9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T



Relevanta dokument
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Rehabilitering. 22 april Leg Fysioterapeut Saffran Möller

Upphovsrätt - tillgänglighet

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

BERGS BALANSSKALA MANUAL

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Årsrapport F amputationsingrepp varav 86% utförda år

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Falls and dizziness in frail older people

Resultat Smärtkliniken

Falls and dizziness in frail older people

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Användarinstruktioner för den svenska versionen av Orthotics and Prosthetics Users Survey (OPUS)

Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Årsrapport Patientdata 1703 patienter. 40% kvinnor (n=681), 60% män (n=1022) 87% (n=1488) unilateral amputation

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

En ortosär aldrig fel?

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.

Feldenkrais för behandling och prevention

SF 36 Dimensionerna och tolkning

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Intensivträning av nedre extremitet för personer med stroke

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr )

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Problem kring benamputationer utifrån patientfall. Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Bilaga till rapport 1 (9)

ÅRSRAPPORT SwedeAmp

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Klicka här för att ändra format

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Transkript:

Saffran Möller BSc, P.T

Val av utvärderingsinstrument vid rehabilitering av benamputerade Ett instrument

Vad avser vi att mäta? Symtom tex ledrörlighet Funktion gångförmåga, ADL Hälsa tex självskattning av livskvalitet

Förutsäga Visa på behandlingseffekt Mätningens syfte Skilja mellan grupper

Det skall vara... Enkelt Validitet och reliabilitet Kliniskt användbart Låg kostnad På det egna språket Objektiv eller subjektiv?

Val av instrument Objektiv bedömning Subjektiv bedömning Bättre kontroll Kräver mer resurser Färre deltagare Högre kostnad Sämre kontroll Patientens perspektiv Många deltagare Låga kostnader Översatt till egna språket

Objektiva instrument TUG Timed Up AND Go The L Test of Functional Mobility Six-Minute Walk Test Two-Minute Walk Test AMP Amputee Mobility Predictor PAM Patient Activity Monitor FSST Four SquareStepTest

Subjektiva instrument Q-TFA Questionarie for individual with a Transfemoral Amputation LCI (LCI-5) Locomotor Capabilities Index EQ-5D SF-36 SCS Socket Comfort Score ABC Scale Activity-Specific Balance Confidence Scale PEQ Prosthesis Evaluation Questionarie TAPES Trinity Amputation and Prosthesis Experience Scales Hougthon Scale SIGAM Special Interest Group In Amputee Medicine OPUS Orthotics and Prosthetics Users Survey

Objektiva utvärderingsinstrument

Timed Up and Go TUG(Podsiadlo, Richardson 1991) TUG mäter hur många sekunder det tar för en person att: Resa sig från sittande i en karmstol Gå 3meter med ordinarie hjälpmedel Vända, gå tillbaka och sätta sig

Timed Up AND Go TUG Under 10 sekunder normalt för friska äldre 11-20 sek = oberoende i förflyttning utomhus/inomhus Mer än 30 sekunder = hjälpberoende >14-16 sek ökad risk för fall Celing effekt hos aktiva amputerade

The L Test of Functional Mobility (Deathe, Miller 2005) Modifierad verision av TUG, indikera mobilitet hos såväl yngre som äldre amputerade. The L Test inkluderar 20m gång i självvald hastighet, 2 förflyttningar och 4 vändningar

The L Test of Functional Mobility The L Test mäter hur många sekunder det tar för en person att: Resa sig från en armstödslös stol Gå 10 meter i form av ett L Vända, gå tillbaka och sätta sig

Six-minute Walk Test (6MW)(Thompson PJ et al 1985) Används för utvärdering av bla lung och hjärt-kärl sjuka, korrelerar även med upplevd livskvalite(guatt et al 1991). Submax test av kondition och uthållighet Testet mäter hur många meter en person klarar: Gå på 6 minuter Minst 30m utan vändning Man får stanna och vila

Two-Minute Walk Test(Brooks, Hunter et al 2002) Gångsträcka i meter på 2 minuter Mindre ansträngande Såväl 2- och 6-minute walk test urspringer från 12 Minute Walk Test Korrelerar med 6MW och 12 MW hos patienter med stroke(kosak et al, 2005)(McGavin et al, 1976)

Amputee Mobility Predictor(AMP) (Gailey 2006)(Gailey et al 2002). Bedömningsinstrument för trans-tibialt samt-femoralt amputerade 21 punkter som bedömer funktionell mobilitet. Från sittande till stående balans samt gång kvalite. Kan utföras med eller utan protes Identifierar förbättringar under rehabperioden Validerat och reliabelt på engelska Högre poäng indikerar bättre funktion, max 47p Viss evidence för förväntad mobilitetsgrad. Visas av Eva-Lotta i montern!

Patient Activity Monitor (PAM) (Ramstrand & Nilsson 2007) Mätenhet för transtibial-samt femuralt amputerade Registrerar aktivitet upp till 7dagar Mätenheten fästes på protesen Registrerar bland annat: Gångsträcka Genomsnittlig samt maximal hastighet Steglängd och steghastighet Antal steg

Four Square Step Test FSST (Dite W, Temple 2002) Balans och funktionstest för äldre Fallriskbedömning Reliabilitets och validitetstestat på friska äldre Testet mäter antalet sekunder det tar för en person att: Kliva över 2,5cm förmål i fyra riktningar >15 sekunder indikerar ökad risk för fall 4.Sidled vä 1. Framåt 2.Sidled hö 3.Bakåt

Subjektiva utvärderingsinstrument

Questionnaire for individuals with a Transfemoral Amputation(Q-TFA) (Hagberg, Brånemark et al. 2004) Längre frågeformulär som mäter protesanvändning, funktion och problem. Konstruerat för yngre eller icke-geriatriska patienter med lårbensamputation. En av delskalorna Prosthetic-Use score kan även användas av patienter med andra amputations nivåer. Konstruerat på svenska. Finns på Engelska, danska och norska, dock ej validerat på dessa språk. Erhålles kostnadsfritt via kerstin.hagberg@vgregion.se Prosthetic Use score: Hur många dagar per vecka har Du, normalt sett, protesen på dig? (0-7) Hur många timmar per dag har Du, normalt sett, protesen på Dig? 0-3 timmar 4-6 timmar 7-9 timmar 10-12 timmar 13-15 timmar mer än 15 timmar

Locomotion Capability Index(LCI-5) (Larsson & Johannesson 2009) Frågeformulär som mäter patientens uppfattning av förmåga med protes. Konstruerat för benamputerade. 14 punkter såsom, resa sig, gång, trappgång mfl. Ursprunglig verision LCI takeffekt för patienter med god förmåga. Översatt till flera europeiska språk, svensk översättning validerad. 0=Nej 1=ja, med hjälp av annan person 2=ja, med tillsyn 3=ja, självständigt med gånghjälpmedel 4=ja, självständigt utan gånghjälpmedel Resa Dig från en stol 0 1 2 3 4

EQ-5D Euroqol(Brooks et al 1991) Frågeformulär som mäter livskvalite Rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och sinnesstämning. Självskattning i form av klarar klarar delvis klarar inte. Självskattning av upplevd hälsa på en 20 cm lång, vertikal visuell analog skala graderad 0-100 Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär

SF-36(Sullivan, Karlsson, ware 1995) Är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. Omfattande och väldokumenterat. Används i stor utsträckning i flera länder för att mäta hälsa

Ytterligare instrument OPUS Orthotics and Prosthetics Users Survey Längre frågeformulär om ortopedtekniska hjälpmedel. Omfattar upplevelsen av livskvalite med hjälpmedel, övre samt nedre extremitets funktion. Översatt till svenska(jarl, Norling Hemansson 2009) TAPES Trinity Amputation and Prosthesis Experience Scales Längre frågeformulär som omfattar upplevelsen av psykosociala aspekter och funktionsbegränsningar hos benamputerade. Översatt?? www.tcd.ie/psychprosthetics (Gallagher P, MacLachlan M 2000). SCS Socket Comfort Score Själv skattning av hylskomfort 0-10. The most uncomfortable and the most comfortable socket imaginable(hanspal, Fisher et al. 2003) ABCScale Activity-Specific Balance Confidence Scale Självskattningsformulär för benamputerade, patienten skattar confidence och balance 0-100%(Miller, Deathe 2003).

Några fler... PEQ Prosthesis Evaluation Questionarie Självskattningsformulär där patienten skattar kvalite och funktion med protes(legro, Reiber et al. 1998). www.prs-research.org Hougthon Scale Själv skattning av protesfunktion, 4 frågor om tid med protes samt förmåga att gå med protes(devlin, Pauley et al 2004). SIGAM Special Interest Group In Amputee Medicine Mobility Grade Skattningsformulär från gradering från A-F Non-limb user till Normal (Ryall, Eyres et al.2003)

Tack! Saffran Möller

Referenser Brooks RG, Jendteg S, Lindgren B et al. EuroQol: health-related quality of life measurement. Results of the Swedish questionnaire exercise. Health Policy 1991:18(1);37-48 Brooks D, Hunter JP, Parsson J, Livsey E, Quirt J, Devlin M. Reliability of the Tvo-Minute Walk Test in Individuals with Transtibial Amputation. Arch Phys Med Rehabil 2002;83:1582-85. Burström K, Johannesson M, Diderichsen F. Swedish population healthrelated quality of life results using the EQ-5D. Qual Life Res 2001, 10:621635. Cooper KH. A means of assessing maximal oxygen intake. Correlation between field and treadmill testing. JAMA 1968:203(3):135-138; Devlin M, Pauley T, Head K, Garfinkel S. Houghton scale of prosthetic use in people with lowe-extremity amputations:reliability, validity and responsiveness to change. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation 2004; 85:1339-44. Deathe AB, Miller WC, The L Test of Functional Mobility: Measurement Properties of a Modified Version of the Timed Up & Go Test Designed for People With Lower-Limb Amputations. Physical Therapy 2005;85:626-35

Referenser Dite W, Temple VA, A Clinical test of Stepping and Change of Direction to Identify Multiple Falling Older Adults. Arch Phys Med Rehabil. 2002;83:1566-1571. Gailey RS. Predictive Outcome Measures Versus Functional Outcome Measures in the Lower Limb Amputee. Journal of Prosthetics and Orthotics. 2006, 18:1S;51-60. Gailey RS, Roach KE, Brooks Applegate E, Cho B, Cunniliffe B, Licht S, Maguire M, Nash MS. The Amputee Mobility Predictor: An Instrument to Assess Determinants of the Lower Limb Amputee s Ability to Ambulate. Archives fo Physical Medicine and Rehabilitation 2002, 83:613-627. Gallagher P, MacLachlan M. Development and psychometric evalutation of the trinity amputation and prosthesis experience scales(tapes). Rehabilitation Psychology 2000, 45(2), 130-154. McGavin et al. Twelve-minute walking test for assessing disability in chronic bronchitis. BMJ. 1976;1:822-823

Referenser Guyatt GH, Townsend M, Keller J, Singer J, Nograde S. Measuring funtional status in chronic lung disease:conclusions from a random control trial. Respir Med 1991;85(suppl B):17-21. Guyatt GH, Townsend PJ, Keller J et al., Measuring functional status in chronic lung disease:conclusions from a randomized control trial. Resp Med 1989:83:293-297. Guyatt GH, Sullivan MJ et al., The 6-minute walk:a new measure of exercise capacity in patients with chronic hear failure. Can Med Assoc 1985:132:919-923; Hagberg K, Brånemark R. Questionarie for Persons with a Transfemoral Amputation(Q-TFA):initial validity and reliability of a new outcome measure. J Rehabil Res Dev 2004, 41(2):695-706. Hanspal RS, Fisher K, Nieveen R. Prosthetic socket fit comfort score. Disabil Rehabil. 2003;18;25(22):1278-80..

Referenser Jarl GM, Norling Hermansson LM. Translation and linguistic validationof the Swedish version of Orthotics and Prosthetics Users Survey. Prosthet Orthot Int. 2009;33(4):329-38. Kosak M and Smith T. Comaparision of the 2-, 6-, and 12 minute walk tests in patients with stroke. J Rehabil Res Dev. 2005, Jan- Feb;42(1):103-7. Larsson B, Johannesson A, Andersson IH, Atroshi I. The Locomotor Capabilities Index;validity and reliability of the Swedish version in adults with lower limb amputation. Health and Quality of life Outcomes 2009, 7:44. Miller WC, Deathe B, Speechley M. Psychometric Properties of the Activities-Specific Balance Confidence Scale Among Individual With a Lower-Limb Amputation. Archieves of Physical Medicine and Rehabilitation 2003, 84:656-661.

Referenser Podsiadlo D, Richardson S. The timed Up&Go : a test of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc., 1991;39:142-148. Ramstrand, N. And Nilsson, K.-Å. Validation of a patient activity monitor to quantify ambulatory activity in an amputee population. Prosthetics and Orthotics International. 2007; 31:2, 157-166. Ryall NK, Eyres SB, Neumann VC, Bhakta BB, Tennant A. The SIGAM mobility grades:a new population-specific measure for lower limb amputees. Disabil Rehabil. 2003, Aug 5;25(15):833-44. Sullivan M, Karlsson J, Ware J. The Swedish SF-36 Health Survey-I. Evalutation of data quality, scalling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden, Soc Sci Med. 1995;41:1349-1358.