Kvalitetsenkät Folkhögskolor 2012 Malungs folkhögskola

Kvalitetsenkät Folkhögskolor 2012 Malungs folkhögskola

Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete VIKTIGTI Ingetav det ni matar in sparas förrän ni klickat på KLAR i slutetav formuläretl Ni kan när som helst gå tillbakatill enkäten med hjälp av länken i malletför att komplettera eller göra ändringar. Mailet med länk är uniktför just er folkhögskola. men den kan vidarebefordras till annan person om någon annan än mottagaren ska besvara frågeställningarna. Enkäten innehåller 25 frågor. några av dessa harfasta svarsalternativ och andra är formulerade som öppnafrågor. Frågorna avser er verksamhet underår 2011 och 2012. Frågorna avser enbartden statsbidragsberättigade verksamheten. Redovisningen skan antas av folkhögskolans styrelse innan den skickas till Folkbildningsrådet Kontaktuppgifter Namn Folkhögskola Adress Postadress Telefon nr. e-mailadress EvaAvgerinou Malungs follkhögksola Systematik i kvalitetsarbetet I följande ställer vi ett antalfrågorkring systematiken i kvalitetsarbetet inom folkhögskolans verksamhet Kryssa endast i ett svarsaltemativ om inget annat anges. 1. Hur bra stämmer följande påståenden i dagsläget in på ert kvalitetsarbete? Ange ett svarsalternativ för va~e delfråga. Inte I låg Nå I hög Fullt alls grad got grad ut a) Mål som folkhögskolan arbetar medfinns Cl Cl c Cl formulerade i verksamhetsplanlhandlingsplan b) Kvalitetsarbetet tar utgångspunkt i verksamhetsmål Cl Cl n c I c) Verksamhetsmålftnsatser utvärderas a Cl a Cl d) Utvärdering leder till revidering av Q ej Q Cl insatserlverksamhetsmål e) Kvalitetsarbetet ledertill att verksamhetsmål Q n Q c uppnås f) Kvalitetsarbetet är förankrat i organisationen (dvs. D [] Cl [J hos personal, ledning, styrelse)

2. Inom vilka av följande områden har ni fonnulerade verksamhetsmål som ni arbetar med inom ramen för ert kvalitetsarbete? Ange ett ellerflera svarsaltemativ. Folkhögskolans organisation och ledning. el Kompetensförsörjning (ex. rekrytering. kompetensutveckling. etc.). Antagning/urval av deltagare. Pedagogiken (kursinnehåll. kursform. kursmaterial. etc.). Kursutbud. Studeranderätt. Utrustning och lokaler. Andra områden. vilka: StÖdinsatser (SYV. socialpedagogiskt arbete. demokrati och värdegrund. service och bemötande. internat. fritidlkulturlfriskvård. ekonomi. miljö. arbetsmiljö. internationellt arbete. kvalitet) 3. Motivera kortfattatera val av verksamhetsområden som ni arbetar med inom ramen för ert kvalitetsarbete. Max 100 ord. vart kvalitetsarbete omfattar alla delar av verksamheten. 4. Inom vilka av följande områden har ni genomfört nya insatser I syfte att uppnå olika verksamhetsmål? Ange ett ellerflera svarsaltemativ. Folkhögskolans organisation och ledning. Kompetensförsörjning (ex. rekrytering. kompetensutveckling. etc.). Antagning/urval av deltagare. Pedagogiken (kursinnehåll. kursform. kursmaterial. etc.). Kursutbud. Studeranderätt. Utrustning och lokaler. Andra områden. vilka Informationsarbete. internat. soeialpedagogiskt arbete. internationellt arbete. ekonomi. EJ Vi har inte genomfört några nya insatser. Om du kryssat l sista svarsaltemativet, gå vidare till fråga 8.

6. Beskriv kortfattat vilka insatser ni har genomfört. Max 100 ord. --,Nya funktioner som Informatör, EU-ambassadör, Internatmentorer. FortbIldningsinsatser bl a för folkbildningskompetens och socialpedagoglsk kompetens. Ändringar I urvalsprocessen för vissa kurser. Ständig utvekling av det pedagogiska och didaktiska arbetet, särskilt ps nya kurser/utvecklingsom";deni funktionshinder, IT för seniorer, flexibelt lärande, distansundervisning. Arbete med FSRoch standardisering/dokumentation. Ständigt pagaende utrustning av och uppfräschnlng av lokalerna. Omfattande satsningar pit IT-utrusting samt frlskvårdsutr:ustnlng och läromedel. Projekt med EU-anknytnlng. Omfattande. infromatlonsarbete, graflsk profil, sociala medier, webb, kommunikation. En detaljerad beskrivning av vara Insatser finns I Arsberättelserna för 2010 och 2011. _ 6. Har ni stött på några svårigheter/problem med att genomföra olika insatser? (dvs. i införandet av nya rutiner, etc. som syftar till att uppnå verksamhetsmålen). CI Ja, ofta Ja, ibland CI Nej, aldrig Om du svarat nej, gå vidare till fråga 8. 7. Beskriv kortfattat vilka svårigheter/problem ni harslött på. Max 100 ord. Den enda svårigheten vi stötter ps är ekonomin. En ansträngd ekonomi pga av reaiminskning av ~tsbldraget samt huvudmannens besparingätgärder drabbar fr.e, utvecklingsarbetet som är central I kvalitetsarbetet.

8. Använder ni er aven vedertagen/standardiserad metod i ert kvalitetsarbete? (ex. Balanserat styrkort, ISO, SWOT, PDCA, TQM, Ramböll Management Utvlrderingsmodell) Om du svaratnej, gå vidare till fråga 10. 9. Vad använder ni er av för standardiserad metod(er) i kvalitetsarbetet? Ange ett eller flera svarsalternativ. el Balanserat styrkort el ISO (International Organization for standardization) SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities. Threats) el PDCA(Plant DOt Check, Act) el TQM (Total quaiitymanagement) el Ramböll Management utvärderingsmodell Annat. vad: VårSWOT kombineras med utvärdering i fokusgrupper. 10.Motivera kortfattat varför ni använder/inte använder er aven standardiserad metod. Max 100ord.

11.Inom vilka av följande områden har ni utvärderat mål/insatser inom ramen för ert kvalitetsarbete? Ange ett ellerflera svarsaltemativ. Folkhögskolans organisation ochledning. Kompetensförsö~ning (ex. rekrytering, kompetensutveckling. etc.). Antagning/urval av deltagare. Pedagogiken (kursinnehåll, kursform, kursmaterial, etc.). Kursutbud. Studeranderätt Utrustning och lokaler.. Andra områden, vilka: Stödinsatser (SYV. socialpedagogiskt arbete, demokrati och värdegrund. service och bemötande, internat. fritidikulturifriskvård, ekonomi. miljö, arbetsmiljö, internationellt arbete. kvalitet)t några utvärderingar. [J Vi har inte genomför 12.Beskriv kortfattat vilka typer av utvärderingar ni har genomfört. Max 100 ord. VI genomför tre typer av utvärderingar: 1. KursutvärderIng. Genomförs av kursdeltagarna I slutet av valje kurs. Resultatet behandlas I lärarlaget. 2. Studerandeutvärdering: Genomförs en gang/ar I slutet av höstterminen. Omfattar aua kursdeltagare pa skolan och alla delar av verksamheten. Utvärdering sker I fokusgrupper. Därefter träffas representanter fran grupperna och skolledning till en utvärclerlngskonferens som använder fokusgruppemas resultat till en SWOT-analys. Resultatet av utvärderingen behandlas I kursradet, arbetslagen samt Inom samverkansprocessen. 3. PersonalutvärderIng; Genomförs en gang/lr efter läsårets slut. Omfattar au personal och aua delar av verksamheten. Metoden är densamma som studerandeutvärderingen. Resultatet av utvärderingen redovisas för personalen och behandlas Inom samverkansprocessen. Resultatet av studerande och JJersonalutvärderlngen IngAr I arbetet Inför kommande ars verksamhetsmal. I vart kvalitetsarbete utvärderas dels statens vart arbete med statens syften och verksamhetsoml'lden, dels huwdmannens malsättnlngar med verksamheten och dels folkhögskolans lokala målsättningar.

13.Har ni stött på några svårigheter/problem med att utvärdera olika mållinsatser? e Ja, ofta e Ja, ibland Nej, aldrig Om du svarat nej, gå vidare till fråga 15. 14.Beskriv kortfattat vilka svårigheter/problem ni har stött på. Max 100ord. 15.Har ert kvalitetsarbete inneburiten påtaglig verksamhetsförbittring inom något av följande områden inom er verksamhet (dvs. vissa eller alla verksamhetsmål inom ett område har uppnåtts helt eller delvis)? Ange ett ellerflera svarsaltemativ. e Folkhögskolans organisation och ledning. e Kompetensförsö~ning (ex. rekrytering. kompetensutveckling. etc.). e Antagning/urval av deltagare. Pedagogiken (kursinnehåll, kursfonn. kursmaterial. etc.). e Kursutbud. IStuderanderätt. Utrustning och lokaler. Andra områden, vilka: Infonnationsarbete. arbetsmiljö, service och bemötande, stödinsatser. socialpedagogiskt arbete. internat. [J Ingen verksamhetsförbättring harskett.

