Årsredovisning för 2010
+,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Verksamhetsberättelse Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008-2010 3 Kommunkoncernens organisation 4 Omvärld 5 Näringsliv och arbetsmarknad 5 Bostäder, lokaler och mark 6 Framtiden 7 Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - övergripande mål 8 Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - verksamhetsmål 9 God ekonomisk hushållning- finansiella mål 13 Kommunens budgetprocess 14 Befolkning 15 Väsentliga personalförhållanden 16 Värdegrundsarbetet 16 Resultat för perioden 2010-01-01-2010-12-31 19 Utredning av balanskravet 20 Investeringsredovisning 21 Tillgångar och skulder 22 5 år i sammandrag 24 Nämndernas resultat 2010 25 Kommunfullmäktige val, revision 26 Överförmyndaren 26 Kommunstyrelsen 27 Kommunstyrelsens förvaltningar 28 Barn- och utbildningsnämnden 32 Barnomsorg och grundskola 32 Gymnasieskolan 34 Socialnämnden 36 Kultur- och Fritidsnämnden 40 Kommunens bolag 42 Kommunens affärsdrivande verksamheter 45 1
Ekonomiska tabeller Resultaträkning (tkr) 48 Kassaflödesanalys (tkr) 48 Balansräkning (tkr) 49 Noter: 50 2
Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008-2010 Vi växer i Arvidsjaur Ökad inflyttning med 10% i åldersgruppen 25 50 år 15 nya arbetstillfällen tillskapas årligen Ökad kvalitet inom kommunens tjänsteutbud Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande Kommunen ska samverka över alla gränser för att skapa tillväxt, god välfärd och en hållbar miljö med målet att under planeringsperioden öka inflyttningen bland 25 50 åringar med 10 %. Vår kommun ska upplevas som en kommun där alla vinner på att bosätta/etablera sig. Alla förtroendevalda och anställda ska aktivt bidra till ett positivt klimat, som stärker tillväxten. Kommunens alla verksamheter ska ha hög kvalitet, vilket säkerställs genom årliga mätningar av yttre och inre kvalitet. För att nå målet med ökad inflyttning, måste bostäder byggas och minst 15 nya arbetstillfällen skapas årligen. Arvidsjaur ska upplevas som en god miljö med utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande, utbildning, kultur och idrott. Kommunen ska arbeta för att servicenivån i hela kommunen upprätthålls. Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande. Medarbetarna ska aktivt delta i utveckling av verksamheten, därigenom får de inflytande. Ledarskapet ska vara tydligt och bra. 3
Förvaltningsberättelse Kommunkoncernens organisation Arvidsjaurs kommun har haft en traditionell nämndsorganisation under mandatperioden med kommunstyrelse och tre verksamhetsnämnder. I Kommunfullmäktige finns en beredning verksam. Arvidsjaurs kommunkoncern består av Arvidsjaur Kommunföretag AB, som i sin tur äger fyra aktiebolag: Arvidsjaurhem AB, Arvidsjaur Flygplats AB, Arvidsjaurs Energi AB samt Arvidsjaur Test & Training AB (ATT). Arvidsjaurhem AB äger ett dotterbolag; Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB. ATT äger 100 % av Lappland Aviation Academy AB (LAA) (90 % år 2009). Utdebitering kr/skattekrona 2010 2009 2008 2007 2006 Kommunen 22,08 22,08 22,08 22,08 22,08 Totalt 32,48 32,48 31,50 31,50 31,50 4
Omvärld (Källa: SKLs ekonomirapport, arbetsförmedlingen, SCB) Kommunens mål är att Arvidsjaur ska fortsätta vara en attraktiv kommun för människor att bo och arbeta i. Därför måste vi förstå vad som påverkar förutsättningarna för kommunal verksamhet, hur de fungerar och vilka konsekvenser de får. Genom att blicka utåt och framåt, kan handlingsberedskapen inom kommunen förbättras. De senaste årens utveckling har varit synnerligen dramatisk såväl i den globala ekonomin som i Sverige. Slutet på 00-talet präglades av den kraftiga lågkonjunktur som drabbat stora delar av världen. Det fria fallet i den globala konjunkturen som började 2008 bromsades upp under 2010 då konjunkturerna vände uppåt mycket snabbare än beräknat. Från bottenläget 2009 har det skett en återhämtning i världsekonomin. Om fallet i ekonomin blev betydligt mer dramatiskt än de allra flesta räknat med kan detsamma även sägas om det senaste årets återhämtning. Istället för en utdragen period med svag ekonomisk aktivitet vände de flesta ekonomier uppåt under slutet av 2009 och återhämtningen fortsatte under 2010. Den starkaste tillväxtkraften finns i länder som Kina, Indien, Brasilien vilka kommer att ge ett betydande bidrag till den globala tillväxten även kommande år. I resten av världen går återhämtningen betydligt segare. Även om en ny finansiell kris är osannolik finns det skäl att räkna med en relativt svag återhämtning i många europeiska länder. Under 2010 har Sveriges ekonomi klarat sig bättre än våra handelspartners. Den svenska ekonomins nedgång blev djupare än övriga EU-länder, men uppgången kom snabbare och nådde högre än i övriga EU. Under det senaste året har svensk BNP återhämtat hela fallet och är nu i nivå med utgångsläget. Utvecklingen under den senare delen av 2010 visar på en fortsatt stark ekonomisk tillväxt i Sverige. Både sysselsättning och BNP ser nu ut att öka mer under 2011 än vad som prognostiserats tidigare. I kölvattnet av den ekonomiska kollapsen följde en snabb försämring av arbetsmarknadsläget, även i Sverige. Det snabba omslaget har medfört att arbetsmarknaden utvecklats bättre än väntat. Sedan vändningen hösten 2009 har sysselsättningen återhämtat mer än halva fallet och arbetslösheten har minskat från 9 % till 8 % sedan toppnivån under våren 2010. Sverige har goda förutsättningar i förhållande till andra jämförbara länder. De offentliga finanserna är i god ordning, samtidigt som hushållens sparande är högt jämfört med många andra länder. Tilltron till de svenska statsfinanserna är stark och det hjälper till att hålla räntorna nere. De svenska hushållen och företagen ser också ljust på framtiden. Näringsliv och arbetsmarknad Regional utveckling Arbetsmarknaden i Norrbotten kännetecknas av en råvarubaserad tillverkningsindustri, en växande privat tjänstesektor och en alltjämt stor men minskande offentlig sektor. I regionen finns större delen av gruvfyndigheterna inom EU. Huvuddelen av råvarorna till den svenska metallbaserade industrin kommer från regionen. Till de skogsbaserade näringarna kommer stora delar av råvaran från inlandet. Sågverk och träförädling bedrivs både vid kusten och i inlandet. Biltestverksamheten tar tillvara regionens speciella förutsättningar såsom strängt vinterklimat, glest boende, lågtrafikerade vägar, isbelagda sjöar mm. Biltestverksamheten är internationell och är beroende av goda flygkommunikationer för att kunna utvecklas