Rehabilitering. 22 april Leg Fysioterapeut Saffran Möller
|
|
- Karin Lundgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rehabilitering 22 april 2016 Leg Fysioterapeut Saffran Möller
2 Rehabilitering Insatser ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, Utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet Tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter Medicinsk Pedagogisk Psykologisk Social Teknisk art Socialstyrelsen.se
3 Rehabilitering Målinriktad Enskildes inflytande - planering, genomförande, uppföljning Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstå Socialstyrelsen.se
4 Rehabilitering Ur ett fysioterapeutisk perspektiv 22 april 2016 Leg Fysioterapeut Saffran Möller
5 Kliniska erfarenheter och frågeställningar
6 Rehabförlopp Pre-op Op Postop
7 Mål Uppföljning av resultat och insatser utifrån satta mål - individnivå (socialstyrelsen.se) I interaktion med klienten Specifika hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande interventioner (Fysioterapiprocessen) Övergripande mål och delmål Kroppsfunktioner, aktiviteter/delaktighet, omgivningsfaktorer (ICF) Mätbara, tidsatta Grund för planering av interventioner - kriterier för utvärdering av resultat.
8 Läkare 1 Sjuksköterska 1 Läkare 2 Fysioterapeut 1 Sjuksköterska 2 Läkare 3 Fysioterapeut 2 Ortopedingenjör 1 Arbetsterapeut 1
9 När amputera? 1915 Queen Mary s Hospital for the Limbless, Roehamton Physicians and prosteticsts were brought together with the patient. II världskriget Tyskt rehabprogram - physical therapy, sports therapy and job placement Succefull prosthetic fitting in the geriatric population has not changed significantly over 40 years (Fletcher et al, 2002) Atlas of Amputations and Limb Deficiencies
10 När amputera? När alternativet är värre Eller när alternativet är bättre?
11 När amputera? Uppdelning I grupper kan reducera kostnader Pre-op stark, ofta traumatiskt amputerad, förväntad lång överlevnad Vuxna Barn Pre-op medicinskt svag, äldre Förväntad protesförsörjning Ej aktuell för protesförjning Fletcher et al, 2001
12 Kan vi påverka rehabförloppet? Pre-op mobilitet! Prosthetic use Non-ambulatory before amputation OR 9 Above knee amputation OR 4.4 Age > 60 years OR 2.7 Pre-op träning Förhindra nedsatt funktion Förbereda övningar relaterade till protes Pre-op info Taylor et al, 2005
13 Kan vi påverka rehabförloppet? Bättre protesfunktion då rehabilitering sker på någon form av rehabklinik/gåskola fletcher et al, 2001, Turney et al, 2001
14 Hur amputera? Femurs alignment - 9 adduktion Distal 1/3 amputation results of 70% loss of adduction moment Erfarenhet ger bästa resultat! Gottschalk, 2016
15 ROM Pre-op ROM? Under narkos?
16 Post-op Tidig mobilisering Rigida förband förhindrar kontraktur och ödem Kompressionsbehandling minskar ödem och formar stump Schoppen, et al, 2003
17 Liner vs linda
18 Post-op Temporärprotes Ledad knäled vs oledad (ingen sig skillnad) (Barnett et al, 2009) Tidig mobilisering vid oläkta sår (Van Ross et al, 2004) Val av komponenter Sätter vi förutsättningarna för resten av livet? Riktlinjer, stora skillnader i Sverige!
19 Val av komponenter Aktivitet, funktion och behovsbaserat? Fallrisk Styrka Balans Rädsla Motivation..
20 Miller, 2001 Dite, 2005 CLINICAL CHALLENGES Fear of falling 52% of the amputees have been falling, the latest 12 month. 30% of the elder population av been falling, the latest 12 month. Prediktorer Transfemoral amputee Pain Stump and/soccet problems The outcome of the reported fear is that individuals tend to avoid participation in activity (Miller, 2001)
21 Val av komponenter Äldre, de med störst behov får de mest avancerade produkterna? Skapa stabilitet via stabil protes eller muskulatur? Låst, Ledad automatiskt justerande? Bra för vem?
22 Val av komponenter Traditionell protesfot till barn?
23
24 Val av komponenter Traditionell protesfot till barn?
25 När hur träna? Tidig rehabilitering Optimal post-operativ behandling! Pre-smärtlindring Nutrition Team Every additional 15 minutes of daily physical activation up to 100 minutes per day resulted in a further 4% decrease in mortality from any cause Intensitet Yigitier, 2002, Raya, 2010, Lin, 2014, Sun, 2014
26 En av världens 15 mest betydelsefulla fysioterapistudier genom tiderna PEDro the Physiotherapy Evidence Datab Tre månaders högintensiv träning - bättre balans, styrka och gångförmåga. Träningsprogrammet visade sig vara lika tillämpbart för personer med demens som för personer utan demens 190 personer Mean 85år Intensiv 8-10 reps max RM Minst 2 benstyrka + 2 balansövningar 2-3 dgr/vecka i 3 månader Littbrand et al, 2011
27 När hur träna? Målet att klara gå med protes eller återgå till ett aktivt liv? Träning i förhållande till Äldre Förväntad protesförsörjning Ej aktuell för protesförsörjning Vuxna Var i livet? Resistive gait training Core höftstyrka barn Träning, gångträning utifrån komponent? Raya et al, 2010, Springer & Gill. J Orthop Sports Phys Ther. 2007
28 Uppföljning Utifrån uppsatta mål? Olika för äldre Vuxna Barn Olika beroende på var i landet? Utifrån mätningar?
29 Utvärderingsinstrument Pre-op Op Postop AMP PLUS_M FIM Q-TFA PSFS Socket comfort score LCI TAPES EQ-5D 5 level Four step square test TUG SAI ABC Fear of falling Bergs Balans Motivation Standing on one leg Self-efficacy
30 Remissvar? Brister i kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador modell för överföring av muntliga budskap checklista för remisshantering en viktig form för skriftlig kommunikation i vården Socialstyrelsen.se
31 Verksamhetschefen är ansvarig för att se till att säkra rutiner för remisshantering finns i verksamheten Bevaka att remissvar kommer in respektive skickas ut inom rimlig tid. Agera om remissvar uteblir. Se till att inkomna remissvar vidarebefordras till rätt person. Bevaka att inkomna remissvar lett till en adekvat åtgärd. Lägg särskild vikt vid rutiner för att hantera remissvar gällande patienter som inte längre vårdas inom verksamheten. Registrera till slut remissen som åtgärdad
32
33 7-8 september Jönköping Amputee camp Juni Göteborg
34 Tack för er uppmärksamhet! Saffran Möller Msc
35
Information om benproteser
Information om benproteser ortopedteknik TeamOlmed TeamOlmed är ett av Sveriges främsta ortopedtekniska företag med specialistkompetens att förskriva arm- och benproteser för barn och vuxna. Vi har rikstäckande
På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation
På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026
Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014
Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Årsrapport Patientdata 1703 patienter. 40% kvinnor (n=681), 60% män (n=1022) 87% (n=1488) unilateral amputation
214-9-7 Årsrapport 213 F1 173 patienter F2-212 amputationsingrepp varav 1729 utförda år 211-213 F3 862 protesregistreringar F4 48 baseline registreringar F5 448 follow-up/prom-registreringar F2:12 Sjukhus
Benamputation Fysioterapi
2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Fysioterapeutiskt perspektiv
Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
En ortosär aldrig fel?
En ortosär aldrig fel? - Om ortopedtekniska hjälpmedel för strokepatienter Maria Glemne och Rebecka Molid, leg Ortopedingenjörer SÄS Ortopedtekniska avdelningen, OTA Leg. ortopedingenjörprovarut, tillverkarochanpassarortosentill
Träning efter underbensamputation
Träning efter underbensamputation Efter benamputation Du har fått ett gips runt benet som är till för att skydda såret och hålla ditt knä i ett rakt läge. När gipset tas bort är det upp till dig att fortsätta
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER
Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE
Problem kring benamputationer utifrån patientfall. Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör
Problem kring benamputationer utifrån patientfall Gert-Uno Larsson, Ortopedläkare Anton Johannesson, Ortopedingenjör För det mesta läker det utan problem. Day 5 Day 10 Day 28 Hur stor är risken..? 1 av
Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Årsrapport 2015 Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Patienter Ingrepp Årsrapport
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Att få och använda benprotes
Protesteamet Att få och använda benprotes Till dig som ska få en protes Vad är en protes? En protes är en ersättning för det amputerade benet och görs individuellt till dig efter dina behov. Att träna
RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget
RUTIN FÖR Otago Fallförebygförebyggande träning Antaget av Medicinskt ansvarig för rehabilitering Antaget 2018-09-24 Giltighetstid Dokumentansvarig tills vidare Medicinskt ansvarig för rehabilitering Diarienummer
Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.
Akademiska sjukhuset Sjukgymnastik avdelningen 2000-04-27/E. Björklund/L. Östblom/E. Belin Reviderad: 2013-01-02/L Kumlin Kontaktperson: Linda Kumlin Behandlingsriktlinjer för patienter efter benamputation
Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera
Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera Eva Entelius Melin och Karin Thorheim MAS-MAR 2017-05-11 2017-05-11 Fallhändelse och fallskada En fallhändelse är att
9/7/2010. Saffran Möller BSc, P.T
Saffran Möller BSc, P.T Val av utvärderingsinstrument vid rehabilitering av benamputerade Ett instrument Vad avser vi att mäta? Symtom tex ledrörlighet Funktion gångförmåga, ADL Hälsa tex självskattning
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Personcentrerad rehab på äldre dar
Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det
Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik
Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen
ÅRSRAPPORT 2014. SwedeAmp
ÅRSRAPPORT 2014 SwedeAmp 2 SAMMANFATTNING Data för drygt 2300 patienter i Sverige där amputation på nedre extremiteten utförts ger ett utfall som i stort stämmer med övriga delar av västvärlden enligt
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem
Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem Anton Johannesson (Leg. Ortopedingenjör, Med. Dr.) Ortopedteknik AB, Kristianstad Institutionen för kliniska vetenskaper och ortopedi, Lund Universitet
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
SwedeAmp. Vilka frågor kan besvaras av SwedeAmp?
ÅRSRAPPORT 12 SwedeAmp SwedeAmp är ett nationellt kvalitetsregister med stöd från SKL vars övergripande syfte är att skapa underlag för objektiv utvärdering av nedre extremitetens amputationer och dess
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen
Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen Etiska plattformen för prioriteringar i vården Människovärdesprincipen allas lika värde
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Gemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet
Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet Agenda Rehabilitering och träning av cytostatika patienter vid Arvika Sjukhus. Patient Case, erfarenhet på fysioterapi av
Träning efter lårbensamputation
Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.
Äldre Personer i Riskzon Livslots
Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
I riktning mot enhetligt uttryckssätt inom ortopedteknik. Anton Johannesson ISPO-Sverige, Ortopedingenjör, Med Dr.
I riktning mot enhetligt uttryckssätt inom ortopedteknik Anton Johannesson ISPO-Sverige, Ortopedingenjör, Med Dr. Christoffer Lindhe Vi gör fantastiska insatser!! Vi är så otroligt duktiga att det vi gör
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Fysisk träning under adjuvant behandling
Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,
Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi
Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Anki Skarin leg. sjukgymnast, MSc Ortopedidagen 2017.10.10 Framgångsfaktorer före operationen Väl förberedd patient! - Förståelse och positiv inställning
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF
Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun Hur ska man definiera vad som menas med rehabiliterande förhållningssätt = vardagsrehabilitering = allmän rehabilitering? Att stärka personens identitet,
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos
Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University
Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer
Amputation Stockholmsmodellen Fokus på underbensamputationer Nationella patientsäkerhetskonferensen 21-22 september 2016 i Älvsjö 2 Cash flow (Likvida medel) Balansräkning Capiomodellen - Kvalitet driver
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi
Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Supported employment, en egen väg till arbete
Supported employment, en egen väg till arbete Evidens enligt socialstyrelsen https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-stod-vid-schizofreni-och-schizofreniliknande-tillstand/4/schizofreni-ellerschizofreniliknande-tillstand-ingen-eller-svag-arbetsmarknadsanknytning-individanpassat-stod-till-arbete-individual-placement-and-support-ipsmodellen/4.28
Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll
regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus
Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus Ulrika Cederberg Leg. Fysioterapeut Innehåll Viktiga faser för patienten knä och höft Inskrivningstillfället knä och höft Operationsdagen
Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?
Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Foto: Yanan Li Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Funktionsförmåga Barndom Vuxen Ålderdom Tröskel till beroende Spridning av funktion hos
Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017
Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8
Årsrapport SwedeAmp 2013 2
ÅRSRAPPORT 13 Årsrapport SwedeAmp 13 2 SAMMANFATTNING Data för drygt 17 patienter i Sverige där amputation på nedre extremiteten utförts ger ett utfall som i stort stämmer med den rådande vetenskapliga
Eva Häggström, Leg ort.ing, Doktorand Sahlgrenska Universitets Sjukhuset Ortopedteknik Göteborg. April 2016
Nedre extremitetens Proteser: Lårben, Knä- och Höft disartikulation Eva Häggström, Leg ort.ing, Doktorand Sahlgrenska Universitets Sjukhuset Ortopedteknik Göteborg April 2016 Allmänt om ben proteser Benproteser
evidensbaserad databas för sjukgymnaster
evidensbaserad databas för sjukgymnaster Direktadress: www.pedro.org.au. PEDro Physiotherapy Evidence Database innehåller referenser till randomiserade, kontrollerade försök, systematiska översikter och
Välkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden
Protesförsörjning av benamputerade i Sjuhäradsbygden Studie 1 Faktorer som påverkar den fysiska förmågan och protesförsörjning, samt resultaten av dessa faktorer hos benamputerade på Södra Älvsborgs Sjukhus,
SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
evidensbaserad databas för sjukgymnaster
evidensbaserad databas för sjukgymnaster Direktadress: www.pedro.org.au. PEDro Physiotherapy Evidence Database innehåller referenser till randomiserade, kontrollerade försök, systematiska översikter och
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23
2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället
Lokaler och teknik. Trevliga lokaler, bra lokaler, trevlig miljö, trevliga lokaler.
Lokaler och teknik Svårt att höra/se stundtals. Tappade luft mot slutet/dåligt med luft. Dåligt med tekniken. Lokalerna behöver vara bättre, sluttande stolsrader gärna med bord om möjligt. Inför nästa
Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt
Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt 2017-03-13 Varför sätta mål? 1 För att främja beteendeförändring förbättra rehabiliteringens effekt
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder, 30.0 hp
8FYG41 Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder, 30.0 hp Physiotherapy as Medical Intervention for Functional Impairments and Disability Programkurs Medicinska
Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,