Byggnadsstyrelsen $8 Teknska byråns nformaton 9870 Kylanläggnngar väglednng för projekterng r öl 2
Dokumentets utgvare Dokumentnamn och dokumentbetecknng Tnfo nr 88 Dokumentets datum Ärendebetecknng Y3BYGGNADSSTYRELSEN 987 0 5QO O2/87 Projektnamn (ev förkortat) Kylanläggnngar Projektledare upphovsman ( män) konsult (er) etc Uppdragsgvare Göran Kölgren Byggnadsstyrelsen Hartwg Göransson Teknska byrån Dokumentets ttel Kylanläggnngar väglednng för projekterng Huvudnnehåll Skrften ger anvsnngar råd och tps tll projektören att användas vd projekterngen av byggnadsstyrelsens kylanläggnngar. Här behandlas rördmensonerng kompressorer kondensorer utrustnng samt kylbehov. Nyckelord" Kylsystem komfortkyla kylmederör köldbärarrör kondensorer kylkompressorer Försäljnngsställen Byggnadsstyrelsen SSN Omfång 44 sdor Sekretessuppgfter Red Ref ngrd Bäckström Göran Kölgren Q Byggnadsstyrelsen 987 Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 00 Banergatan 30 08 783 0 00 0446 Buld S 06 43 STOCKHOLM
nnehållsförtecknng sd Förord 2 Optmerng av kylsystem 3 2 Köldmederör 4 3 Köldbärarrör 4 4 Tövattenrör 9 5 Utblåsnngslednngar för säkerhetsventler 9 6 Kylmedelrör 9 7 Köldmeder 20 8 Kompressorer och aggregat 20 9 Kondensorer 22 0 Kyl och frysrumskylare 28 Batterer för komfortkyla 29 2 Armatur 3 3 Gvare 34 4 Mätare 35 5 Kylbehov för kyl och frysrum 35 6 Kylsystern för frysrum 38 7 Kylsystem för kylrum 38 8 Komfortkyla 39 9 Masknrum 42 20 Larmutrustnng 43 2 Drftndkerng 44 22 Apparatskåp 44 23 Kyl och frysrum av förtllverkade solerelement 44
2 Förord Som byggherre och förvaltare av ett stort antal varerande typer av kylanläggnngar har byggnadsstyrelsen ett stort ntresse av att kunskap och erfarenhet sprds tll projektörertllverkare och entreprenörer så att ändamålsenlga och prsvärda system och anläggnngar kommer tll utförande. Rapporten redovsar en sammanställnng av de erfarenheter som framkommt vd projekterng och besktnng av kylanläggnngar för såväl byggnadsstyrelsens fastgheter som för andra hus. rapporten redovsas bl a dagram för dmensonerng av köldmederör och köldbärarrör samt synpunkter på komponenter ngående kylsystem. Lämplga tllämpnngsområden för olka typer av kompressorer dskuteras. Val av kondensorer och deras dmensonerng ägnas stort utrymme. För kyl och frysrum anges dmensonerngsregler för erforderlg kyleffekt samt prncplösnngar med funktonsbeskrvnngar. De börvården dmensonerngsregler och prncplösnngar som rekommenderas denna handlng skall ses som byggnadsstyrelsens teknska polcy för kylanläggnngar. Motv för denna nya utgåva är Kraftga prsändrngar för energ och komponent har föranlett kontroll av rekommenderade ekonomska dmensonerngsuppgfter Utvecklngen har gått framåt specellt på styrsdan och även för komponenter t ex tllkomsten av s k kompaktaggregat Kyl AMA har fått ny radkalt ändrad utgåva Kyl AMA 83 Som komplement tll RA83 Kyl har Beskrv nng Kyl utgvts av Svensk Byggtjänst Väsentlgare ändrngar är Rekommenderade temperaturdfferenser har ändrats något Dagram för köldbärarrör har tllkommt Rekommenderade styrprncper för kyl och frysrumssystem har ändrats Mndre kompletterngar har gjorts t ex med drftndkerng och kyl och frysrum av förtllverkade solerelement Texter har kortats av med hänvsnngar tll () Kyl AMA 83 (2) Beskrvnng Kyl Rapporten har lksom första utgåvan utarbetats av kylkonsult H Göransson samarbete med Teknska byråns vvs och drftsekton. Ref. G. Kölgren
3. OPTMERNG AV KYL SYSTEM. Allmänt Den optmala dmensonerngen nnebär att summan av anläggnngs och drftskostnader under anläggnngens lvslängd skall vara lägsta möjlga. Kostnaderna sammanfaller nte tden och vd jämförelser har v därför valt att omräkna anläggnngskostnaden en årlg annutet. Med hänsyn tll ändrat ränteläge har annuteten här valts tll 020 motsvarande t ex teknsk lvslängd 0 år och räntefot ca 4 %. Som någorlunda realstska årlga drfttder reducerade tll fulleffekt och dmensonerande betngelser kan följande vården användas: Anläggnngstyp Drfttd h/år ) Komfortkyla 000 Kylrum 5 000 Frysrum 7 000 Elenergprset är ganska svårt att få grepp om. allmänhet sammansätts det av en fast årskostnad + effektavgft + energprs + skatt. Olka taxekombnatoner med valmöjlghet fnns lksom taxor för uttag utöver abonnerad effekt Sammanlagrng med övrga elenergbehov t ex belysnng leder tll att komfortkyla sannolkt aldrg belastas med full effektavgft. Rätt taxeval bör leda tll att komfortkyla även vd mycket kort drfttd per år nte behöver få högre medelklowattmprs än hushållstaxans. Den lokala eltaxan bör kontrolleras specellt vd stora anläggnngar och sådana med korta drfttder. För byggnadsstyrelsens anläggnngar skall samråd ske med Teknska byråns el eller VVSsekton. ) För apparater vars fulla effekt ej utnyttjas hela året t ex luftkyld kondensor måste drftkostnaden reduceras. Följande uppgfter är baserade på värden från eldstrbut en större stad och gäller år 986 nkl skatt och avser summa elenerg kostnad per uttagen kwh. Anläggnngstyp öre/kwh Admnstratonsbyggnader Mekansk ndustr 30 Byggnader med större effektuttag av kort varaktghet t ex komfortkyla. Hyresbostäder 35 De det följande under resp apparat angvna temperaturdfferenserna är baserade på 986 års prser. Värdena har fortsatt att öka. På 0 år har elprset ökat ca 23 ggr tll 27 ggr men apparatprserna ännu mer 35 tll 4 ggr för olka typer. Härtll kommer att räntenvån också höjts..2 Standard kontra specalutförande På marknaden befntlga standardapparater skall utnyttjas så långt möjlgt är. Specalutförande nkl högre projekterngskostnad fördubblar ofta prset. Aven när standard avses skall kraven formuleras försktgt så att ej annars konkurrenskraftga leverantörer uteslutes t ex genom att deras automatska maskner ej kan klara lamelldelnng större än 8 mm för frysrumskylare. Föreskrfter om begränsnng av tryckfallet drekt förångnngsbatter saknar menng när kyleffekter anslutts tll förångnngstemperaturen vd suganslutnngen. För fabrkssammansatt kylutrustnng skall stor restrkton akttagas beträffande detaljspecfkaton av armatur kylkretsen och detaljer på styr och reglersdan. ngrepp är kostsamma och fabrkantens val av utrustnng torde de flesta fall vara väl avvägt. Plus och mnusvärden vd anbudsgransknng bör första hand åsättas..3 Avvkelser från optmalvärden Praktska skäl ger anlednng tll avvkelser från framräknade optmalvärden dels specfkatonen dels för anbudsgvaren. För luftkylda kondensorer bor teoretskt beräknade optmala temperaturdfferenser sänkas för frysrum och komfortkyla eftersom nära dubbla temperaturdfferensen kan erhållas under nedkylnng efter avfrostnng frysrum och för komfortkyla beroende på att lufttemperaturen utöver dmensonerande betngelser ger högre belastnng på kylsdan och därmed även på kondensorsdan. Lufttemperaturen på tak där kondensorn är placerad kan också vara flera grader Celcus högre än omgvnngens. Detta leder tll att anläggnngen stoppas av högtryckspressostat när den som bäst behövs.
4 Man bör även beakta att energprset kan få en drastsk höjnng redan under lvslängden för de anläggnngar som nu (987) projekteras. Avvkelser anbud kan för apparater bero på skllnader standardstorlek och för sammansatt utrustnng av att bara en apparatkombnaton förekommer för varje aggregat. Sådana avvkelser skall allmänhet accepteras men bl föremål för värderng vd anbuds bedömnngen. Då prsskllnaden för den "rätta" storleken och den offererade kan vara svårbedömd användes metod enlgt följande: optmalpunkten och nära denna tar anläggnngs och drftkostnadsändrngarna ut varandra. hela förångnngstemperaturområdet ger C högre kondenserng ca 25 % högre elbehov per kyleffektenhet. För C ändrng av förångnngen gäller motsvarande värde ca 30 % hela förångnngstemperaturområdet och för normala kondenserngstemperaturer. Med anbudets eleffektuppgft för kompressorer kan nu drftkostnadsskllnaden beräknas enlgt följande exempel: Komfortkyla med kyleffekt 200 kw eleffektbehov för kompressorer 50 kw. Luftkyld kondensor med föreskrven temperaturdfferens 2 och 4 enlgt anbud. Effektskllnad ( 4 2) 0025.50 = 25 kw Kondensoms fulla effekt utnyttjas 000 h/år kwhprs 035 kr. Arskostnadsskllnad 035. 000. 25 = 875 kr Kaptalserat nuvärde 5.875 4 500 kr. 2. KOLDMEDEROR 2. Allmänt Krav på utförande monterng förläggnng upphängnng genomgångar väggar golv och tak etc anges enlgt ( ) kod 3.2. 2.2 Materalval Kopparrör är dyrare än motsvarande dmensoner av stålrör men upp tll största standardstorleken för sk kylrör 2 5/8" är de nklusve montage standardarmatur och ytbehandlng allmänhet gynnsammast. 2.3 Köldmederör av koppar Standarddmensoner enlgt ( ) tabell 38 används. Utvändg förtennng föreskrvs för kylda rum när rören ej är solerade. För stora stghöjder föreskrvs oljefcka för sug och tryckgaslednngar på lägsta planet och sedan vart annat vånngsplan d v s på ung var 6:e m. Dock måste oljefckornas volym stå rmlg proporton tll kompressorns normala oljefyllnng. Kapactet Dmensonerng av sug och tryckgaslednngar är första hand en fråga om optmal avvägnng av anläggnngs och drftkostnad. För dessa lednngar ger Fg 2.3 2.39 den övre ekonomska gränsen för resp rör. Dagrammen är samma som rapportens första utgåva och har tllfredsställande noggrannhet enlgt stckprovsberäknngar. Vätskelednngar kan prncp ges mycket stora tryckfall då man ändå skall strypa ner tll förångnngstrycket. Expansonsventlerna är emellertd ej dmensonerade för de volymströmmar som uppstår om gas utvecklats lednngen före ventlen. Dagrammen för vätskelednngar är baserade på tryckfall motsvarande ca C ändrng av kondenserngstemperaturen enlgt resp köldmedums ångtryckskurva. Vd mer än C underkylnng av vätskan uppstår då ngen gasutvecklng. Vd anläggnngar med kapactetsreglerad kompressor väljs närmaste mndre rördmenson för sugstgare om kapacteten vd dellast under relatvt lång td understger ca 40 % av aktuella rörets max kapactet. Följande rktvärden för mn tllåten effekt % av max effekt enlgt Fg 2.3 2.39 är erforderlg för säkerställande av oljeåterförngen. Anläggnngs Vertkala Horsontella typ rör rör Komfortkyla 30 35 20 Kylrum 35 40 20 Frysrum 50 55 25 Dameterberoendet för vertkala rör är sådant att lägsta värdet motsvarar ca 7/8 " och det högsta ca 2 5/8".
. J}.... r.. l.. + lr rrl. H H: ' +Y '+ t f t ' }?t 5 Q2 kw 200 00 90 80 70 60 50.::T. r ::.:.: : +. :. : : ±± Suglednngar av koppar Köldmedum R22 Max kyleffekt Q2 kw :... :..:. Kondenserngstemperatur +30 C : Per C högre kond.temp. ca % + lägre max kapacetl : T: 40 30 : ördml 2 5/8" 20 2 /8".te t.. +. } '}j'.+. ::;L.: : ;:: : :: : S 0 9 8 7 6. 3/8" 5 4 3 ; T t %% /8" 7/8" 2 r r ; r : `.. ff} r}rl `r. TTl : L':tL ; 3%4 5/8" /2" 4 0 20 30 40 C } +.. Förångnngstemp Fg 2.3
6 Q2 kw' Suglednngar av koppar Köldmedum R505 Max kyleffekt Q2 kw 00 90 80 70 60 Kondenserngstemperatur +30 cc. Per C högre kondenstemp ca...... :. 5 % lägre max kapactet. 50 40 30 L ::; :» Rördm. 2 5/8" 20 2 /8" ; 0 9 8 7 6 5 4 3 ' : ' : te: : ffj ±s.;: 3/8" '8" 05 2.. :: : J. ::t:::l.::: :.:: :: T::: t.:::: LH ': lly.. +. L..:: E: ' :::: Förångnngstemp 0 0 20 >0 3/4" j /8 40 c Fg 2.32
r}.~ f....;tet.'. :.: 7 Q2 kw Suglednngar av koppar Köldmedum R2 Max kyleffekt Q2 kw 0 9 8 7 6 5 4 30 :'.... Kondenserngstemperatur +30 C L Per C högre kond.temp. ca % : ; lägre max kapactet ' 4; tt 4 f; ; : : : :J r t! Rördm. 2 5/8" 20 T: H± 4 TT : 2 /8" t H T :.. :"T H 5/8 a j f 3/8" 4 : /8" : : 5 3 a +4a... r +... 4. ;..: :::: } 7/8" ZEE 2 a 'r.. = T.t...:}.. / 4 ll x H.} T T+ y.tr+.. T^... 3/4 5/8 /2" 05 { j ; r { r +0 0 0 20 j f 30 C Förångnngstemp Fg 2.33
r L Trycklednngar av koppar Köldmedum R22 Max kyleffekt Q2 kw (Obs. Ej kond.effekt Q) An.typ Kylrum Luftkond. Frysrum Q2 max kw Oxdagramvärdet xdagramvärdet Välj en dm. större än för kylrum Q2 kw Rördm. 50 TT z: 00 90 80 70 60 50 40 30 20.... ;!. j. t...... :. f L.. L:..... J 4:: t Jt : j. :7:.. ;.. 4 H EE T :4 J. :. : : : : :...: :: :. : :: ::;. :::: :::. j;? ::::t::::..... ;...::::::::.. 5/8 3/8" 7/8" 3/4" 0 9 8 7 6 5 4 3............. ; t L TTT : ± : : :: :.. ::.. f. j J.::: : L : H.:J:. : +30 +35 +40 +45.... tl:t /2" Kond.temp. 0 +:)0 C Fg 2.34
'... l r. ( r r ' Trycklednngar av koppar Köldmedum R502 Max kyleffekt Q2 kw (Obs. Ej kond.efekt Q) An.typ Kylrum Frysrum Q2 max kw axdagramvärdet Välj en dm. större än för kylrum Q2 kw Rördm. 0 9 8 7 6 2 %8" 5/8" 5 4 : j L + :;... 3/8" 30 20 T r. H.. /...... { '..... f/l l/l r.. l ` ' ;. r..#... l.. r r /8". r.` r r. (... l l r l / ( : # 7/8" # JA 0 9 8 5 /s" 7 6 5 4 :H r /2" 3 2 ± T H L L 4 : H +30 +35 +40 +45 Fg 2.35 +5ooc 3/8" Kond.temp.
0 Trycklednngar av koppar Köldmedum R2 Max kyleffekt Q2 kw (Obs. Ej kond.effekt Q) An.typ Kylrum Luft.kond. Q2 max kw Oxdagramvärdet xdagramvärdet 02k 00 90 80 70 60 50 40 LfH : HE tel : :... : :. ::.:..:::..:...: :....... : : : t...... Rördm. 2 /8" 5/8" 3/3" 30 /8" 20 7/8" 0 9 8 7 6 3/4 " 5 / 8 5.::::: :!: :.:;. :.: /2 3 3/8" 2 Kond.temp. +30 +35 +40 +45 +50 C Fg 2.36
....... {....... r...m+ r... v;..... y ^'.. +................... r..{....r! Y +.".r YY. rt t Y.E. ""y" Yes'. r } Vätskelednngar av koppar Köldmedum R22 Max kyleffekt Q2 kw Tryckfall normalt antal ventler och krökar är medräknat. Tryckfallet motsvarar C vd max kyleffekt. Q2 kw 200 Rördm. 50 3/8" 00 90 80 70 60 u = 4 J /8" 50 40 30 :: : t ::: : 7/8" 3/4 T 20 5.r.. +..r r..... r+...... «....r. a... h+'}+..rom. ' F " T.+.'' :: t :::::::: E E ET. f. rr.. t. 0 9 8 7 b : L :: : }} /2" 5 3 /8" 4 3 2 T 0 20 30 40 T : Rak rörlängd 53 m Fg 2.37
2 Q2 kw 5 lo 9 8 6 5 4. :.. L f t Vätskelednngar av koppar Köldmedum R502 Max kyleffekt Q2 kw Tryckfall normalt antal ventler och krökar är medräknat. Tryckfallet motsvarar C vd max kyleffekt. j. f r { Rördm. 3/8 /8" 3 T?/8" 2 : 3/4"....... f ^.... «.... lo 9 8 6 : :: /2" 5 4 3...... j 3/8" 2 ±HT : lo 20 30 40 Rak 50 m rörlängd Fg 2.38
. Y.......y........ t.t.. r J Krm.r.+T..+t+'TET'.. } j. 3 Vätskelednngar av koppar Köldmedum R2 Max kyleffekt Q2 kw Tryckfall normalt antal ventler och krökar är medräknat. Tryckfallet motsvarande C vd max kyleffekt Q2 Rördm. o 9 8 7 6 5a 4 rt........ s.. j....t j. ; :.r... '..........r. ` }! /. : J!. ;!...... ; r.! ; ; ' : 3/8" /8" r 3 2 L........ : ::: +t... f : :::: : : : :::::::::::..::.:.:::::::j :::: ::: T::: :..+............. ::::::: L.. f...++.+ter J ':::.E ± ::: E E t tom 3/4 ".5/8 /2" } 5 uuuj u j :; ;.. } : : : : fj ::.... Y..... t.. r ' ::: : :.+t.. ' }. Y H :j ff; t r } f' tf + : t : :: 3l8" : :: fl :. : ; : ; : + H... :. :t:: :: ;:; :: : ; H T.::. L TT M Rak rörlängd 0 20 30 40 50 Fg 2.39
4 2.4 SOLERNG AV. KYLKOPPARROR Suglednngar för frysanläggnngar soleras alltd från kylares anslutnng nnanför droppskålskant och fram tll kompressor. Suglednngar för komfortkyla och drekt förångnng soleras även med hänsyn tll att dropp ofta uppstår vd dellaster eftersom expansonsventlerna då är för stora och reglerar sämre. Suglednngar för kylrum soleras också normalt. Alternatvt kan man använda värmeväxlare vd varje kylare dock soleras alltd där tllfällgt obetydlgt dropp nte kan tolereras som t ex för rör som passerar över nstrumentutrustnng ovan undertak kontorsrum o dyl. Trycklednngar kan bl föremål för solerng ur ljudsynpunkt vd passage genom ljudkänslga rum eller schakt sådana rum. solerng utförs med slang av mjuk cellplast enlgt () kod K4.4 som vd klenare dmensoner är bllgast och ger fördelen av att kylentreprenören själv kan utföra den samband med rörmontaget. Monterng utförs enlgt fabrkanternas anvsnng. solerng med slang av mjuk cellplast Anläggnngstyp Sugledn solerng m m Komfortkyla 9 Kylrum 9 Frysrum 9 Täcknng av lmskarvar med s k korrosonstape föreskrvs. solerngen med cellgumm målas eller täcks normalt nte. För synlga rör kontorsrum korrdorer o dyl kan av estetska skäl föreskrvas täcknng med plastplåt..... 0 2.5 KOLDMEDEROR AV STAL För byggnadsstyrelsens anläggnngar räcker allmänhet kopparrörsdmensonerna. Undantag utgörs första hand av sug och trycklednngar tll större komfortkyla med drekt förångnng och då nästan alltd med köldmedum R22. tabellen nedan ges därför endast kapactet för några större dmensoner och R22. För andra fall kan man utgå från grövre kopparrör och proportonera kapacteten kvadratskt mot rörnnerdametern eftersom ekonomska gashastgheten skljer mycket lte. Rör väljs enlgt () kod 3.2. Beträffande oljefckor tryckfall etc se avsntt 2.3 " Köldmeder av koppar". Max kyleffekt kw för sug och trycklednngar av stål och köldmedum R22. Suglednngar: Rördm t2= +0 +5 0 50 0 C d ' mm 545 00 93 85 73 60 703 60 50 40 20 00 825 250 240 230 95 60 07 430 395 360 300 250 Trycklednng ar: Rördm t= +20 +30 +40 +50 C d mm 43 70 82 95 06 545 2 30 52 70 703 85 27 253 284 822 273 308 349 39 07 478 505 588 659 Observera att effekten avser systemets kyleffekt även för trycklednngarna. solerng av suglednngar väljs med platsskummad cellplast enlgt () kod K4.5. solertjocklek väljs tll 30 mm för komfortkyla.vd ändavslut föreskrvs ytbehandlng av rören f o m fläns e d tll mnst 200 mm nnanför solerngen utförande med stålborstnng tll ST2 enlgt SS och stryknng 2 ggr med asfaltlack. Erfarenheten från andra solerutföranden av kalla stålrör är nedslående beroende på slarvgt utförande av dffusonsspärren. 3. KÖLDBÄRARRÖR 3. Köldbärare Vatten väljs för från kylaggregat utgående temp normalt högre än ca +4 C därunder väljs etylenglykollösnng eller annan lämplg köldbärare med fryspunkt ca 0 C under utgående köldbärartemperatur. Vd lägre köldbärrartemperatur än ca 20 C är etylenglykollösnngens värmeöverförngsegenskaper dålga och andra ämnen som kalcumklord och sprtlösnng skall användas. Propylenglykol dyrare och något sämre än etylenglykol beträffande värmeövergånganvänds t ex vd rsk för kontakt med lvsmedel.
5 Frystemperatur vktkoncentraton för etylenglykol är följande: C 0 5 0 5 20 25 30 35 40 % 0 5 25 325 39 44 48 52 55 3.2 Materalval Längdutvdgnng på grund av teperaturskllnad för anläggnng drft resp avställd har en del fall gett problem när plaströr valts. För små system är vanlgen kopparrör fördelaktgt. För större system och p g a att systemen är slutna och rsken för nvändg korroson därmed är lten väljs normalt handelstuber av stål. Där köldbärarsystemet utgör en betydande entreprenaddel bör båda alternatven tas med anbudsfrågan. flera fall där stålrör plus solerng med platsskummad cellplast föreskrvts med valfrhet att för de klena dmensonerna upp tll Dy = 70 m m stället välja kopparrör plus solerng med mjuk cellgummslang har detta alternatv valts. 3.3 Köldbärarrör av stål Rör väljs enlgt VVS AMA 83 Kod 2.. Se även RA 83 Kyl sda 50. Standarddmensoner Ansl Dy nr mm D mm Godstjocklek mm 5 23 73 20 20 269 223 23 25 337 285 26 32 424 372 26 40 483 43 26 50 603 545 29 65 76 703 29 80 889 825 32 00a 06 944 36 00b 43 07 36 25 397 37 40 50 683 593 45 80 937 829 54 200 29 2073 59 250 2730 2604 63 300 3239 3097 7 350 3556 3396 80 3.32 Köldbärarrör av koppar Rör väljs enlgt VVS AMA 83 Kod.32.Eventuellt erforderlga grövre rör väljs enlgt.33 (SMS 889). Standarddmensoner Ansl Dy D Godsnr mm tjocklek mm mm 5 5 26 2 8 8 56 2 22 22 90 5 28 28 250 5 35 35 30 20 42 42 380 20 54 54 500 20 3.4 Strömnngshastghet och temperaturändrng För strömnngshastghet gäller här som för köldmederör optmala gränsvärden. Dylka befntlga data har ej kunnat uppbrngas.tlls vdare används erfarenhetsvärden Fg 3.4 43 över hastghet som funkton av flöde. nte heller för temperaturändrngen fnns optmalvärden tllgänglga. Värdena är kopplade tll optmalvärden för kylbattererna. Vattenkylaggregatens karakterstk är sådan att vd bestämd utgående köldbärartemp erhålls samma kyleffekt för olka flöden eller temperaturändr ngar. Erfarenhetsvärden för temperaturändrngen är lägst 5 C och högst ca 8 C. Av ansl.00 här betecknade a och b lagerförs normalt endast 00b.
m/s Strömnngshastghet 3 Ansl.nr 5 ' ( 20 2 0 50 65 T. : TT :T!. : T ::'/jh T :.? r ' r r. r. r r. 0 9 0 8 0 7 0 6 0 5 r r '4 ; /..../. ; '.... r '. r (.... r r..... /. /.. r r r r. r t ; ' ' t r r r... r..... /.. / ; : r ;...... r r. '. r r r l r. r r t :.H. r r t : '......l.l.. p..;. t r 0 4 0 3..... y. y ( { j '.....: `...: ;........ J.. ' /.. /.. r.. ' r r r' " 0 2. ; `.............. ' ;! r rr : r. Max värden för hastgheten enlgt streckad lnje användes t.v. 4 5 T 8 0 z.... b Fg3.4 O z D? t g? Q. n Flöde lter/h 3C ') (' r ' : r H.. J '... r t ' '
m/s Strömnngshastghet Ansl.nr 00a00b 2 50 80 200 250 50..........! ; h T ' / z /. o : :: T 6 Lt + rr ++. a. t } y l. H 0 o "........ +. 3 :.. 0 0 8.... + Max värden för hastgheten enlgt streckad lnje användes t.v.. " +..!.. f J r : H t.. t + t 4. + t4.4..... ' t. t..;+ J :....... 8 9 O 7 8 Flöde lter/h 06 Fg 3.42 /! : ; / { ' j
m/s Strömnngshastghet 3 2 r.. $.. T. 4j 4 r ;. ft ±" t; j V r j } f T t. V r t f ' l.. t!! r j ' F r ) { l.y ' D mm r f t t T ' 5 R 28 42 [ L + j....» ' l r t j t r ' C T;"`t»"! ' j r ; r ++ rr! f.r r )... +. '!. j ( r».. }...t.».»......t '.t t '. ; }' '..^.!'. 09 fl 8 07 06 r t t å.. t t ' ; { t t r t { j '.. r ; ; ' { t f {; ( j l ' r f 'a. r ' ' 't '! r... t + e..y {... T.. ; + '! t l.... jl r'... { j. y j t. t l l F...}.. t..... '..+ l l r r' l '... t. > j l f r! (. '.!. '' j y. F.Y. } t r} t ' l t y r`! } { f ; {. f l j l '... 'r ` t rt( f. : f r r+ ( l. j Ft r. ' )'. r {..t.. hs t.f ''r!!.... ;.+.r. w. r } r ' t "}. } l...+..t t } r f lp ' ; l r r r r Y ;. *... 'T r J f 0+5 04 0 3 E+ ``;.. f. }V r!! { ; } { j j fl r ' ; ' + L. r' {`Y' 4 { r Y. +. r f. { r ;' 7 :.... ' + r 'r t.. t. r. j T 4 F 0 2 l L 2 H ' t H H ' t ( t!! ; l t f l j 00 2 3 4 F 6 Max värden för hastgheten enlgt streckad lnje användes t.v. Fg3.43 2 4 6 78 04 70 76 m7 t p. O' O: r Q. Q.. =o) cq r^ C < 0 ^h0o ro (D ) 0 Flöde lter/h ` '.. ' t f t "f. t t a f # t t { l r + Y t 7. ft `y j r Y. ;! t ; ' } 4 t '.. l f ' r T j r ' ; Y ; 'r t f ' 4 "'! T r ' y t M t r t t ( r ' ' j ( l! ' { r l '. ' ' j r r 'r.. ; f 7 f l Y r ';.. r ( j ' r
9 3.5 solerng av köldbärarrör Köldbärarrör av koppar soleras som kylkopparrör enlgt punkt 2.4. Tjocklek 9 mm för komfortkyla 3 mm för kylrum. Köldbärarrör av stål soleras som köldmederör av stål enlgt punkt 2.5. Tjocklek 30 mm for komfortkyla 40 mm for kylrum. For översolerng av fläns kopplng ventl o dyl väljs fast översolerng enlgt () kod K4.22 med följande utförandekrav: Oversolerngen utförs prncp som om objektet utgör del av röret utan förtjocknng ntll en mnsta solertjocklek av 5 mm vd flänskant ventlhus o dyl. Ventl med svetsanslutnng skall ha demonterbar plåt över spndel medgvande demonterng av ventlbröst. För ventl med flänsförband skall hela plåten vara demonterbar på längd som medger demonterng av hela ventlen. Losstagbar plåt fästs med plåtskruv. Före solerng stryks plåtar och ventlbröst resp hela ventlen nklusve motflänsar med Lagomat Acmosl. Efter solerng kontrolleras plåtars demonterbarhet. 4. TOVATTENROR Av praktska skäl rekommenderas att låta dessa rör ngå kylentreprenaden med dragnng fram tll tratt spygatt eller brunn ngående VS. Normalt används kopparrör enlgt VVS AMA 83 kod.32. För kylrum föreskrvs kopparrör dm 22. För frysrum föreskrvs dm 28 värmetråd med effekt ca 20 W per m rör vattenlås före tratt samt solerng med 9 mm tjock cellgummslang eller av brandrskskäl t ex 20 mm: s cellglasskålar. 0 5. UTBLASNNGSLED NNGAR FÖR SÄKER HETSVENTLER Dmensonerngen av dessa rör läggs på kylentreprenören eftersom t ex tryckkärls yta är en ngående faktor okänd för projektören även om han föreskrvt kärlets volym. Leveransen bör också ngå kylentreprenaden specellt då utomhus luftkyld kondenser ngår varvd dragnng tll yttertak parallellt med kylrör görs. Normalt används kopparrör enlgt VVS AMA 83 Kod.32. För Dy större än 54 mm används handelstuber enlgt kod 2.. Kylprojektören anger på bygghandlngar var utblåsnngslednng skall förläggas. Lednngarna skall arrangeras med hänsyn tagen tll kontroll av ventlers täthet och funkton och undvkande av fukt dem. 6. KYLMEDELRÖR Med kylmedelrör avses här rör för. Oppen kyltornkrets 2. Sluten återkylnngkrets med evaporatv eller rent luftkyld återkylnngsapparat. 6. Kylmedelrör för kyltornskrets På grund av syresättnng från kylluften är kylmedlet (vatten) korrosvt. Vad som sagts om plaströr för köldbärare gäller även här dock betydlgt mndre grad. Tlls vdare väljs rör av rostfrtt stål enlgt SS 2333. Godstjocklek 6 mm t o m anslutnng nr 50 däröver 2 mm. Kopparrör kan accepteras om anbudsgvare så önskar. Strömnngshastgheter som för köldbärarrör. Temperaturändrngen samdmensoneras för kylaggregat och kyltom. Normalt värde är ca 7 C. Kylmedelrören soleras ej. Beträffande fördelnngsproblem se under rubrk "Kyltorn" 9.6. 6.2 Kylmedelrör för sluten återkylnngskrets frysrsk etc För mndre system t ex glykolkrets för mndre dataanläggnngar väljs rör av koppar som för köldbärare enlgt punkt 3.32. För större anläggnngar väljs handelsrör av stål som för köldbärare enlgt punkt 3.3.
20 Stålrören rostskydds och täckmålas. Temperaturändrng och strömnngshastghet normalt som för kyltornskrets. Kylmedelrören soleras ej. 7. KÖLDMEDER Här är endast R2 R22 och R502 aktuella om man bortser från specella turbokompressorköldmeda såsom Rl m fl. För turbomaskner accepteras det köldmedum som anges anbudet. R2 = Dfluordklormetan = CF2C2 R22 = Dfluormonoklormetan = CHF2C R502 = 488% R22 +52% R5 R5 = Pentafluormonokloretan= C2F5C R502 är en azeotrop blandnng vlket nnebär att den uppträder som ett enhetlgt ämne och nte är destllerbar. Köldmedets kyleffekt per m3 suggas är grovt sett lka för alla meder vd samma tryck och eleffektbehovet per kyleffektenhet är också ungefär lka. Kyleffekten är dessutom ungefär proportonell mot absoluta trycket. Exempel: R22 har vd samma förångnngstemperatur ungefär 6 ggr högre absolut tryck än R2. En gven kompressor ger då ca 6 ggr större kyleffekt med R22 än med R2 men behöver också ca 6 ggr större motor. 7. Användnngsområde R2 Små hermetska kompressorer för såväl kyl som frys. R22 ger för höga tryckrörstemperaturer vd frys. 2 Turbomaskner oftast större sådana. 3 Vssa anläggnngar med mycket höga krav på drftsäkerhet. Haverfrekvensen är mndre än med R22 och med luftkylda kondensorer klarar man högre kondenserngstemperaturer extrema sommardagar eftersom R 2: s tryck är lågt och standardutrustnng nästan alltd är konstruerad även för R22. 4 Värmepumpar vd hög temperaturnvå. R22 Komfortkyla. 2 Kylrum. 3 Frysrumsanläggnng med öppna kompressorer och rumstemp helst ej lägre än ca 23 C. R502 Frysrum med såväl öppna som semhermetska kompressorer. 7.2 Fyllnngsmängd kylsystem Aven vd fullständg beskrvnng anges endast "Erforderlg drftfyllnng". Erforderlg mängd är beroende av en mängd förväg ej fastlagda faktorer och skrvbordsberäknng leder lätt tll halva erforderlga mängden. Skulle mängden vara föreskrven uppstår problem med kontroll av påfylld mängd och trassel med efterdebterng. Vdare kan entreprenören ha förlorat fyllnng genom läckor vlket han själv bör stå för. 7.3 Köldmeders ozonpåverkan dag är man överens om de fluorsubsttuerade fluorvätenas CFC: s nedbrytande effekt på atmosfärens ozonskkt. Ozonskktet skyddar allt levande från för kraftg exponerng av solens ultravoletta strånng som bl a ökar rsken för hudcancer. CFC får under nga omständgheter släppas ut frtt utan skall samlas upp härför avsedda tuber. Som komhåg gäller att ju lägre Rnr desto aggressvare är gasen på ozonet. 8 KOMPRESSORER OCH AGGREGAT 8. Kompressorer. Användnngsområden. a} Helhermetska kompressorer Eldstrbutörerna tllåter regel enfasmotor bara upp tll nomnell storlek l2 hk (037 kw). Denna övre gräns motsvarar ungefärlg kyleffekt enlgt följande:
2 Förångnngstemp C 30 0 +5 Kyleffekt W 350 900 700 Användnngsområdet är förstå hand enstaka skåp och rum samt enstaka rum långt från övrga kylda rum. Motsvarande aggregat placeras då ofta ntll på tak eller på väggkonsol på kylda utrymmet. Kan omgvnngen ta hand om kondensorvärmet väljs aggregat med påbyggd luftkyld kondensor. Större helhermetska kompressorer med 3fas motorer används företrädesvs enhetsaggregat t ex takaggregat. b) Halvhermetska kompressorer Denna typ har lägre ljudnvå än lka stora av öppen typ och ventlatonsbehovet för masknrummet är mndre. Frånvaron av axeltätnng gör typen lämplg för anläggnngar som står stlla längre td t ex för komfortkyla. Typen har på senare år blvt domnerande för kyl och frysrum butker restauranger forsknngsnstutoner etc. c) Oppna kompressorer För större ndustrell kyla är öppna kompressorer regel. övrgt har typen ersatts med halvhermetsk kompressor där nga specella skäl för annat val förelgger. d) Turbo och skruvkompressorer För byggnadsstyrelsens anläggnngar är dessa typer aktuella för komfortkyla med köldbärare från ca 500 kw kyleffekt. Upp tll ca 000 kw används även parallellkopplade vätskekylaggregat med semhermetska kolvkompressorer av haverreservskäl. När kyltornsvatten fnns och specellt när luftkanaldragnng tll masknrum blr lång väljs slutet kylsystem för motor tll öppna turbo och skruvkompressorer. 8.2 Kompressoraggregat För kompletta aggregat specfceras aldrg kompressorer för sg. Utrustnng utöver standard enlgt AMA som bör stta på aggregaten specfceras under aggregatrubrken. Ett väsentlgt framsteg som mnmerar nstallatonsarbetet utgörs av kompaktaggregaten enlgt () kod R7.. Exempel på tlläggskrav fnns (2) sda 40 (55/9). Kompaktaggregat med vätskekyld kondensor förekommer med kylmedel från köldbärarsystem. Härvd används AMA koden med ytterlgare en sffra t ex R7. och rubrktexten utökas med "...med vätskekyld kondensor" och kraven för kondensorn anges. Glöm ej att beakta ljudproblem. a) Kapactet En kompressor har 4 å 5 % lägre kapactet per C lägre förångnngstemperatur. Tryckfallet suglednngen glöms oftast bort och kompressorn specfceras för samma förångnngstemperatur som kylare. Normalt svarar tryckfallet mot å 2 C ändrng av förångnngstemperaturen. Här rekommenderas att ofta specfcera aggregaten för 2 C lägre förångnng än för kylare och att genomräknng av tryckfallet görs för rak rörlängd större än 50 m. Leverantörerna gör ofta kapactets och elbehovdata attraktvare genom att förutsätta t ex vss värmeväxlng och stor underkylnng den senare ger ca % högre kapactet per C vd oförändrat elbehov. Eftersom katalogdata ej utgör kontraktshandlng måste entreprenören sn specfkaton lämna uppgft om kapactet vd specfcerade kondenserngs och förångnngstemperaturer med de övrga betngelser som gäller för anläggngen. b) Motorstorlek och startsätt Kyl AMA 83 har bestämda krav för motorers överdmensonerng som normalt är tllfyllest utom för värmepumpar med hög drfttemperatur. sstnämnda fall föreskrvs även av andra skäl att aggregatkonstruktonen skall tllåta nställnng av högtryckspressostaten för brytnng vd vss kondenserngstemperatur. Brytvärdet väljs med margnal tll högsta förekommande drftvärde. Specell startanordnng t ex Y/D start eller dellndnngsstart väljs samråd med elkonsulten. Kompressorn måste då ha anordnng för avlastad start. Har projektet nte egen transformator ställer eldstrbutören krav på Y/D start varvd gränsen brukar lgga vd 55 kw. c) Val av kompressortyp aggregat Se även under rubrk "Kompressorer. Användnngsområde" 8..