ytterligare. Även turism och gruvnäring nyttjar flyget i stor utsträckning. Efterfrågan på arbetskraft ökade i länet under 2010 och förväntas fortsätta öka även under 2011. Nio av tio arbetsställen inom privata näringslivet bedömer att efterfrågan på deras produkter/tjänster ökar eller blir oförändrad under 2011. Inom offentliga tjänster bedöms efterfrågan bli i stort sett oförändrad. Antalet arbetstillfällen ökar inom delar av privat tjänstesektor såsom uppdragsverksamhet, besöksnäring och personliga servicetjänster. Kommunens näringsliv Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren och den offentliga sektorn svarar för mer än hälften av sysselsättningen. Det privata näringslivet i Arvidsjaur domineras av skogsindustri, och träförädlingsindustri, besöksnäring och biltestverksamhet. Ett rikt kommersiellt utbud är en grundförutsättning för utveckling av besöksnäringen. Handeln har utvecklats under ett antal år och inom kommersiell service har flera företag nyetablerats. Arvidsjaurhem AB för avsikt att bygga en galleria med affärslokaler i centrum av Arvidsjaur, men för närvarande finns inte hyresgäster säkrade, så byggstarten dröjer. Försvaret Armens Jägarbataljon finns med som enhet i den nya försvarsorganisationen, och bedriver en högkvalitativ utbildning. Anställning av fler officerare har även genomförts. Förbandet tar även emot större internationella förbandsbesök. Fortfarande har inget igångsättningsbeslut vad avser CTÖ. (Test- och övningsverksamhet) genomförts av statsmakterna. 5
Försvaret har under 2010 påbörjat övergången till ett yrkesförsvar. Detta innebär för Arvidsjaur att ett stort antal soldater kommer att anställas vid Armens Jägarbataljon under de närmaste åren. Innan årsskiftet anställdes de första 48 yrkesmilitärerna och fullt utbyggt 2012 kommer 213 yrkesmilitärer vara rekryterade. Sysselsättning Arbetslösheten i riket minskade under 2010. Arbetskraftsundersökningen för december visar att arbetslösheten i riket minskat något från 8,3 % 2009 till 8,0 % år 2010 Antalet sysselsatta i åldrarna 15-74 år har ökat jämfört med 2009. Även antalet arbetade timmar har ökat. Både antalet arbetslösa och den relativa arbetslösheten fortsätter att minska. Eftersom den offentliga sektorn i Arvidsjaur är så stor har detta hittills haft en stabiliserande effekt på den lokala konjunkturen. Arbetslösheten i kommunen som steg under 2009 och fortsatte att stiga något under 2010. Andelen arbetslösa var i december totalt 11,9 %( 11,7 % år 2009). Siffran ligger över genomsnittet för länet (10,7 %). Arbetslösheten är jämt fördelad mellan män och kvinnor, men det är männens arbetslöshet som både ökat och minskat mest. Andelen arbetslösa ungdomar ligger fortfarande över genomsnittet i länet; 23,8 % mot 17,8 %. Arvidsjaur har i tidigare utredningar klassats som en egen arbetsmarknadsregion, beroende på bl.a. de långa avstånden till andra större orter. Avstånden medför att dagpendlingen till och från andra kommuner är ca 14%. Inpendling sker framför allt inom den offentliga sektorn, medan utpendlingen är störst inom byggsektorn och inom skogsbruket. Utpendlingen är något större än inpendlingen. Vi har en ovanligt stor andel inpendlare som är s.k. karriärpendlare Med detta menas en person som byter jobb för att det är intressantare eller bättre betalt, och som samtidigt överger den egna kommunen för att börja arbeta i en annan kommun. Arvidsjaurs arbetsmarknad har varit, och kommer även i fortsättningen att vara beroende av den offentliga sektorn, även om arbetsmarknaden har förändrats under de senaste åren, och kommer att förändras ytterligare. Detaljplaneändringar i centrum är på gång för att tillgodose möjligheten till bostadsbyggande och affärslokaler. Tillgången till industrimark är god, både i tätorten och i byarna. Lediga industrilokaler finns i kommunkoncernen. Företagsstatistik 2008-2010 2010 2009 2008 Arbetsställen 983 1 019 1 037 Anställda 2 772 2 746 2 709 Arbetsgivare (minst en anställd) 246 248 246 Verksamma företag 937 972 992 Nya företag 64 37 47 antal anställda 22 14 51 Källa SCB:s företagsregister: Arbetslöshet År Totalt antal Arbetslösa i gruppen invånare 16-64 år I öppen arbetslöshet % I åtgärder % Ungdomar 18-24 år % 2006-12 381 6,2 3,3 17,4 2007-12 233 4,3 1,5 11,3 2008-12 378 4,8 4,6 16,7 2009-12 463 5,4 6,3 25,7 2010-12 461 4,6 7,3 23,8 Källa Arbetsförmedlingen Tillväxtprogram: Kommunfullmäktige har antagit ett tillväxtprogram för kommunen för perioden 2007-2013. Enligt tillväxtprogrammet ska följande områden prioriteras: Bostäder, lokaler och mark På lägenhetsmarknaden råder snarare brist än överskott, åtminstone i centralorten. Efterfrågan på bostäder förväntas öka i och med rekryteringen av ny personal till Arméns Jägarbataljon. Fler bostäder är planerade för att möta efterfrågan på lägenhetsboende. Tillgången på tomter för småhus är god både i centralorten och ute i byarna. Nya bostadsområden har öppnats för exploatering. Efterfrågan på bostäder kommer fortsatt att vara stor. Upplevelsenäring/handel Träförädling, Energi/miljö- fast bränsle Civil/militär testverksamhet Kunskapsintensiva tjänstenäringar Nya former för utveckling och kapitalförsörjning. 6
Framtiden Kommunen har många utmaningar framöver. Behoven och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar snabbt, beroende på storleken på barnkullar, befolkningens flyttmönster, regelförändringar och reformer, och inte minst konjunkturläget. Kommunal verksamhet i förändring är mer regel än undantag. Utmaningen är att anpassa verksamheten efter skiftningarna En annan stor utmaning har också bestått av och kommer att bestå i att fortsätta förändra och utveckla de egna verksamheterna oberoende av hur de yttre konjunkturerna går upp eller ned och de statliga stöden förändras. Efter två år - 2009 och 2010 - med stora överskott väntas förutsättningarna i kommuner och landsting försämras inför 2011 då priser och löner tros öka mer än intäkten från skatter och bidrag. Risken att även Sverige dras med i den svaga omvärldskonjunkturen med konsekvenser för kommunsektorns skatteintäkter. Regeringen har beslutat om ett stimulanspaket om sammananlagt över 20 miljarder kronor fram till och med 2011. Stimulanspaketet innehöll också en rad åtgärder för att minska arbetslösheten; införande av ROT/RUTavdrag, tidigareläggande av infrastruktursatsningar m.m. Den svaga skatteunderlagstillväxten innebär stora utmaningar för kommunen. Den kraftiga befolkningsminskningen under 2010 innebär minskade skatteintäkter under kommande år. Demografin kommer att ställa måttliga krav på kommunen de närmaste åren. Av tillgänglig statistik framgår att andelen personer äldre än 85 år under de närmaste åren kommer att vara konstant. Antalet personer i åldrarna 65-74 år kommer däremot att öka med 10-15 personer per år under perioden fram till 2013. Antalet barn 0-5 år förväntas ligga relativt oförändrat under de närmaste åren, men antalet tonåringar minskar med en särskilt kraftig minskning under de närmaste åren. 7
