Problem kring benamputationer utifrån patientfall. Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör
|
|
- Lars-Göran Bergqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Problem kring benamputationer utifrån patientfall Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör
2 För det mesta läker det utan problem. Day 5 Day 10 Day 28
3 Hur stor är risken..? 1 av 4 kommer att bli reamputerad och/eller göra en kontralateral amputation *(N = 290 persons and 391 amputations) *Ref: Incidence of Lower Limb Amputation in the Diabetic and Nondiabetic General Population: A 10-year Population-based Cohort Study of Initial Unilateral, Contralateral and Re-amputations. Johannesson et al. Diabetes Care, 32: , 2009
4 Fördröjd sårläkning.. Det kommer att hända
5 5
6 ..det kommer att ta månader att läka det här The ACADEMY TODAY, september Vol 4, No 4
7 Nyamputerade med sårläkningproblem vad är dages sanning? Inget erkänt system finns. Komplicerat
8 ..och alternativet är att vänta vänta och se-strategin används ofta. All mobilisering och gångträning upphör Inaktivitet som kan pågå I månader....utan någon sårvårdsstrategi.
9 Det vi inte ska vara....är inaktiva!
10 Studies: Effects of early mobilization on unhealed dysvascular transtibial amputation stumps: a clinical trial. Vanross ER. et.al.. Arch Phys Med Rehabil Apr;90(4): Stump ulcers and continued prosthetic limb use. Salawu A, et.al. Prosthet Orthot Int Dec;30(3): Residual limb wounds or ulcers heal in transtibial amputees using an active suction socket system. A randomized controlled study. Traballesi M, et.al. Eur J Phys Rehabil Med Dec;48(4):
11 Studier: Tyder på: tidig mobilisering på oläkta kärlsjuka transtibiala amputationsstumpar med undertryckshylsor kommer att öka läkningpotentialen Svårt att mäta resultat eller genomföra vetenskapliga studier i manga fall är alla försök bättre än alternativet = reamputation på en högre nivå (TF)
12 Teorin Målsättningen är; Att öka blodcirkulationen Att öka transport och utbyte av syre i sårområdet genom att skapa undertyck i proteshylsan med hjälp av silikonhylsa och manschett
13 Fall 1 Man, född 1919 Orsak: Ateroskleros utan diabetes (TTA höger underben Aug 2008) TTA vänster ben 12/ LCI5=54 före den andra amputationen Bilden togs 17/9 2012
14 Gång med träningsprotes 12 dagar postop
15 Fall 1 14 dagar senare
16 Fall 1 3 veckor 4 veckor
17 Fall 1 4 ½ veckor efter amputationen gjorde vi en DSprotes Bilden tagen två dagar dessförinnan
18 First step with bilateral prosthesis
19 Fall 1 7 veckor efter amputationen
20 Fall 1 10 veckor efter amputationen
21 Fall 1 14 veckor 16 veckor
22 Förbandsbyten Varannan dag
23 16 veckor efter amputationen
24 Fall 1
25 Fall 2 Man 44 år DM typ 1 sedan 1980 Komplicerad Instabil diabetes Flera diabeteskoman 2014 transplantation Njurar Pancreas Sår på vänster häl i nov 2016 Sepsis i nov 2016 Intravenöst antibiotikum i 6 månader + undertrycksbehandling
26 Fall 2 I juli 2017 kollapsade foten
27 Fall 2 TTA vänster Sagittal incision ORD PostOp silikonhylsa Illustration
28 Fall 2 2 veckor efter amputationen föll patienten hemma och ådrog sig trauma mot stumpänden Distalt hematom Återbesök till ortopeden Nekrotisk vävnad på distala änden Fortsatt kompressionsbehandling med silikonhylsa Återbesök för kontroll efter en vecka
29 Fall Beslut av ortopeden: Ge patienten en protes för att förbättra cirkulationen Öka mobiliseringen
30 Fall Protestillverkning Första veckan Träning på kliniken under övervakning Partiell belastning Får inte ta med protesen hem
31 Fall 2 Efter första veckan får den amputerade ta med sig protesen hem Daglig kontroll på kliniken
32 Fall Sårinspektion en gang i veckan på sjukhus Patienten lägger själv om såret Från vecka 3 kontroller på kliniken 2 ggr per vecka
33 Fall
34 Fall
35
36 Fall 2 Hylsbyte
37 Fall Patienten åker till Uganda för en månads semester slutade såret att läcka
38 Fall
39
40 Teamet: PAL: Ulrika Tampe ortoped Karolinska Solna Ort ingj: Alen Cavka TeamOlmed Torsplan Sårsköterskor: Mariette Stolt Marianne Brozin Larsson Meta Vadnäs Maarit Torpa
