samtida konsten, för att själv våga kliva in i en vägledande roll, som lärare. En lärare säger att: Det är viktigt att kunna tolka samtida bilder och bilder av sin samtid. Särskilt viktigt är det i rollen som lärare när man ständigt befinner sig i en utbildnings- och utvecklingsprocess. 2 Eva-Lotta Sandberg vikarierar för Maria Carlgren som konstkonsulent i Västra Götalandsregionen fr o m 2004-10-01. Tidigare konstpedagog/utställningsproducent vid Regionmuseum Västra Götaland samt projektledare för projektet/konstpedagogiska vandringsutställningen Genus & Media, ett samarbete med SOS-projektet. 4

Det är många lärare som säger sig ha blivit tryggare och starkare i att göra just det, tolka samtida bilder och bilder av sin samtid, genom SOS. Därtill får de chans att möta kollegor och andra för att utveckla sina personliga nätverk. Jag återkommer till det här senare. Sammantaget har fortbildnings- och inspirationsdagarna inneburit mycket positiv respons i enkätundersökningen. 1.4 Konstprojekt i skolor Fem konstprojekt har initierats och genomförts inom SOS regi. De är: Extreme Skol Makeover, konstnären Tina Carlsson har arbetat i ett skolgårdsprojekt med särskoleelever från Fässbergsgymnasiet i Mölndal. Visuell visklek, konstnären Marie Bondeson har drivit en visklek mellan elever i årskurs 9 i landsortsbyn Sollebrunn och jämnåriga elever i invandrartäta Hjällbo, Göteborg. Fem gånger Bäckäng, konstnären Staffan Hjalmarsson har besökt Bäckängsgymnasiet i Borås. Smink, players och rakade ben, konstnären Marie Bondeson har låtit elever i årskurs 9 på Åbyskolan i Mölndal fundera på skillnaden mellan killar och tjejer i ett videofilmsprojekt. Vem är du i dina drömmar?, konstnären Marie Bondeson har drivit ett fotoprojekt med elever på IV-programmet i Uddevalla. Ytterligare några konstprojekt har genomförts som en följd av kurser för lärare. De sistnämnda har främst varit ett samarbete mellan elever och lärare, exempelvis i form av en performance, men med stöd av den kursledande konstnären. Genom telefonenkäterna tonar en mycket positiv bild fram av konstprojekten i skolorna. De har varit över och enligt förväntan, genom att samtidskonsten ses som en viktig resurs i skolan med förmågan att ge lärarna (vad de själva uppger i enkäten) ett nytt förhållningssätt till lärande. De enskilda lärarna har medverkat av nyfikenhet och av vilja att utmanas och utvecklas i yrkesrollen. Projekten har resulterat i dels nya perspektiv på samtidskonsten, men också på skolan som arbetsplats. Flertalet har dock inte upplevt särskilt mycket intresse eller engagemang från annan skolpersonal. Alla har mycket med sitt, är en vanlig kommentar. Det som dock går att ifrågasätta vad gäller detta, är hur ett kreativt och fruktbart nätverk på regional nivå ska kunna fungera, om det inom skolans egna väggar inte gör det. Några av de effekter som de av SOS initierade konstprojekten har haft är följande: 5

Inom ett av regionens estetiska program på gymnasiet, med inriktning Bild och Form, har arbetet med en konstnär uppskattats mycket, bland annat eftersom det fyllde lite av det tomrum som bristen på Arbetsplatsförlagd utbildning utgör. En konstnär som tagit ett bildlärarvikariat mycket på grund av att det pågick ett konstprojekt inom det lärarlag som hon skulle arbeta i säger: Jag tycker att det behövs mera sådant. Det är utvecklande att bryta gränser för elever och lärare. Som konstnär är det tråkigt att den vanliga människans bild av konst ligger långt ifrån konstnärens. Om skolan kan överbrygga det vore det jättebra! Vidare angående konstprojekten säger en lärare: Det är viktigt att ta in moderna medier och öppna sig gentemot aktuella samhällsfrågor. Jag har hittat sätt att jobba för detta nu. En annan lärare säger att konstprojektet på hennes skola har genererat: Ökad medvetenhet hos eleverna i exempelvis könsrollsdebatten och integrering mellan ämnen med samtidskonsten som bas. Samtliga av de tillfrågade bland skolpersonalen skulle vilja medverka i ett konstprojekt igen. Motiveringarna präglas av uppfattningar som: det är stimulerande, kul att möta människor utanför skolans ramar, intressant, positivt, lärorikt, utmanande, spännande, lustfyllt, nyttigt, ger mycket, det är roligt att bryta traditioner och det berikar eleverna. De säger därtill att samtidskonsten är viktig som historiedokument, konst är ett viktigt kommunikationsmedel, det är utvecklande för skolan som helhet, skapar diskussion, är inspirerande och tillför något till utbildningen. 1.5 SOS-projektets regionala spridning Den regionala spridningen av evenemangen har under 2004 varit bred SOS-arrangemang har funnits i 14 olika kommuner. De fem (ovan nämnda) primära konstprojekten i skolorna, i SOS regi, har varit i Göteborg, Mölndal, Borås och Alingsås (Sollebrunn). Den konstpedagogiska vandringsutställningen Genus & Media med temadagar som pedagogisk verksamhet för elever och lärare, har visats i följande kommuner på konsthallar och bibliotek: Färgelanda, Mellerud, Ale, Vänersborg, Vårgårda, Bollebygd, Uddevalla och Åmål. Inspirationsdagarna har främst ägt rum i Göteborg, delvis på grund av att de institutioner och konstnärer som projektet har arbetat med. SOS samarbetar även med ett annat projekt med inriktning på skola och konst. Det är Kontinua ett skapande flöde framåt, som utgår ifrån Nordiska Akvarellmuseet och arbetar med skolor på Tjörn och i Mölndal. Vad gäller medlemmar är SOS-projektet i ständigt växande. I slutet av 2004 var 16 av Västra Götalandsregionens 49 kommuner representerade genom skolpersonal. Varje kommun har 1-12 6

medlemmar med skolanknytning. Detta innebär att man är på god väg då en tredjedel av medlemmarna bland skolpersonalen gått med i SOS under det senaste halvåret även om man har en bra bit att gå innan alla kommuner är engagerade. Genus & Media -utställningen, som Regionmuseum Västra Götaland skapat i samarbete med SOS och ett av konstprojekten i skolorna, är de evenemang som har sträckt sig över kommungränserna. SOS samarbetsparters (regionala institutioner) har bidragit till ökad regional spridning av projektet. Många lärare uttrycker att SOS är viktigt som just ett regionalt projekt och att man bör fortsätta att också rikta sig utåt utanför städerna och behålla sin öppenhet och bredd ur detta perspektiv. 1.6 SOS-projektet som nätverk De sätt på vilka så gott som alla medlemmar har kommit i kontakt med projektet, är genom olika, redan etablerade nätverk. Många har värvats genom projektledaren och konstkonsulenten Maria Carlgren, andra genom regionala bildlärarträffar och ytterligare andra genom någon kollega/vän. Intervjuerna visar att lärarna upplever det som om verksamheten främst har bestått av sammankomster. För att skapa ett nätverk inte bara ur projektets synvinkel utan också i den enskildes ögon krävs bland annat återkoppling och kontinuitet, jag återkommer till detta i del 3 Analys och förslag till utveckling. Representanter för utbildning, för det fria konstlivet och för institutionerna säger dock att de uppskattar SOS som forum för kontakter inom de respektive yrkesområdena. Dessa kontakter har möjliggjort ett ökat antal besök på institutionerna, att de nu har mer kunskap om vilka vägar det finns att gå för framtida egna och gemensamma projekt och lån av verk/informationsmaterial med mera främst från Sveriges Konstföreningar. Exempel på det sista är lärare i mindre landsortsskolor, som uttrycker stor glädje över att få tillgång till samtidskonst, som annars är förbehållet storstadsskolor. Projektets potential för att utgöra ett nätverk, som är ämnes- och åldersöverskridande redogörs för i följande kapitel. 1.7 Fördelning av lärare över ämnesområden och årskurser SOS-projektet har varit öppet för lärare som arbetar i årskurs 6-9 och på gymnasienivå inom samtliga skolor i Västra Götalandsregionen, med fokus på bild, media, historia, filosofi, svenska och samhällsorientering. Allt eftersom har projektet dock öppnats upp till att inför 2005 gälla samtliga årskurser och alla ämnen inom både grund- och gymnasieskolan. Bland de 66 intervjuade personerna som arbetar inom skolan återfinns exakt en tredjedel inom grundskolan och två tredjedelar inom gymnasiet. 7

Av de 66 intervjuade personerna bland skolpersonalen är 61 lärare, fördelade över ämnesområdena på följande vis (obs! tre personer finns representerade både inom svenska och bild. Dessutom finns en person inom svenska, bild, samt särskolan): Bild: 33, dvs 50% (varav elva arbetar med det estetiska programmet gren Konst och Form, 14 är endast bildlärare och övriga åtta är bildlärare i kombination med andra ämnen. Svenska: 16 (varav alla utom en undervisar i svenska i kombination med andra ämnen) Samhällsorienterade ämnen och historia: 1 Övriga ämnen (omvårdnad, idrott, teater, dans, hushållskunskap, media): 7 Särskola: 3 Individuella programmet: 2 Klasslärare på grundskolan: 4 Rektorer: 4 Folk- och skolbibliotekarie: 1 1.8 Närvaro och deltagande I snitt har det varit cirka tolv deltagare på de fortbildningsträffar SOS-projektet och dess medpartners har anordnat. Det tänkta taket för dessa grupper har varit 30 deltagare. Det visar sig påtagligt under intervjuerna i vilken hög utsträckning som den enskilde läraren endast medverkat under ett fåtal tillfällen. 45 av 66 bland skolpersonalen säger att de Aldrig eller endast Ibland har medverkat, i relation till de aktiviteter de har erbjudits. Det är bara några få som inte tilltalas av utbudet. Majoriteten av de 45 hävdar istället å ena sidan sitt intresse för SOS-projektet och å den andra sidan svårigheten i att ta del av utbudet på grund av tidsbrist. Detta beror dels på att när aktiviteterna ligger utanför arbetstid finns det privata skäl som ligger till hinders och dels att när det sker under arbetstid är det ofta svårt att få tillstånd från skolledning att ta ledigt och/eller få vikarier. En annan orsak till varför många medlemmar inte deltar i högre utsträckning är platserna. Man upplever det svårt att ta sig från en ort till en annan för en 2-3 timmarsträff. Samtidigt säger många att de uppskattar den frihet och flexibilitet som projektets form innebär. Aktiviteterna annonseras via e-mail och sedan är det upp till den enskilde att välja om han/hon vill delta beroende på intresse, tid och praktisk möjlighet. Detta beskrivs som positivt bland annat av de lärare vars arbete är mer intensivt i perioder kring terminsslut etc. 8

