KVALITETSREDOVISNING Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.
2012/2013 2(14) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Rektorsbyte samt personalbyten har påverkat årets resultat, då det alltid tar lite tid att arbeta ihop sig med nya parter. I januari när jag kom till skolan blev det kaotiskt i en klass som fick nya pedagoger vid samma tidpunkt. Arbetsmiljön var inte acceptabel för varken elever eller personal, men med hjälp av resurser från sektorn och tydliga ramar för klassen är det idag betydligt lugnare. Vi hoppas på ännu bättre resultat under nästa läsår då arbetet med att skapa goda relationer fortsätter. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Pedagogerna på skolan är duktiga att sätta in tidiga insatser för barn i behov och kontinuerligt följa upp åtgärderna. Regelbundna diagnoser och uppföljningar gör att vi tidigt hittar elever med behov. Mycket samtal i undervisningen där eleverna får berätta, beskriva och resonera med egna ord har gett resultat. Tydlig strukturerad undervisning och relationsskapande. Att skriva sig till läsning har gett positiva resultat i årskurs ett. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Lärarbyte i årskurs tre mitt i nationella prov perioden tror vi medförde ett något sämre resultat då det är svårt att instruera elever på rätt nivå när relationer saknas. Flera elever har svårt att skriva längre texter då de formar bokstäver fel, mer tid till bokstavsformning i tidiga åldrar behövs. Ett antal kränkningar är anmälda till huvudman, vilket säkert får de utsatta eleverna att prestera mindre. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Försöka ta in en känd lärare för eleverna då viktiga prov ska genomföras. Både förskoleklass och årskurs ett ska delta i projektet att skriva sig till läsning i år. Det är i framtiden viktigt att avsätta tid till att forma bokstäverna rätt då eleverna genomfört den första delen av att skriva sig till läsning. Enligt Erica Lövgren bör det sker i årskurs två. Arbeta med likabehandling med hjälp av föreläsningar av Håkan Wetterö. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Jag behöver skapa mer tid för sambedömning på skolan för att underlätta arbetet för pedagogerna samt sprida kunskap om hur bedömning ska göras och vilken typ av uppgifter vi behöver träna eleverna på. Regelbundna möten med fritids och förskoleklass ska planeras in i nästa kalendarium för att underlätta kommunikationen oss emellan. Gemensamma möten för förskoleklass och fritids ska också planeras in för att förbättra samarbetet.
2012/2013 3(14) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Total Budget i tkr Resultat Utfall Undervisn ingsresurs i tkr Undervisn ingsresurs /elev Verksamhetsår Lärartäthet * Läromedel i tkr Läromedel/ elev 2010-2011 98 2011-2012 94 3801-71 3401 36180 7,78 143 1520 348 2012-2013 99 3845-135 3328 33616 7,51 145 1460 * Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT) Extra Tilldelning centrala resurser Verksamhetsår Specialpedagog Undervisning % Specialpedagog Utredning Specialpedagog Utveckling Undervisning i tal och språk Special lärare 2012-2013 95% Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? I januari utbröt en kaotisk situation som skapade otrygga elever och pedagoger vilket säkert har påverkat årets resultat. Ny rektor och nya pedagoger kom i det här fallet samtidigt, vilket skapade oro. Arbetsmiljön var inte acceptabel för varken elever eller personal, men med hjälp av resurser från sektorn och förändringar i form av tydliga ramar är det idag betydligt lugnare. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Hitta möte platser för fritid och förskoleklass, för att förbättra kommunikation och samarbete. Hitta fler forum för mig och förskoleklass att diskutera pedagogik samma gäller fritids. Vi ska under nästa läsår också fortbilda oss i likabehandlingsarbete med Håkan Wetterö för att minska kränkningar och mobbning på skolan, men också för att få en samsyn. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Ändra min tjänst till två renodlade tjänster som förskolechef och rektor. Mycket av min tid går åt till dubbelarbete. Alla mina verksamheter ska ha arbetsplaner, likabehandlingsplaner etc. Även om en enhet är mindre så behövs det tid till alla former av möten t.ex. APT, EHT etc.
