Tema Medarbetarskap Nr 4 2010 Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius När krisen plötsligt slår till Finns det en beredskap om katastrofen slår till? På Holmen Paper Braviken hade man nytta av sin goda beredskap. Sidorna 6-7 Trainee som får ingående kunskaper Anna Jensen och Marcus Ingvarsson är två av femton trainee inom Korsnäs. Här har man satsat på yrkestrainee med vilja och yrkeserfarenhet som ska bli framtidens operatörer/underhållspersonal.
Yrkestrainee inom Korsnäs får ett halvårs introduktion och helhetssyn på företaget En medveten strategi med långsiktigt mål. Och med ambitionen att bredda kunskapen hos nyanställda och samtidigt minska gapet mellan drift och underhåll. När Korsnäs analyserade sitt framtida rekryteringsbehov beslöt företaget sig för en genomgripande satsning. En Två av femton trainee inom Korsnäs; Anna Jensen och Marcus Ingvarsson tillsammans med Jan-Erik Hultman, underhållschef på kartongbruket (t.v.) och Mattias Ardesjö, produktionsledare på ett av skiftlagen. grupp yrkestrainee anställdes med ett halvårs genomgripande introduktion: Ett spännande sätt att utveckla vårt arbetssätt, tycker Mattias Ardesjö, produktionsledare på ett av skiftlagen med ansvarsområde från mälderiet till utlastning och balmassa. De nyanställda får en helt annan bredd och blir öppna för förändringar när de får med sig helheten. Han berättar om satsningen på yrkestraineer som Korsnäs nu genomför i Gävle och Frövi. Femton personer har anställts och genomgår en 26 veckor lång introduktion där teori och praktik varvas och där de femton följer fibern från besök hos kund tillbaka till en granplantering. Nytt arbetssätt Vi är på väg mot ett nytt arbetssätt där operatörerna är mer involverade i förbättringsarbetet genom olika arbetsgrupper och där helhetssynen är värdefull, säger Mattias Ardesjö och fortsätter: Att rekrytera internt har fördelar, där kan det finnas den mest lämpade ibland. Men nu vet vi att vi har ett rekryteringsbehov och vi har möjlighet att skräddarsy ett omfattande introduktionsprogram, säger Mattias Ardesjö. Han ser att många på bruket idag har en oerhörd spetskompetens på sin egen arbetsplats men han vill också uppmuntra den bredd som de nyanställda nu får. Jan-Erik Hultman, underhållschef på kartongbruket tror att den nyanställda gruppen blir mer öppna för förändringar genom att få med sig och tydligt se helheten genom hela processen. Här finns en enorm potential, säger han. Det finns ofta en kultur inom många bruk där det finns ett avstånd mellan underhåll och drift. Här finns en enorm potential Men idag ska operatörerna vara mer delaktiga av det förebyggande underhållet. Rengöring har t ex inget med underhåll att göra, det ska operatörerna ansvara för. Och det finns FU-listor som ska underlätta för kartongmaskinen att gå utan problem mellan underhållsstoppen. Skickliga tekniker Vi vill ju alltid jobba med förbättringar istället för att laga maskinen. Han ser att många av dagens operatörer också är skickliga tekniker. De skruvar på sina bilar under sin ledighet och vi lånar in operatörerna på stoppdagar och det fungerar jättebra. Med den nya utbildningen får de nyanställda en tydligare helhetssyn på hela processen, de känner sig mer delaktiga och har förutsättningar att börja bygga ett nytt kulturklimat. De kan bli en injektion. Och det är viktigt att stötta gruppen när de kommer ut på sina arbetsplatser. Vilja växa Mattias Ardesjö ser också vikten av att rekrytera in personal med vilja att växa och vara delaktig i den ständiga förbättringsprocessen. Vi har ett arbetssätt där mindre arbetsgrupper jobbar med definierade problem och tar fram en handlingsplan för förbättringar. Där har operatörerna en viktig roll och där ska de kunna ta initiativ och vara drivande. Vi har redan många som är och vill vara delaktiga, men får nu ytterligare ett gäng som visar att de vill utveckla både sig själva och företaget. Och, avslutar Mattias Ardesjö, det är personer som har en bra bakgrund för att kunna känna till företagets behov. Nästa uppslag: Ett modernt företag som återvinner allt (Anna, 29 år och yrkestrainee)
Anna Jensen, en av femton yrkestrainee inom Korsnäs. Anna är gjutaren som valde kartongbruket. Pelle Eriksson fackordförande: Jag ser bara positiva effekter Pelle Eriksson, ordförande för Pappers avd 43 i Frövi, ser bara positiva effekter av den yrkestrainee som just nu genomförs inom Korsnäs: Det här sättet att arbeta borde vara ett mönster för hela branschen, säger han. Han har varit med att arbeta fram modellen och de kriterier som används inom utbildningen. De femton som fick traineeplatserna fick samtidigt tillsvidareanställning. De ingår i det ordinarie lönesystemet. även om de börjar långt ner på trappan. De 26 veckorna innebär en lång och gedigen upplärning innan de kliver in i skiftlagen. De får se hela företaget och får Sättet att arbeta borde vara ett mönster för branschen en helt annan förståelse än den som bara kastas rakt in i verksamheten, säger Pelle Eriksson. Thomas Press chef för kompetensförsörjningen inom Korsnäs: En investering i ökad driftsäkerhet Thomas Press, chef för kompetensförsörjningen inom Korsnäs ser satsningen på operatörs- och underhållstrainee, eller yrkestrainee som de också kallas, som ett nytt sätt att se på förebyggande driftsäkerhet. Med kunskap om helheten och bred kompetens ökar förståelsen för hela processen, säger han. Vi pratar inte bara om förebyggande underhåll, nu vidgar vi hela begreppet. De 15 trainee som nu går sin utbildnig ska förstå processen - oavsett den slutliga placeringen som operatör eller på underhållssidan, får de femton i många stycken samma utbildning. Företaget har valt att överbemanna under 26 veckor för att skapa den grunden hos de femton - som i konkurrens med ca 600 sökanden - erbjöds platserna. Det är en investering och vi har rekryterat personer som har en tydlig vilja att utveckla sig, unga människor med yrkeserfarenhet och som vill växa ytterligare, säge Thomas Press. Nästa uppslag: På Korsnäs finns många projekt att växa i (Marcus, 35 år och yrkestrainee)
Samarbetet mellan drift och underhåll blir mer självklart Marcus Ingvarsson och Anna Jensen är två av femton yrkestraineer inom Korsnäs. Både Marcus och Anna är anställda på kartongfabriken i Frövi. Anna hamnar förmodligen som operatör, jag kan tänka mig underhåll också, säger Marcus. 4
De kommer in med bredd och nytt kunnande De är två av femton som just nu går yrkestraineeprogrammet inom Korsnäs. Anna Jensen och Marcus Ingvarsson kommer under ett halvår att få en översiktlig introduktion till fiberns väg från planta till kartongkund. Med fokus på massa och kartongtillverkning. Vi får en bra grund att stå på, säger Marcus. De är en trygghet när vi kommer ut i produktionen. Han är 35 år och kommer närmast från ett lokalt grossitföretag inom kemibranschen där han varit produktionsplanerare med ansvar för det mesta från pumpinköp till färdig vara. I botten är han utbildad snickare. Jag hade hört så mycket positivt om att jobba på bruket här i Frövi, säger han. En bra arbetsgivare och många projekt att växa genom. Vi får en bredare förståelse för det lagspel det innebär att jobba här Gesällbrev som gjutare Anna Jensen är 29 år och processtekniker med gesällbrev inom gjuteribranschen i sitt CV. Hon har jobbat med att utveckla processer och också jobbat aktivt med att implementera lean. Men nu har hon valt en framtid inom Korsnäs: Här är en framtidsplats med många olika möjligheter. Jag har hört att folk trivs här. Tillsammans med Marcus och tretton andra nyanställda får hon en introduktion som består av sex moduler - en varje månad - där en veckas gemensam teori varvas med nästan tre veckors praktik. Månaden avslutas med ett fördjupande teoripass - också gemensamt för alla femton i Gävle och Frövi. Av de femton är fyra kvinnor, två på vardera bruken. Vi varvar och är varannan gång i Gävle, varannan gång här, säger Marcus. De är båda imponerade av den processindustri de möter: Det är mer komplext är jag trodde, Alla tranieer får en genomgång av hela företaget med fokus på processen på bruket. Men också kundkrav och ekonomi finns med i undervisningen. jag är positivt överraskad, säger Anna. Det är otroligt intressant och allt vi gör är kopplat till vår egen process, alla data kommer därifrån. Vi får en bred förståelse för det lagspel det innebär att jobba här, tillägger Marcus. Roligt, inspirerande och nytt varje dag, säger han. Grymt imponerad Anna, som kommer från en helt annan bransch har under utbildningen insett det återvinningstänkande som genomsyrar massa- och pappersindustrin: Det är lite som ett hippieföretag som återvinner allt. Allt går till recykling och jag är grymt imponerad, inte minst av återvinningen i sulfaten och sodapannan. Båda uppskattar varvningen mellan teori och praktik. Inte minst att teorin är gemensam för alla yrkestrainees från båda orterna, Gävle och Frövi. Vi får ett eget internt nätverk bland operatörer och underhållspersonal. De tror båda att de kommer att få lätttare att se följden av beslut genom hela processen och större intresse för att engagera sig för det som händer utanför den egna avdelningen. Samarbetet mellan drift och underhåll blir mer självklart. De har varit i skogen och räknat högstubbar och planterat, de har diskuterat framtid och tittat på olika ekonomiska aspekter, diskuterat olika transportformer, studerat hela flisdelen till kokad massa, sett hur återvinningen fungerar med värme och kraft, sett olika miljöaspekter med turbiner och elförsörjning. De har studerat styr- och reglerteknik och underhåll, gått igenom kartongmaskinen från vått till torrt. Vi kommer att få förutsättningar att kunna gå in med kunskap och förståelse för hela processen, säger Marcus. Sprid Sirius till kollegor Tipsa gärna dina kollegor om Sirius. På hemsidan (www.skogsindustrierna.org/sirius) kan du läsa hur du gör.
Krisen slår aldrig till vid lämpligt tillfälle: Var ständigt beredd och öva ledning och beslutsfattande En krisledningscentral upprättades snabbt inom Holmen när brandens omfattning stod klar. (foto Bertil Axelsson) Vardagen kan snabbt förbytas i kaos. Men kaoset kan hållas under kontroll av den som är väl förberedd på det värsta. Under en tvådagskonferens om kris- och katastrofberedskap, anordnades av Skogsindustrierna, Industriarbetsgivarna och SSG Standard Solution Group, var budskapet glasklart: Öva, ha tydliga roller och informera internt och externt. För snart tre år sedan drabbades Bravikens Pappersbruk av en svår brand. Under konferensen berättade Rikard Wallin, platschef på Holmen Paper Braviken, om företagets erfarenheter av branden: En fungerande krishantering är ett nödvändigt verktyg för att komma igång direkt med ett strukturerat arbetssätt. Att vi har övat tidigare hjälpte oss att undvika kaos. Han fortsätter: Håll rent, se till att brand- och skyddsutrustning fungerar och se till att känna din anläggning, är hans råd. Branden i Braviken 2008 började i en barkhög, i ett av de lager av bark och flis som finns på brukets område. Varmt väder och en ofördelaktig vindriktning bidrog till att branden spred sig. Och den var både allvarlig och svårsläckt. Branden orsakade totalt driftstopp i drygt en vecka genom utebliven tillförsel av bland annat färskvatten, ånga och flisråvara. En bidragande orsak till att skadeverkningarna blev förhållandevis små var en snabb och effektiv krishantering. Rikard Wallin, Holmen Paper Braviken. Platsledningen upprättade omedelbart en krisledningscentral som höll täta möten och noggrant förde logg över brandförloppet och de åtgärder som vidtogs. Rikard Wallin berättade att ledningsgruppen övar för att kunna hantera händelser av den här karaktären. Det innebär att vi har ett starkt inslag av personliga kontakter inom krishanteringen i koncernen, något som absolut underlättar arbetet vid ett skarpt läge. En tiondel har krisövat Konferensen, som hölls på Arlanda, vände sig till ledningsgrupper och personal med ansvar inom säkerhet, brand och arbetsmiljö och lockade närmare 200 personer. En handuppräckning visade att endast en tiondel av deltagarna hade genomfört en krisövning på sina arbetsplatser. Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor inledde med erfarenheterna från Tsunamin 2004 och visade upp sin krisplan bestående av några skrynkliga papper som alltid ligger i handväskan. Olika föreläsare berättade om praktiska erfarenheter från stora händelser som svavelsyraolyckan på Kemira i Helsingborg 2005, Hallandsåsen 2003 samt kriserfarenheter från SAS. Några praktiska råd: Dokumentera allt. För loggbok med exakta tidpunkter för olika händelser, när larmet gick, när räddningstjänsten nådde fram och vilka åtgärder som vidtogs. Efteråt är det många saker som ska redas ut och försäkringsbolagen vill ha hela händelseförloppet dokumenterat. Inte irrationella Om hur människor reagerar i krissituationer berättade Ann Enander från Försvarshögskolan och slog sönder myten om irrationellt beteende vid hot och kris. Ann Enander menar också att det är viktigt att ha en beredskap för människors olika beteenden under kris. Forskning visar på fyra olika reaktionsmönster: Vissa följer myndigheternas rekommendationer, andra väljer att avvakta utan att göra något alls, andra vidtar alla tänkbara åtgärder och ytterligare några väljer att fly och lämna området. Staffan Sonning fd Ekochef berättade om hur media agerar i kristider och gav en snabbkurs i mediaträning ; ljug aldrig, ta ansvar och berätta vad ni ska göra för att det inte ska upprepas. Göran Schnell, VD vid Brandskyddsföreningen gav bl a rådet att öva ledning 6
Branden 2008 som drabbade Holmen Paper Braviken ledde till ett veckolångt produktionsstopp. (foto Bertil Axelsson) och beslutsfattande i dynamiska förlopp och att utse någon i övningen till djävulens advokat. Företrädare för Sandviken, Rönnskärsverken och Korsnäs Frövi gav också exempel på olika kris - och katastrofövningar och gav goda råd och tips. Sammanfattningsvis ska man ha en tydlig grundstruktur för vem gör vad och att sedan öva och öva. Kraschat förtroende En simulerad krisövning kostar visserligen pengar. Men den egna insatsen av tid och pengar är ingenting mot ett kraschat förtroende. Det är inte agerandet innan olyckan, som är avgörande, utan det som händer efteråt, förklarade Lottie Knutson. - If you think crisis management is expensive, try an accident, citerar hon och hänvisade till PanAm, som efter Lockebieolyckan den 21 december 1988 gjorde alla tänkbara fel och därefter tvingades gå i konkurs. Lars Johansson, tidigare informationschef på Skanska har samma erfarenheter från miljökatastrofen i Hallandsåsen 2003. De första rapporterna lät inte alls så allvarliga. Efter en tid förstod vi att allt liv var utslaget i Lyaån. Vi ser alltid det vi vill se. Därför gäller det att vara paranoid och utgå från det värsta, förklarade han. Planera bort VD Ledningsfunktionen blir också viktigt under kris. I kris söker människor ledarskap. I vardagen är vi i våra svenska företag vana att fatta konsensusbeslut, men under kris är det stenhård disciplin och ledning som gäller. Ta initiativ och fatta snabba beslut, förklarade Lottie Knutson. Men ledaren i kris- eller beredskapsorganisationen ska inte vara densamma som företagets VD. När ni har övning planera bort VD. Gör en övning med hela personalen utan högste chefen. När det är kris kommer han eller hon ändå inte vara där eftersom VD:n kommer att ha andra viktiga uppgifter, sade Lottie Knutson. Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor berättar om sina erfarenheter av kris och katastrofberedskap. (Foto: Juliana Yondt) 7
Sverige porto betalt B Box 55525, 102 04 Stockholm Hjärndoktorn filosoferar om tankens förmåga Han presenterar sig ibland som en evolutionär utveckling av Göran Persson och Sune Mangs. Men ser sig helst som en roande folkbildare. Nisse Simonson från Östersund lämnar ingen oberörd när han håller förläsningar. När Sirius den 18 och 19 januari håller den första av sina partsgemensamma konferenser med utgångspunkt från Samverkansavtalet är Nisse Simonson en av programpunkterna. Han har arbetat som läkare i 40 år, har specialkunskaper inom neurokirurgin och har vår hjärna som specialintresse. På konferensen i Karlstad ska han ställa frågan varför vi är fysiskt friska och lever längre än de flesta, bor i ett land med utbyggd trygghet, men statistiskt är världens sjukaste folk. Beröras och roas Han betonar att han har ambitionen att den som lyssnar ska lära sig något, beröras och - det är viktigt - roas. Inte bara för att jag ser roligt ut, jag driver hårt med mig själv också. Och då får jag tillstånd att belysa andras tillkortakommande också, säger han. Han tror på tankens förmåga som gör att optimisten lever 7-8 år längre än pessimisten. Båda får ju rätt, kan man säga. Men det är smärtsamt för pessimisten. Livet är en lång process, utan quickfix. Ältande påverkar immunförsvaret, som i sin tur påverkar kroppens förmåga att hantera allt från bakterier och virus till eländiga cancerceller. Forskningen visar att idisslandet av elände gör oss sjuka, säger Nisse Simonson. Han trodde själv att, som han uttrycker det: att det var fel på soppan i skallen, att det fanns enbart fysiska orsaker till människors problem. Men det finns aktuell forskning som klart visar att pessimister mår sämre och blir sjuka - eller mer sjukskrivna. Tema: Hållbart arbetsliv Årets tema för konferensen i Karlstad (senare i Gävle/Sandviken, den 9-10 februari och Umeå den 15-16 mars) är hållbart arbetsliv. Syftet är att inspirera till bättre lokal samverkan, visa på nya vägar till en utvecklad arbetsorganisation och att stärka företagens arbete inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa. Det är ett tillfälle att utbyta erfarenheter och att bygga nätverk mellan bruken. Bland programpunkterna finns: Hållbara chefer hållbara arbetsplatser, erfarenheter från ett utvecklingsprojekt Bygga goda relationer genom professionell förhandling. Ledning i förändring en lärande upptäcktsfärd God säkerhetskultur hur gör man? Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Avstämning hållbarhetsmål. Anmälningsblankett finns på nätet: www.skogsindustrierna.org Klicka dig fram via länken Sirius. Anmäl dig helst sex veckor i förväg. I mån av plats tas anmälningar emot även senare. Nisse Simonson filosoferar om vår hjärna. På konferensen i Karlstad ska han ställa frågan varför vi är fysiskt friska och lever längre än de flesta, bor i ett land med utbyggd trygghet, men statistiskt är världens sjukaste folk. Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson Foto: Där inget annan anges, Mårten Ericsson, Sven Magnusson Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius