Svensk forskning och innovation om passivhus. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut



Relevanta dokument
Vad händer på Passivhusfronten?

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

SP Zero Emission Buildings. Kristina Mjörnell, Energiteknik

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

studenter, anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

Lågenergihus för attraktivt boende

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Förslag till utformning av ett regionalt program för att stärka marknaden för energieffektivt byggande och passivhus

Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014

Program för byggnader med mycket låg energianvändning

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Renovering en viktig del av SP Samhällsbyggnad. Kristina Mjörnell Affärsområdeschef för SP Samhällsbyggnad

LÅGAN. Program för byggnader med mycket låg energianvändning. Mål en nationell plattform

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Eje Sandberg

Passivhus vår framtida byggnorm?

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

Energikrav för lokalbyggnader

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

BYGG ENERGIEFFEKTIVT OCH HÅLLBART!

En vägledning till kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning vid renovering av flerbostadshus

WP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik

Kvalitetssäkringssystem

Byggnadstypologier Sverige

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

Norrtäljeanstalten Hus 9

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Energieffektiva kök Storkök och professionella kök

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Svenska resultat och erfarenheter med passivhus

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Besparingspotential i miljonprogramhusen

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Det går att få lönsamhet i energirenovering! Mattias Westher, Bostads AB Poseidon

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

Drift- och Energiarbetet på AB Gavlegårdarna

Resultat från energiberäkning

Välkomna till lågenergihusen i Backa Röd

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

EU strategi för uppvärmning och kylning. EU kommissionen

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar

Administrativa uppgifter

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

LÅGAN och utvecklingen av lågenergibyggnader i Sverige - förr, nu och i framtiden

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Effektivisering byggnader vägen mot 50/50

Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Marknadsöversikt för passivhus och lågenergihus i Sverige 2006

Brogården miljonhusen blir passiva

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Tekniska anvisningar Energi

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Mot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.

BARBARA RUBINO 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

Vad är ett passivhus?

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Transkript:

Svensk forskning och innovation om passivhus Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

A System for Quality Assurance when Retrofitting Existing Buildings to Energy Efficient Buildings Ett projekt inom IEE - Intelligent Energy Europe

Syfte Att införa kvalitetssäkringssystem för energieffektiv ombyggnad med bibehållen god innemiljö vid renovering av miljonprogramhus

Projektupplägg WP 1 Management and coordination SP, Sweden WP 6 Application of the QA system in pilot projects TTA, Spain WP 2 Survey of national conditions TKK, Finland WP 3 Break nontechnical barriers EAP, Bulgaria WP 4 Adoption of a QA system SP, Sweden WP 7 Workshops (coordinated with TRECO meetings) Trecodome The Netherlands WP 9 Common dissemination activities SP, Sweden WP 5 Energy improvement measures AEE INTEC, Austria WP 8 Communication and dissemination activities SP, Sweden

WP2 Studie av nationella förutsättningar Genomgång av nuvarande förhållanden och förutsättningar för energibesparing vid renovering av miljonprogramhus i olika länder och olika klimatzoner. Sammanställning av lovande energieffektiviseringsåtgärder. Genomgång av existerande kvalitetssäkringssystem för energieffektivisering med god innemiljö i Europa.

WP3 Bryta icke-tekniska barriärer Identifiera och hitta lösningar för att överbrygga de mest betydelsefulla icke-tekniska barriärerna såsom attityder, tradition, bristande kunskap och motivation som måste överbryggas för att introducera energieffektiv renovering, ombyggnad och drift av miljonprogrammets hus.

WP4 Anpassning av kvalitetssystemet Baserat på det svenska kvalitetssystemet för innemiljö och energianvändning (P-märkt innemiljö och energi) och input från andra parallella system vidareutvecklar parterna i de andra länderna egna kvalitetssystem som är anpassade till respektive länders förutsättningar, reglering, klimat etc. Underlag för en kommande Europeisk standard för kvalitetssystem för innemiljö och energianvändning tas fram.

WP5 Energieffektiviseringsåtgärder Energieffektiviseringspotentialen för olika typer av byggnader (typ miljonprogrammet) i olika länder kommer att utvärderas. En utvärdering kommer att göras av vilken effekt olika energieffektiviseringsåtgärder i olika byggnader kan ha på innemiljön.

WP6 Använda kvalitetssäkringssystemet i pilot projekt Kvalitetssäkringssystemen kommer att användas i minst fyra ombyggnadsprojekt i Sverige, Finland, Österrike och Spanien. Erfarenheter från projektering, byggande och förvaltning kommer att utvärderas och resultaten kommer att användas för att förbättra de befintliga systemen och de föreslagna energieffektiviseringsåtgärderna.

WP7 - Workshops Under projektets gång kommer det att arrangeras flera workshops där deltagarna kommer att träffas och diskutera energieffektiviseringsåtgärder, kvalitetssäkringssystemet och implementering av dessa, utbyta erfarenheter från pilotprojekten och diskutera informationsspridningsinsatser. TRECO som är ett internationellt närverk för förvaltare av miljonprogramhus kommer att bjudas in att delta i workshops för att utbyta erfarenheter och följa projektet.

WP8 och WP9 - Informationsinsatser WP 8: Information om kvalitetssäkringssystemet, energieffektiviseringsåtgärder och erfarenheter från pilotprojektet kommer att presenteras på konferenser, seminarier, i tekniska och populärvetenskapliga tidskrifter i de olika länderna. WP 9: Att bidra och delta i gemensamma informationsinsatser som efterfrågas av kommissionen.

Organisation Part Nr Participant name Participant short name Country code Main Role in Consortium 1 SP Technical Research Institute of Sweden SP Sweden CO Coordinator Leader of WP 1, WP 4, WP 8 and WP 9 2 Trama Tecno Ambiental S.L. TTA Spain CB Leader of WP 6 3 Helsinki University of Technology TKK Finland CB Leader of WP 2 4 AEE - Institute for Sustainable Technologies AEE INTEC Austria CB Leader of WP 5 5 Trecodome Trecodome The Netherlands CB Leader of WP 7 6 Energy Agency of Plovdiv EAP Bulgaria CB Leader of WP 3 7 AB Alingsåshem Alingsåshem Sweden CB Participant with pilot project 8 POMAA S.L. POMAA Spain CB Participant with pilot project a CO = Co-ordinator CB = Co-beneficiary

Önskemål om samarbete Erfarenheter från energieffektivisering av miljonprogramhus Implementera kvalitetssäkringssystemet i fler pilotprojekt Deltagande i seminarier, workshops etc. Kontaktperson: Kristina Mjörnell, SP

Energieffektivisering vid renovering av rekordårens flerbostadshus Projektets syfte: Lämpliga metoder för att kraftigt reducera energianvändningen Identifiera och analysera lämpliga tekniska lösningar Samla erfarenheter och sprida kunskap Vägledning vid val av tekniska lösningar Speciellt studera passivhusteknik och dess möjligheter Kontaktperson: Björn Berggren, Skanska

Komponentutveckling värme och ventilation På SP:s energitekniklaboratorium utförs teknisk provning och utvärdering av olika produkter för värme och ventilation i passivhus, exempelvis: Ventilationsvärmeväxlare (temperaturverkninsgrad avfrostningsautomatik, eleffektivitet, m.m.) Tilluftsventiler (tryckfall-flöde, luftspridningsbild, ljud, ) Fläktar och pumpar (kapacitet, eleffektivitet, ljud, ) Ventilationsfilter (avskiljning och långtidsegenskaper) Solfångare (effektivitet, hållbarhet och beständighet) Ackumulatortankar (funktion och isoleringsförmåga) Fjärrvärmecentraler (kapacitet, värmeläckage, dynamik) Värmepumpar (kapacitet, COP-värden, ljud, )

Uppföljning och mätning av passivhus Lindås Egnahemsbolaget, PEAB 20 radhus lgh Installerad effekt 8 W/m 2 Uppmätt energianvändning för uppvärmning, av varmvatten samt drift av fläktar och pumpar: 35 kwh/m 2, (68 kwh/m 2 inkl. hushållsel)

Forum för energieffektiva byggnader Målsättning att underlätta och öka antalet energieffektiva byggprojekt, framförallt enligt Passivhusprincipen. För vem? En resurs för aktörer som vill beställa energieffektiva byggnader som passivhus och lågenergihus. Vad? Marknadsinformation, utbildning, tar fram gemensamma kravspecifikationer Medverkande: ATON Teknikkonsult AB, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Lunds Tekniska Högskola och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ekonomiskt stöd från Energimyndigheten och Västra Götaland.

Kravspecifikation för passivhus Effektkrav Klimatzon söder P max = 10 W/m 2 Klimatzon norr P max = 14 W/m 2 Energikrav Klimatzon söder E fv + E pb + E el 45 kwh/m 2 Klimatzon norr 55 kwh/m 2 Byggnadskrav Luftläckning max 0,3 l/s,50 Pa. U-värde på högst 0,9 W/(m 2 K), Energianvändningen för värme, el och vv skall kunna avläsas separat Innemiljökrav Ljudklass B i sovrum Tillufttemperatur efter eftervärmare skall uppgå till högst 52 C I övrigt gäller BBR krav

Passivhus Norden Syfte: Öka samarbetet inom passivhus i Norden Anordna konferensen Passivhus Norden 2008 Återkommande konferenser i de Nordiska länderna Välkomna!