Na#onell konferens för matema#kutvecklare 27 januari 2010
Regeringens målsä=ning 2003 (Direk#v #ll Matema#kdelega#onen) Eleverna i den svenska skolan uppvisar rela#vt goda resultat i interna#onella undersökningar. I den senaste s.k. PISA undersökningen ligger svenska elevers matema#kresultat något över OECD- genomsni=et, medan intresset för matema#k ligger något under. Det räcker inte, resultaten behöver bli bä=re. Regeringens ambi,on är a/ svenska elevers resultat skall vara ledande vid interna,onella jämförelser.
TIMSS 1995 och 2007 årskurs 8 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Elementär Medelgod eller över Hög eller avancerad Avancerad 1995 2007 OECD/EU 2007
TIMSS 2007 årskurs 8 Svenska elever presterar över genomsni=et i Aritme,k och i Sannolikhetslära och sta,s,k Svenska elever presterar under genomsni=et i Geometri och mycket under genomsni=et i Algebra Svenska elever ägnar i större utsträckning än elever från andra länder undervisnings#den år självständigt arbete
Skolinspek#onen 2009 Många lärare har o#llräckliga kunskaper om kursplanen Undervisningen är starkt läroboksstyrd Flertalet elever har inte kännedom om målen med matema#k Stor skillnad mellan resultat i prov och betyg Klasslärarsystemet styr i de lägre årskurserna Rektor som pedagogisk ledare
Strukturella förändringar Lärarutbildningen reformerades 1988 och 2001. Skolan kommunaliserades 1991 Friskolereformen 1992 En ny läroplan och nya kursplaner 1994 En ny läroplan för förskolan 1998
Vad har gjorts? Två stora utredningar Matema#ken i skolan 1986 Matema#kdelega#onen 2003-2004 Aktörer för a/ för a/ förbä/ra matema,kutbildningen Nämnaren Matema#kbiennaler och bienne=er PRIM- gruppen Na#onellt centrum för matema#kutbildning Lärarutbildare i Matema#k LUMA Sveriges Matema#klärarförening - SMaL Forskarskola i matema#kdidak#k Svenska matema#kdidak#kförening SMDF Svenska kommi=én för matema#kutbildning SKM Svenska matema#kersamfundet
Skolverkets satsningar Skriva Läsa Räkna satsningen Matema#ksatsningarna 2009 och 2010 Ma=ebron Satsningen på matema#kutvecklare
Matema#kutvecklare Tid för uppdraget 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0% 1-9 % 10% 11-19 % 20% 21-99 % Våren 07 Hösten 08 Hösten 09
Observa#oner Betydelsen av organiserade pedagogiska samtal Skolchefens och skolledningens roll Olika förutsä=ningar i olika kommuner
NCM:s roll Regionala och na#onella konferenser Webb- plats Li=eratur Rådgivning
Universitet och högskolor Kompetensutveckling Kontakt med forskare Lärarutbildningen VUF Många regionala utvecklingscentrumen är och har varit vik5ga för a8 skapa och underhålla kontakter mellan matema5kutvecklare och högskolor nätverk av regionala matema5kutvecklare
Sammanfa=ning Matema#kutvecklaren länken mellan vision och vardagsarbete Grundläggande krav Matema#kutvecklarnas arbete måste formaliseras Analyser, handlingsplaner och utvärderingar Skapa organiserade pedagogiska samtal på skol- och kommunnivå Möjligheterna a= utse matema#kutvecklare och ge dem #d för si= uppdrag får inte bero på kommunens ekonomiska situa#on Långsik#ghet och uthållighet
Förutsä=ningar för fungerande pedagogiska samtal Lärarnas ämneskompetens En posi#v inställning från skolchefer och skolledningar Input u#från NCM Universitet och högskolor - RUC.
Innehållet i det pedagogiska samtalet Kon#nuitet och progression Involvera förskollärarna i samtalet Mål a= sträva mot Algebra, geometri och problemlösning Matema#kundervisning och nya media