Fullmäktiges verksamhetsmål Kommunfullmäktige har beslutat om de övergripande verksamhetsmålen för åren 2008-2010. Nämnderna har utifrån fullmäktiges mål beslutat om egna verksamhetsmål. Enligt god ekonomisk hushållning skall målen vara konkreta, mätbara och möjliga att följa upp. Målskrivningsprocessen i kommunen är fortfarande i ett uppbyggnadsskede, vilket innebär att målen i mycket saknar konkretisering och mätbarhet. De är därför inte fullt ut möjliga att följa upp i lagens mening i den form de nu har. Kommunfullmäktiges nya mål- och utvärderingsberedning kommer att arbeta med uppgiften att förbättra målen. Nedan redovisas målen och den utvärdering som gjorts. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - övergripande mål Område Mål: Utvärdering Övergripande mål Tillväxt och utveckling Ökad inflyttning med 10 % i åldersgruppen 25-50 år Inflyttningen 2010 var 108 personer i åldersintervallet 25-50 år. Detta är en minskning med 6 personer från 2009 då inflyttningen var 114 personer 2008 då inflyttningen var 117 personer. 2007 var inflyttningen 114 personer Målet uppfyllt Nej Övergripande mål Tillväxt och utveckling 15 nya arbetstillfällen tillskapas årligen Enligt SCB:s företagsstatistik har det etablerats 64 nya arbetsställen i kommunen under 2010 (37 st 2009). Totalt tillkom 22 nya anställningar. 2009 tillkom 14 nya anställningar Ja Övergripande mål Medborgare/ medarbetare Öka kvaliteten i kommunens tjänsteutbud Kommunen deltar sedan hösten 2008 i projektet "Kommunens kvalitet i korthet", som leds av Sveriges kommuner och landsting. Kvalitetsmätningen innebär att ett sextiotal kommuner jämför sina verksamheter med varandra utifrån 35 mått. Fem huvudområden ingår i mätningarna: -Tillgänglighet -Trygghetsaspekt -Delaktighet och information -Kostnadseffektivitet -Samhällsbyggande Resultatet för Arvidsjaurs kommun är sammanställt och har redovisats för politiker och medborgare under flera tillfällen. Kommunen fick genomgående bra resultat i denna mätning. Vi fortsätter att delta i mätningen. Resultatet ska ligga till grund för fortsatt utvärdering. Övergripande mål medarbetare Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande Målet är nytt för 2010. Det finns därför inte några mätetal utarbetade. Ett mått på en bra arbetsmiljö kan ses i de sjunkande sjuktalen för kommunen. Arbetet med värdegrunden ska bidra till att uppnå det uppsatta målet. 8
Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - verksamhetsmål Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Barn- och ungdom Medborgare Alla elever uppnår fastställda kunskapsmål och får vid utgången av år 9 minst betyget godkänd 97,1 % av eleverna lämnade åk 9 vårterminen 2010 med minst ett godkänt betyg i samtliga ämnen, att jämföra med 93 % vårterminen 2009 och riksgenomsnittet 77,1 %. Alla elever (100 %) hade behörighet att söka till gymnasieskolan ( 96 % 2009) mot 88 % i riket. Ja Barn- och ungdom Medborgare Fungerande former för elev- och föräldrainflytande Samtliga skolor har fungerande elevråd och klassråd. Det finns dessutom vid samtliga enheter ett fungerande föräldraråd. Målet anses därför vara uppfyllt. Ja Barn- och ungdom Ekonomi Hålla de ekonomiska ramarna genom kontinuerlig ekonomisk uppföljning Resultat mot budget för 2010 +103 tkr. Målet anses vara väl uppfyllt eftersom planlagd verksamhet har genomförts med ett visst ekonomiskt överskott. Ja Socialnämnden Medborgare Förebyggande verksamhet Hälsosamtal hos äldre har genomförts tillsammans med landstinget. 50 personer har blivit tillfrågade. Ca 40 besök är genomförda så svarsfrekvensen kommer att bli ungefär som tidigare år, ca 80 %. Demensvårdsutvecklare och demenssjuksköterska har arbetat med stöd till närstående och brukare. Arbetet har skett i samverkan med andra aktörer, bl.a. studieförbund, landstinget och svenska kyrkan. Socialtjänsten har haft en aktiv roll i samarbetet mellan polis, socialtjänst och skola inom det förebyggande arbetet. Vår öppenvårdsverksamhet Pärlan har bl.a. uppmärksammat det ökande bruket av s.k. nätdroger bland ungdomar. Socialnämnden anser att målet är uppnått. Ja Socialnämnden Medborgare Fler öppna insatser Vi har haft flera anhörigträffar för anhöriga till personer med demenssjukdomar eller andra funktionshinder. Pärlans verksamhet för missbrukare och anhöriga har fortsatt att utvecklas och når nu även ut till ungdomar. Ett projekt med syfte att förbättra rehabilitering i hemmet med hjälp av en av kommunens arbetsterapeuter och hemtjänstpersonal har pågått. Projektet pågår fortfarande och är inte utvärderat men personalen i hemtjänsten uttrycker stor nöjdhet med stödet de får till sina vårdtagare. Socialnämnden anser att målet är uppnått. Ja 9
Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Socialnämnden Medborgare Medarbetare Ökad kvalitet Resultatet från 2010 års Öppna jämförelser inom äldreomsorg visar att vi även detta år har nöjda brukare. Inom äldreboende får vi 78 i NKI (nöjd kund index). Siffran har stigit från 75 vid förra mätningen och riksgenomsnittet ligger på 72. Hemtjänsten ligger på NKI 82, vid förra mätningen låg vi på 83. Riksgenomsnittet ligger på 75. Individ och familjeomsorgen har genomfört brukarenkät på Pärlan, brukarna uppger stor nöjdhet. Personalenkät är inte genomförd under 2010. Vi har infört Time Care pool inom socialnämndens verksamheter vilket effektiviserar bemanningen. En stor del av personalen har fått heltidstjänster med möjlighet att välja deltid från 1/1 2011. Personalen har fått möjlighet till vidareutbildning bl. a. inom musik i vården, demens, motiverande samtal, stroke, palliativ vård. Socialnämnden anser att målet är uppnått. Den årliga enkäten har skickats ut till alla bygglovssökande under föregående år avseende kommunens service och bemötande vid handläggningen av bygglovsansökningar. En totalbild av enkätsvaren visar att majoriteten av svaren ligger högt i betyg. Medelvärdet för år 2009 är 4,05 vilket är sämre än föregående år. Medelvärdet för förra årets enkät var 4,34 det bästa resultat sedan mätningen började 2000. Ja Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 4,1 i genomsnitt på en 5- gradig skala för bygglovsverksamheten Nej Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 3,8 i genomsnitt på en 5- gradig skala för miljötillsynen och livsmedelstillsynen Inom livsmedelstillsynens verksamhetsområde har 31 enkäter skickats ut och 25 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. Enkäten har skickats ut till livsmedelsföretag som miljö-, och byggenheten haft kontakt med de senaste 12 månaderna vid livsmedelskontroll och registreringar. Medelvärdet på livsmedelsenkäten är 4,2. Ja Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Inga fall av matförgiftningar orsakade av restaurangbesök under året Under perioden har vi inte kunnat fastställa några matförgiftningar. Miljö- och byggenheten har dock fått kännedom om ett misstänkt fall av matförgiftning. Anmälan inkom dock flera dagar för sent för att vi skulle kunna ta livsmedelsprover av den mat som ätits. Ja 10
