Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Relevanta dokument
Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

Föreläsningsnoteringar Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

Phillipskurvan: Repetition

Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.


Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

Försättsblad Tentamen

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Försättsblad Tentamen

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:

Arbetskraften. Arbetskraften. Individer ej i arbete som andel av arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 6 6-1

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Administratörprogrammet

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Stockholms universitet

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

Är finanspolitiken expansiv?

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.

skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

OBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna.

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till!

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Kort sikt: Keynes och konjunktur

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Handlingsregel för den norska oljefonden

Konjunkturcykelmodeller

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap

Transkript:

Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid. 1 Uppdaterad 2012-03-29 8-1 ggregerat Utbud F6: sid. 2 unkt 1 idag är att härleda S-kurvan som visar aggregerat utbud (aggregate supply). Denna beskriver sambandet mellan produktion (BN) och priser och vi kommer att härleda den från pris och lönesättningen. Kom ihåg från förra kapitlet att löne- och prissättningsrelationerna kan skrivas om vi antar att förväntade priser kan avvika från de senare realiserade: e W = F( u, z) = ( 1 + µ ) W Genom att använda dessa, samt relationen mellan produktion och arbetslöshet, som vi diskuterade förra föreläsningen, kan vi härleda en relation mellan prisnivån och produktionen (BN). Härledning av S kurvan Steg 1: nvände de två relationerna tillsammans för att eliminera W: e W = F( u, z) och = ( 1 + µ ) W, som ger: = (1 + µ ) F( u, z) I ord, prisnivån beror på den förväntade prisnivån och arbetslösheten. Vi antar att prispåslaget µ och slaskvariabeln z är konstanta. F6: sid. 3 1

Härledning av S kurvan Steg 2: Uttryck arbetslösheten i termer av produktionen: U L N N Y u = = = 1 = 1 L L L L Som vi ser, givet mängden personer i arbetskraften, högre produktion minskar arbetslösheten. F6: sid. 4 Härledning av S kurvan Steg 3: nvänd u = 1-Y/L för att eliminera arbetslösheten i ekvationen i steg 1. e Y = + F L z ( 1 µ ) 1, Detta är vår S kurva. I ord beskriver den att prisnivån beror på förväntade priser,, och produktionsnivån, Y (och förstås de exogena variablerna µ, z, och L, som vi tar för givna i analysen). F6: sid. 5 S kurvans egenskaper e Y = + F L z ( 1 µ ) 1, Två egenskaper hos S kurvan är särskilt viktiga: 1. En ökning av produktionen leder till en ökning i prisnivån. Mekanismen bakom detta består av fyra led: 1. Y N 2. N u 3. u W 4. W F6: sid. 6 2

S kurvans egenskaper e Y F L z = ( 1 + µ ) 1, Två egenskaper hos S kurvan är särskilt viktiga: 2. En ökning i den förväntade prisnivån leder till en (proportionerligt sett) lika stor ökning i prisnivån. Mekanismen bakom detta har två steg: 1. e W 2. W F6: sid. 7 S aggregerat utbud S - kurvan Givet den förväntade prisnivån, högre produktion leder till högre priser. Om produktionen är på sin naturliga nivå, blir prisnivån lika med den förväntade. Y=Y n och = F6: sid. 8 S - summering F6: sid. 9 1. S kurvan lutar uppåt. Högre produktion leder till högre priser. 2. S kurvan går genom en punkt där Y = Y n och =. Därmed gäller att: 1. när Y > Y n, så blir >, 2. när Y < Y n, så blir <. 3. En ökning av förväntade priser skiftar S kurvan uppåt och en minskning i skiftar den nedåt. 4. Kom ihåg att S-kurvan inte är en utbudskurva i vanlig mening, utan en relation mellan priser och produktion som uppstår genom löne- och prissättningsbeteende hos företag och anställda. 3

S och förväntade prisnivån Hur ändras Skurvan om den förväntade prisnivån, ökar? ; e Y S = (1 + µ ) F 1, z L Slutsats: S-kurvan skiftar uppåt. F6: sid. 10 Y n 8-2 ggregerad Efterfrågan D-kurvan, den aggregerade efterfrågerelationen (aggregate demand relation) beskriver hur prisnivån påverkar produktionsnivån, när denna är ett resultat av jämvikt på varu- och penningmarknaden. Den är inte en efterfrågekurva i vanlig mening. Låt oss repetera ekvationerna för dessa jämvikter: IS (varujämvikt): Y = C( Y T ) + I ( Y, i) + G M LM (penningjämvikt): = YL( i) F6: sid. 11 ggregerad Efterfrågan Härledning av D-kurvan M LM kurvan: YL ( i ) = LM ( >) En ökning av prisnivån leder till en minskning av produktionen i IS-LM modellen. Ränta, i i i LM () IS M i demand Y Y Y D F6: sid. 12 4

Skift i D-kurvan Skift i aggregerad efterfrågan En ökning av offentlig konsumtion ökar efterfrågan och därmed produktionen vid en given prisnivå. D-kurvan skiftar därmed till höger. En minskning av (den nominella) penningmängden ökar räntan och minskar produktionen vid given prisnivå. D-kurvan skiftar till vänster D F6: sid. 13 Y = Y M G T,, ( +, +, ) D uppsummering Genom att studera vad som händer om prisnivån varuoch finansmarknadsjämvikterna om prisnivån ändras skapar vi en relation mellan pris och produktion Dkurvan. Eftersom högre prisnivå minskar real penningmängd och därmed ökar räntan är sambandet negativt. enning- och finanspolitik och allt annat som leder till skift i IS eller LM kurvorna skiftar också D-kurvan. F6: sid. 14 8-3 Jämvikt på kort och medellång sikt -relationen e Y S = (1 + µ ) F 1, z L M D relation Y = Y, G, T Jämvikten beror på. å kort sikt är givet och kan avvika från. Sådana avvikelser leder till att revideras och därmed skiftar S-kurvan. F6: sid. 15 5

Jämvikt på kort sikt Kort sikt i D-S modellen Jämvikten ges av korsningen mellan D och S kurvorna. I detta exempel är realiserad prisnivå > och Y>Y n. Men varu- och penningmarknaderna är i jämvikt. Y n Y S D F6: sid. 16 Från kort till medellång sikt Vid jämvikten är > och Y>Y n. Lönesättarna har underskattat prisnivån och reallönen är lägre än vad man tänkt sig. Lönesättarna reviderar upp sina prisförväntningar och sätter högre nominallöner. Med andra ord, Skurvan skiftar uppåt. rocessen med skift uppåt fortsätter så länge Y >Y n. Slutsats: Så länge Y>Y n (med andra ord u<u n ) så ökar priser och löner, produktionen sjunker. å lång sikt återgår produktionen till Y n. Y n Y S D F6: sid. 17 F6: sid. 18 8-4 Effekten av en monetär expansion 1 I ekvationen för aggregerad efterfrågan kan vi se att en ökning av mängden pengar, M, ökar output för given prisnivå. Med andra ord, Dkurvan skiftar till höger. å kort sikt uppstår en jämvikt vid med högre output och priser. + M + D; Y = Y, G, T Y n Y S D D 6

Effekten av en monetär expansion 2 Eftersom Y>Y n blir priserna högre än förväntat och Skurvan börjar skifta uppåt. å medellång sikt uppnås en ny jämvikt vid där endast priserna är högre. risökningen är proportionell mot penningmängdsökningen så att M/ är återställt. Under anpassningen är räntan lägre. Detta kan analyseras i IS-LM diagrammet där LM-kurvan skiftar nedåt. I takt med prisökningarna skiftar LM-kurvan tillbaka. Y n Y S D D F6: sid. 19 engars Neutralitet Notera att över tid så anpassas prisnivån efter en monetär expansion (kontraktion) så att den reala penningmängden blir oförändrad. Därmed får den inga långsiktiga effekter på produktion, eller andra reala variabler eller på räntan. Detta fenomen kallas engars Neutralitet, nominell neutralitet eller monetär neutralitet (neutrality of money). F6: sid. 20 8-5 En minskning i budgetunderskottet Dynamiska effekter efter en minskning av budgetunderskottet genom mindre offentlig En konsumtion. minskning av budgetunderskottet leder till först till ett fall i produktionen (D-skiftar till vänster). Över tid faller prisförväntningarna och S skiftar nedåt tills naturlig produktion återigen uppnått. ga fallande priser skiftar LMkurvan nedåt. S D D F6: sid. 21 Y Y n 7

En minskning i budgetunderskottet Efter hela anpassningsprocessen är aggregerad efterfrågan densamma som innan budgetförstärkningen, men sammansättningen är förändrad IS relation: Y n = C( Y n T) + I( Y n, i) + G Inkomster och skatter är oförändrade och därmed den privata konsumtionen. Offentlig konsumtion är lägre, men detta kompenseras fullt ut av högre investeringar. å medellång sikt leder mindre offentliga utgifter till lägre räntor och högre investeringar. F6: sid. 22 Högre priser genom större prispåslag - effekter på naturlig arbetslöshet Vad blir effekten av högre prispåslag (t.ex. p.g.a. sämre konkurrens eller högre priser på insatsvaror)? Högre prispåslag skiftar prissättningskurvan nedåt. Naturlig arbetslöshet ökar och naturlig produktion minskar. Reallön, W/ u W = 1 ( 1 + µ ) u rbetslöshet, u S S F6: sid. 23 Dynamisk anpassning Ett högre prispåslag, µ, leder till högre priser vid en given produktions-nivå. Detta betyder att S-kurvan skiftar uppåt. ntag att prisförväntningarna inte ändras direkt. Ny kortsiktig jämvikt uppstår då vid vid med produktionen Y. Den nya naturliga produktionen är vid Y n. roduktionen är lägre, priserna högre, men produktionen är fortfarande högre än den nya Y n. S fortsätter därmed att skifta uppåt p.g.a. förväntade priser e fortsätter att öka. När jämvikten vid B nåtts är anpassningen avslutad, med högre priser och lägre produktion. F6: sid. 24 e Y = + F L z ( 1 µ ) 1, B S D Y n Y Y n 8

8-6 Sammanfattning Kort vs. medellång sikt Table 7-2 Kortsiktiga och medelfristiga effekter av monetär expansion, offentlig budgetförstärkning genom lägre offentliga utgifter och högre prispåslag Kort sikt Medellång sikt roduktion Ränta risnivå roduktion Ränta risnivå F6: sid. 25 Chocker och ropageringsmekanismer F6: sid. 26 Konjunkturcykler (business cycles) är fluktuationer i produktion med en varaktighet på några år runt en långsiktig trend. Vi definierar trenden som den nivå på produktion som uppstår då sysselsättning och arbetslösheten är på sina naturliga/strukturella nivåer. Med andra ord, produktionsgapet är 0. Ekonomin utsätts ständigt för chocker som påverkar aggregerat utbud och/eller aggregerad efterfrågan och gör att produktionsgapet avviker från 0. Chockerna har, som vi sett dynamiska effekter på produktion, sysselsättning, ränta, investeringar och prisnivån. Dessa effekter brukar kallas ekonomins propageringsmekanism propagation mechanism. Liknas ibland med en gungstol. (Nästan) oavsett vilka stötar (chocker) som träffar den, gungar den på ett karaktäristiskt sätt runt ett balansläge. 9