KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Brattbergsskolan Gäddgårdsskolan åk f-4 2015-02-18

INNEHÅLL VERSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen... 7 Brattbergsskolan... 7 Gäddgårdsskolan F-4... 7 Rektors sammanfattning... 8 KUNSKAPER 8 Brattbergsskolan... 8 Gäddgårdsskolan F-4... 9 Rektors sammanfattning... 9 ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE 10 Brattbergsskolan... 10 Gäddgårdsskolan F-4... 10 Rektors sammanfattning... 11 HEM OCH SKOLA 11 Brattbergsskolan... 11 Gäddgårdsskolan F-4... 12 Rektors sammanfattning... 12 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN 12 Brattbergsskolan... 12 Gäddgårdsskolan F-4... 13 Rektors sammanfattning... 13 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 14 Brattbergsskolan... 14 Gäddgårdsskolan F-4... 14 2

Rektors sammanfattning... 15 BETYG OCH BEDÖMNING 15 Brattbergsskolan... 15 Gäddgårdsskolan F-4... 15 STATISTIK 16 RESULTAT FRÅN ELEVENKÄTEN 16 3

VERSAMHETSCHEFEN HAR ORDET I Arboga finns sju kommunala grundskolor och på en av skolorna, Gäddgårdsskolan, finns även grundsärskolan. Alla skolor utom en har tillhörande fritidshem. Det är med stolthet jag kan berätta att 90,7 % av eleverna som slutade åk 9 i år var behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Det är 3,8 procentenheter högre än genomsnittet i riket. Att känna trygghet är en central och viktig framgångsfaktor. Våra genomförda undersökningar visar att majoriteten av eleverna och vårdnadshavarna upplever skolan som trygg. Elevhälsan är organiserad i så kallade elevhälsoteam (EHT), som finns på varje skola och leds av skolans rektor. Det finns även ett centralt elevhälsoteam, Fyren, som leds av mig i egenskap av verksamhetschef för grund- och grundsärskolan. I Fyren ingår skolpsykolog, två specialpedagoger, två talpedagoger, skolornas tre kuratorer, samordnande skolsköterska samt en representant från Familjepedagogerna. Elevhälsoteamens uppdrag är både förebyggande och stödjande och ska bidra till en god lärandemiljö för alla elever. Det förebyggande arbetet har t ex varit studiecirklar gällande förhållningssätt och bemötande, förebyggande kuratorsamtal, rutiner för snabba insatser vid ökad frånvaro och att värdegrundsarbete ingår i schemat. Det stödjande insatserna kan ha handlat om enskilda elevärenden. Från och med detta läsår har vi medvetet schemalagt kortare skoldagar för eleverna i förskoleklass och åk 1-2. Detta har medfört att eleverna orkar mer på lektionerna men också att fritidshemmen fått ökade möjligheter att utveckla sin pedagogiska verksamhet, då barnen slutar skolan tidigare på dagarna. Med strävan att höja kompetensen inom fritidshemmen anställer vi i första hand pedagogiskt utbildad personal. Vi har även utvecklat nätverk mellan fritidshemmen, för fortbildning och samarbete. På några skolor erbjuds eleverna organiserad rastverksamhet, där eleverna erbjuds olika organiserade aktiviteter att välja mellan. För att höja kvaliteten på undervisningen har nästan alla skolor gått från klasslärarsystem till ämneslärarsystem, vilket betyder att lärarna bara undervisar i de ämnen där de har behörighet att undervisa. För eleverna innebär det att undervisning bedrivs av de mest ämneskompetenta lärarna och det kan betyda att det är olika lärare i t ex NO/matematik och SO/svenska. Bra ledarskap på alla nivåer prioriteras och därför satsar vi både på rektorsutbildning och på kompetensutveckling för lärare. Lärare som har lärarexamen men saknar fullständig behörighet (legitimation), för ämnet eller årskursen de ska undervisa, erbjuds behörighetshöjande fortbildning via Skolverkets Lärarlyftet. Inom grundskolan har 20 förstelärare anställts. De har främst i uppgift att inspirera kollegor och vara drivande i utvecklingsarbetet, med syftet att öka måluppfyllelsen. Inom projektet En läsande klass satsas det på att eleverna ska bli bättre läsare. På flera av skolorna fokuseras speciellt mycket på läsning och läsförståelse i grundskolans yngre åldrar. Arboga kommun ingår sedan hösten 2012 i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, där målet är att öka måluppfyllelsen i matematik via gemensam styrning och ledning. Syftet med satsningen är att skapa bästa tänkbara förutsättningar för undervisningen. Vi har sett att även om fokus är på matematikämnet så spiller lärdomarna över på de andra skolämnena. 5