Område Mål: Utvärdering Kommunstyrelsen Gymnasieskolan Tillväxt och utveckling Medborgare Öka antalet ungdomar som vill fullgöra sin gymnasiala utbildning i Arvidsjaur Antal avgångselever åk 9 2010: 102 Antal avgångselever åk 9 2009: 57 Antal avgångselever åk 9 2009: 77 Antal elever till egen gymnasieskola 2008: 70 68% Antal elever till egen gymnasieskola 2009: 32 56 % Antal elever till egen gymnasieskola 2010: 49 64 % I skolans utvärdering kan de inte se att det är någon specifik utbildning som har fått ökad dragningskraft på annan ort utan fördelning ser i stort ut som tidigare. De elever som väljer studier på annan ort väljer huvudsakligen utbildningar Sandbacka inte har möjlighet att erbjuda. Målet uppfyll t Delvis Kommunstyrelsen Medarbetare Under 2008 ska ett personalpolitiskt program tas fram. I programmet ska såväl chefer som medarbetare kunna finna grunder för de olika beslut som tas i personalfrågor Gemensam värdegrund är framtagen och har kommunicerats med alla anställda. Ett arbete med att ta fram personalpolitiskt program pågick under 2009 och programmet har fastställts i kommunfullmäktige 2010. Kommunen har tilldelats utmärkelse som gott exempel för den gemensamma värdegrunden. Ja Kommunstyrelsen Information Tillväxt och utveckling Externt skall all information syfta till att stärka kommunens varumärke Målet är inte utvärderat. Begreppet varumärke behöver en tydligare definition innan det går att göra någon utvärdering. Kommunstyrelsen Sysselsättning Tillväxt och utveckling Söka nya samarbetsformer med olika aktörer för ökad sysselsättning Intern samverkan mellan arbetsmarknadsenheten och socialförvaltningen samt skolförvaltningen i syfte att få människor närmare studier och arbete. Arbetsmarknadsenheten fullföljer de avtal/uppdrag de har med Arbetsförmedlingen och ansvarar för det uppdrag avtalet med Migrationsverket innebär samt administrerar och vidareutvecklar det totala inflyttningsansvaret inom Arvidsjaur Kommun. Ja Kommunstyrels en Turism Tillväxt och utveckling Erbjuda ett attraktivt boende med bra service vid Camp Giselas samt erbjuda högkvalitativa attraktioner såsom äventyrsbad, golf, skidåkning och annat. Målet är sammansatt av flera komponenter och därmed svårare att utvärdera. Kundenkäter har gjorts ett antal år för att mäta kvaliteten med en poängskala 1-5 2010 2009 2008 Camp Gielas Sommar 4,4 4,4 4,4 Vinter 4,3 4,5 4,4 Ja Centrumbadet 4,4 4,5 4,5 11
Kommunfullmäktige har fastställt nya övergripande mål för kultur- och fritidsnämnden som ska gälla från 2010. Målen är formulerade enligt den nya modell som budgetberedningen utarbetat. Område Mål Utvärdering Målet uppfyllt Fritid- och kultur Delvis Medborgare /kund Tillväxt & utveckling Tillhandahålla attraktiva och ändamålsenliga lokaler och anläggningar för föreningar. Mäts genom enkät om anläggningar. Inbjuda till möte med nyttjare en gång per år. Vid träff med nyttjare framkom en del negativa synpunkter. Enkäten visar att de allra flest är nöjda och att anläggningar/lokaler fyller deras behov, men att några anläggningar kräver stora förbättringar. Kontantstöd erbjuds de föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet i åldern upp till och med 20 år. 65 % av budgetsumman som avsätts till kontantstöd skall gå till idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet och 35 % går till övrig barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs av föreningar. Mäts genom redovisning av utbetalade bidrag fördelade på idrott respektive övrig verksamhet. Tillhandahålla barn och ungdomar ett attraktivt alternativ till idrottsverksamhet. Minst 15 % av barn- och ungdomar i åldern 5-16 år skall vara inskrivna i kulturskolan. Nyttjandet av biblioteken och dess resurser ska vara stort och filialerna skall hållas öppna en dag per vecka. Mäts genom att redovisa utlåning, besök och nyttjandet av digitala resurser. Skall öka med 5 % under 2010 I budget avsattes 390.000 kr Idrottsföreningar har fått 253 494 kr. 14 föreningar var berättigade till stöd. Föreningar med övrig verksamhet har beviljats 34 200 kr. Sex föreningar beviljades stöd. Kulturskolan har erbjudit musik och dans. Under vårterminen deltog 24 % och höstterminen 28 % av kommunens 5-16 åringar Utlåning e-böcker + 116 % Utlåningen på skolor +52,6 % Tidskrifter och tidningar + 17 % Böcker 17 % Medier för speciella behov 4 9% Fjärrlån 7 % Besök -+ 5 % Ja Ja Delvis Digitala scenen ska erbjuda ett större utbud av kulturella aktiviteter Mäts genom att redovisa antalet kulturella föreställningar. Ökningen skall vara 5 %. Inga kulturella arrangemang har erbjudits på den digitala scenen. Inga pengar finns för vuxenarrangemang och utbudet för barn och unga är obefintligt. Nej 12
