Fuxernaskolan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Daniel Magnusson F-6 och skolbarnomsorg Håkan Russberg 7-9
1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Skolans elever lärare och ledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringsåtgärder. Elever och föräldrar får bättre underlag för val mellan skolor. Föräldrar, politiker och andra intressenter får en god information om skolan. Detta leder till en ökad insyn och utifrån sina olika roller ökat inflytande. Redovisningarna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut. Skolverket kommer att använda kvalitetsredovisningarna vid granskning och tillsyn. Kvalitetsredovisningen är strukturerad utifrån läroplanens nationella mål med förbättringsåtgärder som utgår från utbildningsnämndens nämndspecifika mål för 2010 1.1 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen bygger på de utvärderingar som är genomförda bland personal, elever och föräldrar under året. Under hösten genomfördes en föräldraenkät i grundskolan med svarsfrekvens 47 %. En föräldraenkät har även genomförts för fritidshemmet med svarsfrekvens 32 %. 1.2 Övergripande vidtagna åtgärder med anledning av förra årets kvalitetsredovisning Stora förändringar har gjorts på Fuxernaskolan med målet att ge eleverna möjlighet till högre måluppfyllelse. Till ht. -10 stod den nya tillbyggnaden klar för att tas i bruk. I denna tillbyggnad, som består av två våningar, finns en ny kontorsavdelning och en nytt uppehållsrum med café till elever och personal. Syftet med den nya kontorsdelen är att samla all pedagogisk personal i ett F-9 perspektiv på ett och samma ställe. Tidigare gav inte lokalerna möjlighet till att pedagogerna kunde ha ett nära samarbete. Idag sitter pedagogerna i samma kontorslandskap och har möjlighet till samarbete mellan ämnen och stadier. Det nya uppehållsrummet ger oss möjlighet till en stor, ljus öppen yta där elever och personal möts på ett naturligt sätt i skolan. Problemet med att eleverna uppehöll sig i korridorerna och det fanns möjlighet att obemärkt göra saker som inte håller sig inom tillåtna gränser, har så gott som försvunnit. Resultatet har blivit att det är lugnare i korridorer och andra utrymmen på skolan. Elever och personal uppskattar den förändring som skett. I och med ny ledningsorganisation i bildningsförvaltningen, tillsattes ett nytt rektorsteam på skolan. På låg- och mellanstadiet har under året varit tre stora utvecklingsområden. Implementering av lärplattformen Ping Pong med IUP-verktyget, implementering av likabehandlingsplanen och bryta ner och konkretisera kunskapsmålen för eleverna. 2(20)
Även högstadiet har under året arbetat med utvecklingsområdena Ping Pong med IUPverktyget samt implementering av nya likabehandlingsplanden. 1.3 Uppföljning av arbetet med likabehandlingsplanen I april 2010 togs en ny Likabehandlingsplan mot trakasserier och kränkande behandling fram och godkändes av skolinspektionen. Under vt. -10 gjordes ett stort arbete med att implementera likabehandlingsplanen på samtliga nivåer inom skolan och vårdnadshavare. Lärarna har arbetat med att konkretisera och göra skolans likabehandlingsplan levande hos eleverna. Målet var att alla på skolan skall ha en gemensam syn och förståelse för de olika begrepp som tas upp i planen och ha god kunskap om skolans handlingsplaner vid kränkande handlingar och trakasserier. 