41
42 En annan berättelse från verkligheten.
43 Mappe född 1957 Brandman Juniorlandslagspelare handboll Familjen är häst intresserad Problem med lederna Bilateral höftplastik på tidigt 00-tal Allt gick bra Problem med höger knä Rek av läkare: Total plastik sep 2010
44 Mappe i början av förloppet Svullet knä och kontakt med läkare innan nyår. Ingen penicillin 1 mars 2011 börjar jobba igen Juni tappas knäet första gången Dagen efter kunde han inte gå Överflyttad till specialistenhet på ett annat sjukhus pga. infektion Under de närmaste 12 månaderna utförs 6 operationer i knäet, mm
45 Situationen blir ohållbar och steloperation erbjöds..
46 Steloperation: Hoffmans ställning i 6 månader (inkl vakuum pump)
47 Men det vill sig inte.
48 Beslut om amputation (maj 2013) Amputation September 2013 Mappe informeras om det förväntad förloppet av ett multidisciplinärt team Första kontakten med ortopedteknik
49 Amputation (sept. 2013) Förloppet efter Infektionen finns kvar och såret läker dåligt
50 Sårrevision Läkare gör sårrevison Sårrevisionen går bra Men 10 min efter avslutat ingrepp spricker artären Akut operation Mappe är nära att mista livet
51 Sårbehandling Sårytan (ca. 600 cm²) efter ny revision
52 Sårbehandling Sårytan kräver transplantation från andra benet
53 Såret läker I slutet av 2013 har såret nästan blivit torrt och protesanpassning ska göras i början av 2014
54 Mappe får sin första protes Situationen då Överviktig efter långvarig sjukdomsförlopp Lyckas att hålla modet uppe tack var familjen och vänner Mycket stöd från det multidisciplinära teamet
55 Första protesen ( ) Andra protesen ( )
56 Förändringar i stumpen ( )
57 Mjukdelsrevision (sept. 2014)
58 Därefter en ny hylsa som placerar knäcentrum bättre..
59 Första gången med protes gående från bilen och in i sitt hem. Och på cykel
60 Sommarsemester utomlands 2015
61 En kämpe som har klarat sig tack vare ett stort socialt stöd och från engagerad vårdpersonal
62 Det är teamarbete som krävs! Marie Göransson, Charlotte Linderoth, Lisa Conradsson, Charlotte van der Pals, Tina Carlsson, Inger Olsson, Maria Toivonen Nyberg, Lotta Niléhn-Hansson Anton Johannesson, Gert-Uno Larsson
