Bedömargruppens yttrande

Utvecklingsavdelningen 1 (25) Dnr 2014:448/140 Bedömargruppens yttrande Rektorsprogrammet 1 har i sin nuvarande form bedrivits sedan hösten 2009 då dåvarande Myndigheten för skolutveckling fick regeringsuppdraget att upphandla en befattningsutbildning för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer (U2008/2648/S). Tio lärosäten/grupper av lärosäten ansökte om tillstånd att ge utbildningen. Efter en bedömning gjord av sakkunniga beviljades sex av ansökningarna och följande lärosäten/grupper av lärosäten fick tillstånd att bedriva rektorsutbildning från läsåret 2009/10 till läsåret 2014/15: Högskolan Dalarna i samarbete med Mälardalens högskola och Örebro universitet, Karlstads universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Växjö universitet 2 i samarbete med Högskolan Kalmar. I enlighet med regeringsuppdraget ska Skolverket i år återigen bestämma vilka lärosäten som ska få anordna utbildningen för skolledare under de nästkommande sex åren. I uppdraget fastställs att utbildningen ska vara en akademisk befattningsutbildning på avancerad nivå. Vid den slutliga bedömningen kommer även hänsyn till den kunskap som Skolverket fått om de nuvarande aktörerna genom egna utvärderingar och uppföljningar. Vi som har blivit anlitade som sakkunniga har i vår bedömning utgått uteslutande från ansökningarna och de samtal som vi genomförde med representanter från de sökande lärosätena. Utgångspunkten för vår granskning var det av Skolverket formulerade Måldokument för rektorsprogrammet (Dnr 2014:003429) som fastställer både syfte, innehåll och lärandemål för utbildningen. Arbetet inleddes med att alla bedömde en och samma ansökan varefter vi kalibrerade våra bedömningar. Därefter har vi alla läst och bedömt samtliga ansökningar och formulerat frågorna inför lärosätesintervjuerna. Slutligen har vi tillsammans formulerat vårt yttrande. I vårt yttrande lämnar vi en bedömning för varje lärosäte/grupp av lärosäten. När det gäller den sammanfattande bedömningen använder vi en tregradig skala: hög respektive rimlig grad av sannolikhet att Skolverkets krav uppfylls, eller att underla- 1 Rektorsutbildning har funnits sedan 1970-talet. Rektorprogrammet ändrades i och med att utbildningen akademiserades. 2 Linnéuniversitetet bildades 2010 som ett resultat av sammanslagningen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Växjö universitet har bedrivit rektorsutbildningen sedan 2002.

2 (25) gen inte styrker att kraven uppfylls. Lärosätenas ansökningar nämns utan inbördes rangordning inom respektive kategori. Bedömningarna för samtliga utbildningar har bearbetats av hela bedömargruppen. Hela bedömargruppen står bakom bedömningarna i detta yttrande. På basis av förfrågningsunderlagen och genomföranda intervjuer har vi även sammanställt ett antal iakttagelser och funderingar som förhoppningsvis kan bidra till att utveckla rektorsprogrammet på sikt, och även fungera som inspiration för en dialog mellan Skolverket och de lärosäten som får i uppdrag att genomföra rektorsprogrammet. Dessa iakttagelser finns i bilagan till yttrandet. Härmed överlämnar vi vårt yttrande till Skolverket. Stockholm 2014-09-26 Johan From, professor, Handelshögskolan i Oslo Jana Hejzlar, utredare, Universitetskanslersämbetet, Stockholm Ingalill Holmberg, professor, Handelshögskolan i Stockholm Kauko Hämäläinen, professor emeritus, Helsingfors universitet

3 (25) Stockolms universitet Utbildningsmiljö Rektorsutbildningen bedrivs vid Stockholms universitet sedan 2009 3. Huvudområdet för programmet är utbildningsledning som samtidigt är huvudområde för ett magisterprogram vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Institutionen som har det administrativa ansvaret för rektorsprogrammet bedriver även ett masterprogram i ledarskap. Utbildningen bedrivs i tätt samarbete med Företagsekonomiska, Statsvetenskapliga och Juridiska institutionerna. Vid de två förstnämnda bedrivs också andra utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå inom flera relevanta huvudområden som till exempel Ledarskap och Management i organisationer samt Offentlig politik och organisation. Det multidisciplinära samarbete som utvecklats under de senaste fem åren har satt tydliga avtryck i andra utbildningsuppdrag vilket är positivt. Följaktligen finns vid universitetet att stort antal lärare som bedriver forskning av relevans för programmet. Forskningskontakter uppvisar en intressant bredd även internationellt. Engagemang i Rektorsprogrammet resulterade i att även Juridiska institutionen vill starta forskning inom skoljuridik vilket är lovvärt. Samarbetet bedrivs även med Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola. Forskningssamverkan har initierats med Umeå universitet och Linnéuniversitetet och man avser att etablera samverkan även med Centrum för ledarskap vid Umeå universitet. Programmets ämnesmässiga innehåll Stockholms universitet har goda förutsättningar att genomföra akademisk professionsutbildning på avancerad nivå. De tre kursområdena är uppdelade i fyra olika moment och utfallet av varje kursområde redovisas i termer av förväntade resultat. Här finns en tydlig betoning på mål och resultat. Att urskilja och introducera skolans värdegrundsuppdrag och kunskapsuppdrag under det första året ger goda förutsättningar att integrera Skoljuridik och myndighetsutövning med den efterföljande kursen i Mål och resultatstyrning. I ansökan framträder en holistisk syn på rektorsuppdraget vilket inkluderar en starkt föränderlig omvärld och ett tydligt fokus på uppdragets flerdimensionella roller och ansvar. Det akademiska inslaget är starkt, vilket kan utgöra en svårighet för deltagare med mindre studievana. Tydliga mål och en genomtänkt kvalitetsutvärdering avser att kontinuerligt fånga upp eventuella problem. Bland särskilt stöd nämns även tre workshops som ges 1-2 gånger per termin samt framtagande av gemensamma riktlinjer för samverkan på webbplattformen och virtuellt lärarrum. 3 Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) blev en del av Stockholms universitet 2008. Rektorsutbildningen bedrevs av LHS fram till 2000.