2 Skolbarnsomsorg 2.1 Beskrivning av organisationen/verksamheten Fritidshemmen på Fuxernaskolan är uppdelade i 3 enheter. Två av fritidsavdelningarna används under förmiddagstid som undervisningslokaler för förskoleklasserna. Personalen som undervisar i förskoleklasserna, arbetar också på fritidshemmen. Denna personal ingår i skolans arbetslag, medan övrig personal bildar ett eget arbetslag. Två representanter från Fuxernaskolans fritidshem ingår i kommunens kompetensutvecklingsgrupp för fritidsverksamheten. Denna grupp har regelbundna träffar där gruppen planerar/genomför kvalitetshöjande insatser, samt arbetar för att stärka yrkesrollen. Fritidsverksamheten arbetar främst med att stärka barnens självbild och med att öva social kompetens. Under 2010 genomfördes en större organisationförändring för Fuxernaskolans fritidshem. Syftet med förändringen var att föra samman arbetslaget både vad gäller personal och lokaler, för att nå en högre måluppfyllelse. Innan förändringen var arbetslaget utspritt på tre avdelning i olika byggnader. Detta gjorde att det var svårt att få en effektiv organisation där arbetslaget kunde samarbeta och ta hjälp av varandra i pågående verksamhet. Resultatet är att vi idag har fritidsverksamhet i två byggnader nära skolverksamheten. Arbetslaget arbetar nära tillsammans både i barngrupperna och på den gemensamma planeringstiden. En mycket positiv utveckling för elever och personal. 3(20)
2.1.1 Nyckeltal Mätdatum 15 2008 2007 oktober lå 10/11 lå 09/10 lå 08/09 lå 07/08 Antal barn 105 103 94 127 Antal 22,5 15,3 14,6 18,8 barn/årsanställd Andel pers. med relevant högskolexamen 26 % 30 % 47 % i.u 2.1.2 Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med fritidshemmet som helhet (skala 1-10) 7,0 8,2 Vårdnadshavarnas syn på fritidshemmet i förhållande till förväntningar (skala 1-10) 7,0 8,1 Vårdnadshavarnas syn på fritidshemmet i förhållande till ett perfekt fritidshem (skala 1-10) 6,6 7,6 Beräknat NKI-index 65 77 2.1.3 Mål för verksamheten 2.1.3.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål. Personalens IT-kompetens skall höjas Öka delaktigheten och informationen till vårdnadshavarna Skapa lugnare miljöer 4(20)
2.1.3.2 Verksamhetens egna mål Förbättra barnens språkbruk. Utveckla kompetensen kring användandet av lärplattformen Ping Pong, för att nå ut bättre med information och öka vårdnadshavarnas inflytande. Se över användandet av utrymmena på avdelningarna, för att skapa en mer kreativ miljö och möjlighet till lugnare miljöer. Inventera/utbilda personalens IT-kunskaper med hjälp av förvaltningens IT-pedagoger 2.1.4 Åtgärder för att nå målen Personalen på fritidshemmet har vid flera tillfällen träffat IT-pedagogerna för att höja kompetensen både vad de generella datorkunskaper och att hantera lärplattformen Ping Pong. Målen vad gäller Ping Pong och förbättra datorvanan har nåtts. I och med den organisationsförändring som genomfördes 2010, så gjordes en anpassning med lokalerna. Lokalerna har inte planerats om, utan verksamheten har mer inriktat sig på vilka aktiviteter de erbjuder och hur personalen tillsammans organiserar och genomför aktiviteterna. Detta har bidraget till att miljön på fritidshemsavdelningarna har blivit lugnare. 2.1.5 Indikatorer 2.1.5.1 Andel vårdnadshavare som känner mig lugna och trygga när deras barn är på fritidshemmet 90 % 95 % Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät 2.1.5.2 Andel vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor behandlas på lika villkor på fritidshemmet 87 % 92 % Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.5.3 Andel vårdnadshavare som anser att det förekommer ett vårdat språkbruk på fritidshemmet. 70 % 85 % Betyg sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.5.4 Andel vårdnadshavare som anser att miljön på fritidshemmet är bra för sitt barns utveckling. 87 % 91 % Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät 2.1.5.5 Andel vårdnadshavare som är nöjda med de aktiviteter som anordnas på fritidshemmet. 63 % 88 % Betyg sämre jämfört med tidigare enkät 5(20)