2012/2013 4(14) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kunskapsuppföljning Årskurs 2 Resultat och analys DLS Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittsvärdet, 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Medelvärde Furulundsskolan 16 elever 1 1 1 0 4 1 1 4 3 6,1 Grevhagsskolan 42 elever 3 1 5 2 15 6 8 1 1 5,0 Hultskolan 7 elever 4 2 1 6,1 Höredaskolan 13 elever 2 2 1 1 2 5 7,1 Ingatorpsskolan 10 elever 1 4 2 1 2 5,6 Linnéskolan 23 elever 1 1 1 1 8 2 2 2 5 6,0 Norrtullskolan 44 elever 7 3 4 3 12 4 1 5 5 4,8 Summa 155 elever 12 6 12 12 45 16 16 14 22 5,5 7,7% 3,9% 7,7% 7,7% 29,0% 10,3% 10,3% 9,0% 14,2% Analys av resultatet Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Mycket samtal om texters innehåll, budskap, bilder. Återkoppling till barnens egna erfarenheter. Gemensamma läroböcker av två svårighetsgrader med gemensam genomgång 1 gång i veckan. Upprepad läsning sedan åk 1 (läxläsning). Tidiga satsningar med hjälp av speciallärare. Diagnoser/tester. Lugnt tempo i läseboken. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2? Vi har inga elever med det resultatet. Vilka svårigheter har uppmärksammats i testsituationen som har påverkat resultatet? Lärdomar som man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra. Mycket samtal om texters innehåll, budskap, bilder. Återkoppling till barnens egna erfarenheter. Gemensamma läroböcker av två svårighetsgrader med gemensam genomgång 1 gång i veckan.
2012/2013 5(14) Upprepad läsning sedan åk 1 (läxläsning). Tidiga satsningar med hjälp av speciallärare. Diagnoser/tester. Lugnt tempo i läseboken. Simkunnighet Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga 13 11 2 *Simmar 25 m Analys av resultatet Årskurs 3 Resultat ämnesprov åk 3, matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik mätning av längd Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning A: Gruppuppgift: Geometriska objekt, B. Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion C. Enkla bråk, uppdelning av tal D. Geometriska begrepp E. Taluppfattning, huvudräkning addition och multiplikation F. Enkla problem G. Mäta och uppskatta tid, uppskatta area Antal elever som skrivit provet A B C D E F G 16 16 10 16 11 16 5 16 Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Lärarbyte mitt under provperioden. Instruktioner kan ha getts på ett annat sätt än vad eleverna var vana vid. Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Eftersom jag kom in som vikarie i slutet av terminen kan jag inte göra en rättvis bedömning. Det som dock gjordes, var att eleverna fick göra så många som möjligt av de gamla nationella proven som fanns att tillgå. Det var omöjligt för mig att avgöra innan, vad som behövdes i undervisningen för att eleverna skulle nå målen/hög måluppfyllelse. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? På gruppnivå syntes det mycket tydligt att gruppen behöver öva på B som handlar om skriftliga räknemetoder i addition med betoning på subtraktion. F enkla problem var det många som inte klarade i gruppen. Några av eleverna behöver även öva på de geometriska begreppen. Under sista delen av terminen har eleverna fått möjlighet att öva detta. Det jag upplevde då var att många är osäkra på hur de ska göra uppställningar. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Mitt vikariat tar slut vid terminsavslutningen men till dess arbetar vi vidare med skriftliga metoder, enkla problem och subtraktion. Till hösten bör detta återupptas.