4 (25) Genomförande: processer, integration och progression Den mångdisciplinära ansatsen speglar i allt väsentligt den utveckling som skett inom detta område. I ansökan diskuteras en rad förändringar, internationella och nationella som direkt påverkar skolledarskapets villkor och förutsättningar. En intressant problematisering som sätter skolledaruppdraget i en ny belysning. Det holistiska ramverk som lägger grunden för programmet som helhet är inte helt lätt att identifiera i beskrivningen av genomförandet av de olika momenten, vilket också diskuterades vid hearingen. Sökande poängterade att det fanns ett värde i att sätta in uppdraget i en helhet även om det inte fanns utrymme att behandla alla delar inom ramen för rektorsprogrammet. Här instämde sökande i att detta kunde ha behandlats bättre i ansökan. Varierande undervisning- och examinationsformer används som liksom aktionsforskning främjar både individuellt lärande och lärande i grupp. Även professionshandledning bedrivs både individuellt och i grupp. Handledarna är vana att bedriva pedagogisk handledning och kommer även fortbildas. Under det första året främjas framför allt vetenskapligt förhållningssätt, analys och det akademiska skrivandet medan år två och tre sätter deltagarnas verksamhetsutveckling och egen reflektion i centrum. Kursansvaret för det första området delas mellan Juridiska institutionen och Institutionen för pedagogik och didaktik, för det andra området mellan Statsvetenskapliga och Företagsekonomiska institutionerna. Ansvaret för det sista området har Institutionen för pedagogik och didaktik samtidigt som lärarna från alla involverande institutioner medverkar i alla områden. Detta ställer särskilda krav på samordning och integrering. En för programmet särskilt utsedd ledningsgrupp samt en serviceenhet med tydliga riktlinjer ska därför inrättas för att stödja samverkan och bidra till att underlätta arbets- och ansvarsfördelning. Progressionen ska framförallt säkras genom noggrann planering. Progressionstanken som sådan understryks genom att antalet utbildningsdagar succesivt utökas. Utbildningen avslutas med en konferens där deltagarna i närvaron av huvudmännen presenterar en ledarskapsdeklaration. Vid hearingen förstärktes intrycket att upplägget bygger på en genomtänkt helhet. Sammantagen bedömning Underlagen visar att Stockholms universitet kan med hög grad av sannolikhet genomföra Rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar Skolverkets krav.

5 (25) Umeå universitet Utbildningsmiljö: vetenskaplig miljö och lärarresurser Umeå Universitet har en gedigen erfarenhet av utbildning inom ämnet utbildningsledarskap. En betydande andel av kursansvariga och lärare är disputerade och bland lärarresurserna finns även en betryggande praktiskt erfarenhet av rektorsuppdraget. Umeå har likaså inrättat utbildningsledarskap som huvudområde för rektorsprogrammet, vilket stärker utbildningens ställning inom universitetet som helhet. Forskningen som ligger till grund för programmet har hög relevans. Inom ramen för pågående forskningsprojekt drivs även utvecklingsprojekt för ett 130-tal skolledare med det uttalade syftet att ta fram självbedömningsinstrument kring motivation, engagemang, uthållighet, empati etc. (PROFLEC). Det finns upparbetade samarbeten med andra rektorsutbildningar och väl etablerade kontakter med internationella forskare. Erfarenhet finns även av att bedriva rektorsutbildningar inom andra regioner (Stockholm och Skåne). Programmets ämnesmässiga innehåll Sökande redogör för programmets innehåll på ett sätt som står i samklang med utlysningens krav och intentioner. Den pedagogiska grundmodellen (se nedan) sätter tydliga ramar för kursernas övergripande innehåll och genomförande medan rektorsuppdragets utmaningar och praktik definierar relevanta teman. Ett fruktbart angreppssätt som säkerställer relevans och nytta. Måluppfyllelse säkras genom en väl genomtänkt pedagogik där växelverkan mellan internat, professionshandledning och eget arbete under hemperioderna lägger grunden för olika typer av lärande. Litteraturen berörs relativt knapphändigt i ansökan, vilket ger en viss osäkerhet kring vad som betraktas som huvudsakliga perspektiv och särskilt relevant forskning. Hearingen utgjorde härvidlag ett viktigt komplement då den tydliggjorde sökandes hållning när det gäller såväl balansen mellan djup och bredd som synen på internationell utveckling inom skolområdet. Examinationen av kurserna uppvisar en god variation och beaktar individuell utveckling och lärande i grupp. Det finns inget att anmärka på när det gäller fördelningen av utbildningstiden. Genomförande: processer, integration och progression Den grundläggande utbildningsmodellen utgår från att ledarskap utvecklas genom att integrera teori, forskning, policy och praktik. Modellen fångar ambitionen att i varje delmoment leverera en forskningsbaserad och verklighetsnära utbildning där progression i utbildningen definieras i termer av fördjupad kunskap om uppdraget och alltmer utvecklade förmågor att leda och styra. Ett reflekterat synsätt som om-

6 (25) sätts i beskrivningar av hur integration säkerställs och progression mäts och utvärderas. Särskilt viktig för integrationen är processledaren som följer deltagarna genom hela utbildningen. Ansökan är starkt förankrad i ett processperspektiv och speglar ett medvetet förhållningssätt till pedagogik, lärande, integration och progression med rektorsuppdraget som den centrala utgångspunkten. Kvalitetssäkringen har ett särskilt fokus på genomströmning och likvärdighet mellan kursgrupper, vilket ligger väl i linje med det övergripande syftet med rektorsprogrammet. När det gäller professionshandledningen finns ett tydligt fokus på att tillhandahålla verktyg och förhållningssätt som kan bidra till att deltagarna kan utveckla och förbättra sin egen verksamhet. I ansökan finns en viss oklarhet kring hur detta praktiskt ska gå till, vilket förklaras med att denna del ännu inte är planerad i detalj. Resonemanget kring professionshandledningen tyder dock på att frågeställningarna har stötts och blötts i olika sammanhang och att den samlade erfarenheten är betryggande. Värt att särskilt uppmärksamma är också deltagandet i ett större EUprojekt, vars primära syfte är att stärka kompetensen att handleda skolledare. Sammantagen bedömning Underlagen visar att Umeå universitet kan med hög grad av sannolikhet genomföra Rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar skolverkets krav.

7 (25) Uppsala universitet Utbildningsmiljö Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet av rektorsutbildningen och andra ledarskaps- och skolutvecklingsutbildningar. Huvudområdet för programmet är pedagogiskt ledarskap som samtidigt utgör huvudområde för en masterutbildning. Vid avdelningen för rektorsutbildning verkar ett stort antal lärare som bedriver forskning av relevans för programmet. Forskningskontakterna uppvisar en intressant bredd, även internationellt. Skoljuridik bedrivs tillsammans med juridiska institutionen. Informellt samarbete bedrivs med flera lärosäten som erbjuder rektorsutbildning. Med Karlstads universitet har även forskningssamarbete startats. Programmets ämnesmässiga innehåll Kursinnehållet är relativt kortfattat beskrivet, men ansatser och identifierade teman har hög relevans för rektorsprogrammet. Att urskilja och introducera skolans värdegrundsuppdrag och kunskapsuppdrag under det första året ger goda förutsättningar att integrera kursen Skoljuridik och myndighetsutövning med den efterföljande kursen Mål och resultatstyrning. Betoningen på pedagogiskt ledarskap inom kursen Skolledarskap ger en inramning som sätter läroplansstyrd verksamhet i centrum. Mot bakgrund av den förändring som skolledarskap har genomgått under det senaste decenniet kan denna ansats uppfattas som något snäv. Hearingen gav här kompletterande information som till stor del eliminerar denna farhåga. Genomförande: processer, integration, progression Utgångspunkten för hela programmet är att akademisk utbildning inte står i motsatsställning till befattningsutbildning. Teori och praktik ses snarast som oskiljaktiga delar av samma företeelse. Det är en viktig kunskapsteoretisk utgångspunkt som genomsyrar programmet i sin helhet. Aktionslärande är en annat centralt inslag som går igen i samtliga kurser. Det finns en god intern logik i ansökan. Under hela utbildningen bidrar tillämpningsuppgifter och reflektionsprotokoll till att skapa helhet och sammanhang. Litteraturen är föredömligt varierad, med såväl internationella inslag som litteratur från flera olika discipliner. Varierande undervisnings- och examinationsformer används, vilket främjar både individuellt lärande och lärande i grupp. Professionshandledning bedrivs av avdelningens lärare, som i stor utsträckning har egen skollledarerfarenhet. Det är positivt att handledningen huvudsakligen bedrivs i verksamhetshomogena grupper. Samtliga handledare ska under detta läsår dessutom

8 (25) genomgå kompetensutveckling i syfte att ytterligare utveckla och fördjupa sitt kunnande, vilket är lovvärt. Lärarkollektivet ansvarar för integration och helhet så att innehåll, processer och strukturer hänger samman. Området mål och resultatstyrning innehåller en extra seminariedag för professionshandledning, och skolledarskap en extra internat- och seminariedag, vilket främjar progressionen. Innehållet i de tre kurserna svarar väl mot det av Skolverket definierade syftet samt mot en uppsättning av kunskaps- och färdighetsmål. Utbildningschefen, kursansvariga och examinatorer är kompetenta att genomföra rektorsutbildning på avancerad akademisk nivå. Kvaliteten säkras genom projektsamordnare och väl utvecklade stödprocesser. Därutöver genomförs ett antal utvärderingar och uppföljningar som leder till att programmet ständigt kan utvecklas. Det finns en medvetenhet om att samarbetet med huvudmännen behöver utvecklas ytterligare och förstärkas. Sammantagen bedömning Underlagen visar att Uppsala universitet, med hög grad av sannolikhet, kan genomföra rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar Skolverkets krav.