2. REDOVISNING AV RESULTAT 2.1 SOS-projektet ur skolpersonalens synvinkel Den samlade bilden som enkätsvaren visar på är att de främsta motiven för skolpersonalen att medverka i SOS-projektet är att de har haft Intresse för samtidskonst, Ville arbeta med samtidskonst i skolan och Ville utveckla nya metoder för lärande. Hela 62 personer av 66 säger att projektet varit enligt eller över förväntan. Två tredjedelar upplever att de har kunnat använda sig av de kunskaper och erfarenheter som de har fått via SOS i sin undervisning. Mycket av verksamheten har hittills legat utanför arbetstid och arbetsplats. Det märks också genom att en fjärdedel av de intervjuade svarar på frågan: Hur har din arbetssituation påverkats av ditt engagemang i SOS? med Högre arbetsbelastning utan ersättning. Det har alltså inneburit ett merarbete utan lön, även om var tredje säger att det inneburit Utveckling av min yrkesroll. I övrigt sammanfattar skolpersonalen sina erfarenheter av projektet med ord som jättekick, oerhörd stimulans, ett imponerande utbud, givande, inspirerande, intressanta ämnen, lärorikt, många roliga saker, väl genomfört, gediget program och fortsätt! De säger också att det har givit impulser, idéer och kontakter. Dessutom påminner en lärare om yrkesrollen, hon säger att: Det är roligt att få som lärare och inte bara ge. Samtalen med skolpersonalen visar att en del av utbudet inom projektet behöver riktas tydligare mot en viss typ av målgrupp bland regionens lärare. Detta på grund av de skilda typerna av kompetens, som de olika lärarna har och på arbetets karaktär och därav deras varierande behov av yttre stimulans. Därför följer härmed ett förslag på uppdelning av skolpersonalen i sex olika grupper. 1. Bildlärare som arbetar på grundskolan och bildlärare på gymnasieskolan som arbetar med Estetisk verksamhet, 50 poäng inom gymnasieutbildningar, som i övrigt inte är inriktade på estetiska ämnen. 2. Lärare på gymnasienivå i estetiska ämnen på estetiska program som Bild och Form eller Design. 3. Lärare på grundskolenivå. 4. Lärare på gymnasienivå. 5. Lärare för elever med speciella behov, exempelvis inom Individuella programmet, på skola för hörselskadade elever eller inom särskolan. 6. Skolledare. Utifrån denna uppdelning skiljer sig upplevelserna av SOS åt något. Flertalet av lärarna i grupp ett upplever SOS som mycket positivt. De säger att det finns ont om fortbildning inom Bildämnet och framförallt inom samtidskonst. Därutöver beskrivs arbetet som bildlärare ofta lite ensamt. 9

Möjligheten att genom SOS möta kollegor, konstnärer m fl och knyta kontakter med människor i liknande situationer, det beskrivs som mycket positiv. Lärarna i grupp två däremot har upplevt utbudet som gediget och intressant, men inte alltid på rätt nivå för de redan insatta. Den nytta SOS främst har haft för dem är som fortbildning för lärarna inför den kurs i Nutida konst, som ingår i Bild och Form programmet. Både lärarna i grupp tre och fyra är mestadels positiva. I grupp fyra varierar det dock mycket utifrån den inriktning som utbildningen har och i grupp tre har några upplevt att fokus legat på lite äldre elever (vilket också var tanken). Grupp fem är de lärare som tycks ha haft allra mest vinning av SOS. Det verkar som om detta dels beror på behovet av andra typer av kommunikationsvägar i grupper med elever med kommunikationshinder eller i grupper med vad en lärare kallar för trasiga själar. Dels får man lätt intrycket av att det är lärare inom detta område som är mest öppna för andra typer av angreppssätt i läroprocessen, vilket underlättar inblandningen av samtidskonst i skolan. Den sjätte gruppen har endera deltagit i rollen som samarrangör eller som arbetsledare. Det är uppenbart hur viktigt det är att ge arbetsledare en tydlig bild av projekt som riktar sig till personal eller skolan. Det är därtill viktigt att om möjligt underlätta för arbetet ute i skolan. En av rektorerna säger om SOS att: Nu har jag lärt mig hur man kan samverka med konstnärer och lägga upp ett sådant jobb. 2.2 SOS-projektet ur konstnärernas synvinkel SOS har för konstnärerna inneburit en arbetsmöjlighet och därigenom en chans till försörjning inom den egna professionen. SOS har dessutom förstärkt skolans potential som arbetsplats och skapat kontakter inom skolvärlden. Konstnärerna säger att de uppskattar möjligheten att få sprida kunskap om konst och arbetet med att förankra konsten utanför dess egen värld. En konstnär säger att: Det är viktigt att konstnärer får komma ut i skolan och använda sin kompetens för konstbildning, speciellt inom samtidskonst. SOS har också inneburit givande möten och erfarenheter. En av dem säger att: Det har varit en bra erfarenhet med kravet på pedagogisk tydlighet och ödmjukhet samt att kunna vara auktoritär inom konstområdet i kombination med ödmjukheten. SOS har även betytt ett ökat samarbete med institutioner för konst och kultur inom Västra Götalandsregionen för konstnärernas del. Flera av dem lyfter också fram den frihet de upplevt sig få, till trots de två välstrukturerade organisationerna de har samarbetat med: skolan och Västra Götalandsregionen. 10

2.3 SOS-projektet ur samarbetspartnernas, d v s föreläsarnas och kulturinstitutionernas synvinkel För föreläsarna har SOS inneburit nya impulser och idéer genom mötet med skolrepresentanter, kollegor och andra. Det har gett denna grupp en förstärkning och breddning av kontaktnätet. Angående arbetet med Genus & Media säger en föreläsare från det mediekritiska nätverket Allt är möjligt, att hon särskilt har uppskattat samarbetet med konstnärer och konstpedagoger. Detta eftersom hon upplever att föreläsningarnas budskap blivit starkare genom att de tillsammans under temadagarna har kombinerat olika språk eller angreppssätt. Detta har också varit mycket uppskattat i elevgrupperna och bland skolpersonalen. En del säger också att SOS har gett dem argument för att motivera sin egen verksamhet med. SOS har dessutom inneburit att andra projekt och institutioner har kunnat använda sig av SOSprojektets struktur och verksamhet för att själva nå ut med sitt och vice versa. En konstpedagog hävdar att: Skolverket borde stödja det museipedagogiska arbetet. I museernas verksamhetsplan står det att man ska nå ut i skolorna, men i skolornas läroplaner står det inte att man ska möta museerna. Jag hoppas att SOS inspirerar skolpersonal till att utnyttja kulturinstitutionerna i regionen. En väsentlig del av samarbetspartnernas arbete är riktad just mot skola och utbildning. SOS är därför viktigt ur deras synvinkel, eftersom SOS ger en möjlighet att se på den egna verksamheten ur skolans perspektiv. En representant för en av de institutioner SOS samarbetat med säger att Det är viktigt att se lärares syn på Konsthallens verksamhet. Andra kommentarer är Jag ser eleverna med fleras reaktioner och lär mig på det. Genom erfarenheterna av SOS, säger flera att det är lättare att förstå hur lärare och elever tar till sig exempelvis utställningar och också vad de inte tar till sig. 2.3 SOS ur ett regionalt perspektiv I kapitel 1.5 SOS-projektets regionala spridning, fick vi se att under endast 2004 var evenemangen spridda i 14 olika kommuner och skolrepresentanter fanns i 16 av de 49 kommunerna i Västra Götalandsregionen. Personalen inom Enheten för Konst- och Kulturutveckling, dvs enhetschefen, projektkoordinatorn, konstkonsulenterna och en danskonsulent säger att SOS-projektet å ena sidan är mycket tids- och resurskrävande och att det måste förankras ytterligare; Skolledarnivån är väldigt viktig! Å andra sidan har de, genom SOS, fått många tankeställare, det har påverkat synen på konst och understrukit vikten av den pedagogiska idén, synliggjort utvecklingsmöjligheter och möjligheter för konsten att medverka i skolutvecklingsarbetet. Det har varit värdefullt och lyckosamt. Jag har fått större kontaktyta, vidgat nätverk angående hur man kan arbeta med samtidskonst och skolan. Det har varit spännande, intressant och en nyskapande vitamininjektion. 11

De tror dessutom att inför framtiden behöver SOS fokusera än mer på den konstnärliga processen och väva in verksamheten och konstprojekten i skolans egen struktur. Dessutom behöver SOS vara ett diskussionsnätverk och involvera lärares yrkesroll ännu mer. Fler aspekter och delar behövs. 12

3. ANALYS OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING I stort sett samtliga medlemmar framhåller att utbudet hittills har präglats av kvalitet och att det har varit mycket uppskattat. Men för att verksamheten och projektidén inte i slutändan ska ha visat sig bestå av en lång rad kvalitativa punktinsatser, utan att det istället ska ha varit ett projekt som genererat fruktbara processer, så tycks det krävas framförallt fem typer av satsningar inför framtiden: ökad förankring större tillgänglighet kontinuitet, återkommande verksamhet och uppföljningar framställande av arbetsmaterial och arbetstekniker tydligare nätverksbildning Reaktionerna kring de förslag inför förbättring och utveckling av projektet som presenteras i enkäten är fördelade mellan de olika alternativen (1. Förankring på rektorsnivå, 2. Förankring på kommunalpolitisk nivå, 3. Som museiverksamhet, 4. Som universitetskurs, 5. Som delkurs på lärarutbildningen, 6. Som gymnasieprogram för både lärare och elever, 7. Fortsätta i befintlig form, 8. Ingen uppfattning och 9. Annan uppfattning, nämligen:). De visar dock att majoriteten först och främst vill att SOS fortsätter i befintlig form, fast bättre förankrat. SOS-projektet uppskattas alltså i sin nuvarande form bland annat på grund av sin flexibilitet, kvalitet, funktion som fortbildare samt den inspiration, som medverkan ger. Det finns dock några saker att gå närmare in på inför ett fortsatt arbete med projektet. 3.1 Vikten av förankring och att låta konsten komma till skolvärlden snarare än lärarna till konstvärlden Projektets fokus ligger i dagsläget på lärarna. Mycket av utbudet har utgjorts av lärarfortbildning och inspiration för att ge lärare kunskap om och inblick i den samtida konsten. Varför, kan man fråga sig, vill man göra det? Jo, därför att man vill påverka miljö och läroprocesser i skolvärlden genom den samtida konsten. Genom att hos lärarna förankra intresset och tron på samtidskonstens potential i skolan, hoppas man att detta kan bli verklighet. Mycket av SOS-projektets tyngdpunkt har därmed legat på verksamhet utanför skolan. Projektet riktar sig alltså till yrkeskategorin lärare och många beskriver därför att de möter projektets olika delar just utifrån sin yrkesroll. Därför är det viktigt för deltagarna att SOS-projektet ger dem något inte bara som människor, utan också i just rollen som lärare. 13

Om möjligt bör det i framtiden satsas på de lärare som nu har fortbildats inom samtidskonst och hjälpa dem att ta vara på den kompetens som de har skaffat sig. Fortbildningen kan ses som steg ett och konstprojektet (eller andra former av lärandeprocesser där konstnärlig kompetens tas tillvara) som steg två. På så sätt kan inspiration, kunskap och erfarenhet av SOS och samtidskonst användas på ett konkret sätt i skolorna. Detta kan bland annat ske genom förankring. Behovet av att förankra både verksamhet och idéer framstår som central inför ett fortsatt arbete med SOS och liknande verksamheter. För lärare behövs förankring på skolledarnivå för att få medverka i fortbildning och för att få ta del av de resurser som erbjuds. Ett bland skolpersonalen återkommande motiv för tydligare förankring inom skolledning och på politisk nivå, är att fortbildning för yrkesgruppen lärare bör ligga inom arbetstiden i större utsträckning och ej främst vara upp till den enskildes privata intresse och prioriteringar. För skolledare i sin tur behövs det politiska stödet som innebär att satsningarna blir möjliga. Förankring handlar dock inte enbart om att intressera lärare såväl som rektorer och politiker för samtidskonst. Det är minst lika viktigt att väva in projektets verksamhet i skolans struktur, som det är att applicera SOS-projektets utbud på den redan schemalagda, planerade, kursplansbundna verkligheten ute i regionen. Det är viktigt att i god tid räkna med förberedelse, museibesök, arbete kring utställningar, ämnesöverskridande projekt, tematiskt arbete etc. Tidigare har jag nämnt att majoriteten lärare säger att det inte är projektets utbud som fått dem att endast delta ibland eller inte alls, utan avstånden och tidsbristen. De skulle alltså som ett komplement till en tydligare förankring i skolan föredra om aktiviteter utanför skolans ramar var mer knutna till det lokala än det regionala kulturlivet, alternativt att samtidskonsten kom mer till dem än tvärtom. Andra sätt att tackla detta vore att exempelvis låta delar av SOS bli del av det kommunala utbudet av fortbildning och att man arbetar för kulturdagar som komplement till friluftsdagar. Därtill kan man fokusera på lärarlag snarare än enskilda lärare för att förankra arbetet i en grupp snarare än i enskilda individers insatser. Dessutom efterlyses fler konstprojekt, kunskap om vad de går ut på och hur man initierar sådana på sin egen skola. Vi kan under kapitel 1.4 Konstprojekt i skolor se vilken effekt de genomförda konstprojekten har haft bland de individer/grupper samt i de miljöer som de verkat inom. Ett annat exempel på hur man kan väva in konst i skolmiljön och läroprocessen föreslår en före detta länskonstnär i Västra Götalandsregionen. För några år sedan drev hon på en mindre skola ett Konstskola-projekt. Helt kort bestod det av ett möte mellan skolan och 7 lokala konstnärer uppdelat i verkstäder under temadagar. Detta generade, rent konkret, en utställning av konstnärernas verk i skolans matsal, utställning av barnens verk i kommunens galleri och ateljébesök för skoltidningsrepresentanter, det vill säga man medvetandegjorde också den verksamhet som pågått. 14

Mer förankring är också önskvärt utifrån andra än skolpersonalens perspektiv. Föreläsare från Genus & Media-utställningens pedagogiska temadagar hävdar att förankring krävs för att effekterna av det de själva kommer med ska bli större. Även Genus & Media -konceptet det vill säga kombinationen utställning i skolornas närmiljö, konstpedagogiska visningar, mediakritiska föreläsningar och fanzine-workshops kan ses som en typ av förankring. En föreläsare från det mediekritiska nätverket Allt är möjligt framhåller exempelvis att deras föreläsningar får mer effekt om de är en inledning till, alternativt en del av ett jämställdhetsarbete, snarare än en enstaka företeelse. I många skolor är genus- och jämställdhetsmedvetenheten så gott som obefintlig, säger hon. Om man har förankrat idén blir resultatet av Allt är möjligts föreläsningar tydligare. Detta är alltså några sätt på vilka man i fortsättningen skulle kunna ta tillvara på lärarnas nya kompetens, närma sig läroprocesserna i skolan och uppfylla syftet med SOS, d v s att låta samtidskonsten bli en resurs i grund- och gymnasieskolan. 3.2 Utformning av studiematerial Många lärare uttrycker både svårigheten och tidsbristen inför att omvandla den inspiration som de fått genom SOS till lektionstillfällen, delmoment eller angreppssätt. Flera uttrycker också att skolan är en tungrodd organisation. De säger att för att kunna integrera samtidskonsten i skolan krävs det bearbetning och genomtänkta strategier. Och för att nå lärare krävs handfasta mallar, konkreta förslag, diskussionsämnen, övningar och handledning. En utvecklingsmöjlighet för SOS skulle kunna vara att som en del av projektet ha ett utvecklingsforum för konkret arbetsmaterial för lärare, det vill säga en eller flera arbetsgrupper som utvecklar hjälpmedel för undervisning i och med hjälp av samtida konst. Företrädesvis bör detta ske med hänsyn tagen till de olika kategorier av lärare som angavs i kapitel 2.1 SOSprojektet ur skolpersonalens synvinkel. Det poängteras dock från lärarhåll vikten av att arbetsmaterialet är utformat av eller tillsammans med skolpersonal. En lärare formulerade frågan: Vad är det lärarna vill ha? Det måste självklart vara utgångspunkten för ett sådant utvecklingsforum, för att samarbetet Samtidskonsten och Skolan ska kunna generera så mycket som möjligt. Samtidigt bör man nog också ställa frågan Vilken potential har samtidskonsten i läroprocessen?, vilket å den andra sidan kräver konstnärer/ konstvetare/konstpedagoger som deltar i den arbetsmaterialsutformande processen. 3.3 Förslag till ökad närvaro och deltagande Sammantaget kan man angående närvaro och deltagande säga att för att utveckla och förbättra tillgången till det som SOS erbjuder skulle man kunna göra följande saker: 15

Förankra utbudet hos skolledningen så att lärarna får tillstånd att ta del av den fortbildning som SOS erbjuder. Presentera utbudet i god tid så att det finns möjlighet att planera lektionstillfällen på så sätt att den ordinarie läraren kan vara frånvarande. Erbjuda aktiviteter spridda över regionen så att lärare som arbetar långt från exempelvis Göteborg har möjlighet att närvara. Försöka låta samma aktiviteter, exempelvis kurser, ske på flera platser i regionen så att inte bara de redan frälsta alternativt de nära boende/arbetande känner att de kan medverka. Om möjligt låta aktiviteter komma till lärarna och inte framförallt kräva att lärarna ska komma till aktiviteterna. 3.4 Utveckling av SOS, som nätverk Som jag har nämnt tidigare är nätverksbyggande en central del av SOS-projektet. Något man dock kan undra över är Vad utgör ett nätverk? och Ur vilket/vilka perspektiv existerar ett nätverk? Är det möjligt att skapa ett nätverk? Eller bör man lägga fokus på att ge ett nätverk möjlighet att skapa sig själv? Och hur skapar man sådana möjligheter? Nätverksbyggandet inom SOS upplevs i den nuvarande formen som positivt, men skulle inför framtiden bland annat kunna vidareutvecklas med stöd av följande punkter: Genom lokala inte bara regionala nätverk, både bland skolpersonalen och tillsammans med de lokala representanterna för samtidskonst. Genom ämnesrelaterade nätverksträffar. Genom att strukturera upp nätverket med ständigt uppdaterade medlemsregister. Genom tydliga ansvarsområden. Genom tydligt angivna kontaktpersoner på skolor, institutioner, inom kommunerna etc. Genom kontinuitet och återkoppling. Den sista punkten kontinuitet är basen för att ett nätverk ska kunna vara ett nätverk och inte bara inspirerande mellanmänskliga möten eller främst verka utifrån organisationens perspektiv. Det är också basen för att individen själv ska uppleva sig vara del av ett nätverk. Ambitionen med detta kan vara att utgöra ett forum för kontakter där aktiviteter kan skapa sig själva och processer kan generera nya processer. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att just möjliggöra individens upplevelse av delaktighet i nätverket. En viktig fråga att ställa inför framtida verksamhet är därför Hur kan man stimulera att nätverket utvecklas både utifrån den enskildes och konstprojektets synvinkel? 3.5 Reflektion 16

Förutom att utgöra något extra, vara en punktinsats som ger energi, nya perspektiv och skapar nya samarbetsformer i skolvärlden är en central fråga i det här sammanhanget: Vilken roll kan samtidskonsten ha i skolan? Jo, bland annat har vi sett att samtidskonsten kan utgöra en behövlig så kallad alternativ kommunikationsväg, en källa till inspiration och något som stimulerar till oväntade tankebanor. Om vi därtill ser på skolan som en form av kunskapsbank och skoltiden som en period av väldigt mycket inlärning av metoder och fakta. Och vi kommer överens om betydelsen av att inte bara ta in, utan att också i nästa steg göra något av det inlärda, för att kunna internalisera det i var och ens omvärldsuppfattning och kunskapsförråd. Då kan man tänka sig att det problematiserande, diskuterande och undersökande angreppssättet som samtidskonsten karaktäriseras av har en självklar och kanske till och med nödvändig roll i den framtida skolan. 17

4. SAMMANFATTNING Denna delrapport bygger på en telefonenkätsundersökning, gjord under november och december 2004, med 93 av de 108 medlemmarna i konstprojektet SOS Skolan och Samtidskonsten. Rapporten är en del av utvecklingsarbetet med SOS, vars projekttid löper mellan VT03 och HT05. SOS Skolan och Samtidskonsten är ett regionalt konstprojekt i Västra Götalandsregionen. SOS vill uppmuntra och inspirera lärare att använda samtidskonsten som en resurs i skolan. Fokus har, under perioden 2003 2004, legat på lärare för årskurs 6-9 och gymnasiet, inom ramen för svenska, bild, media, filosofi, historia och samhällsorienterade ämnen i hela Västra Götalandsregionen. Fr o m 2005 riktar sig SOS till samtliga lärare och övrig skolpersonal inom grund- och gymnasieskolan inom samtliga ämnen. En tredjedel av de 66 intervjuade bland skolpersonalen arbetar på grundskolenivå, de övriga inom gymnasiet. Av den intervjuade skolpersonalen är 50% bildlärare och resten undervisar i olika ämnen med tyngdpunkt på svenska. Verksamheten inom konstprojektet SOS utgörs främst av fortbildnings-, inspirations- och temadagar för lärare, konstprojekt i skolor samt nätverksuppbyggnad. Hittills har det mesta av dess tyngdpunkt legat på just inspiration och därigenom på verksamhet utanför både skolans väggar och dess tidsmässiga ramar, vilket har inneburit kompetensutveckling och lagt grunden till ett fruktbart nätverk inom skolan och samtidskonsten i Västra Götalandsregionen. Lärarna som har medverkat upplever att de har fått nycklar till samtidskonsten och därigenom har deras intresse stimulerats och gjort det möjligt att börja föra in samtidskonsten i skolan. De samarbetande institutionerna, konstnärerna och olika typer av föreläsare upplever SOS positivt främst på grund av de kontakter och den struktur de kunnat använda sig av för sin egen verksamhet samt den inblick de har fått i skolpersonalens perspektiv på såväl samtidskonst, som deras eget arbete. Ur ett regionalt perspektiv är nu SOS genom medlemmar och verksamhet spritt i ungefär hälften av regionens 49 kommuner. Enkätundersökningen visar att majoriteten av medlemmarna vill att SOS fortsätter i befintlig form. Det som projektet dock behöver satsa på i nuläget, enligt alla parter, är förankring. Förankringen måste ske inom lärarkollegiet, på rektorsnivå, på kommunalpolitisk nivå och inom skolans egen verksamhet och struktur. Därutöver behövs fyra typer av satsningar: större tillgänglighet kontinuitet, återkommande verksamhet och uppföljning framställande av arbetsmaterial och arbetstekniker 18

samt tydligare nätverksbildning. Förteckning över intervjuade personer Skolpersonal Marianne Sevholt, klasslärare 4-5:a för döva & hörselskadade barn, Kannebäcksskolan i Göteborg. SOS: Arbetar tillsammans med konstnären Marie Bondeson i ett konstprojekt på skolan. Har varit på performance-kurs och inspirationsdagar. Maria Bergman, lärare i svenska och bild på Fjällskolan i Göteborg. SOS: Har tagit emot info från SOS under ett år. Lena Josefsson, lärare i franska, svenska och kulturhistoria på Agnebergsgymnasiet i Uddevalla. SOS: har varit med på inspirationsdagar och konferenser sedan starten. Dan Savik, lärare i svenska på Agnebergsgymnasiet i Uddevalla. SOS: Har varit medlem en månad, varit på temadag. Kajsa Frostensson, bildlärare på Sollebrunns skola i Alingsås. SOS: Har initierat konstprojekt med Marie Bondeson och varit på inspirationsdagar. Richard Ahlin, lärare i slöjd och bild, Sollebrunns skola i Alingsås. SOS: Har deltagit i några inspirationsdagar. Dan Elving, lärare i bild på högstadiet Ätradalsskolan i Ulricehamn. SOS: Har inte fått medverka på något för sin rektor. Lena Nordstierna, gymnasielärare i bild och svenska, Hulebäcksgymnasiet i Härryda. SOS: Har varit med på inspirationsdagar, performancekurs och i konstprojekt. Elin Lindoff, bildlärare på Båtmansskolan i Härryda. SOS: Har ej varit delaktig i något arrangemang. Maria Forsell, hushållslärare på Nya Lövgärdesskolan i Göteborg. SOS: Har varit på arrangemang. Marianne Nordström, bildlärare på Ytterbyskolan 7-9 i Kungälv. SOS: är mycket aktivt medverkande i de flesta inspirationsdagar/kvällar. Michael Ronnby, lärare i bild och media på Bäckängsgymnasiet i Borås. SOS: Har initierat konstprojekt med Staffan Hjalmarsson. Elisabeth Wahlström, lärare i bild på Lerums gymnasieskola. SOS: Har precis blivit aktiv. Ingela Andersson, rektor för gymnasiesärskola i Alingsås. SOS: Har vidarebefordrat information till sina lärare. Gunnar Karlsson, gymnasielärare i praktiska yrken, särskolan Krokslättsgymnasium, Mölndal. SOS: Har varit på inspirationsdagar och det finns ett pågående konstprojekt på Gunnars skola. Annicka Hed, svenska/franskalärare på högstadiet Sollebrunns skola i Alingsås. SOS: Har varit kontaktperson i konstprojekt med Marie Bondeson tillsammans med två andra lärare. Jenny Älmegran, gymnasielärare i svenska och psykologi på Agnebergsgymnasiet i Uddevalla. SOS: Har deltagit på vissa inspirationsdagar. 19

Vivianne Uddén, lärare i specialämnen på Individuella programmet på Margrethe Gärdeskolans i Uddevalla. SOS: Har varit med på nästan allt som erbjudits och har konstnär på skolan. Lena Carlsson, lärare i bild, svenska och matte på Krokslätts- och Fässbergsgymnasiets särskola i Mölndal. SOS: Har initierat ett konstprojekt och varit med på många inspirationsdagar. Berit Hermansson, mellanstadielärare på Sollebrunns skola i Alingsås. SOS: Har samarbetat med konstnären Mari Bondeson på skolan. Eva Stenlund, bildlärare på Klarebergsskolan i Göteborg. SOS: Har medverkat ibland, bl a under KONTINUA-konferensen på Nordiska Akvarellmuseet. Lena Gustavsson, lärare i svenska och bild på Fritslaskolan i Marks kommun. SOS: Har inte medverkat ännu, men har vilja och intresse att göra det. Petra Stenman, lärare i svenska, kultur- och idéhistoria på Donnergymnasiet i Göteborg. SOS: Har aldrig deltagit, men tagit del av information under ca 2 månader. Rebecka Widell, bildlärare på Mediaprogrammet; yrkesämnen, estetisk verksamhet och individuellt val på Munkebäcksgymnasiet i Göteborg. SOS: Har deltagit i inspirationseftermiddag på Göteborgs Konsthall och Genus&Media-temadag i Vara. Ingemar Persson, bildlärare estetiska programmet, karaktärsämnen på Lerums gymnasieskola. SOS: passiv medlem. Marie Christiansson, bildlärare på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. SOS: Har deltagit på fortbildningsdag på Göteborgs Konsthall och tagit del av tips. Patrick Hjort, bildlärare på Uddevalla gymnasium. SOS: Har inte deltagit i något på grund av tidsbrist. Maria Lans, lärare i bild på Kavelbrogymnasiet i Skövde. SOS: Har varit på en temadag för en månad sedan. Annika Martinsson, lärare i omvårdnad på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med ett par månader, sedan Genus och Media. Eva Malmqvist, adjunkt, svenska och engelska på Agnebergsgymnasiet i Uddevalla. SOS: Har arbetat med konst & dans (bland annat SOS) i skolan i ca 5 år, är mindre aktiv nu än tidigare på grund av avstånd. Jenny Svensson, lärare i svenska och engelska på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med ett par månader, sedan Genus och Media, som hon var med och såg till att det kom till Vårgårda. Daniel Wall, gymnasielärare i svenska och engelska på estetiska programmet på Uddevalla gymnasium. SOS: Har varit på inspirationsdagar och fortbildning, men säger sig inte varit särskilt engagerad. Ann Hemrell, vårdlärare på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med ett par månader, sedan Genus och Media. Ann Strandvik, bildlärare årskurs 6-9 på Hjällboskolan i Göteborg. SOS: Har varit på inspirationsdagar, videokurs och varit aktiv i konstprojekt på skolan. Katarina Frick, bildlärare på Åbyskolan i Mölndal. SOS: konstprojekt och inspirationsdagar, har varit/är med i Akvarellprokten SkolaKonst och Kontinua. 20

Kristina Karjel, speciallärare på särskola, Krokslättsgymnasiet i Mölndal. SOS: konstprojekt med Tina Carlsson och inspirationsträffar. Johanna Redelius, teaterlärare på Uddevalla gymnasium, estetiskt program. SOS: Har varit på videokurs (1 gång av 3). Martina Andersson, lärare i samhällskunskap och historia på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med ett par månader, sedan Genus och Media. Susanne Eklund, bibliotekarie på folk/gymnasiebiblioteket på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Var inblandad i Genus & Media. Åsa Rova, bildlärare på Estetiska programmet Bild & Form på Uddevalla gymnasium. SOS: var med i styrelsen från början. Har varit på inspirationstillfällen etc. Karin Elmgren, är konstnär men vikarierar nu som bildlärare på mellan och högstadiet, Sollebrunns skola i Alingsås. SOS: tog vikariatet pga SOS, är ansvarig för konstprojekt. AnnaCarin Söderberg, lärare i hörselklass, mellanstadiet Kannebäcksskolan i Göteborg. SOS: Konstprojekt, performancekurs, inspirationsdagar. Karin Gyllensten-Bolin, lärare i bild på estetiska programmet Bild och Form på Lerums gymnasieskola, undervisar i Nutida konst. SOS: inspirationsdagar. Ditte Hesslegård, bildlärare på estetiska programmet Bild och Form & Design på Lerums gymnasieskola. SOS: Har varit på inspirationsdagar. Kristian Ribberström, lärare i svenska och engelska på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med ett par månader, sedan Genus och Media. Rafic Aoudi, lärare i bild på estetiska programmet Bild och Form på Schillerska gymnasiet i Göteborg. SOS: har inte deltagit ännu. Annas Tagesdotter, lärare i Bild & Form för gymnasiet och på kulturskolan ålder 6-18 på Kungsbacka Kulturskola. SOS: har bara läst info. Karin Kängström, programanssvarig för IV-programmet på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med på inspirationsdagar. Stefan Carmesund, lärare i idrott och engelska på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med ett par månader, sedan Genus och Media. Inger Bernholdsson, textilkonstnär och pedagog, vikarierande lärare i Bild och Form på Frölundagymnasiet, tidigare vikarie på Hjällboskolan. SOS: genom tidigare vikariat aktiv inom konstprojekt med Marie Bondeson; performancekurs + performance i skolan, vidokurs och inspirationstillfällen. Maritha Kylén, bildlärare i Bild och Form på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan. SOS: Har tagit del av informationen och lånat film från Sveriges Konstföreningar genom SOS. Donald Wallström, bildlärare på Estetisk verksamhet på Uddevalla gymnasium, Östrabo. SOS: Har varit på inspirationstillfällen etc. Linda Ivarsson, lärare i svenska samt barn- & fritidskunskap på Sundlergymnasiet i Vårgårda. SOS: Har varit med ett par månader, sedan Genus och Media. Carla Karlsson, medialärare i foto och rörlig bild på Fågelviksgymnasiet i Tibro. SOS: Har varit med någon månad, varit på videokurs. Carina Johansson, förskolelärare årskurs 1 och 2, mest bild och svenska på Heneskolan i Skövde. SOS: varit med 6 månader, mycket aktiv. 21

Hillevi Larsson, lärare i estetisk verksamhet, musik, svenska och ledarskap på Kavelbrogymnasiet (byggare, rörmokare, elektriker mfl) i Skövde. SOS: en månad, var på Genus och Media och Kontinua -konferensen. Pia Wretlind, rektor Åbyskolan i Mölndal och projektledare Kontinua. SOS: samarrangör genom Kontinua. Projekten har varit varandras referenser och har samarrangerat evenemang. (finns även representerad under Övriga, fråga 1-9) Sören Pettersson, rektor Sollebrunns & Stora Mellby skola (förskola årskurs9) i Alingsås. SOS: Var informerad. Har följt och stöttat konstprojekt på Sollebrunn. Erik Ivarsson, rektor på Kannebäcksskolan (skola för barn med dövhet, språkstörning och hörselskada) i Göteborg med regionalt upptagningsområde. SOS: Konstprojekt och inspiration. Barbro Hegen, bildlärare på Estetiska programmet på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan. Ingrid Moeschlin, danspedagog på Estetiska programmet med dansinriktning på Uddevalla gymnasium. SOS: Var aktiv inom förstudieprojektet, varit på Samtalsdagar på Nordiska Akvarellmuseet. P.K. Mahanandia, bildlärare på grundskolan Engelbreksskolan i Borås. SOS: blev medlem under hösten genom videokurs. Annette Forsberg, lärare i svenska och historia på Agnebergsgymnasiet i Uddevalla. SOS: satt i styrelsen första året + temadag. Maria Magnusson, lärare i bild och slöjd på Hjällboskolan (högstadium) och BräckeÖstergård (grundskolan) i Göteborg. SOS: Har deltagit i inspirationstillfällen. Lena Tidblom, bildlärare på Estetiska programmet på Hulebäcksgymnasiet i Härryda. SOS: var med i arbetet med ett performance Änglar finns de? på skolan med handledning av Staffan Hjalmarsson + inspirationsdagar. Pita Skogsén, teater- och bildlärare på Estetiska programmet på Hulebäcksgymnasiet i Härryda. SOS: var på performancekurs med Staffan Hjalmarsson och arbetade med performance på skolan., samarbetemed Valand + inspirationsdagar. Konstnärer Staffan Hjalmarsson, konstnär/konst- och sociologistuderande. Kursledare för 15 lärare i Performance våren 2004 och konstnärlig vägledare i performance-arbete ute i skolorna där kursdeltagarna arbetar samt konstnär i ett konstprojekt på Bäckängsgymnasiet. Marie Bondeson, konstnär och koordinator/konstnär för SOS 50% - 3 terminer. (finns även repr. under Övriga, fråga 1-9) Konstnär i tre konstprojekt i skolor. Tina Carlsson, konstnär och aktiv på Galleri Box. SOS: samarbete med Galleri Box pedagogiskt projekt för SOS-medlemmar, deltagare på Röda Sten under inspirationsdag samt konstprojekt på särskola i Mölndal. Anna Persson, konstnär. SOS: medverkade i konstprojekt och inspirationskvällar, bl a i sin ateljé. 22