God ekonomisk hushållning- finansiella mål Kommunallagen reglerar kommunens ekonomiska förvaltning genom att ett krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budgeten ska upprättas så att intäkterna överskrider kostnaderna. Motiven är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Minska riskexponeringen och möjlighet att kunna hantera osäkerhetsfaktorer God ekonomisk hushållning innebär mer än att ha en budget i balans. För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska klargöra vad som kan uppnås med befintliga resurser. Den politiska nivån fastställer ambitionsnivån och anvisar resurser medan verksamheterna utför tjänsteproduktionen. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning finansiella mål för perioden 2008-2011 Mål: Redovisat resultat ska täcka minst förändringarna i pensionsförpliktelsen. Årets resultat ska under en 5-årsperiod motsvara 2 % av skatteintäkterna. Volymökningen av verksamhetens nettokostnad per år ska inte vara högre än skatteunderlagets utveckling. Redovisning av åtgärd/utvärdering Resultatet för 2010 på + 14 Mkr innebär att god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges norm uppfylls. 10 Mkr kommer att användas för att minska framtida pensionskostnader. 2008-2010 har genomsnittsresultatet varit 1,2 % vilket inte uppfyller god ekonomisk hushållning på län på längre sikt. Det egna kapitalet kommer inte att motsvara pensionsskulden under planperioden. 2008-2010 har verksamhetens nettokostnad minskat med -0,2 % % och skattintäkterna ökat med 3,3 % Målet uppfyllt Delvis Kommunkoncernens låneskuld ska långsiktigt inte överstiga 65 % av anläggningstillgångarnas värde. Soliditeten ska uppgå till minst 65 %. Soliditet inklusive pensionsskuld ska på sikt vara större än 0. Minskningen av anläggningstillgångarna ska balanseras med motsvarande minskning av skulder eller ökning av finansiella tillgångar så att soliditeten inte försämras. Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet ska under en femårsperiod inte överstiga 55 Mkr Låneskulden i kommunkoncernen motsvarar 59 % av anläggningstillgångarna. (2009 60 %) Fortsatt upplåning i bolagen och minskade tillgångar i kommunen kommer att försämra nyckeltalet på sikt. Kommunens soliditet för 2010 blev 65 %. Inklusive pensionsskulden är soliditeten -4 % (2009 63 % resp. -13 %) Skillnaden mellan eget kapital och pensionsskuld är 13 mkr. (2009 35 Mkr). Prognosen för 2011 ger en soliditet på 70 % respektive - 8 % Kommunen amorterar resterande låneskuld om 10 mkr under 2011. Ja Nej Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga kostnader. Kommunernas fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras mer än normalt. Kommunfullmäktige beslutade att använda delar av tilldelat konjunkturstöd för att avhjälpa eftersatt underhåll av fastigheter och gator. Underhåll gjordes för 2 mkr. Det eftersatta behovet beräknas vara minst tre gånger så stort. Kommunstyrelsen har i budget 2011 avsatt 1,5 Mkr till reparationer av fastigheter och anläggningar. Nej 13
Kommunens budgetprocess Kommunfullmäktige har inrättat en särskild beredning som ska ansvara för budgetramar och övergripande mål för kommunen. Beredningen har utarbetat ett styrdokument som antogs av kommunfullmäktige i juni 2007. Att styra den samlade kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd mot gemensamma mål i form av en vision är en stor utmaning som kräver en kontinuerlig utveckling av planerings- och uppföljningsarbetet. Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör hörnstenar för ett övergripande arbete med styrning. Dialogen syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktigheten syftar till att åstadkomma en bred förankring hos politiker och personal. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Bilden visar hur dialogen används för ökad delaktighet i ett övergripande strategiskt arbete. Planering och uppföljning utgör två integrerade delar. Det första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret finns möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Planeringsarbetet initieras i februari med en budgetkonferens. Där deltar kommunfullmäktiges presidium, fullmäktige-beredningen, budgetutskott, ordförande i nämnderna, samtliga förvaltningschefer samt styrelseordförande och VD i de kommunala bolagen. Det följs av budgetdialog med respektive nämnd innan förslag till ramar lämnas till kommunfullmäktige. Förberedelser för dessa olika planeringstillfällen samt beredning av resultaten sker genom kommunledningen. Det resulterar i gemensamma planeringsförutsättningar för planperioden. I förvaltningsdialogen under april sker ett arbete i syfte att förtydliga resultaten av processen. Förvaltningar och bolag beaktar detta i sin verksamhetsplanering och i juni beslutar kommunfullmäktige om mål, nämndsramar och budget. Budgetprocessens fyra perspektiv. 14
Befolkning Under 2010 har kommunens befolkning minskat med 93 personer. År 2009 minskade kommunen med 43 personer. Nettoinflyttningen 2009 som var +13 vändes 2010 till ett underskott på -51 personer. Inflyttningen 2010 ligger i nivå med tidigare år, medan utflyttningen var 53 personer fler än förra året. Antalet födda barn ligger på en högre nivå än genomsnittet. Skillnaden mellan antalet födda och antalet döda är fortfarande längre sikt den största orsaken till befolkningsminskningen. På grund av den befolkningsstruktur som kommunen har kommer under överskådlig tid betydligt fler kommunmedborgare att dö än födas. Ska kommunens befolkning öka måste det alltså ske genom inflyttning, något som kommunfullmäktige tagit fasta på i sina övergripande mål för 2008-2010. Viktig för kommunens ekonomi är befolkningssiffran den första november varje år, eftersom det är utifrån denna som skatteutjämningen beräknas. (6 544 inv. 2010) Befolkningsutveckling Om befolkningen ständigt minskar är detta en källa till oro och skapar framför allt problem genom att strukturen i befolkningen ändras. De skattebetalande invånarna blir färre, medan de som är i behov av kommunens tjänster i större utsträckning stannar kvar i kommunen. Arvidsjaur ligger på 10-i topp när det gäller andelen äldre invånare. Var fjärde Arvidsjaurbo är 65 år eller äldre. Andelen barn är färre; en av fem är under 19 år. Antalet barn i skolåldern har tidigare minskat, vilket först påverkade högstadiet och sedan gymnasieskolan. Antalet nyfödda har de senaste åren legat relativt stabilt runt 60 barn, men om antalet invånare i barnafödande åldrar fortsätter minska kommer detta också i sin tur på sikt att inverka på födelsetalet. Befolkning 31/12 2007-2010 År/antal 2010 2009 2008 2007 Totalt 6 529 6 622 6 665 6 751 Födda 66 48 59 68 Avlidna 109 104 109 121 Inflyttade 256 267 268 284 Utflyttade 307 254 304 273 Befolkningspyramid 2010-12-31 män kvinnor -300-200 -100 0 100 200 300 15
Väsentliga personalförhållanden Anställda i kommunen och bolagen Som alla andra organisationer som producerar tjänster är kommunens verksamheter personalintensiva. Inom kommunen finns ett 70-tal yrken representerade. Arvoden betalas ut för drygt 200 olika förtroendeuppdrag. 90 % av personalkostnaden finns på de två stora nämnderna; Socialnämnden och Kommunstyrelsen. 93 % av personalen finns i anställningar i kommunen, 7 % anställs av bolagen. Personalomsättningen har tidigare varit låg, men ser ut att öka på grund av krympande verksamheter och fler pensionsavgångar. Tyngdpunkten ligger fortfarande på åldrarna över 45 år. Nyrekryteringen sker i allt större utsträckning i åldrarna 30-40 år. Anställda i kommunen 2010-12 2009-12 Totalt Antal årsarbeten 697 712 Antal personer 746 761 Antal anställningar 755 766 Antal med heltid 80 % 80 % Kvinnor Antal årsarbeten 548 560 Antal personer 587 602 Antal anställningar 595 607 Antal med heltid 78 % 78 % Män Antal årsarbeten 150 152 Antal personer 159 159 Antal anställningar 150 159 Antal med heltid 87 % 87 % Tills- Antal som slutat 91 113 vidare- anställda Antal nyanställningar 44 52 Anställda i bolagen 46 45 Åldersfördelning anställda 2010 140 120 100 80 60 40 20 0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65- Värdegrundsarbetet Kommunfullmäktiges övergripande personalpolitiska mål lyder: Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande. Medarbetarna ska aktivt delta i utveckling av verksamheten, därigenom får de inflytande. Ledarskapet ska vara tydligt och bra. Utifrån detta mål har en värdegrund som utarbetats för kommunen som består av tre huvudpunkter. Värdegrunden har presenterats och spritts bland kommunens anställda och förtroendevalda. Glädje Vi har en positiv inställning till alla människor vi möter Vi ser varandra och bidrar till att det blir kul på jobbet Respekt Vi tar alla människor på allvar Vi känner stolthet över vårt uppdrag Vi tar ansvar för arbetsuppgiften och respekterar fattade beslut Professionalitet Vi använder alltid våra kunskaper och färdigheter för kommunens bästa Vi ser behov av och tar till oss nya kunskaper Vi skiljer på vår yrkesmässiga och privata roll Arbetsmiljöverksamhet Den övergripande samverkansgruppen svarar för uppföljningen av hur arbetsmiljöfrågorna fungerar ute på de olika enheterna. Gruppen har också ett övergripande ansvar för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor. Personalvård Friskvårdens syfte är att förhindra arbetsskador av olika slag. Genom modern forskning vet vi, att med en fungerande friskvård kan vi även förhindra sjukskrivningar inom andra medicinska områden. Vi har försökt hitta nya grepp som gör att man kan få med fler medarbetare. All friskvård, förutom enminutsmassage eller traditionell pausgymnastik, är förlagd till fritiden. Friskvårdspengen är 250:-/termin. Nyttjandet av denna möjlighet har varit ganska låg men trenden är en ökning. Från och med 2010 så breddas utbudet i form av vilka aktiviteter man kan nyttja friskvårdsbidraget till. 16
Företagshälsovården Företagshälsovården, A-Hälsan, utgör en opartisk rådgivande expertresurs i det lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Denna resurs skall till största delen användas till förebyggande arbete, men tillgång finns också till akuta insatser. Företagshälsovården ska beakta medicinska, tekniska och psykosociala delar i våra arbetstagares arbetsmiljö. A-Hälsan har över tiden anpassat sin kompetens till vårt behov och samarbetet fungerar väl. Rehabiliteringsverksamhet Arbetsgivaren har ett långt gående ansvar för anställda som inte klarar sitt arbete på grund av orsaker som kan hänföras till begreppet sjukdom. Anställda som inte klarar sina arbetsuppgifter ska, om möjligt, rehabiliteras så att de i första hand kan återgå till sitt ordinarie arbete, i andra hand beredas andra arbetsuppgifter eller omplaceras. Vi utgår utifrån vår lokala Rehabiliteringsplan i rehabiliteringsarbetet. Vi arbetar med en ny modell, den s.k. rehabkedjan, som innebär snabbare åtgärder och insatser än tidigare. Vår bedömning är att med detta nya arbetssätt som grund så har vi att kunnat sänka sjukskrivningstalet. Trenden är tydlig, frånvaron på grund av sjukdom fortsätter att minska, särskilt avseende långtidsfrånvaron. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro - kommunen Syftet med denna redovisning är att sätta fokus på kommunens arbete med att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska under 2010. Orsaken är ännu till stora delar oklar, men orsaker kan vara personalenhetens förändrade arbetssätt med rehabiliteringsärenden, ändrad lagstiftning och Försäkringskassans ändrade arbetssätt. Totalt motsvarar sjukfrånvaron 39 årsarbetare, en minskning med 2/3 sedan 2003 då reglerna för redovisning av sjukfrånvaro infördes. Procent av arbetad tid 2010-12 2009-12 2008-12 2007-12 2006-12 Total sjukfrånvarotid 4,94 6,11 8,18 10,50 9,92 Omräknat i årsarbetare 39 43 57 75 72 Summa tid med långtidssjuk-frånvaro av sjukfrånvaron 27,52 66,64 78,59 81,64 78,23 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,56 6,97 8,92 11,08 10,86 Sjukfrånvarotid män 2,73 3,06 5,49 7,02 6,76 Sjukfrånvaro 29 år 1,81 4,14 3,67 6,03 5,71 Sjukfrånvaro 30-49 år 4,15 4,43 6,67 9,07 7,92 Sjukfrånvaro 50 år och äldre 6,40 8,10 10,44 13,26 13,03 Procent av arbetad tid Sjukfrånvaro Socialnämnden 5,72 6,95 9,44 12,42 11,19 Därav långtidsfrånvaro 27,75 63,61 80,83 82,35 78,68 Sjukfrånvaro Barn- och ungdom 4,13 5,83 7,95 9,66 10,84 Därav långtidsfrånvaro 36,36 69,70 72,15 82,77 79,84 Sjukfrånvaro övriga 4,45 5,17 6,44 7,38 7,21 Därav långtidsfrånvaro 21,36 69,92 80,89 78,07 74,91 Endast två av kommunens bolag har fler än 10 anställda och redovisar sjukfrånvaro i sin årsredovisning. 17
Skatteunderlagets utveckling Att skatteunderlaget utvecklas i takt med kommunens nettokostnader är en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning. Skatteintäkternas förändring i % 2006-2010 10,0 % 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 Egna skatter Utjämning SUMMA 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunens eget skatteunderlag räknat per invånare ligger ca 8 % -enheter under riksgenomsnittet. Antalet personer med beskattningsbar inkomst har minskat under senaste taxeringen, efter att antalet ökat under två år i rad. Det egna skatteunderlaget ökade 0,4 % under 2010 (1,3 % 2009) Skatteutjämningssystemet kompenserar kommunen delvis för skatteintäkter under genomsnittet genom inkomstutjämningsbidraget. Skatteutjämningssystemets utformning innebär att antalet invånare är viktigare för utvecklingen av kommunens skatteintäkter än ökningen av det egna skatteunderlaget. En viss tillväxt av det egna skatteunderlaget behöver därför inte innebära ökade skatteintäkter, men är i sig ett tecken på en positiv utveckling för kommunen. I prognoserna för skatteintäkterna för 2009 och 2010 hade man överskattat lågkonjunkturens inverkan på skatteunderlagets tillväxt i riket. När utfallet blir bättre än förväntat tillkom en återbetalning på 2009 års och 2010 års skatteintäkter på totalt 3,2 Mkr för 2010. Utveckling Trots återhämtningen på arbetsmarknaden och med måttliga löneökningar som bidragande orsak, tillväxte skatteunderlaget i riket med låga 1,8 % år 2010. År 2011 förväntas skatteunderlaget öka med 2,3 %. Inte förrän 2012 och framåt räknar man med en mer normal tillväxt i skatteunderlaget, i takt med att arbetsmarknad och löneökningar tar fart. Kommunens ekonomi påverkas även av andra faktorer än arbetsmarknaden, inte minst den ekonomiska politik som förs, men även annat som besparingar i verksamheten, låga räntekostnader och extra tillskott utifrån. Statsbidrag och övriga bidrag under 2010 Följande större ändringar har kommit under 2010: Kommunen har skrivit avtal med Migrationsverket om mottagning av flyktingar och av ensamkommande flyktingbarn. För detta får kommunen ersättning i form av statsbidrag. Aviserade tillskott från staten betalas ut i slutet på december 2009 men avsåg år 2010. Ett tillfälligt konjunkturstöd har getts för 2010 på 6,5 Mkr och en ytterligare utökning av skatteutjämningen för 2010 med 2,5 Mkr. En statlig utredning arbetar med en översyn av skatteutjämningssystemet och ska presentera ett förslag under 2011. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige antog en ny taxa för vatten och avlopp i november 2009. Taxan gäller från 2010. Intäkterna för vatten- och avlopp ökade 2010 med 7,6 % jämfört med 2009. Taxan för renhållning är oförändrad sedan 2008. Intäkterna för renhållningen har minskat med 0,5 % jämfört med 2009. Övriga taxebeslut som kommunfullmäktige fattat under året är: - Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade - Taxa för hantering och förvaring av bärgade bilar - Taxa för Centrumbadet (sommar) - Taxa för upplåtelse av offentlig plats - Taxa för transportdispenser - Taxa för hantering och förvaring av bärgade bilar - Avgifter kulturskolan - Taxa för tillstånd och tillsyn vid förvaring av explosiva varor - Taxa för offentlig kontroll av livsmedel - Taxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet - Taxa för liftkort med gemensamt familjeliftkort för Prästberget och Vittjåkk 18
Resultat för perioden 2010-01-01-2010-12-31 Kommunen Sammanställd redovisning Budgetavräkning tkr Budget 2010 Redovisat 2010-01- 2010-12 Utfall mot budget för 2010 Redovisat 2009-01- 2009-12 Budget 2010 Redovisat 2010-01- 2010-12 Utfall mot budget för 2010 Redovisat 2009-01 2009-12- Verksamhetens intäkter 177 387 168 407-8 980 166 593 233 131 247 906 14 775 240 700 Verksamhetens kostnader -511 648-502 905 8 755-503 105-540 590-555 039-14 449-552 385 Avskrivningar -15 500-14 344 1 156-18 428-32 868-32 777-91 -32 891 Verksamhetens nettokostnader -349 771-348 842 929-354 940-340 327-339 910 417-344 576 Skatteintäkter 235 800 240 017 4 217 239 007 235 800 240 017 4 217 239 007 Generella statsbidrag och utjämning 119 500 123 309 3 809 114 581 119 500 123 309 3 809 114 581 Finansiella intäkter 100 138 38 558 0 270 270 508 Finansiella kostnader -1 100-621 479-1 018-12 503-10 382 2 121-12 511 Resultat före extraordinära poster 4 529 14 000 9 471-1 812 2 470 13 304 10 834-2 991 Extraordinära poster 0 0 0 0 0-161 -161-157 Årets resultat 4 529 14 000 9 471-1 812 2 470 13 143 10 673-3 148 Kommunens resultat för 2010 ger ett överskott med 14 Mkr (-1,8 Mkr 2009). Avvikelsen mot budgeterat resultat är 9,5 Mkr ( -9,1 Mkr 2009). I resultatet för 2010 ingår jämförelsestörande kostnader på 2,6 Mkr. Återbetalning av skatt samt tillfälligt konjunkturstöd ger ett överskott på skatteintäkterna på 8,0 mkr. För 2009 var skatteintäkterna -9,3 Mkr lägre än budgeterat. Allt detta är en konsekvens av att konjunktursvängningarna under åren har varit svåra att bedöma i förväg. Minskade arbetsgivaravgifter för ungdomar under 2010 beräknas ha givit ett överskott på 3 Mkr. Lägre löneökningar än budgeterat och återbetalning av sjukförsäkringsavgift samt sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar har gett ytterligare ca 6 mkr i överskott. Resultatet för den sammanställda redovisningen är +13,1 Mkr Budgeterat sammanställt resultat var +2,5 Mkr för 2010. Kommunens bolag hade i sin budget förväntat sig större genomslag av lågkonjunkturen än som sen blev fallet. Årets resultatavvikelse för kommunen består av fyra delar: Mkr 2010 2009 Nämnder -6,3-6,6 Finansförvaltning, pensioner 6,7 9,4 Av- och nedskivningar 1,1-2,6 Skatter 8,0-9,3 Summa 9,5-9,1 Nyckeltal kostnads-/intäktsutveckling kommunen Milj kr 2009 2010 2010 10-09 06-10 Redovisat Budget Redovisat Förändr % Medel % /år Intäkter 166,6 177,4 168,4 1,1 0,7 Kostnader -503,1-511,6-502,9-0,4 1,4 Nettokostnader -354,9-349,8-348,8-1,6 1,5 Egna skatteintäkter 239,0 235,8 240,0 0,4 1,2 Generella bidrag 114,6 119,5 123,3 7,6 2,9 19
Budgetavvikelse- nämnderna Det underskott som genererats av nämnderna under 2010 är -6,5 Mkr. Resultatet för 2009 var -6,7 Mkr Störst avvikelse mot budget visar kommunstyrelsen och dess förvaltningar med -4,4 Mkr ( 5,9 Mkr 2009). Störst enskild avvikelse har gymnasieskolan 4,2 Mkr samt kommunstyrelsen med 4,7 Mkr. I kommunstyrelsens resultat ingår till villkorat aktieägartillskott på 2,0 Mkr samt extra underhåll av gator och fastigheter för 2,0 Mkr. Båda dessa åtgärder är godkända an kommunfullmäktige. Socialnämndens beräknade budgetavvikelse är 0,5 Mkr Detta underskott kommer helt från ökningen av försörjningsstödet som beräknas till 1,8 mkr utöver budget. Samtliga nämnder har lägre nettokostnad 2010 än 2009. Utifrån nämndernas resultat 2010 återstår ett sparbeting på 3 Mkr till 2011. (5 mkr 2009) Budgetavräkning per nämnd finns på sidan 25. Utredning av balanskravet Enligt de balanskravsregler som gäller från och med 2004-12-01, ska ett negativt årsresultat täckas i kommande års budgetar senast inom tre år. Det samlade resultatet för 2006-2008 var 5,5 Mkr efter återställande av underskott. o Balanskravsresultatet för 2009 var 2 598 tkr. o Balansresultat efter reavinster är + 11 009 tkr för år 2010. Kommunallagen stadgar att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall dessutom anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Det resultat som ska regleras är 2 598 tkr, dvs. 2009 års resultat. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska detta täckas i sin helhet 2010. Resultatet för 2010 räcker till för detta. 2006 2007 2008 2009 2010 Årets resultat enligt resultaträkning 9 128 3 349 1 212-1 825 14 000 Avgår: samtliga realisationsvinster -75 0-85 - 3 768-393 Tillägg: reavinster enl. undantagsmöjlighet 0 0 0 0 0 Synnerliga skäl enligt KL 8:5 Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 0 0 0 0 Tillägg Realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 2 994 0 Täckning av underskott -7 982 0 0 0-2 598 Justerat resultat 1 071 3 349 1 127-2 598 11 009 20