9 (25) Göteborgs universitet Utbildningsmiljö Göteborgs universitet har en gedigen erfarenhet av att bedriva den tidigare rektorsutbildningen. Inom ledarskap och närliggande huvudområden bedrivs idag ett antal utbildningar, inte minst på avancerad nivå. En arbetsgrupp, ledd av utbildningsvetenskapliga fakultetens dekan, har i samarbete med samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan utarbetat en struktur för den planerade utbildningen. Denna struktur bygger på en akademisk bas med omfattande och för rektorsutbildningen relevant forskning inom områdena skola, ledarskap och organisation. Miljön uppvisar betydande och väl kvalificerade lärarresurser, som kommer att kunna användas i programmet. Beskrivningen av de utmaningar som ställs på en akademisk utbildning med praktisk relevans och nytta samt förmåga till kritisk reflektion visar att det här finns en god kunskap kring målgruppens problem och behov. Medvetenhet om vikten av ett gott samarbete mellan de olika institutionerna finns, liksom viljan till ett nära samarbete med lärosätena som ska erbjuda programmet. Programmets ämnesmässiga innehåll Beskrivningen av de viktigaste frågorna i ansökan överensstämmer väl med det underlag som Skolverket har efterfrågat. Redovisningen av de olika områdena, liksom de teman som ingår framstår som relevanta och väldefinierade, även om temana i sig är relativt allmänt hållna. Här finns dock en viss variation mellan kursområdena. De teoretiska och professionella perspektiv som läggs till grund för diskussion och reflektion kring deltagarnas utvecklingsarbete är helt centrala för utbildningens kvalitet. Mot den bakgrunden framstår inte programmet som riktigt färdigutvecklat. Öppenheten i programmet kan möjligen förklaras av att man i avvaktan på tillsättning av de som ska stå för det slutliga genomförandet, utbildningschefen och de kursansvariga, har valt att inte lägga fast programmets olika delmoment och litteraturlistor. Litteraturlistorna är i många ansökningar preliminära så här skiljer sig inte denna ansökan. Ansökan innehåller väl definierade krav på den blivande utbildningschefen som ska leda programmet, utveckla kontakter med skolfältet samt ingå i och bidra till forskning som rör programmets innehåll såväl nationellt som internationellt. Ansökan innehåller också en förteckning på tänkbara kursansvariga varav många med minst docentkompetens.

10 (25) Genomförande: processer, integration, progression De praktiska arbetsformerna, internat, nätverk och handledarnas roller verkar tydliga och genomtänkta. Kopplingen reflektion och bedömning, uppföljning och visualisering av resultat samt utvecklingsarbetets struktur under alla tre åren visar på en hög ambition avseende utveckling och samordning. Inlärningen centreras i huvudsak kring deltagarnas eget utvecklingsarbete, som testas i relation till en kritisk akademisk reflektion. Många ansökningar använder sig av samma modell. Tyngdpunkten ligger i huvudsak på en aktionsforskningsbaserad modell med kollegial handledning. Utbildare liksom professionshandledare följer deltagarna genom hela programmet och det är tydligt att ett stort antal lärare och skolledare kommer att kunna bidra för att uppnå målen. I likhet med flertalet andra ansökningar redogör man dock inte närmare för effekter, utmaningar, alternativ eller andra förhållanden som följer av upplägg och det valda synsättet. Inom varje kursområde finns ett stort inslag av svensk skolbaserad litteratur. Här kan man fråga sig varför litteraturlistan inte presenterar ett bredare område, till exempel när det gäller empirisk managementforskning, HRM och internationell forskning om effektivitet i skolan, vilket uppenbarligen äger relevans. De varierande examinationsformerna uppfyller på ett bra sätt krav på kontroll av förvärvade kunskaper och förmågor relaterade till tydliga lärandemål. Därutöver ska kvalitet i utbildningen säkras genom avstämningar med fakultets- och institutionsledning samt på institutionsnivån där kvalitetsfrågor hanteras av ett råd. Därutöver vill man etablera alumnnätverk med rektorer och förskolechefer som genomgått programmet. Sammantagen bedömning Underlagen visar att Göteborgs universitet, med rimlig grad av sannolikhet, kan genomföra rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar Skolverkets krav.

11 (25) Karlstads universitet Utbildningsmiljö Karlstads universitet har bedrivit rektorsutbildningar sedan 2002. Kärnan i resursbasen utgörs av ett 20-tal personer, varav flertalet är pedagoger med lång erfarenhet av skolfrågor. Denna kärnresurs kompletteras med ett femtontal externa gästföreläsare med varierande bakgrund. Universitetet har god erfarenhet av att organisera och genomföra utbildningar för rektorer och annan skolpersonal. Sedan några år tillbaka erbjuds både magister- och masterutbildning inom Utbildningsledning och skolutveckling. Bedriver egen tillämpad forskning med hög relevans för rektorsprogrammet (skolutveckling, lärande och ledarskap i skolmiljöer). Samarbeten finns med Uppsala Universitet, Försvarshögskolan i Stockholm och ett antal högskolor i Norge. Programmets ämnesmässiga innehåll Ansökan ger en god bild av hur universitetet tolkar innebörden av «studier på avancerad akademisk nivå» samt vilken typ av stöd som kommer att erbjudas deltagare med särskilda behov. När det gäller specifika utmaningar diskuteras framförallt variationer i deltagarnas förkunskaper, deltagarnas allt kortare erfarenhet av rektorsuppdraget samt andra förutsättningar som påverkar genomförandet av utbildningen. Här hade det varit intressant med en bredare utblick t ex en diskussion kring centrala förändringar i det svenska samhället och strömningar internationellt. Hearingen bidrog till klargörande svar kring hur omvälden integreras i programmets olika delar. De tre kursområdena är uppdelade i 3-4 teman. Två verksamhetsnära uppgifter löper genom hela utbildningen. Utbildningen är klart erfarenhetsbaserad men med tydliga inslag av kunskapsinhämtning som syftar till att skapa kännedom om vetenskapliga metoder, fackbegrepp etc. Skolledarskapsområdet lyfter tydligt fram ledarskap och ledarskapets relationella karaktär, vilket är en klar styrka. Det finns en tendens till perspektivtänkande i beskrivningen av kursområdenas innehåll (vilket de delar med andra ansökningar), vilket möjligen kan leda till att konkreta kunskaper och utveckling av förmågor får stå tillbaka för ökad förståelse. En viktig insikt, som förmedlades vid hearingen, är dock att det finns ett steg mellan problemidentifiering och handling som måste uppmärksammas och utforskas för att inte replikera gamla beteendemönster. Litteraturlistan domineras av svensk litteratur även om det finns inslag av internationell forskning. Den internationella utblicken är lite styvmoderligt behandlad i ansökan. Hearingen demonstrerade dock att det finns en god kunskap om den in-

12 (25) ternationella forskningsfronten och en genomtänkt strategi för hur ny kunskap integreras i kurserna. Genomförande: processer, integration och progression Arbetsformerna bygger genomgående på en solid pedagogisk grund. Aktionsforskningsinspirerande uppgifter och projekt lyfts fram som centrala inslag i utbildningens olika delar. Det finns en genomtänkt beskrivning av progression och hur den röda tråden upprätthålls och utvecklas genom tillämpande övningar och verksamhetsutvecklande uppgifter. Finns god insikt om att huvudmännen utgör en central intressent som informeras, utbildas och tas med i referensgrupper. Examinationsformerna bygger på variation och tillgodoser olika typer av inlärning, individuellt och i grupp. De kombineras med obligatoriska uppgifter, övningar, samtal rollspel, skuggning, läsbloggar etc. När det gäller professionshandledningen ligger fokus på de praktiknära frågorna som formas av såväl kunskap som attityder, känslor och värderingar. Omdömeskunskap ges särskild uppmärksamhet, vilket ligger väl i linje med forskningen kring ledarskap i professionella organisationer. Det finns vissa frågetecken kring den inplanerade tiden för handledningen. Här kan det nog finnas skäl att utöka handledningstiden för att säkerställa kvaliteten i handledningssamtalen. Kvalitetsäkringen är genomtänkt och avser olika nivåer (momenten, kursområdena och programmet som helhet) och olika intressenter både internt och externt. Värt att uppmärksamma är ambitionen att med efter 3 år bjuda in externa utvärderare som en del av den egna kvalitetsutvecklingen. Sammantagen bedömning Underlagen visar att Karlstad Universitet kan med rimlig grad av sannolikhet genomföra Rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar Skolverkets krav.

13 (25) Mittuniversitetet Utbildningsmiljö Mittuniversitetet är det enda lärosätet bland de sökande som inte har bedrivit rektorsutbildning tidigare. Man har dock bedrivit en rad andra program med anknytning till skola och förskola, som kan vara av relevans för den planerade rektorsutbildningen. Den ämnesmässiga basen för rektorsprogrammet finns huvudsakligen inom pedagogiken. Jämfört med flera av de andra lärosätena som har sökt, saknas här i viss mån ämnesmässig bredd på lärarsidan. Utifrån den vetenskapliga kompetensen bedömer vi likväl att den är tillräcklig. Ett stort antal personer som är involverade i institutionens vetenskapliga produktion, även internationell sådan, har på olika sätt engagerat sig i programmets struktur och genomförande. Vår bedömning är att även utbildningschefen, examinatorerna och de kursansvariga har kompetens att genomföra rektorsutbildningen. Programmets ämnesmässiga innehåll Programmets ämnesmässiga innehåll presenteras på ett sätt som är förenligt med Skolverkets krav och intentioner. Ett särskilt intressant grepp utgör resonemanget om korstryck och rektor som organisationsbyggare. Korstrycket definieras i termer av olika roller som skolledare behöver bemästra t ex resultatansvarig chef och verksamhetsansvarig ledare. Metaforen organisationsbyggare fungerar tillsammans med verksamhetsidén som en konstruktiv styrning av programmets innehåll och sätter ett särskilt fokus på ledarnas ansvar för utvecklingen av skola och förskola som organisation. Att använda kulturanalys som organisatoriskt analysverktyg stödjer det här sättet att tänka och arbeta. Vi saknar dock en mer exakt förståelse för och redogörelse av den yrkesmässiga och vetenskapliga kompetensen som ledarna behöver för att fungera effektivt på organisations- och institutionsnivå, i enlighet med verksamhetens struktur. Detta kommer i uttryck bland annat genom att det i ansökan ägnas mer utrymme åt skolans/förskolans yttre tryck än åt det inre, som ofta uppstår när verksamheter ska utvecklas och organiseras på nya sätt. Den forskning som ligger till grund för programmet är förhållandevis praktiskt orienterad i tema och inriktning. Det kan vara en fördel när det gäller genomförandet av en utbildning som måste vara inriktad på utveckling av både skola och förskola. Samtidigt måste utbildningen ligga på en tillräckligt hög akademisk nivå och det finns en viss osäkerhet i om den redovisade forskningen verkligen täcker in de tre kursområdenas krav på vetenskaplig bredd och djup.

14 (25) Genomförande: processer, integration och progression Programmet har en bra och genomtänkt modell som ska säkra sambanden mellan de tre områdena. Ledarskap är en integrerad del som löper genom hela programmet. Litteraturen som används i och för programmet har en bra bredd och innehåller relevant litteratur för skolledare inom såväl skola som förskola. Litteraturen har även en viss internationell förankring. Det finns en otydlighet i hur olika teman och föreslagen litteratur ska bidra till att säkra ledarnas insikt i, förståelse för och förmåga att utveckla skola/förskola, pedagogiskt och organisatoriskt. Examinationen verkar noggrann och genomtänkt. Om man undantar det juridiska området utgör examinationstillfällena övning i att se kopplingar mellan till exempel genomförandet av kulturanalyser, ambitionen att uppnå effektiv mål- och resultatstyrning och utveckling av skolans kvalitets- och utvecklingsarbete. Därmed konkretiseras programmets övergripande ambitioner och inriktning. Kvaliteten säkras genom processutvärderingar som ska visa hur den genomförda utbildningen svarar mot den ambitionsnivå som formuleras i verksamhetsidén. Därutöver avser man att genomföra alumnundersökning tre år efter genomgången utbildning. Kvalitetssäkringen kunde med fördel beskrivits utförligare. Sammantagen bedömning Underlagen visar att Mittuniversitetet, med rimlig grad av sannolikhet, kan genomföra rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar Skolverkets krav.

15 (25) Högskolan Dalarna, Linköpings universitet, Mälardalens högskola Utbildningsmiljö Ett konsortium bestående av Högskolan Dalarna, Mälardalens högskola och Örebro universitet bedriver rektorsutbildning sedan 2009. För det nu planerade rektorsprogrammet har Linköpings universitet 4 ersatt Örebro universitet, vilket förklaras med att större ämnesmässig likhet har eftersträvts. I nuvarande ansökan utgör pedagogik följaktligen den huvudsakliga kompetensbasen. Området ledarskapsutbildning utgör en etablerad del av den utbildningsvetenskapliga miljön, främst inom pedagogik och pedagogiskt arbete, vid samtliga tre lärosäten. Inom detta område erbjuds i nuläget vid Mälardalens högskola en magisteroch en masterutbildning och vid Högskolan Dalarna några kortare kurser på avancerad nivå. Framöver avser man erbjuda fler utbildningar på avancerad nivå vid Linköpings universitet. Inom konsortiet bedrivs viss forskning med direkt relevans för rektorprogrammet. Merparten av den forskning som lyfts fram förefaller dock mer relevant för lärares ledarskap än det mer övergripande området skolledarskap. Tyngdpunkten ligger på egen forskning, forskning i närliggande centrumbildningar och nationell forskning. Här nämns även forskarskolan Skolnära forskning som drivs som ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet. Övrig forskning av bäring för programmet är svårbedömd då konkret information om innehåll och resultat är knapphändig. Något internationellt forskningssamarbete nämns egentligen inte i ansökan. Utbildningschefen och flera av examinatorerna och kursansvariga har god akademisk kompetens och betydande erfarenhet av skolledaruppdraget. Kompetensen inom lärarresursen finns i huvudsak inom pedagogik. Det finns en tydlig organisation för att genomföra utbildningen i samverkan, där ansvarsfördelningen och formerna för samverkan regleras i ett särskilt avtal mellan de tre lärosätena. Högskolan Dalarna är ansvarigt lärosäte gentemot Skolverket och den löpande organiseringen av utbildningen samordnas av en styrgrupp, samordningsgrupper och kursomgångsledare med mera. Strategin för hur detta ska skötas såväl strategiskt som operativt framstår som genomtänkt. Programmets ämnesmässiga innehåll Programmets styrka är att skolledarskap utgör utgångspunkten och att det påverkar upplägget i så måtto att både det inledande och avslutande blocket har temat Rektor och förskolechef som resultat och verksamhetsansvarig. Samtidigt betonades 4 Den tidigare rektorsutbildningen har bedrivis vid Linköpings universitet fram till 2008.

16 (25) vid hearingen att de tre olika områdena har sina egna identiteter. Inom kursen Skoljuridik presenteras det juridiska fältets brett, från individ-, skol- och samhällsnivå samt internationell nivå. Så som det beskrivs i ansökan är den specifika och operativa relevansen för just skolledarna inte tydligt framskriven. Beskrivningen av området mål- och resultatstyrning förmår inte heller klargöra vilka faktorer/förhållningssätt som är särskilt viktiga att tillägna sig som skolledare och hur detta kommer att ske. Detsamma gäller området skolledarskap. Trots att skolledarskap ges en central roll i ansökan är det svårt att få grepp om vilka huvudperspektiv och synsätt på ledarskap som ligger till grund för utbildningen, liksom varför vissa moment som till exempel coachning ges en så pass framträdande roll. Det förblir därmed oklart vilka konkreta kunskaper och färdigheter, förutom ett reflekterande förhållningssätt, som deltagarna ska tillägna sig när det gäller just ledarskap. Genomförande: processer, integration och progression Undervisnings- och examinationsformer är varierade och genomtänkta. Integrationen främjas av det återkommande temat Rektor och förskolechef som resultat och verksamhetsansvarig. Varje deltagare arbetar under hela utbildningen med ett utvecklingsområde som deltagarna väljer i samråd med huvudmannen. Det finns en progressionstanke som går som en röd tråd genom hela programmet. Professionshandledning ska genomföras av erfarna förskolechefer, rektorer, skolchefer och/eller huvudmän som har genomgått rektorsutbildning. Upplägget understryker betydelsen av praktisk erfarenhet. Det finns också en ambition att utbilda handledarna inom både individuell coachning och gruppcoaching samt professionshandledning. Eftersom dessa roller inte nödvändigtvis bygger på samma kunskapsbas ställs höga krav på att rollerna blir transparanta så att deltagarna förmår urskilja vilka kunskapsmål som ska uppnås. Kvaliteten säkras genom examination och olika former av utvärderingar. Den valda modellen avser att mäta utbildningsprocessens olika skeden det vill säga före, under och efter. Värt att särskilt uppmärksamma är alumnutvärderingar som görs cirka ett år efter utbildningens slutförande. I resursbasen för genomförandet namnges ett trettiotal utbildare. Därutöver tillkommer, enligt uppgifter i ansökan, ett 50-tal professionshandledare och ett 10-tal kursomgångsledare. Tillgången till en bred resursbas kan självfallet vara en tillgång för ett program av det här slaget, men det ökar även risken för att förståelsen för skolledaruppdraget fragmenteras. Utbildningen framställs som ett praktiknära program med stark lokal och regional förankring. Det behöver inte vara någon nackdel i sig, men kombinationen av praktiknära pedagogik, viss otydlighet i kunskapsmål, begränsad internationell utblick och ett begränsat samarbete över disciplingränser reser frågor om programmets akademiska nivå. Hearingen lyckades inte heller på ett övertygande sätt visa att programmet har den akademiska höjd som avses i Skolverkets riktlinjer.

17 (25) Sammantagen bedömning Underlagen styrker inte att Högskolan Dalarna, Linköpings universitet och Mälardalens högskola kan genomföra rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar Skolverkets krav.

18 (25) Linnéuniversitetet Utbildningsmiljö Linnéuniversitetet har genomfört rektorsutbildning sedan 2009 5. Kursansvariga och lärare har i betydande omfattning disputerat inom pedagogik och bedriver forskning inom delämnen relaterade till skolvärlden. Det finns en god erfarenhet av att bedriva utbildning inom pedagogik och närliggande ämnen, liksom uppdragsutbildningar i ledarskap för privata näringslivet såväl som för offentliga organisationer. Vid universitetet bedrivs även några program på avancerad nivå med inriktning mot ledarskap respektive mot pedagogiskt förbättringsarbete. Den planerade rektorsutbildningen bygger på samverkan mellan fyra institutioner på universitet. Samverkan med andra universitet diskuteras inte i ansökan. Det berördes inte heller under hearingen. Programmets ämnesmässiga innehåll Beskrivningen av kursområdenas inriktning och omfattning ger en förhållandevis god översikt av vad som ska behandlas inom ramen för respektive kurs. Det förefaller dock finnas betydande överlappningar mellan de tre kurserna, inte i betydelsen att de bygger vidare på varandra utifrån en grundförståelse av skolledarskap som ett sammanhållet uppdrag, utan snarare som ett uttryck för en vilja att inom varje kurs uppvisa och förmedla en mångfald av perspektiv. Beskrivningen av kursområdena tar sin utgångspunkt i att varje del betraktas som en egen helhet där den ämnesdisciplinära identiteten står i centrum. Mot bakgrund av att utbildningens övergripande mål och syfte är att sätta kursdeltagarnas uppdrag i fokus förefaller detta förhållningssätt vara förenat med betydande risker (se genomförande nedan). När det gäller litteratur inkluderas såväl läroböcker på svenska som akademiska artiklar och avhandlingar. Det akademiska inslaget förefaller väl tillgodosett. Det framgår dock inte hur de olika texterna ska bidra till deltagarnas förmåga att möta utmaningar och driva verksamhetsutvecklande frågor. Vad som utgör grundläggande huvudperspektiv och vad som kan ses som valfria fördjupningar berörs inte heller. Genomförande: processer, integration och progression I ansökan betonas vikten av att lyfta fram (skol)ledarskapets betydelse för praktisk verksamhetsutveckling. Detta återspeglas i ringa grad i beskrivningen av själva ge- 5 Linnéuniversitetet bildades 2010 som ett resultat av sammanslagningen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Växjö universitethar bedrivit rektorsutbildningen sedan 2002.

19 (25) nomförandet. Kursområdena behandlas som fristående delar (se ovan) och integrationen ska hanteras inom ramen för en verksamhetsutvecklande uppgift som bärs av deltagarnas eget intresse. Mot bakgrund av deltagarnas varierande bakgrunder och erfarenheter förefaller detta vara en tämligen bräcklig integrationsmekanism. Frågor av typen: hur säkerställs att deltagarna får en bra balans mellan djup och bredd, hur hanteras kunskapsträngsel (se litteraturen) osv får inga övertygande svar. Grundkomponenten för professionshandledningen är basgrupper. Tyngdpunkten förefaller ligga på att lära deltagarna att kritiskt ifrågasätta arbetsmetoder i den egna verksamheten genom att tillägna sig olika perspektiv. Det ligger förvisso som en grundbult i akademiska studier. För att säkra en utveckling i själva professionen som chef krävs därutöver modeller och verktyg för att hantera komplexitet och verksamhetsutmaningar. Här råder viss osäkerhet om vad programmet kommer att leverera. Kvalitetssäkringen i form av utvärderingar etc. förefaller betryggande och examinationsformerna beaktar både individuella lärprocesser och lärande i grupp. Här finns också vissa innovativa inslag i form av skuggning, rollspel och videofilmning. Informationen kring bedömningskriterier och dess tillämpning är dock knapphändig. Detsamma gäller delexaminationen av den integrerande verksamhetsuppgiften. Sammantagen bedömning Underlagen styrker inte att Linnéuniversitetet kan genomföra Rektorsutbildning på ett sådant sätt att det motsvarar Skolverkets krav.

20 (25) Malmö högskola Utbildningsmiljö Malmö högskola har bedrivit den tidigare rektorsutbildningen och har även betydande erfarenhet av att genomföra utbildningar kring skolutveckling och ledarskap i form av kurser på både grundnivå och avancerad nivå samt uppdragsutbildningar. Området för rektorsprogramet är skolutveckling och ledarskap inom vilket det även bedrivs magisterutbildningarna i ledarskap och offentlig organisation samt Leadership for Sustainability. Omfattningen av den vid fakulteten för lärande och samhälle bedrivna forskningen av relevans för rektorsprogrammet verkar vara relativt begränsad till forskning kring skolutveckling och ledarskap inom området pedagogik. Bland övriga forskningsmiljöer av relevans nämns tvärvetenskapliga miljöer vid institutionen för globala politiska studier samt inom forskningscentret Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare. Den relativa fördel som regionen ger i form av forskning kring migrationsstudier och den problematik som finns i just Malmöregionen lämnar knappast några avtryck i ansökan. Här finns samtidigt en potential att ta in en mångdisciplinär ansats som i allt väsentligt speglar den utveckling som har skett på skol- och ledarskapsområdet. Några internationella forskningskontakter eller formella samarbeten med andra institutioner inom lärosätet eller med andra lärosäten nämns inte i ansökan. Ett antal lärare från andra institutioner eller forskningscentra vid högskolan samt från Lunds och Stockholms universitet deltar i olika utbildningsmoment. Programmets ämnesmässiga innehåll Varje kurs har några tydliga teman. Under det första året behandlas skoljuridik, myndighetsutövning samt skola och samhälle. Det andra året är fokus på att styra med mål, att mäta kvalitet och värdera resultat, och det sista året ägnas åt förändringsresultat och skolutveckling. Ambitionerna för vad som ska uppnås i de olika delarna är också tydligt beskrivna. Här hänvisas främst till att skolledarna ska kunna skapa rättvisande bilder av den egna verksamhetens lärandemiljö, lärarkompetens samt barns och elevers kunskapsutveckling. Därför ska de ges stort utrymme för att utifrån sin professionserfarenhet granska sina förskolor och skolor i dessa avseenden. Men detta är långt ifrån tillräckligt. Rektorerna och ledarna måste också få kunskap och insikt för att i nästa steg, på ett bättre sätt kunna hantera och lösa problem i syfte att utveckla verksamheten. Det är mycket osäkert om deltagarna får en tillräcklig akademisk grund för att kunna nå de ambitioner som utrycks i ansökan. Hearingen lyckades inte heller på ett övertygande sätt visa att programmet har en tillräcklig akademisk höjd. Ett jämförelsevis