2012/2013 6(14) Träna på att skriftligt redovisa sina tankegångar. Följa upp varje elevs utveckling oftare. Resultat ämnesprov åk 3, svenska Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i svenska A: Tala B. Läsuppgift, Berättande text C. Läsuppgift, Faktatext D. Elevens högläsning E. Elevens textsamtal F. Skrivuppgift, berättande text G: Stavning interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext Antal elever som skrivit provet A B C D E F G 16 16 16 16 15 16 14 11 10 H Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Lärarbyte under provperioden medförde att det blev lång tid mellan vissa prov som enligt instruktionen skulle ske tätt inpå varandra. Det var första gången den nya läraren genomförde ÄP. Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? God läsundervisning, uppföljning av elevernas utveckling. Bra samarbete med föräldrarna kring bland annat läxläsningen. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Skrivandet faktatexter. Utveckla genreskrivandet. Skriva mer. Visa goda exempel. Alla har inte skrivflyt bokstäver formas bakvänt. Eleven som ej klarade högläsningsprovet har hela tiden trott att det var viktigare att läsa med flyt. De som skrev har jag svårt att bedöma eftersom jag inte har deras prov eller provresultat här. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Ta det lugnt och göra det grundligt.
2012/2013 7(14) Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtliga ämnen i åk 3. Antal elever som undervisats i ämnet Ämne Antal elever som når målen i kunskapskraven för åk 3 16 Bild 16 16 Idrott och hälsa 16 16 Musik 16 16 Slöjd 16 16 Svenska 14 16 Matematik 14 16 NO 14 16 SO 14 Analys av resultatet Resultat ämnesprov åk 6 matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik Provet har varit indelat i 5 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov. A Muntlig uppgift i grupp B Skriftlig uppgift, med miniräknare C Skriftlig uppgift, med miniräknare D Skriftlig uppgift utan miniräknare E Skriftlig uppgift med miniräknare Antal elever som skrivit provet Sammanlagt Provbetyg E D C B A 17 2 6 1 6 2 Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? En tydlig och strukturerad undervisning. Ständigt återkommande feedback genom t ex rättning av maböcker, där jag också försöker ge hjälp för att komma vidare och inte släppa igenom ofullständiga lösningar. Mycket matteprat för att förklara och förtydliga och där också elever tränas att sätta ord på och förklara olika lösningsmetoder. Några elever har fått stöd i matematik under Elevens val-tid, alltså utöver ordinarie undervisning i matematik. Dessa elever kunde då få stöd att utveckla den grundläggande matematiken. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Beskriva och berätta med ord föra muntligt matematiskt resonemang. Använda de riktiga begreppen. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Skapa förutsättningar för att eleverna ska träna att beskriva och resonera muntligt och skriftligt.
2012/2013 8(14) Resultat ämnesprov åk 6, svenska Angivet i antal. A. Tala, samtal och redogörelse B1. Läsförståelse, berättande text B2. Läsförståelse, sakprosa C1. Skrivuppgift, berättande C2 Skrivuppgift, beskrivande och förklarande text Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B 1 och B2 Betyg delprov C1 och C2 Provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 17 8 5 4 5 3 7 2 4 8 5 8 6 3 Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Vi har tränat läsförståelse och olika strategier för fördjupad läsförståelse på ett mer medvetet sätt. Vi har skrivit texter inom olika genrer, bearbetat och förbättrat. Studerat andras texter, bedömt dessa och gjort förbättringar. Jobbade medvetet med läsförståelsestrategier i åk 5 (enligt Lena Franzén) klasslärare och speciallärare arbetade tillsammans. Några elever fick sedan enskild undervisning i någon period. Arbetat med genreskrivande. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Några elever saknar fortfarande skrivflyt - det tar emot att skriva. Viktigt att ta tag i detta tidigt. Koppla ihop skrivandet i svenska mer med fler ämnen. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? De hade behövt ännu mer träning i att föra komplexa resonemang, se samband och se händelser och frågor ur olika perspektiv. Resultat av ämnesprov åk 6, engelska A. Tala/samtala B. Läsa och förstå/lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B Betyg delprov C provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 17 2 3 4 2 6 2 1 2 3 6 3 1 3 3 5 3 2 2 1 2 3 4 5 Analys av resultatet på ämnesprov i engelska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?