Samtliga lärare som undervisar i matematik på våra grund- och grundsärskolor deltar under läsåret i Skolverkets fortbildningssatsning Matematiklyftet. Fortbildningen leds av två matematikhandledare. Vi har också satsat på Skapande skola, vilket ska inspirera till ett ämnesövergripande arbetssätt. Eleverna i förskoleklasserna och åk 1-3 har under året haft inspel på temat matematik och musik. Även arbetet med film och rörlig bild har pågått, med hjälp av projektpengar från Svenska Filminstitutet. Vi har ett samarbete med näringslivsrepresentanter, bland annat i projektet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), där samtliga skolor deltar. Vi har ett stort antal lärare som är utbildade för att använda materialet NTA-lådor. Projektet samordnas av en lärare som har avsatt tid i sin tjänst för uppdraget. Jag vill poängtera vikten av att vårt utvecklingsarbete ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Ett exempel är hur skolorna under läsåret arbetat med området betyg och bedömning. Fokusen är på formativa bedömningar och arbetssätt, vilket är den lärandeprocess som enligt all forskning är framgångsrik. Formativt arbetssätt innebär kortfattat att både elev och lärare har en god bild av elevens kunskaper i nuläget och att förväntningar, kunskapskrav och mål är väl kända samt att eleven är aktivt delaktig i upplägget av det fortsatta lärandet. Under hösten genomförde vi en enkätundersökning där alla elever i årskurserna 1-9 fick ta ställning till olika påstående gällande skolsituationen. Resultaten från undersökningen diskuteras och analyseras i respektive klass ( Klassens kvalitetsrapport ) samt används som en del i underlaget för den systematiska kvalitetsutvecklingen på skol- och kommunnivå. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats i ett samarbete mellan förvaltningen, skolledarna och arbetslagsledarna. Kvalitetsarbetet är en systematisk och strukturerad förbättringsprocess som dokumenteras ändamålsenligt på alla skolenheter och förvaltningsgemensamt. Denna kvalitetsrapporter är en sammanfattning av årets systematiska kvalitetsarbete. I denna inledningstext har jag beskrivit det generella läget och de kommunövergripande satsningar som vi gjort under 2014. I kvalitetsrapporten beskriver varje skolenhet kortfattat vad de specifikt har arbetat med inom de olika målområdena; Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan samt Bedömning och betyg. Jag ser fram emot ett bra och givande samarbete under år 2015. Ulf Carlsson, verksamhetschef för grund- och grundsärskolan i Arboga kommun 6

NORMER OCH VÄRDEN PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN Brattbergsskolan plan: http://www.arboga.se/documents/likabehandlingsplaner/brattbergsskolans%20likabehandlin gsplan.pdf Gäddgårdsskolan åk F-4: http://www.arboga.se/documents/likabehandlingsplaner/likabehandlingsplan%20g%c3%a4d dg%c3%a5rdsskolan%20f-4%2013-14.pdf BRATTBERGSSKOLAN rapporteringen? (Underlaget) Kartläggning för likabehandlingsplanen. Trivselenkät elever. Piltavla över klimatet i klassen. Elevenkäten och uppföljningen i Klassens kvalitetsrapport. Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Våra undersökningar vt 13, ht 13 samt vt 14 visade att det fortfarande finns platser och situationer i skolan som upplevs som otrygga av eleverna. Ht 14 genomfördes Klassens kvalitetsrapport som uppvisade goda resultat. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Förbättrade rutiner vid förflyttningar och på raster. Hur har det gått? (Utvärdering) Några elever uppger fortfarande vid enkäter att de känner sig otrygga. De följs upp med samtal och riktade åtgärder. Se LBP (Likabehandlingsplanen) GÄDDGÅRDSSKOLAN F-4 rapporteringen? (Underlaget) Kartläggning för likabehandlingsplanen. Trivselenkät elever. Piltavla över klimatet i klassen. Elevenkät och uppföljning i Klassens kvalitetsrapport Vårdat språk samt trevlig skolmiljö. Utifrån trivselenkät med eleverna och analys gjord i arbetslaget har vi sett att dessa områden behöver förbättras. 7

Vad har genomförts? Hur har det gått? Se LBP (Likabehandlingsplanen) REKTORS SAMMANFATTNING På båda enheterna bedrivs ett målinriktat och framgångsrikt arbete. Det är trygghetsteamen på respektive skola som håller i samordningen. Trygghetsteamet uppmärksammades som en drivande kraft vid Skolinspektionen i januari 2014 Arbetet med normer och värden blir aldrig färdigt men jag anser att vi har goda verktyg, i och med de rutiner vi har och den kompetens som finns på båda skolorna, för att kunna fortsätta att framgångsrikt arbeta med skolans värdegrund. KUNSKAPER BRATTBERGSSKOLAN rapporteringen? (Underlaget) Rapporteringen av kunskapsresultat och prognos för måluppfyllelse. Resultat på nationella prov vt 2013 samt vt 2014. Att fler elever når kunskapskraven och stimuleras att utvecklas ännu längre. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Fokusen behöver vidgas att inte bara klara kunskapskraven utan även sikta högre. Gemensam analys av prognoser och av resultat på nationella prov. Pedagogiska diskussioner om planering och bedömning. Ämneslärarsystem från och med ht 2014, vilket innebär att undervisningen i första hand ges av lärare som är behörig att undervisa i ämnet. SVA (Svenska som andraspråk) för de elever som har rätt till det. Studiehandledning på modersmålet. Alla lärare som undervisar i matematik har deltagit i Matematiklyftet, Skolverkets nationella kompetenshöjande satsning på matematikdiadaktik. Alla lärare som undervisar i svenska har arbetat tillsammans med En läsande klass. Hur har det gått? (Utvärdering) Erfarenheter och pedagogiska verktyg sprids i och med de gemensamma analyserna och de pedagogiska diskussionerna. Resultaten på de nationella proven har sjunkit jämfört med vt 2013. Fortsatt utveckling av pedagogiska planeringar. Utveckla samarbetet mellan ämneslärare. 8

Fortsätta Matematiklyftet och En läsande klass. GÄDDGÅRDSSKOLAN F-4 rapporteringen? (Underlaget) Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Rapporteringen av kunskapsresultat och prognos för måluppfyllelse. Resultat på nationella prov vt 2013 samt vt 2014. Att fler elever når kunskapskraven och stimuleras att utvecklas ännu längre. Fokusen behöver vidgas att inte bara klara kunskapskraven utan även sikta högre. Gemensam analys av prognoser och av resultat på nationella prov. Pedagogiska diskussioner om planering och bedömning. Ämneslärarsystem från och med ht 2014, vilket innebär att undervisningen i första hand ges av lärare som är behörig att undervisa i ämnet. SVA (Svenska som andraspråk) för de elever som har rätt till det. Studiehandledning på modersmålet. Alla lärare som undervisar i matematik har deltagit i Matematiklyftet, Skolverkets nationella kompetenshöjande satsning på matematikdidaktik. Alla lärare som undervisar i svenska har arbetat tillsammans med En läsande klass. Hur har det gått? (Utvärdering) Erfarenheter och pedagogiska verktyg sprids i och med de gemensamma analyserna och pedagogiska diskussionerna. Resultatet på nationella proven 2014 har förbättrats sen vt 2013. Fortsatt utveckling av pedagogiska planeringar. Utveckla samarbetet mellan ämneslärare. Fortsätta Matematiklyftet och En läsande klass. REKTORS SAMMANFATTNING Det är vanskligt att jämföra nationella prov på en liten enhet mellan år eftersom det inte är samma elevgrupp som bedöms. Utifrån resultaten från 2014 finns dock några intressanta iakttagelser. De elever som gjort provet i svenska som andraspråk har på båda skolorna presterat mycket bra. Av 14 elever har 12 elever genomfört hela provet. 11 elever har klarat godkänd nivå på alla delprov och en elev klarade två delprov. Jag drar slutsatsen att båda skolorna har en bra undervisning i svenska som andraspråk samt att alla undervisande lärare arbetar språkstimulerande. Det är imponerande att se en att elev som 9

anlänt till Sverige för ett och ett halvt år sedan utan tidigare skolgång klarar nationella provet i svenska som andraspråk i alla delprov. I ämnet svenska uppnådde eleverna i åk 3 på Gäddgårdsskolan 100 % måluppfyllelse. På Brattbergsskolan var måluppfyllelsen 72 %. I matematik klarade 88 % av eleverna i åk 3 på Gäddgårdsskolan alla delprov. Motsvarande siffra för Brattbergsskolan var 53 %. Det var främst på ett av delproven som Brattbergsskolans elever hade svårigheter. Det var delprovet som mäter elevens förmåga att mäta längder, föra resonemang och välja metod. När så många elever får problem på samma delprov är det tydligt att det är undervisningen omkring ovanstående förmågor som behöver utvecklas. Alla resultat har analyserats gemensamt mellan de lärare som genomfört proven samt med respektive arbetslag. Den mest genomgripande åtgärd vi genomfört för att förbättra resultaten är att börja arbeta i arbetslag och bedriva undervisning utifrån ämneslärarsystemet, istället för som klasslärare. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE BRATTBERGSSKOLAN Utvärdering och handlingsplaner från arbetslagen. Öka elevernas upplevelse av inflytande. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Elevernas inflytande ska vara en naturlig del av undervisningen. Klassråd, elevråd, matråd och kamratstödjare. Samtal vid introduktion av nya arbetsområden, arbetsformer och arbetssätt. Arbete med att förbättra arbetsro och eget ansvar för studierna. Hur har det gått? (Utvärdering) Elevrådsträffarna har varit få under året. Planeringen av verksamheten utgår alltid från elevernas behov och/eller önskemål. Planera och utvärdera med eleverna. Fastslå datum för elevrådet vid terminsstart som sedan fredas från andra aktiviteter. GÄDDGÅRDSSKOLAN F-4 Arbetslagens utvärdering och handlingsplaner. 10

Öka elevernas upplevelse av inflytande. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? (Utvärdering) Elevernas inflytande ska vara en naturlig del av undervisningen. Klassråd och elevråd. Pedagogiska planeringar där elevernas inflytande är ett av planeringsområdena. Klassråd och elevråd har fungerat bra. De yngre skolas in i elevrådsrollen av de äldre. Fortsatt utvecklingsarbete med pedagogiska planeringar där eleverna har inflytande. REKTORS SAMMANFATTNING Med yngre elever är det viktigt att få inflytandet att bli en naturlig del av undervisningen. De formella råden är mer ett sätt att lära sig föreningsstruktur/demokratipraxis. Det är svårt att hitta bra frågor som passar för ett elevråd med yngre elever som känns meningsfulla. Det viktiga arbetet sker i samband med lärarens planering och genomförande av undervisningen, och inte i de olika forum som finns även om de är en inskolning i mer formell elevdemokrati. Vi kan fortsätta att utveckla arbetet med pedagogiska planeringar. HEM OCH SKOLA BRATTBERGSSKOLAN Utvärdering med föräldrarådet. En förtroendefull relation mellan hem och skola. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? (Utvärdering) Vi vet att vi får mycket bättre resultat när vi drar åt samma håll. Alla klasser har föräldrarum på Edwise för information och insyn i skolarbetet. Veckoinformation varje vecka. Vi har föräldraråd två ggr per termin. Aktiviteterna har genomförts. 11

GÄDDGÅRDSSKOLAN F-4 Diskussioner i arbetslaget. Fritidshemmens utvärdering. Ett förtroendefullt samarbete mellan skola och hem. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Vi vet att vi får bättre resultat om vi drar åt samma håll. Föräldrarum på edwise. Föräldraråd. Veckobrev. Fritidshemmet följer upp föräldrarnas upplevelse på utvecklingssamtalen. Hur har det gått? (Utvärdering) Alla aktiviteter är genomförda. Rektorschatt som komplement till föräldrarum. REKTORS SAMMANFATTNING Ett gott samarbete och en förtroendefull relation med hemmen bygger mycket på information och bemötande. Jag tycker att vi har bra och väl inarbetade arbetssätt för information. Våra föräldraråd är öppna för alla föräldrar som vill komma och man representerar bara sig själv. Vi har planer på att vidareutveckla det med en möjlighet att chatta med rektor t ex en gång i månaden för de föräldrar som har svårt att komma ifrån. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN BRATTBERGSSKOLAN Självskattning i arbetslagen. Vårt arbete utifrån Skolinspektionens påpekande. Studie- och yrkesvägledning (SYV). Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Vi fick kritik från skolinspektionen för att vi inte hade SYV (Studieoch yrkesvägledning) för de yngre eleverna. Vi har sjösatt vår organisation för SYV i yngre åldrar efter skolinspektionens kritik. Hur har det gått? Riktlinjerna från Skolverket angående SYV för yngre skolår är fortfarande inte särskilt förankrad. Det finns ansvariga pedagoger på 12

(Utvärdering) båda skolorna och flera aktiviteter är planerade med det är inget som genomsyrar verksamheten ännu. Implementera och förankra rutinerna för SYV. Utbildning för ansvarspedagogerna. Samarbete med UF (Ung Företagsamhet) angående material och utbildning för lärare. GÄDDGÅRDSSKOLAN F-4 Självskattning i arbetslagen. Vårt arbete utifrån Skolinspektionen påpekande. Studie- och yrkesvägledning (SYV) Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Vi fick kritik från skolinspektionen för att vi inte hade SYV (Studieoch yrkesvägledning) för de yngre eleverna. Vi har sjösatt vår organisation för SYV i yngre åldrar efter skolinspektionens kritik. Hur har det gått? (Utvärdering) Riktlinjerna från Skolverket angående SYV för yngre skolår är fortfarande inte särskilt förankrad. Det finns ansvariga pedagoger på båda skolorna och flera aktiviteter är planerade med det är inget som genomsyrar verksamheten ännu. Implementering och förankring av rutinerna för SYV. Utbildning för ansvarspedagogerna. Samarbete med UF (Ung Företagsamhet) angående material och utbildning för lärare. REKTORS SAMMANFATTNING Vi fick kritik från skolinspektionen för att vi inte hade uppmärksammat SYV för de yngre skolåren. När man läser riktlinjerna så handlar det mycket om entreprenöriellt lärande, vilket i stor grad kännetecknar båda skolorna. Vi måste bli bättre på att prata med varandra om det som SYV. Nu finns en bra plan och skolinspektionen har godkänt den. Jag har stora förväntningar på samarbetet med UF. 13