16.Ge kortfattat exempel på verksamhetsförbäuringar (kvalitativa och/eller kvantitativa resultat) och/eller kommentera möjliga orsaker till attverksamhetsförbättringar ej skett. Max 100 ord. Intematmentorer: Föratt arbeta med förebyggande elevvård samtstllrka det socialpedagogiska arbetet pi skolans internat harett fbrsöksverksamhet påbörjats under hösten. Intematmentorerna är pedagoger som harviss Uänstgöringstid avsattför möten och utvecklingsarbete av densociala miljön och lärandet pi intematboendet. Informationsarbetet har for6tsatt vara ett centralt utvecklingsområde. Infonnatörstjänsten som inrättades föregående Ar utökades under åretför att kunna utveckla viktiga aspekter av informationsarbetet som idag bliralltmer sammanflätad med det pedagogiska arbetet. Satsningar hargjorts påkvalitetssikring, sociala media och webb. Studeranderitt och inflytande: Arbetet med FSR I combination med studerandeutvärderingen har lett till tbrbättrade rutiner, framtagande av policydokument samten ständig f6rbättring av dokumentation och informationen somgestill de studerande. Bl.a, har vara rutiner och praxis kring avgifter förbättrats avsevärt. 17.Har ni genomförtnågra av följande revideringarav målfinsatsersom ett led av ert kvalitetsarbete? Ange ett eller flera svarsaltemativ. Vi har omfonnulerat målen. IVi har vidtagitandra insatser för att nå målen än de vi tidigare hade. Vi har gjort ändringar i existerande insatser för att nå målen. Vi har arbetatmer med förankring ochdelaktighet i kvalitetsarbetet (bland t.ex. deltagare. personal. ledning. styrelse) ej Annat. vad: ::------=-_ ej Vi har inte genomfört några revideringar av mållinsatser.

18.Ge kortfattat exempel på revideringar som har genomförts. Max 100 ord. --'Skolans malsättnlngar revideras Artigen. Viktiga dokument ses över Arllgen. Ett exempel pa ändringar l Insatser är danskursverksamheten. När mslet om att genomföra den arllga kursen I folklig dans Inte kunde uppnss har ett utvecklingsarbete Initierats för att hitta nya former för danskursverksamhetens samt formulera nya mil. Mer kring vart utvecklingsarbete star att läsa I skolans Arsberättelser farn 2010 och 2011.

19.Vilka områden Inom er verksamhetanser ni behöverförbättras ytterligare genom ert kvalitetsarbete? Ange ett svarsaltemativ för va~e delfråga. Funge Förbättring Avsevärda rar '. väl ar behövs förbättringar behovs Folkhögskolans organisation och O O ledning KompetensfOrsörjning (ex. rekrytering. O [J kompetensutveckling. etc.) Antagning/urval av deltagare O CJ Pedagogiken (kursinnehåll. kursform. c CJ kursmaterial, etc.) Kursutbud [J I (J Studeranderätt O CI Utrustning och lokaler O (J Annat område. vilket: a CI CI 20.Beskriv kortfattat verksamhetsförbättringar ni anser måste genomföras (kvalitativa och/eller kvantitativa). Max 100 ord. ~ torn den pagaende generationsväxlingen bland pedagogem är kompetensförsörjnlng och rek'}'terlng ett omrade där satsningar behövs framöver. lom att vi utvecklar ständigt var kursutbud behövs utvecklingsarbete Inom pedagogik och didaktik. Särskilda omrlden är Intellektuellt funktionshinder, dlstanspedagogl, IT-pedagoglk samt det soclalpedagoglska arbetet. VI har blivit godkända av FSR men behöver vissa förbättringar Inom det studeranderättsliga omradet, fr a avseende handlingsplaner och dokumentation för stöd till funktionshindrade och deltagare med särksilda behov. När det gäller lokaler har vi vissa problem med anpassning av fastigheterna till funktionshindrade och en pagaende dialog med fastighetsärgaren. Atgärder har vldaglts men mer behöver göras. Mer detaljerad Information om vara utvecklingsbehov och malsättnlngar finns I vart MAldokument för 2012.