2.1.5.6 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar hänsyn till barnens åsikter när de planerar verksamheten. 62 % 89 % Betyg sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.5.7 Andel vårdnadshavare som känner att de har inflytande över fritidshemmets verksamhet. 28 % 77 % Betyg sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.5.8 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på fritidshemmet. 93 % 94 % Betyg jämförbart med tidigare enkät 2.1.6 Analys Överlag visar samtliga indikatorer en viss försämring, utom den som tar upp elevernas relation till varandra. Analysen är att den organisationsförändring, vad gäller både lokaler och personal, som genomfördes den termin enkäten genomfördes, inte hade satt sig. Arbetslaget hade inte hitta struktur och rutiner vilket påverkade fritidshemmet negativt. 2.1.7 Förbättringsåtgärder Samtlig personal skall utbildas i nya Läroplanen Arbetslagets planering skall utgå från läroplanen med ett tydligt mål och syfte. Arbetslagets planering skall kontinuerligt utvärderas och ligga till grund för framtida planeringar. 3 Förskoleklass och grundskola 3.1 Beskrivning av organisationen/verksamheten Skolan är en F-9 skola, med under höstterminen ca 430 elever, uppdelad i 5 olika arbetslag. F- 3 ett arbetslag, 4-6 ett arbetslag och 7-9 tre årskursblandade arbetslag. I skolans lokaler finns särskolan och träningsskolan integrerad. Till hösterminens start stod en ny tillbyggnad klar och flera lokaler har renoverats. I tillbyggnaden, som består av två plan, finns en administrativ del och ett nytt upphållsrum. Syftet med den administrativa delen är att föra skolans pedagoger och övrig personal samman till en mer enhetlig skola. Samtliga pedagoger F-6 har idag ett och samma arbetsrum i form av ett kontorslandskap. Detta har ökat dialogen pedagoger emellan och med det bättre kommunikation arbetslagen emellan. Syftet med det nya uppehållsrummet är att skapa en attraktiv miljö för både elever och personal. I uppehållsrummet skall både elever och personal vistas på den undervisningsfri tid för att skapa bättre relationer. Det finns ett café där alla på skolan har möjlighet att köpa 6(20)
frukost eller en lättare fika. Uppehållsrummet har bidragit till en lugnare miljö på skolan. Idag har vi få konflikter mellan elever och mindre åverkan på skolans fastigheter inomhus. Skolan fick till höstterminen 2010 en ny ledning, både för f-6 och 7-9. 3.1.1 Nyckeltal Mätdatum 15 2008 2007 2006 2005 oktober lå 10/11 lå 09/10 lå 08/09 lå 07/08 lå 06/07 lå 05/06 Antal elever 425 502 406 461 446 558 Andel elever med 20 % 19 % 13 % 9 % 5 % 13 % skolskjuts Antal lärare 7,3 7,3 9,1 8,2 8,7 8,4 /100 elever Andel behöriga 98 % 92 % 98 % 96 % i.u 90 % lärare Antal personal* / 7,9 7,6 9,4 9,8 i.u i.u 100 elever Andel elever med 16 % 15 % 17 % i.u i.u i.u annat modersmål än svenska * som personal inräknas lärare, elevassistenter, skolvärd. 3.1.2 Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med skolan som helhet (skala 1-10) Fuxerna F-3 7,0 Fuxerna 4-6 7,0 Fuxerna 7-9 5,4 Fuxerna totalt 6,4 Vårdnadshavarnas syn på skolan i förhållande till förväntningar (skala 1-10) Fuxerna F-3 6,9 Fuxerna 4-6 6,9 Fuxerna 7-9 5,2 Fuxerna totalt 6,3 7(20)