63 TACK!
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Information om benproteser
Information om benproteser ortopedteknik TeamOlmed TeamOlmed är ett av Sveriges främsta ortopedtekniska företag med specialistkompetens att förskriva arm- och benproteser för barn och vuxna. Vi har rikstäckande
På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation
På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026
Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem
Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem Anton Johannesson (Leg. Ortopedingenjör, Med. Dr.) Ortopedteknik AB, Kristianstad Institutionen för kliniska vetenskaper och ortopedi, Lund Universitet
TT amputation och protesförsörjning. Dr. Gert-Uno Larsson, Centralsjukhuset Kristianstad-Ystad-Hässleholm Dr. Anton Johannesson, Össur Scandinavian
TT amputation och protesförsörjning Dr. Gert-Uno Larsson, Centralsjukhuset Kristianstad-Ystad-Hässleholm Dr. Anton Johannesson, Össur Scandinavian Vilka är vi? Vi har arbetat i mer än 25 år med amputerade
Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer
Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer Nationella patientsäkerhetskonferensen 21-22 september 2016 i Älvsjö 2 Cash flow (Likvida medel) Balansräkning Capiomodellen - Kvalitet driver
I riktning mot enhetligt uttryckssätt inom ortopedteknik. Anton Johannesson ISPO-Sverige, Ortopedingenjör, Med Dr.
I riktning mot enhetligt uttryckssätt inom ortopedteknik Anton Johannesson ISPO-Sverige, Ortopedingenjör, Med Dr. Christoffer Lindhe Vi gör fantastiska insatser!! Vi är så otroligt duktiga att det vi gör
Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Årsrapport 2015 Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Patienter Ingrepp Årsrapport
Att få och använda benprotes
Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Träning efter underbensamputation
Träning efter underbensamputation Efter benamputation Du har fått ett gips runt benet som är till för att skydda såret och hålla ditt knä i ett rakt läge. När gipset tas bort är det upp till dig att fortsätta
Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014
Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar
Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.
Akademiska sjukhuset Sjukgymnastik avdelningen 2000-04-27/E. Björklund/L. Östblom/E. Belin Reviderad: 2013-01-02/L Kumlin Kontaktperson: Linda Kumlin Behandlingsriktlinjer för patienter efter benamputation
Rehabilitering. 22 april Leg Fysioterapeut Saffran Möller
Rehabilitering 22 april 2016 Leg Fysioterapeut Saffran Möller Rehabilitering Insatser ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, Utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinna
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.
Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla
Årsrapport Patientdata 1703 patienter. 40% kvinnor (n=681), 60% män (n=1022) 87% (n=1488) unilateral amputation
214-9-7 Årsrapport 213 F1 173 patienter F2-212 amputationsingrepp varav 1729 utförda år 211-213 F3 862 protesregistreringar F4 48 baseline registreringar F5 448 follow-up/prom-registreringar F2:12 Sjukhus
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Eva Häggström, Leg ort.ing, Doktorand Sahlgrenska Universitets Sjukhuset Ortopedteknik Göteborg. April 2016
Nedre extremitetens Proteser: Lårben, Knä- och Höft disartikulation Eva Häggström, Leg ort.ing, Doktorand Sahlgrenska Universitets Sjukhuset Ortopedteknik Göteborg April 2016 Allmänt om ben proteser Benproteser
Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer
Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer Nationella patientsäkerhetskonferensen 21-22 september 2016 i Älvsjö 2 Utgångsläge: Journalgranskning Capio S:t Görans sjukhus 2014 (jan-sep)
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden
Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden Studie 1 Faktorer som påverkar den fysiska förmågan och protesförsörjning, samt resultaten av dessa faktorer hos benamputerade på Södra Älvsborgs Sjukhus,
Undertrycksbehandling
Skånes universitetssjukvård Undertrycksbehandling Christina Monsen RN, MSc, PhD Enhet patientsäkerhet Avdelning strategisk vårdutveckling och säkerhet Skånes universitetssjukvård Negative Pressure Wound
Benamputation Fysioterapi
2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande
SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp?
ÅRSRAPPORT 12 SwedeAmp SwedeAmp är ett nationellt kvalitetsregister med stöd från SKL vars övergripande syfte är att skapa underlag för objektiv utvärdering av nedre extremitetens amputationer och dess
Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll
Direct Socket TT (DS-TT)
Direct Socket TT (DS-TT) Denna manual är framtagen som tillägg till tidigare manualer (MSS) som har använts vid tillverkning av Direct Socket för underbensamputerade. Manualen är framtagen för att säkerställa
Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?
Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad? Magdalena Annersten Gershater Leg Sjuksköterska Dr Med Vet Universitetslektor diabetes Fakulteten Hälsa och Samhälle Institutionen för
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten
Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Datum:
Datum: 2018-08-21 Händelseanalys Patient som blir opererad (klyvning av bindvävshinnan) i underbenet på grund av tryckskada. Juni 2018 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Skaraborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen
ÅRSRAPPORT 2014. SwedeAmp
ÅRSRAPPORT 2014 SwedeAmp 2 SAMMANFATTNING Data för drygt 2300 patienter i Sverige där amputation på nedre extremiteten utförts ger ett utfall som i stort stämmer med övriga delar av västvärlden enligt
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i
Modular Socket System kontra gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa av proteser på transtibial nivå
Modular Socket System kontra gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa av proteser på transtibial nivå - En kostnadsanalys Elna Normann Anna Olsson Examensarbete, 15 hp Ortopedingenjörsprogrammet Jönköping,
Årsrapport SwedeAmp 2013 2
ÅRSRAPPORT 13 Årsrapport SwedeAmp 13 2 SAMMANFATTNING Data för drygt 17 patienter i Sverige där amputation på nedre extremiteten utförts ger ett utfall som i stort stämmer med den rådande vetenskapliga
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
1/39. Årsrapport 2016
1/39 Årsrapport 2016 2/39 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 6 Amputationens plats i vårdkedjan... 6 Exempel på förbättringsarbete... 7 INCIDENS... 8 Registrets syfte... 9 Registrets
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Träning efter lårbensamputation
Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.
Amputation hos patienter med benartärsjukdom ett hot eller en möjlighet?
Amputation hos patienter med benartärsjukdom ett hot eller en möjlighet? Eva Torbjörnsson Rn, MSd, PhD student Carin Ottosson, MD, PhD Lena Blomgren, MD, PhD Lennart Boström, MD, Docent Ann-Mari Fagerdahl,
BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? PTSD kan man få efter att man har varit med om någonting allvarligt och skrämmande. Det kan till exempel
Inst. för hälsa, vård och samhälle
Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts
Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att
Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019
Fotledsprotes Marja Ahonen, Linda Aspling, Dusan Iguman, Mats Johansson, Ann-Sofi Van Brakel, Linda Westerberg Gipsteknikerutbildning 2019 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Bakgrund 3 Fotledsprotes 4
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Smärtlindring vid amputation. Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm
Smärtlindring vid amputation Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm Smärtlokalisation Stumpsmärta smärta i kvarvarande vävnad, kroppsdel Fantomsmärta smärta från bortopererad vävnad, kroppsdel
Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ove Lind 2018-05-29 Verksamhet Primärvård Norr,Primärvård Örebro,Primärvård Söder,Primärvård väster,privata vårdcentraler,staben Hälso- och sjukvård,hälsooch sjukvårdsförvaltningen
ÅRSRAPPORT SwedeAmp
ÅRSRAPPORT 2015 SwedeAmp 2 SAMMANFATTNING Årets rapport omfattar en 5-årsperiod (2011-2015), och innehåller data för drygt 3100 patienter i Sverige, där amputation på nedre extremiteten utförts. Utfallet
Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar
Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING
Ortopedteknik och Butik
Ortopedteknik och Butik Vårt dagliga fokus handlar om att skapa oberoende och livskvalitet för personer med rörelserelaterade problem 2 Hög tillgänglighet och omsorgsfullt bemötande I grunden handlar allt
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är att
www.timingstudien.se Varför gör vi TIMING? NOAK vid akut ischemisk stroke och förmaksflimmer Risk för hemorrhagisk transformation/ blödning Risk för tidigt återinsjuknande i ischemisk stroke Återinsjuknande
Produkter och priser Protes
Produkter och priser Protes 2010 Proteskatalog 2010 Innehållsförteckning Iceross Silikonhylsor sid 5 44 Kopplingar till silikonhylsor sid 45 64 Hylssystem sid 65 70 Protesknäleder sid 71 92 Proteskomponenter
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2014-09-25 3 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en
Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi
Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p
Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p Johan Andersson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 49 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste tre åren har en synförsämring inträtt och vid den
Regionalt vårdprogram 2019 Amputation av nedre extremitet
Regionalt vårdprogram 2019 Amputation av nedre extremitet Grafisk layout Urszula Arpholm Felix, Kunskapsstyrning och -stöd, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Carina Ekner, Kunskapsstyrning och -stöd, Hälso-
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2018-03-26 4.1 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet
Forebygging av fotsår med ortopediteknikk
Forebygging av fotsår med ortopediteknikk Ulla Hellstrand Tang, leg. Ortopedingenjör Department of Orthopaedics, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg,
Utbildningsprogram 2009/2010
Utbildningsprogram 2009/2010 Biomet Utbildningsprogram Det kan vara svårt för ortopeder och annan kvalificerad personal att hålla sig à jour med den allt snabbare utvecklingen inom ortopedisk kirurgi.
Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
9 sidor. 17 poäng Sune Eriksson, har en insulinbehandlad diabetes sedan 47 år tillbaka. Den har tidigare varit välreglerad men de senaste två åren har en synförsämring inträtt och vid den förra regelbundna
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016
5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016 5:1 Du börjar ditt pass på akuten. Din avgående kollega har misstänkt septisk artrit hos en medelålders kvinna, odlat och tagit följande prover som nu är klara:
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.
Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?
Manual för registrering i Amputations- och Protesregistret SwedeAmp
Manual för registrering i SwedeAmp 2 Innehåll Inledning... 3 Grunder för dig som är ny... 4 Att fylla i formulären... 5 Ändring (komplettering, rättelse eller radering) i redan upprättat formulär:... 5
Ortopedteknik och Butik
Ortopedteknik och Butik Vårt dagliga fokus handlar om att skapa oberoende och livskvalitet för personer med rörelserelaterade problem Hög tillgänglighet och omsorgfullt bemötande I grunden handlar allt
OCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
STEL- OPERATION I LÄNDRYGGEN
STEL- OPERATION I LÄNDRYGGEN Varför utförs steloperation? Steloperation i ländryggen utförs pga. långvarig rörelse- och belastningsutlöst smärta (segmentell rörelsesmärta). Orsaken till smärtan har bedömts
Information till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,
Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.
Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Innehåll: 1. Diabetesfot riskkategori. 2. Remiss till fotsjukvård.
Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.
Hässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
Lokaler och teknik. Trevliga lokaler, bra lokaler, trevlig miljö, trevliga lokaler.
Lokaler och teknik Svårt att höra/se stundtals. Tappade luft mot slutet/dåligt med luft. Dåligt med tekniken. Lokalerna behöver vara bättre, sluttande stolsrader gärna med bord om möjligt. Inför nästa
Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk
Del 6_10 sidor_17 poäng
Del 6_10 sidor_17 poäng Sven Unosson, 69 år, har en insulinbehandlad diabetes sedan många år. Sedan två år har han noterat en synförsämring och vid senaste rutinkontrollen på vårdcentralen uppmättes ett
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala
DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt
Hur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne
9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T
Saffran Möller BSc, P.T Val av utvärderingsinstrument vid rehabilitering av benamputerade Ett instrument Vad avser vi att mäta? Symtom tex ledrörlighet Funktion gångförmåga, ADL Hälsa tex självskattning
Extrakorporal bestrålning av lokalt avancerat sarkom i skelett eller benet i påsen
Extrakorporal bestrålning av lokalt avancerat sarkom i skelett eller benet i påsen Julia Söderström 1 Sjukhusfysiker, M.Sc. A Hesla 2, P Wersäll 3, T Pommer 1 1 Department of Medical Physics, Karolinska
Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda
Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta