Omvårdnadshandledning i grupp utifrån olika perspektiv Kent-Inge Perseius, Specialistsjuksköt. i psykiatri, Docent Forsknings- coh utvecklingsamordnare Nyckeln kurs- och kompetenscenter för hälsopedagogik, Landstinget i Kalmar län www.ltkalmar.se/nyckeln Lektor Röda KorsetsHögskola, Stockholm Ulf Lundqvist
Problem Baserad Lärande (PBL) Är speciellt inriktad på att arbeta med interaktivt lärande i grupper: Studenter i lärosätesmiljö Patientutbildning Personalgrupper med olika fokus (utveckling av yrkesroll, verksamhetsutveckling)
Problembaserad Metod (PBM) En målinriktad pedagogisk metod som går ut på att stärka ett patient/klientcentrerat förhållningssätt och arbetssätt Centralt är förhållningssättet där man lyfter fram människors egna drivkrafter och vilja till utveckling Har sitt ursprung i humanistisk klientcentrerad psykologi och problembaserat lärande inom pedagogiken
Vad är Problem Baserat Lärande? Problem Baserat Lärande är en pedagogisk metod grundad i demokratiska principer där tanken är att de studerande ska vänja sig vid att ta eget ansvar för sitt lärande och att vänja sig vid att respektera andras åsikter, kunskaper och värderingar. Genom diskussion i grupp ökar möjligheten till ett både mer kritiskt och mer självkritiskt reflekterande. Egidius 1999
Problem Baserad Metod (PBM) Innehållet utgår ifrån gruppens egna frågeställningar och upplevda problem Metoden inriktad på att få gruppen att aktivt styra Erfarenhetsutbytet mellan gruppdeltagarna grunden Gemensamma kunskapsmål för gruppen I vissa fall arbete med färdigheter som acceptans, avspänning och mindfulness Individuella, egendefinierade förändrings- utvecklingsmål som deltagarna tar stegvis i sin egen takt Metoden tvingar på ett varsamt sätt till eget ansvar för utveckling
Problem Baserad Metod (PBM) 1. Börjar med att processa fram ett tydligt gruppkontrakt - Hur ska vi ha det när vi arbetar tillsammans 2. Nästa steg är en övergripande frågeställning, t ex - hur kan jag utvecklas i min roll som 3. Gruppen brainstormar kring övergripande frågeställning 4. Sorterar och vaskar fram teman 5. Framvaskade teman utgör en prel kursplan
1. VÄLJ TEMA / ÄMNE 7. UPPFÖLJNING KUNSKAPSMÅL / FÖRÄNDRINGSMÅL kunskap Nästa Träff 6. UTVÄRDERING VARVET RUNT 2. BRAINSTORMA / TÄNKA FRITT 5. VAL AV KUNSKAPSMÅL / förändring individuella FÖRÄNDRINGSMÅL 3. SORTERA och PRIORITERA subteman 4. DISKUSSION - ERFARENHETSUTBYTE
PBM-grupp 1. Välj Tema, ämne Första gången väljer handledaren ett övergripande frågeställning. T.ex: Hur kan jag utvecklas in min roll som? 2. Brainstorming Tänka fritt Här ska deltagarna skriva ner allt som de kommer att tänka på kring det valda temat. Det kan vara en fråga, ett påstående, en fundering, ett tips o.s.v. 3. Sortera och prioritera hitta teman och ämnen På den här punkten ska deltagarna sortera sina tänka fritt lappar i olika grupper. Här är det viktigt att gruppen själv får sortera som de vill och att alla är överens. När grupperingen är avklarad väljer gruppen demokratiskt det temat som känns mest angeläget att börja med. 4. Diskussion och erfarenhetsutbyte Gruppen diskuterar sina erfarenheter och kunskaper kring dagens tema. Handledaren antecknar (helst synligt för alla) under tiden sådant som kommer upp och som kan återföras till gruppen på nästa punkt.
5. Behov av kunskapsmål? Vad, Hur, När, Vem? Här tittar man utifrån diskussionerna vid förra punkten om det finns behov för ett gemensamt kunskapsmål för hela gruppen. Om det gör det bestämmer man också hur det ska gå till vem som gör vad och när. 6. Val av individuella förändrings- utvecklingsmål Det individuella målet väljer var och en av gruppdeltagarna. Oftast är det relaterat till dagens diskussioner men så är inte alltid fallet. Det som är viktigt här är att hjälpa deltagarna att välja realistiska mål, något som är genomförbart på ganska kort tid. Både deltagaren själv som valt mål och handledaren antecknar med fördel. 7. Utvärdering, Varvet runt Deltagarna får en stund att utvärdera spegla hur dagen varit. Bra om handledaren speglar gruppens arbete också - i positiv och konstruktiv anda. 8. Uppföljning Kunskapsmål/ förändringsmål Detta sker vid början av nästa träff. Följ upp kunskapsmål och de individuella målen. Vilka med krafter/motkrafter fanns det när det gäller det sistnämnda.
Centrala komponenter i PBM Tydligt kontrakt Innehållet utgår från deltagarna genom brainstorming. Man utgår från en fråga. Erfarenhetsutbytet mellan gruppdeltagarna är det centrala Alla processer sköts i gruppen, man undviker enskilda processer mellan enskilda deltagare och handledare Egenstyrda individuella mål för att utvecklas i sin yrkesroll där handledaren stöttar med hjälp av frågor.
I. Casehandledning utifrån stegvis problemlösning Fokus på gruppreflexioner och problemlösning kring case Har sitt ursprung i humanistisk filosofi, klientcentrerat arbetssätt och psykopedagogik
Gruppreflexion kring case med hjälp av stegvis problemlösning 1. Presentera case (vem som drar bestäms med fördel gången innan, om det inte är av mera akut art) 2. Förtydligande frågor från gruppen 3. Definiera vad som är det mest angelägna problemet / målet via diskussion i gruppen 4. Beskriv problemet / målet tydligt - på tavla etc. Den som äger caset ska köpa beskrivningen 5. Reflekterande samtal i gruppen brainstorma kring möjliga lösningar. 6. Den som kommit med case får värdera förslagen 7. Den som kommit med case får välja lösning (Vad) 8. Planera för genomförande den som sitter med ärendet tillsammans med gruppen (Hur? När? Var? Vem?) 9. Följ upp hur gick det? Medkrafter Motkrafter (nästa session)
II. Reflexion utifrån Orlandos omvårdnadsteori Gruppreflexion utifrån vårdarperspektiv Inspirerat av Ida Orlandos omvårdnadsteori
Reflexion utifrån Orlandos omvårdnadsteori Utgår från frågor: Vad ser jag? Vad tänker jag? Vad känner jag? Vad gör jag / hur handlar jag? Vad finns det för alternativa sätt att handla?