21.Följande formuleringar utgör statens syften med folkbildningen, kryssa i de svarsaltemaliv som stämmer överens med hur er folkhögskola arbetar med respektive syfte. Ange ett eller flera svarsalternativför va~e delfråga. Stödja verksamhet som bidrar till att starka och utveckla demokratin. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Vi har Inom ramen för Vi Kvalitetsarbetet fonnuler vårt utvärderar har lett till at mål kvalitetsarbete mållinsats förbättring av kopplat har vi genomfört er verksamhet till syftet insatser kopplade kopplat till syftet kopplade till till syftet syftet EJ a EJ el c el a EJ EJ EJ EJ

Resultat av kvalitetsarbetet I följande ber vi er beskriverert systematiska kvalitetsarbete och vad det har lett till för resultat. Vi ber er ange fyra exempel, va~e exempel ska ta utgångspunkt i folkhögskolans verksamhetsmål. Två exempel ska vara kopplade till statens syften, ett exempel anknyta till allmän kurs och ett exempel anknyta till utveckling och profilering av er verksamhet. Beskriv kvalitetsarbetet (enligt verksamhetscykelns olika faser: planering. genomförande, utvärdering, lärande) med det angivna verksamhetsmålet ochvad det har gettför resultat. 22.Första exemplet: beskriv kvalitetsarbetetmed ettverksamhetsmål som har kopplingtillett av statens fyra syften och ange vilka resultat kvalitetsarbetet har gett. Max 2000 tecken,malungs folkhögskola har haft bland sina malsättnlngar att erbjuda verksamhet som är utvecklande för lokalsamhället I enlighet med statens syften. VI prövade en Ide med IT-kurs för seniorer under 2010 utifran tanken att de äldre är en grupp som marginaliseras alltmer I IT-samhället och övergingen till digitala samhälls- och Informationslösningar. Detta ännu mer påtagligt I vårt lokalområde där den sociala Infrastrukturen är underavveckling. VI har börjat som ett försöksverksamhet I studiecirkelform där rektor har undervisat den första gruppen utltran en pedagogisk Ide. Snart hade kursen fler sökande än platser och det visade sig att det var en satsning som har bäring och som svarar mot de behov som finns hos en viktig målgrupp. Verksamheten har följts upp och en mer omfattande verksamhet planerades för kommande år. Detta har Inneburit ett utvecklingsarbete med organisationsförändringar för att koppla In personal och kompetens till verksamheten samt pedagogisk och didaktiskt utvecklingsarbete. Dessutom hardet Inneburit vissa satsningar I utrustning och Informationsarbete men också samverkan med de lokala pensionärsorganisationerna. I år har skolan fem sadana grupper som går en gång/vecka på grund- och fortsättningsnivå. Verksamheten följs upp och utvärderas för att hitta optimala former och viktigt och relevant Innehåll. IT-för seniorer har blivit en del av skolans ordinarie verksamhet och Ingår I arets verksamhetsmål. Syftet med kursen är att de äldre ska bli "digitala medborgare" och ha "digital kompetens" både för att kunna vara delaktiga I samhället och ta del av den sociala servl ce de har rätt till men också för att uppfylla sina behov av kommunikation med sitt sociala nätverk och en meningsfull fritid. Förutom själva lärandet är kurserna en viktig mötesplats för de äldre och utgör ett gterkommande tillfälle för samvaro och frivillig social Interaktion kring gemensamma Intressen. VI anser att verksamheten uppfyller tre av fyra av statens syften med folkbildningen (1-3).