2012/2013 9(14) Pratat/Samtalat mycket engelska i par och mindre grupper men även använt engelska under hela lektionerna. Tränat på att ställa frågor. Fört dialog med eleverna kring läxläsning och vad som är svårt. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Några elever borde ha fått mer undervisning på sin nivå. Önskvärt med texter på olika nivåer. Glappet mellan de som kan mycket och har svårt har blivit större. Har proven blivit svårare? Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Individualisera mer. Följa kunskapsutvecklingen hos varje elev genom läxförhör, diagnoser Lära eleverna studieteknik. Resultat och analys av kemi ämne där ämnesprov har genomförts. A. Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. B. Genomföra systematiska undersökningar i kemi. C. Använda kemins begrepp i beskrivningar och förklaringar av, samt resonemang kring, fysikaliska samband i naturen och samhället. Antal elever som skrivit provet Provbetyg 17 F E D C B A 6 7 4 Analys av resultatet på ämnesprov i No ämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Vid årsskiftet skedde ett lärarbyte, vilket gör det svårt att göra en analys på så kort tid. Många elever har varit intresserade och tyckt att No-ämnena har varit roliga. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Vissa elever har hoppat över många öppna frågor men ändå nått betyg D. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Tänka på att koppla experiment till större, verkliga sammanhang. Resultat och analys av SO ämne där ämnesprov har genomförts. A Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Deltagit delprov A Deltagit delprov B Provbetyg 17 17 17 F E D C B A 6 9 1 1 Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne:
2012/2013 10(14) Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Höga förväntningar. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Tränat mer på att resonera, se samband, se ur olika perspektiv. Har haft svårt att hitta bra uppgifter och frågeställningar har nog tolkat förmågor och kunskapskrav svårare än vad det behöver vara (enligt ÄP). Vissa har nog inte orkat skriva så mycket och skulle nog klarat mer muntligt. Träna mer på att skriva utförligt. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Låta eleverna titta på olika elevexempel Betygsstatistik i åk 6 Betygsstatistik alla ämnen se bilaga 1 Genomsnittligt meritvärde Höredaskolan Eksjö kommun Pojkar 189 196 Flickor 213 221 Totalt 209 208 Alla avvikelser (högt/lågt) kommenteras extra Två elever F i engelska: Dessa har fått stödundervisning i engelska under åk 5 och 6. Bland annat har Help-materialet använts, förförståelse till veckans text, översättning, träning av ord och fraser, muntliga övningar. En del av stödet gavs utöver ordinarie lektioner. Detta stöd fick också tre andra elever som sedan nådde betyg E. Viktigt med fortsatt stöd. Många elever har E i fysik. Lärarbyte mellan åk 4 och 5 samt vid årsskiftet 12/13. Betygen från höstterminen ändrades inte nämnvärt. I övrigt tycker vi att det är en normal spridning av betyg i de olika ämnena. Analys av ämnesprov /betygsättning ht-12 och vt-13. Skolverkets prov stämmer överlag överens med lärarnas egna bedömningar, med reservation för matematik där några elever nådde högre resultat än förväntat. Genom ämnesprovens resultat höjdes en del betyg. På höstterminen sattes lägre betyg då man var osäker. Simkunnigheten Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga 17 17 * Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet
2012/2013 11(14) 3.2 Resultat och analys av Lgr 11 i praktiken Resultat och analys av enkäten Givande att träffas årskursvis i kommunen, utbyte av erfarenheter Vi använder i större utsträckning ett gemensamt språk. Bedömning och betyg behöver fortsatt diskuteras mellan skolorna för att nå samsyn. På skolan behöver bli bättre på att använda själv- och kamratbedömning. Vi ska försöka hitta ett avprickningsmaterial att använda på skolan hela vägen F-6. Vi behöver sambedöma ämnesproven i större utsträckning, ett lärande för alla och ett sätt att utveckla undervisningen. 3.3 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor är: Tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd och sätta in åtgärder, där av kan många elever använda det svenska språket i tal och skrift. Vår undervisning i matematik har utvecklats de senaste. Vi använder ett lågaffektivt bemötande. Mål som vi vill utveckla: Att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna Förslag till åtgärder: I skolans värdegrundsarbete nästa läsår kommer ett fokusområde vara att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön. 3. 4 Resultat och analys av skriva sig till läsning Förskoleklass Resultat Förskoleklassen i Höreda har i år inte deltagit i det här projektet, men vi kommer att vara med till hösten. Åk 1 Resultat 1. Är det några elever som har haft större nytta av att inte skriva själva? De som har haft större nytta av att skriva på datorn, är de som har finmotoriska svårigheter. Har man svårt med ljudsegmentering får man svårigheter med läsutvecklingen. Vi kan inte säga om elever med resultat under 12 i Fonolek har haft lättare att knäcka läskoden. Vi har inte följt upp tidigare klassers Fonolek i maj år 1.
2012/2013 12(14) 2. Om man jämför de elever som har haft under 12 poäng på Fonolek vid höstterminens start med tidigare grupper man haft, där eleverna har haft under 12 poäng. Märks det någon skillnad vid vilken tidpunkt eleverna har knäckt sin läskod? Det är svårt att säga om elever med resultat under 12 i Fonolek har haft lättare att knäcka läskoden efter att ha deltagit i projektet Skriva sig till läsning. Vi har inte följt upp tidigare klassers Fonolek i maj årskurs 1. Resultat fonolek: Antal rätt Segment initialt syntes 18 rätt 7 st 6 6 6 17 rätt 4 st 3x6,1x5 2x6,2x5 3x6,1x5 16 rätt 3 st 6, 5, 4 4, 5, 6 3x6 15 rätt 1 st 3 6 6 Antal rätt FK maj Dec år 1 Maj år 1 18 rätt 3 st 7 st 7 st 17 rätt 2 st 4 st 4 st 16 rätt 3 st 2 st 3 st 15 rätt 0 1 st 1 st 14 rätt 2 st 1 st 12 rätt 3 st 11 rätt 1 st 6 rätt 1 st 3. Har eleverna haft lättare för att knäcka läskoden när man har arbetat med projektet Att skriva sig till läsning? Vi tycker att eleverna har kommit längre i sin läsutveckling. Av femton elever är det endast en elev som inte har knäckt läskoden. Två elever har inte nått målen för årskurs ett i god läsutveckling. 4. Har eleverna kommit längre i sin läs-och skrivutveckling än om man jämför grupper som inte haft daglig tillgång till dator eller Ipad? Jag tycker att eleverna har kommit längre i sin läsutveckling. Av femton elever är det endast en elev som inte har knäckt läskoden. Två elever har inte nått målen för årskurs ett i god läsutveckling. Analys av resultat 1. Beskriv kortfattat i vilken omfattning och hur du har arbetat med skriva sig till läsning i undervisningen. Vi har jobbat cirka tre tillfällen varje vecka med att skriva ord, meningar och texter på datorerna. Vi började med att skriva ord från veckans bokstav. Vi klippte ur dem och klistrade in dem i en bokstavsbok. Efter höstterminen gick vi över till att skriva meningar med orden istället. Vi har skrivet faktatexter om djur. Dessa har vi samlat i pärmen och nu har vi satt ihop alla till var sin faktabok som vi har spiralbundet. Vi har skrivet och berättat om lov och saker som hela klassen har gjort. Dessa berättelser har jag nästan alltid satt ihop till en klassbok. Vi har även haft skrivtimme, då en del skrivet egna sagor, medans andra har fått ideer av mig. Ett antal barn har velat skriva fritt. Vi har parallellt projektet arbetat med traditionell läsundervisning två gånger i veckan samt upprepad läsning som läsläxa. Bokstavsinlärning med hjälp av Fonomix-munnar. 2. Har projektet påverkat elevernas läs- och skrivutveckling? Ja, vi tycker att projektet har påverkat elevernas läs- och skrivutveckling positivt.