Vårdnadshavarnas syn på skolan i förhållande till en perfekt skola (skala 1-10) Fuxerna F-3 6,3 Fuxerna 4-6 6,1 Fuxerna 7-9 4,7 Fuxerna totalt 5,6 Beräknat NKI-index Fuxerna F-3 64 Fuxerna 4-6 63 Fuxerna 7-9 46 Fuxerna totalt 57 3.2 Normer och värden 3.2.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området normer och värden. Skadegörelse och klotter skall minska 3.2.2 Fuxernaskolans egna mål för verksamheten Öka vuxennärvaron under elevernas undervisningsfria tid. Klotter som uppkommer ska omedelbart tas bort. Städdagar i korridorer och på skolgården. Samsyn bland all personal på skolan om hur vi handskas med skadegörelse och klotter. Elevers ansvar vid skadegörelse och klotter ska tydliggöras. Elever som blir påkomna med att klottra ska göra rent efter sig. Eleverna skall vara mer delaktiga i val inför inköp, reparationer och uppfräschningar, så att de känner större ansvar för att sköta om dem. På mellanstadiet tejpas klotterpapper på bänkarna. Likabehandlingsplanen och en årlig plan mot kränkningar ska upprättas och bli ett verktyg i vardagen. Dessa planer ska vara väl kända bland all personal på skolan. Alla dokument gällande skolans arbete mot mobbing och kränkande behandling läggs ut på Ping Pong och på skolans hemsida. Likabehandlingsplanen finns alltid med som en stående punkt på föräldramöten. I åk 4-6 har kulturmål införts för såväl elever som vuxna. Dessa ska kontinuerligt revideras och följas upp då de ska användas som ett verktyg i vardagssituationer. All personal ska kunna upprätta kvalitativt bra åtgärdsprogram och använda dessa som ett verktyg i det dagliga arbetet. Pedagogerna i åk 7-9 genomför ett kartläggningsarbete tillsammans med sina mentorselever för att personalen ska få en tydlig bild av hur vi ska kunna öka trygghetskänslan för våra elever. Denna kartläggning ligger sedan till grund för vårt fortsatta EHT-arbete. Kamratstödjare införs i åk 7-9. 8(20)
3.2.3 Åtgärder för att nå målen Skolan har under året haft en tät kontakt med fastighetsägaren när det gäller skadegörelse på skolans lokaler. Terminen ht -10 började med en hel del skadegörelse, både inomhus och utomhus under skoltid, men även till stor del på kvällar och helger. Enligt uppsatta mål har skolan arbetat mycket med elever och personal för att förebygga och förhindra skadegörelsen. Vi har sett en minskning av skadegörelse inomhus mot slutet av 2010 och den positiva utvecklingen har fortsatt in på 2011. I april 2010 upprättades en ny Likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkningar och trakasserier, som godkändes av skolinspektionen. Likabehandlingsplanen implementerades hos all personal på skolan och bland eleverna. Likabehandlingsplanens rutiner vid misstanke eller om det kommer till skolans kännedom att en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling är väl förankrad i verksamheten. F- 6 har etablerat två väl fungerande trygghetsteam som omedelbart blir delaktiga i arbetet om ovanstående kommer till skolans kännedom. F-6 har ökat vuxennärvaron på den lektionsfria tiden. På lågstadiet är det minst tre vuxna ute med eleverna på rasterna och på 4-6 är flertalet av de vuxna ute med eleverna. Kamratstödjarna på lågstadiet erbjöd varje vecka planerade aktiviteter på rasterna för de elever som ville. Det nybyggda uppehållsrummete har blivit en naturlig mötesplats för elever och personal, vilket har bidragit till att lugnare och tryggare stämning på högstadiet. Periodvis har det förekommit visst klottrande på skolan. De elever som påkommits har fått vara med att ta bort efter sig. 3.2.4 Relevanta indikatorer 3.2.4.1 Andel vårdnadshavare som anser att sitt barns skola är trygg och trivsam Fuxerna F-3 3,1 3,2 78 % Fuxerna 4-6 2,9 2,6 67 % Fuxerna 7-9 2,6 2,7 51 % Fuxerna totalt 2,8 2,9 64 % 3.2.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att de får tillräcklig information om hur sitt barn trivs i skolan Fuxerna F-3 3,2 3,5 76 % Fuxerna 4-6 3,4 3,3 93 % Fuxerna 7-9 2,4 2,8 49 % Fuxerna totalt 3,0 3,2 73 % 9(20)
3.2.4.3 Andel vårdnadshavare som anger att de får tillräckligt med information om hur mobbing och okamratlighet förebyggs och bekämpas Fuxerna F-3 2,4 2,8 43 % Fuxerna 4-6 2,5 2,7 54 % Fuxerna 7-9 2,2 2,3 33 % Fuxerna totalt 2,4 2,6 44 % 3.2.4.4 Antalet kamratstödjare i verksamheten 14 st 3.2.5 Analys Resultatet är skiftande, men än dock för låga. Trots implementeringsarbetet med skolans likabehandlingsplan, där planen skickats hem till vårdnadshavare och samtliga föräldramöten innehållt en genomgång av likabehandlingsplanen, så är resultatet lågt. Skolan måste arbeta för att få ut skolans dokument och rutiner i det förebyggande arbetet för en tryggare skolan. 3.2.6 Förbättringsåtgärder 2011 Förbättra kommunikationen om arbetet med skolans likabehandlingsplan och dess betydelse. Utöka användandet av PingPong för att förbättra kommunikationen med vårdnadshavarna. 3.3 Elevers kunskap och lärande 3.3.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området elevers kunskap och lärande. Personalens IT-kompetens skall höjas Resultaten på de nationella proven skall förbättras 3.3.2 Fuxernaskolans egna mål för verksamheten Tydliggöra målen i alla ämnen för eleverna inför varje nytt arbetsmoment. Utvärdera målen med eleverna efter varje avslutat arbetsmoment. Införa IUP-tid på schemat i åk 4-6, där varje elev arbetar med sina mål. Arbetslaget ger extra stöd till elever med behov i Ma, Sv och Eng. Eleverna får träning på gamla nationella prov och uppgifter. Uppmuntrar eleverna att gå på studiestödet. Lyfta fram och belysa de nationella proven på utvecklingssamtal och i IUP. Digitaliserad IUP Lärplattformen Ping Pong utvecklas så att eleverna där kan hitta tydliga målbeskrivningar för respektive arbetsområde, planeringar och arbetsuppgifter Föräldrarna får tillgång till Ping Pong och kan därigenom lättare stötta eleverna i deras skolarbete samt själva kontrollera elevernas ev. frånvaro. Införande av arbetslagsledare med ansvar för att en tydlig mötesstruktur hålls under arbetslagsmötena. 10(20)
Gemensamt arbetsrum för skolans pedagoger under ht-2010, skapar förutsättningar för ökat samarbete över klass- och ämnesgränser, samt ett utvecklat EHT-arbete. 3.3.3 Åtgärder för att nå målen Ett av de arbetsområden som har lagts ned mest arbete på, är att konkretisera kunskapsmålen för eleverna. Inför varje nytt arbetsområde har pedagogerna F-6 utvecklat och genomfört en metod där varje elev får till sig syfte och mål med arbetsområdet, utifrån läroplanen. Enligt uppsatt mål utvärderar pedagogen, tillsammans med eleven, hur det har gått och hur eleven ligger till i förhållande med målet. Detta arbete är en förutsättning för en högre måluppfyllelse. Alla pedagoger har och genomgår utbildning i lärplattformen PingPong. De har erbjudits att fortsätta sin PIM-utbildning. Arbetet har genererat att IT-kompetensen har ökat bland pedagogerna. Vidare har samtlig personal genomgått en dags fortbildning rörande arbetslagsarbete och hur arbetslag är tänkta att fungera. Resultaten på de nationella proven i år 5 förbättrades i samtliga ämnen under 2010. Under året infördes arbetslagsledare i samtliga arbetslag. De tydlig arbetsbeskrivning och blev en de av ledningsgruppen. Detta är en positiv förändring som är under utveckling. IUP-tid med varje elev har inte genomförts. Dialogen med eleverna om hur de ligger till mot kunskapsmålen har utvecklats, men inte genom den metod som sattes upp. Till ht -10 stod det gemensamma arbetsrummet klart för skolans pedagoger. Det var en lyckad satsning. Dialogen mellan stadierna, med hjälp av utvecklingsarbete med arbetslagsledare, har bidraget till att skolan under året har blivit en mer enhetlig F-9 verksamhet. Under elevens val finns möjlighet till att välja läxhjälp dit man som elev kan gå under kortare eller längre perioder. Läxhjälp kan även erbjudas som en åtgärd i elevens åtgärdsprogram om så anses vara lämpligt. Under de första veckorna av sommarlovet studerade ett antal elever vid sommarskolan vilket ytterligare förbättrade måluppfyllnaden. 3.3.4 Relevanta indikatorer 3.3.4.1 Andel vårdnadshavare som anger att de får tillräcklig information om vad sitt barn arbetar med och lär sig i skolan. Fuxerna F-3 3,3 3,6 81 % Fuxerna 4-6 3,5 3,5 95 % Fuxerna 7-9 2,6 2,7 58 % Fuxerna totalt 3,1 3,3 78 % 11(20)
3.3.4.2 Andel vårdnadshavare som vet vad sitt barn skall kunna i skolan och vilka kunskapsmålen är Fuxerna F-3 3,4 3,5 87 % Fuxerna 4-6 3,5 3,4 94 % Fuxerna 7-9 2,9 2,9 64 % Fuxerna totalt 3,3 3,3 82 % 3.3.4.3 Andel vårdnadshavare som är nöjda med kvalitén på senaste utvecklingssamtalet Fuxerna F-3 3,4 3,8 89 % Fuxerna 4-6 3,8 3,8 100 % Fuxerna 7-9 3,2 3,4 76 % Fuxerna totalt 3,5 3,7 89 % 3.3.4.4 Andel vårdnadshavare som anser att sitt barn får tillräckligt stöd i skolan Fuxerna F-3 3,3 3,4 84 % Fuxerna 4-6 3,4 3,4 91 % Fuxerna 7-9 2,5 2,7 52 % Fuxerna totalt 3,1 3,2 75 % 3.3.4.5 Andel vårdnadshavare som anser att skolan har en bra fysisk miljö Fuxerna F-3 2,6 2,8 57 % Fuxerna 4-6 2,7 2,3 57 % Fuxerna 7-9 2,4 2,2 44 % Fuxerna totalt 2,6 2,5 52 % 3.3.4.6 Resultat från de nationella proven i åk 9 Andel elever som uppnått minst godkänt provresultat Svenska Matematik Engelska Kemi >88 % 65 % >83 % 60 % 12(20)
3.3.4.7 Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan åk 9 100,0% 90,0% 90% 89% 89% 89% 88% 80,0% 80% 78% 76% 82% 79% 70,0% 60,0% 50,0% 2006 2007 2008 2009 2010 Fuxernaskolan 80% 78% 76% 82% 79% Riket 90% 89% 89% 89% 88% 3.3.4.8 Andel elever som uppnått godkända betyg i ma, sv och eng. Svenska Matematik Engelska 94 % 83 % 92 % 3.3.4.9 Relation mellan nationella prov och slutbetyg åk 9 Svenska Engelska Matematik Fuxerna Riket Fuxerna Riket Fuxerna Riket Högre betyg 33 % 23 % 17 % 9 % 27 % 26 % Lika betyg 65 % 74 % 80 % 84 % 73 % 73 % Lägre betyg 2 % 3 % 3 % 7 % 0 % 1 % 13(20)
3.3.4.10 Genomsnittligt meritvärde i åk 9 220 210 207 207 209 210 209 200 190 191 190 187 180 181 170 172 160 150 2006 2007 2008 2009 2010 Riket 207 207 209 210 209 Fuxernaskolan 191 190 187 172 181 3.3.4.11 Andel elever som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen Riket 77 8 15 1 Fuxernaskolan 53 13 32 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel somnått målen i alla ämnen Andel somej nått målen i två eller flera ämnen Andel somej nått målen i ett ämne Andel somsaknar betyg i alla ämnen 14(20)
3.3.4.12 Salsavärden SALSA är Skolverkets analysverktyg för att bedöma kommunernas och skolors betygsresultat i ett riksperspektiv. Hänsyn tas till elevsammansättning avseende könsfördelning, andel utlandsfödda och föräldrars utbildningsnivå. Utifrån det får man ett modellvärde ( bör-värde ) som sedan kan jämföras med det faktiska värdet. SALSA - Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 73% 67% 72% 71% 73% 58% 56% 53% 48% 45% Modellberäknat värde Faktiskt värde 0% 2006 2007 2008 2009 2010 Modellberäknat värde 73% 67% 72% 71% 73% Faktiskt värde 58% 56% 48% 45% 53% SALSA - Genomsnittligt meritvärde 230 220 210 200 190 198 193 191 190 198 197 187 201 Modellberäknat värde Faktiskt värde 180 181 170 172 160 2006 2007 2008 2009 2010 Modellberäknat värde 198 193 198 197 201 Faktiskt värde 191 190 187 172 181 15(20)
3.3.4.13 Andelen som nått målen på nationella prov i åk 3 Matematik 86 % Svenska 86 % 3.3.4.14 Andelen som nått målen på nationella prov i åk 5 Matematik 92 % Svenska 95 % Engelska 95 % 3.3.5 Analys Ett av de arbetsområden som har lagts ned mest arbete på, är att konkretisera kunskapsmålen för eleverna. Inför varje nytt arbetsområde har pedagogerna F-6 utvecklat och genomfört en metod där varje elev får till sig syfte och mål med arbetsområdet, utifrån läroplanen. Enligt uppsatt mål utvärderar pedagogen, tillsammans med eleven, hur det har gått och hur eleven ligger till i förhållande med målet. Detta arbete är en förutsättning för en högre måluppfyllelse. Underlaget har använts i dialogen med föräldrarna på utvecklingssamtalet för tydliggöra för vårdnadshavarna vad eleven skall uppnå och hur den ligger till i förhållandet till målet. Betygsresultaten för 7-9 måste tas på stort allvar. Under läsåret gjorde GR-regionen en Nulägesanalys av skolsituationen i Lilla Edet kommun. De synpunkter och resultat som presenterades i den studie måste Fuxernaskolan arbeta med. För att öka måluppfyllnaden måste arbetslagen organiseras så att de äger sina elever och så att de därigenom lättare kan fånga upp de elever som av olika anledningar riskerar att inte nå målen. Undervisningen måste vidare organiseras och planeras så att den ökar intresset hos eleverna och att de tydligt kan se den röda tråden genom både stadier och ämnen. 3.3.6 Förbättringsåtgärder 2011 Utveckla innehållet och användandet av lärplattformen PingPong. Organisera arbetslagen så att de äger sina elever Skapa en tydligare röd tråd i undervisningen genom att öka samarbetet och samplaneringen mellan pedagogerna. 3.4 Elevers inflytande och ansvar 3.4.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området elevers inflytande och ansvar. Alla elever ska kunna följa sin kunskapsutveckling i skolan 3.4.2 Fuxernaskolans egna mål för verksamheten Diskutera och tydliggöra målen med eleverna. Utvärdera målen med eleverna. Diskutera och visa på påverkansmöjligheterna och ansvaret när IUP fastställs. Lärplattformen Ping Pong utvecklas så att eleverna där kan hitta tydliga målbeskrivningar för respektive arbetsområde, planeringar och arbetsuppgifter Eleverna uppmärksammas på vikten av eget engagemang och visas på vilka 16(20)
påverkansmöjligheter man har som elev. Detta sker vid klassråd, elevråd, matråd, utvecklingssamtal, utvärderingar och planeringar. Möjlighet för föräldrarna att ha omedelbar kunskap om hur ev. frånvaro resp. sena avkomster ser ut för det egna barnet genom Ping Pong. 3.4.3 Åtgärder för att nå målen Delaktiga i utvecklandet och användandet av lärplattformen PingPong. Konkretiserat kunskapsmålen för eleverna Inför varje arbetsområde tydliggöra syfte och mål för eleven utifrån läroplanen. 3.4.4 Relevanta indikatorer 3.4.4.1 Andel och antal elever med ogiltig frånvaro vid fler än 25 lektionstillfällen F-3 0 % 0 elever 4-6 1 % 1 elev 7-9 28 % 55 elever 3.4.4.2 Andel och antal elever med mer än 10 h ogiltig frånvaro F-3 0 % 0 elever 4-6 1 % 1 elev 7-9 35 % 69 elever 3.4.5 Analys Som tidigare nämnts i redovisningen har mycket arbete på F-6 lagts på att förtydliga kunskapsmålen för eleven. Med det vill vi att eleven skall få inflytande och en förståelse över sin kunskapsutveckling. Idag följer pedagogerna på ett mer kvalitativt sätt upp elevens individuella kunskapsutveckling. Både eleven och pedagogen har en bättre kunskap om eleven. Krafttag måste tas för att radikalt minska den ogiltiga frånvaron bland högstadiets elever. Eleverna måste känna stimulans och intresse för skola och studier. GR:s nulägesanalys lyfter bl.a. dessa faktorer som ett förbättringsområde för skolan i Lilla Edets kommun. Undervisningen måste i framtiden organiseras och planeras så att den väcker intresset hos eleverna och att de tydligt kan se den röda tråden genom både stadier och ämnen. Detta är en förutsättning för att öka närvaron. 3.4.6 Förbättringsåtgärder 2011 Implementera Nya läroplanen Skapa en en tydligare röd tråd i undervisningen genom att öka sammarbetet och samplaneringen mellan pedagogerna. Implementera handlingsplanen för ogiltig frånvaro. 3.5 Skola och hem 3.5.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området skola och hem. Alla vårdnadshavare skall kunna följa sina barns kunskapsutveckling 17(20)
Alla vårdnadshavare skall känna till skolans arbete mot mobbing och kränkande behandling 3.5.2 Fuxernaskolans egna mål för verksamheten Alla vårdnadshavare ska kunna följa sina barns kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal och IUP. Skolan börjar med portfolio. Närvaro och annan information läggs ut på Ping Pong. 3.5.3 Åtgärder för att nå målen Utveckla arbetet med lärplattformen PingPong med dess IUP-verktyg. Implementering av Likabehandlingsplanen. 3.5.4 Relevanta indikatorer 3.5.4.1 Andel vårdnadshavare som anger att de har möjlighet att påverka verksamheten i skolan Fuxerna F-3 2,4 2,7 43 % Fuxerna 4-6 2,4 2,3 39 % Fuxerna 7-9 2,0 2,2 29 % Fuxerna totalt 2,3 2,4 36 % 3.5.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att de har tillräcklig kontakt med sitt barns lärare/mentor Fuxerna F-3 3,3 3,6 82 % Fuxerna 4-6 3,6 3,6 97 % Fuxerna 7-9 3,1 3,3 75 % Fuxerna totalt 3,3 3,5 86 % 3.5.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att skolan är viktig för sitt barns utveckling Fuxerna F-3 3,9 3,9 100 % Fuxerna 4-6 3,9 3,9 99 % Fuxerna 7-9 3,9 3,8 100 % Fuxerna totalt 3,9 3,9 100 % 18(20)
3.5.4.4 Andel vårdnadshavare som i sin helhet är nöjd med skolans verksamhet Fuxerna F-3 3,1 3,2 76 % Fuxerna 4-6 3,1 2,9 81 % Fuxerna 7-9 2,4 2,7 49 % Fuxerna totalt 2,8 3,0 68 % 3.5.5 Analys När skolan under 2010 tog fram en ny likabehandlingsplan lades mycket energi på att få kunskapen om dess innehåll till alla elever och personal på skolan. Likabehandlingsplanen togs upp på föräldramötena och skickaes hem till vårdnadshavare. Eleverna har en god kunskap om innehållet och kan innebörden av begrepp och handlingsplaner. I och med det arbetet som lagts ned på implementeringsarbetet bör vårdnadshavarna ha en god kännedom om skolans arbete mot mobbing och trakasserier. 3.5.6 Förbättringsåtgärder 2011 Förbättra dialogen mellan hem och skola. Implementera Likabehandlingsplanen i och utanför skolan. Högstadiet måste utveckla bättre samverkanskanaler med föräldrarna för att öka deras känsla av påverkansmöjlighet. 3.6 Skolan och omvärlden 3.6.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området skolan och omvärlden. Elever och personal ska känna stolthet över sin skola 3.6.2 Fuxernaskolans egna mål för verksamheten Vi talar positivt om skolan med eleverna. Vi lyfter fram positiva händelser i massmedia. Vi lägger fokus på det som är möjligt inte det omöjliga. Medarbetarsamtalen ska vara utvecklande och stärkande. Vi har elevens val tid istället för profiler på mellanstadiet. 3.6.3 Åtgärder för att nå målen Lärarna pratar positivt om sin verksamhet, vi ser möjligheterna inte problemen. Vi har elevens val istället för profiler. Vi kontaktar media vid tillfällen som är relevanta. 3.6.4 Relevanta indikatorer 3.6.4.1 Andel elever i åk 9 som har besökt studie- och yrkesvägledare 100 % 19(20)
3.6.5 Analys Till ht -2010 skedde flera organisationsförändringar på skolan, ny leding och förändringar i arbetslagen. Dessa förändringar har genererat flera positiva förändringar, tydligast bland personal och elever på 4-6. Idag är det en verksamhet som är mycket väl fungerande där elever och personal ser positivt på sin verksamhet. Samtlig personal är idag medvetna om vikten av att vi har en positiv dialog utåt mot våra elever och brukare. Vi lyssnar av signalerna utifrån och försöker möta dessa på bästa möjliga vis för att skapa bättre möjligheter till en högre måluppfyllelse och ge en positiv bild av våra verksamheter. 3.6.6 Förbättringsåtgärder 2011 Skapa en positiv bild av våra verksamheter. 20(20)