Investeringsredovisning Årsbudget 2010 Tilläggsbudget Summa Investerat under 2010 Återstår av budget Ombyggnad Nyborgsskolan 0 849 849 554 295 Ombyggnad Bofinken 0 750 750 1 039-289 Värmeväxlare sim- och sporthallen 200 0 200 201-1 Ombyggnad sim- och sporthallen 1 000 0 1 000 0 1 000 Camp Gielas/Vittjåkk 270 0 270 114 156 Hissar/tillgänglighet i byggnader 325 110 426 72 363 Konstgräsplan 1 000 989 1 989 2 796-807 Fritidsanläggningar 380 110 490 337 153 Parker och träd 545 87 632 304 328 Gatubelysning 200 125 325 246 79 Centrumsatsning Storgatan 0 278 278 332-54 SUMMA påbörjade investeringar 3 920 3 298 7 218 5 995 1 223 Investering i inventarier 1 848 289 2 137 1 763 374 Investering affärsverksamhet 2 010-143 1 867 2 364-497 SUMMA 7 778 3 444 11 222 10 122 1 100 Största investeringen under 2010 är färdigställandet av en konstgräsplan för 2,7 Mkr. Delar av f.d. förskolan Bofinken har byggts om till veterinärklinik. Nyborgskolans förskola blev färdig för inflyttning redan förra året, men vissa efterarbeten och markarbeten har gjorts under 2010. Det samma gäller den nya Storgatan som invigdes hösten 2009. Under 2010 har områdena runt Storgatan fått nytt utseende, med nya plattor och belysning. Ombyggnaden av Sim- och sporthallen har senarelagts, eftersom det finns behov att diskutera mer ingående om vad som behöver göras i fastigheten. Det är gjort fortsatta investeringar på skidskyttestadion och på småbåtshamnen i Arvidsjaursjön. Många av Arvidsjaurs samhälle björkar är gamla och de byts nu ut för att bevara samhällsbildens karaktär. Under ett antal år har investeringsnivån varit mycket lägre än värdeminskningen av befintliga anläggningar och inventarier Trots att värdet av tillgångarna minskar stadigt är kommunens innehav av framför allt lokaler fortfarande mycket stort. Behovet finns att minska snarare än att öka kommunens anläggningstillgångar. Den stora delen inventarier i tillgångarna gör att den genomsnittliga avskrivningstiden är relativt kort; 12 år. Det innebär i sin tur stora förändringar i avskrivningsunderlaget från år till år. Höjningen av den undre gränsen för investering till 20 000 kr har också bidragit till att minska andelen inventarieinköp i investeringsbudgeten. Det finns ett stort behov av att planera kommunens och bolagens investeringsverksamhet på längre sikt än vad som nu görs. Den första 5-åriga investeringsplanen påbörjades under 2010. Från och med 2011 finns också ett särskilt regelverk om hur investeringar ska planeras och genomföras. Kommunfullmäktige har beslutat i de finansiella målen för 2009-2012 att maximera investeringsnivån under en femårsperiod till 55 Mkr för skattefinansierad verksamhet. Den genomsnittliga investeringsnivån för skattefinansierad verksamhet har varit 10 mkr de senaste fem åren. Den totala investeringen 2009-2010 ligger i nivå med femårsplanen. Investeringar och avskrivningar 2006-2010 Investering tkr Totalt Skatte- Avgiftsfinansierafinansierad Avskriv ning Nettoför ändring 2006 8 849 7 103 1746 17 869-9 020 2007 13 348 11 983 1365 15 842-2 494 2008 12 565 10 437 2128 15 068-2 503 2009 14 142 12 908 1234 15 024-882 2010 10 122 8 255 1867 14 383-4 261 21
Tillgångar och skulder De materiella anläggningstillgångarna i kommunen har minskat eftersom investeringsnivån varit lägre än avskrivningarna under samtliga år. Den stora minskningen 2009 beror på försäljningen av kvarteret Lommen till Arvidsjaurhem AB för 9,0 Mkr Tillväxten av tillgångarna sker i bolagen där det fortfarande pågår en omfattande investeringsverksamhet. De finansiella tillgångarna i kommunen härrör sig till allra största delen från utlånade medel inom koncernen. År Kommunen Balansomslutning Mkr Materiella anläggnings- tillgångar- Mkr Finansiella anläggnings- tillgångar- Mkr 2009 278 201 41 2010 291 197 40 Sammanställd redovisning 2009 643 597 1 2010 658 592 3 Soliditet Soliditeten mäter kommunens ekonomiska styrka på sikt. Under flera år har soliditeten långsamt ökat i kommunen. Orsaken är den minskade låneskulden. Räknar man in kommunens ansvarsförbindelser för pensioner som enligt blandmodellen inte tas med i balansräkningen förändras bilden. Skulden har ökat med 22 Mkr sedan 2006. Detta innebär att kommunens mål om att det egna kapitalet ska motsvara ansvarsförbindelsen kommer att ta längre tid att uppfylla. Kommunfullmäktige har anvisat 10 mkr som ett första steg för att minska pensionsskuldens storlek under 2011. År Kommunen Soliditet % Inkl pensionsavsättning % 2009 63,1-13,4 2010 65,2-4,4 Sammanställd redovisning 2009 28,8-4,8 2010 29,8-0,9 22 Intern utlåning Kommunen har långfristigt lånat ut totalt 37,7 mkr till kommunkoncernen. Samtliga lån är ränte- och amorteringsfria. Fordran minskade med 2,0 Mkr under 2010. Skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad (avsättningar, kortfristiga och långfristiga skulder) har i stort sett varit oförändrad 2006-2010. En förskjutning har skett från långfristiga till kortfristiga skulder. I kortfristiga skulder ingår semesterlöneskuld och koncernkonto, trots att de inte automatiskt förfaller till betalning under kommande år. 2010 utgör dessa poster inkl förskottet på skatteintäkter 40 % (38 % 2009) av de kortfristiga skulderna. I bolagen minskade andelen långfristiga skulder Totalt minskade låneskulden med 6 Mkr under 2010. Skuld i % av tillgångar År Kommunen Långfristiga skulder Avsättning Kortfristiga skulder Summa 2009 3 5 29 37 2010 2 5 31 38 Sammanställd redovisning 2009 1 56 15 72 2010 1 54 17 72 Likviditet, placeringar och lån Nästan all långfristig upplåning finns i kommunens bolag. Kommunen har under en längre period prioriterat låg låneskuld framför hög likviditet. En låg investeringsnivå har inneburit att kommunens likviditet kunnat användas till att återbetala lån. Eftersom kommunen inte har medel placerade i aktier eller värdepapper har svängningarna på börsen inte påverkat kommunens ekonomiska ställning. Kommunkoncernen har en checkkredit hos Sparbanken Nord på 50 Mkr. Kommunen och bolagen har under både kortare och längre perioder nyttjat sin checkkredit dels för att kunna lösa in ofördelaktiga lån, dels för att balansera den stora eftersläpningen av utbetalning av EU-bidrag och andra statliga bidrag. Borgen Inga borgensåtaganden för bostadslån har lösts in på senare år. Totalt åtagande är 0,8 Mkr. Kommunens borgensåtaganden gentemot bolagen är 408 Mkr. Risken att kommunen ska behöva infria sina borgensåtaganden är låg. Värdet av bolagens tillgångar överstiger bokfört värde. Kommunen har som medlem i Kommuninvest ingått solidarisk borgen för bolagets skulder vilket redovisas i not.