2012/2013 13(14) 3. Vad har varit framgångsrikt i projektet skriva sig till läsning som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse? Framgångsrikt har varit att barnen snabbare skriver längre texter, eftersom de slipper att forma bokstäver. Barnen får skrivvana, stavar mer rätt, har mellanrum mellan orden och skriver med korrekta meningar. Jag har även haft stor nytta av extra programmen. Barnen har framför allt gillat att spela Matematik i Måneby. Egna slutsatser: Jag tycker att barnen har kommit igång bättre att skriva berättelser och att läsa. De bärbara datorer har underlättat för barn med finmotoriska svårigheter och vi har upplevt att de tagit till sig undervisningen bättre. 4. Vilka hinder och svårigheter har du stött på med datorer/ipads i undervisningen som hindrat en högre måluppfyllelse. Hinder har varit när skrivaren inte fungerat som den ska. Även saker som att det i början var kul att dra ut hörlurarna så alla kunde höra vad datorn sa. 5. Vad kan du utveckla i din undervisning med datorer/ipads för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Tankar jag har som man kan utveckla är följande: -Att koppla talsyntesen och lyssna på det man själv skrivit. - Öka motivation genom att ha naturliga mottagare till det barnen skriver; tex brev hem och till andra släkt och vänner, insändare, politiker, de man varit på studiebesök hos mfl - Lägga ut elevernas arbeten på klassens/skolans hemsida. - Skriva loggbok på datorn som man sparar: planeringar/utvärderingar - Skapa egna ordlistor 6. Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska blir mer framgångsrikt? Tekniska svårigheter som om man löser dem, gör projektet mer framgångsrikt: Smidigare om barnen inte behöver välja färg på text och bakgrund. Bra om det inte finns för många storlekar på text att välja på. Egna slutsatser: Jag tycker att barnen har kommit igång bättre att skriva berättelser och att läsa, men jag vet inte om det har hjälpt dem som har läs och skrivsvårigheter mer. Däremot anser jag att bärbara datorer underlättar för barn med finmotoriska svårigheter och detta gör att de mår bättre och tar till sig undervisningen bättre. Vi har arbetat parallellt med traditionell läsundervisning två gånger i veckan samt upprepad läsning som läsläxa. Bokstavsinlärning med hjälp av Fonomix-munnar.
2012/2013 14(14) 4. Skolans egna prioriterade mål 4.1 Eleverna ska ges inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Resultat I de lägre åldrarna styr pedagogerna mer men exempel på inflytande kan vara att välja djur att forska om. Dessutom är pedagogerna lyhörda för elevernas intressen för att skapa motivation. Mer inflytande ges ju äldre de blir, t ex får eleverna ibland inflytande över innehåll och slutuppgift när Lpp presenteras. Analys Olika klasser är olika mogna för att ha inflytande och kan behöva mer eller mindre styrning. Vi behöver bli bättre på att utvärdera Lpp med eleverna och använda utvärderingen vid planering av nästa område. 4.2 Vi vidareutvecklar värdegrundsarbetet på skolan. Resultat Värdegrundsbroschyren har reviderats och en plan för Elevhälsoarbetet gjorts. Analys Vi behöver fortsätta utveckla värdegrundsarbetet. T ex utveckla rastverksamheten, sociala mål på hela skolan. 4.3 Pedagogerna dokumenterar kontinuerligt elevernas kunskapsutveckling. Resultat Vi har en utvecklingspärm för varje elev. Den används i olika utsträckning och på olika sätt. Analys Vi behöver diskutera vidare kring hur pärmen används och kring bedömning överhuvudtaget. Även IUP behöver diskuteras. 4.4 Hur upplevs arbetsbelastningen för er pedagoger nu. Resultat Tung vårtermin för klasslärare i åk 6 ÄP, betygsättning. Det blir inte mycket tid över för ordinarie undervisning. ÄP känns ändå meningsfulla att göra. Analys Mer sambedömning när det gäller vissa prov och uppgifter. Se det som utveckling av undervisning och bedömning och för att skapa en samsyn på hela skolan.