23.Andra exemplet: beskriv kvalitetsarbetet med ettverksamhetsmål som har koppling till ettav statens fyra syften och ange vllka resultat kvalitetsarbetet har gett. Max 2000 tecken. När skolan Ilnga kurs I folklig dans nek läg~as ner pga av ett krympande antal sökande var vi tvungna att se över våra malsättnlngar när det gäller folkdansverksamheten, en verksamhetens om sedan länge har bedrivits pi Malungs folkhögskola och som har varit en viktig del av folkmusikprofileringen. VI har dels tittat pi studerandeutvärderingen och dels gjort en omvärldsanalys för att kunna fatta beslut om dansverksamhetens framtid. VI kom fram till att Malungs fhsk skulle fortsätta vara känd för sin kursverksamhet I folklig dans och Inte ge upp själva Innehållet i verksamheten, som trots allt är unik I landet. VI har bestämt oss för att se över formerna för verksamheten och satsa pi korta kurser Inte bara på skolan utan också I olika delar av landet. lom detta har vi Initierat ett utvecklingsarbete som Inneburit dels organisationsförändringar när det gäller personal, kompetens och samarbetsformer och dels utvecklinga av olika typer av kurser samt Informationsarbete. Utvecklingsarbetet ledde oss till tankar om distansundervisning eftersom vi under föreglende år hade bedrivit ett pilotprojekt I folksang pi distans med projektmedei frln FBR. Denna projekt hade lvekats så bra att det numera utgör en ordinarie del av verksamheten. VI bestämde oss att pröva på att tillämpa de pedagogiska metoderna till en danskurs på distans och ansökte om projektmedel för flexibelt lärande fran FBR. Vår ansökan beviljades och Idag bedriver vi en distanskurs "folkllg dans pi distans" som kompletterar kortkursverksamheten. Den i sin tur bedrivs blde på skolan men också på festivaler och stämmor I andra delar av landet. Danskursen på distans följs upp och har reda gett upphov till nya utvecklingsplaner. Den Ingår I årets verksamhetsmål. Syftet med kursen är att göra folklig dans tillgänglig för nya målgrup-per, dvs människor som har Intresset men Inte har möjligheten att studera på heltid och/eller spendera en hel termin boende pi folkhögskolan. Kursen når därmed en andra miigrupper än vår nedlagda långkurs, med deltagare av mycket varierande åldrar, social och ekonomisk bakgrund. Ett annat mer Indirekt syfte är att behålla en verksamhet som är rätt "smal" men Inte desto mindre viktig för den svenska folkliga kulturens bevarande och utveckling. Det är ockss viktigt att den flnns I form av fri och frivillig, folkbiidande verksamhet och Inte bara I form av yrkesutbildningar. VI anser att verksamheten uppfyller alla fyra av statens syften Indirekt samt det 4ie syftet direkt.

24.Tredje exemplet: beskriv kvalitetsarbetet med ettverksamhetsmål som har koppling till allmän kurs och ange vilka resultat kvalitetsarbetet har gett. Max 2000 tecken. Ett verksamhetsmii för allmänna kursen har varit att kunna hantera den stora variationen av studerande närdet gäller kunskapsnivler, Alder och bakgrund. En stor utmaning har varit de stödinsatser som den allmänna kursens deltagare behöver I allt högre grad. lom att den allmänna kursen Inte har en särskild profil mot t ex en viss typ av funktionshinder kan det finnas pi samma kurs och grupper deltagare med olika funktionshinder samt diverse sociala och Inlärnlngsproblem och ofta en belastad utbildningsbakgrund. Utvecklingsarbetet pa allmän kurs har handlat om att kunna Individanpassa stödet till kursdeltagarna och detta har uppnatts"enom ett antal Insatser. Vissa av dessa insatser har planerats och vissa har uppstatt pi prov under verksamhetens glng. Insatserna följs alltid upp, och Instanserna varierar beroende pi Insatsens art. Den allmänna kursens arbetslag är dock basen för planering, genomförande och uppföljning av Insatserna. Lärarddet och samverkansgruppen kan ocksa behandla Insatserna. I samverkan fastställs t ex f~gor om organisation, personalresurser och ekonomi kring olika Insatser. En viktig Insats pi allmän kurs harvarit det Individuella mentorskapet som erbjuds alla kursdeltagare. Insatsen har utvecklats si att det är mentor som ansvarar för utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen samtidigt som denna ären sorts socialpedagogisk handledare. lom att vissa kursdeltagare behöver särskilda tidskrävande Insatser har vi utvecklat "förstäkt mentorskap" som Innebär att en m tilldelas ytterligare stödresurser, I första hand mer tid frln sin egen mentor. Det förstärkta mentorskapet fastställs Ilärarrldet och dokumenteras föratt även berättiga till förstärkningsbidrag. Mentorn ansvarar även för att uppmärksamma och patala ev. ytterligare behov som kurativa eller andra Insatser I samrad med skolledningen. Mentorskapet ingar I skolans mllsättnlngaroch följs upp och utvärderas Arllgen bade genom studerandeutvärderingen och personalutvärderingen. Resultatet frsn kvalitetsarbetet har varit att vi har en mycket bättre organisering av stödet kring den enskilda deltagaren och kan tillgodose dennes behov pi ett bättre sätt och I god tid. Det finns bättre sammanh linlng och planering av Insatserna och större möjligheter för förebyggande arbete. Det har ocksl skapat större tydlighet kring pedagogens roll och arbetsuppgifter samt relationen mellan det pedagogiska och det socialpedagogiska arbetet.

25.Fjärde exemplet: beskriv kvalitetsarbetet med ett verksamhetsmål som har anknytning till utveckling och profilering av er verksamhet och ange vilka resultat kvalitetsarbetet har gett. Max 2000 tecken. VI anser att exempel 1 och 2 uppfyller avser även denna fr~ga.