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN BRATTBERGSSKOLAN Arbetslagens utvärderingar. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? (Utvärdering) Vi har rutiner för övergångar mellan förskolan och förskoleklassen och mellan åk 4 och åk 5. Rutinerna fungerar. Dock fick de anpassas en del eftersom Brattbergsskolan byggdes om under sommarlovet 2014. Revidera planen för övergång mellan åk 4 och åk 5. GÄDDGÅRDSSKOLAN F-4 Arbetslagets utvärdering Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? (Utvärdering) Vi har rutiner för övergången från förskola och förskoleklass samt för åk 4 till åk 5. Rutinerna fungerar men fick anpassas något då lärare vid tiden för överlämnandet saknades för åk 5. Revidering av övergångsplanen mellan åk 4 och 5. 14

REKTORS SAMMANFATTNING Övergångar är viktiga för elevernas trygghet och för att inte kunskap ska gå förlorad när personal byts ut. Efter detta år ser vi dock att eleverna klarar ganska stora påfrestningar utan att det blir problem. Brattbergsskolan byggdes om och förskoleklasserna blev då utspridda på olika ställen. Lärare i åk 5 var inte anställda förrän några dagar innan terminsstart. Men det gick bra och vi kan inte se att dessa elever skulle vara otrygga. BETYG OCH BEDÖMNING BRATTBERGSSKOLAN Diskussioner i ämnes- och arbetslag på skolan samt mellan skolenheter i kommunen. Bedömning Skapa en likvärdig bedömning på alla skolor i Arboga. Samsyn på progressionen av kunskapsutvecklingen inom olika ämnen. Öka lärares säkerhet i bedömningar. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? (Utvärdering) Kommungemensamma studiedagar för lärarna med diskussioner kring formativ bedömning. Gruppindelningarna har varit utifrån skolämnen. Arbetet är påbörjat och diskussionerna känns värdefulla för pedagogerna. Fortsätta de pedagogiska diskussionerna om formativ bedömning. GÄDDGÅRDSSKOLAN F-4 Diskussioner i ämnes- och arbetslag på skolan samt mellan skolenheter i kommunen. Bedömning Skapa en likvärdig bedömning på alla skolor i Arboga. Samsyn på progressionen av kunskapsutvecklingen inom olika ämnen. Öka lärares säkerhet i bedömningar. Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Samsyn på progressionen av kunskapsutvecklingen inom olika ämnen. Hur har det gått? (Utvärdering) Öka lärares säkerhet i bedömningar. 15

Fortsätta de pedagogiska diskussionerna om formativ bedömning. STATISTIK Brattbergsskolan Gäddgårdsskolan F-4 Antal barn/klass i genomsnitt under läsåret 14/15 19 elever 23 elever Antal behöriga lärare (%) Vi saknar behörig lärare i slöjd Vi saknar behörig lärare i slöjd och musik Måluppfyllelse svenska/sv2, prognosen för höstterminen 2014 för årskurserna 1-4 86 % 87 % Måluppfyllelse matematik, prognosen för höstterminen 2014 för årskurserna 1-4 94 % 90 % RESULTAT FRÅN ELEVENKÄTEN Här redovisas elevernas svar på några av frågeställningarna i enkäten som genomfördes under september 2014. Svarsfrekvensen var 96,5 %. De olika svarsalternativ fördelas utifrån hur stor andel (%) av eleverna som valt respektive alternativ. Det är en stapel per skola. Elevernas upplevda grad av trygghet, arbetsro och inflytande. Andel (%) utifrån valda alternativ. Trygghet - Brattbergsskolan Trygghet - Gäddgårdsskolan Arbetsro - Brattbergsskolan Arbetsro - Gäddgårdsskolan Inflytande - Brattbergsskolan Inflytande - Gäddgårdsskolan Inflytande - Gäddgårdssk olan 0 20 40 60 80 100 120 Inflytande - Brattbergssk olan Arbetsro - Gäddgårdssk olan Arbetsro - Brattbergssk olan Trygghet - Gäddgårdssk olan Trygghet - Brattbergssk olan Helt 69 91 13,5 15,5 73 89 I huvusak 23,5 7,5 40,5 48 16 11 Lite/inte alls 7,5 1,5 46 36,5 11 0 Helt I huvusak Lite/inte alls 16