SAMRÅDSREDOGÖRELSE DEL 1 PLANPROGRAM

Dnr PBN 2012-408 214 KS 2009-63 214 Planprogram för UBBHULT- HÄGNEN Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län SAMRÅDSREDOGÖRELSE DEL 1 PLANPROGRAM Bygg- och miljökontoret Marks kommun Kinna 2014-09-19 Elena Eckhardt Planarkitekt 1

HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Planprogrammet för Ubbhult-Hägnen har varit ute på samråd 24 mars 27 maj 2011. Ett informationsmöte kring programförslaget hölls i Ubbhults IF:s klubbstuga i Ubbhult, 2011-04-12. Kungörelse om samrådet har införts i Markbladet och Göteborgsposten 2011-03-24. Planhandlingarna har för yttrande översänts till följande - Kommunala nämnder/styrelser/förvaltningar: Plan- och byggnadsnämnden, Teknik- och servicenämnden, Miljönämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Marks Värme AB och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund - Statliga verk och myndigheter: Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket och Luftfartsverket - Sakägare: berörda fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. - Övriga: Ubbhults byalag, Ubbhults IF, Marks naturskyddsförening, Vattenfall Eldistribution, Telia Sonera AB, Västtrafik AB, Landvetter Flygplats, Kungsbacka kommun och Härryda kommun. Plan- och bygglagen 5 kap 17 reglerar att inkomna synpunkter ska redogöras och bemötas i en samrådsredogörelse. Denna samrådsredogörelse del 1 är en del av planhandlingarna när planprogrammet skickas ut på förnyat samråd. Efter samrådet upprättas en ny samrådsredogörelse del 2 utifrån vilken kommunstyrelsen tar ställning till eventuella ytterligare ändringar innan beslut om godkännande av planprogrammet. Planprogrammet utgör riktlinjer för kommande detaljplaner. Planprogrammet ska bifogas planhandlingarna vid samråd och granskning av detaljplan (5 kap 13,21 PBL). De synpunkter som framförts i programsamrådet kan vid behov föras in i detaljplanens samrådsredogörelse. 2

SYNPUNKTER I SAMMANDRAG: Synpunkterna från byalag och boende är överlag positiva, då man ser att fler boende på orten ger ett bättre underlag för befintlig och ny service. Det som framhålls som den absolut viktigaste servicen och mötesplatsen för orten är skolan. Därefter finns starka önskemål om gång- och cykelvägar eftersom trafiksituationen upplevs som farlig. Planprogrammets avgränsning anses vara en brist och det påpekas att det finns goda möjligheter till bebyggelse i alla vädersträck. Byalaget framhåller att det är viktigt för Ubbhults karaktär att ny bebyggelse inte blir för tät och stadsmässig utan sprids och planeras i små grupper med natur emellan. Byalaget och flera andra påtalar behov av ridvägar i Ubbhult. Behovet av en centrumtomt, lämplig som mötesplats och för service såsom affär eller café, framförs av Byalaget och Plan- och byggnadsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden framför behov av samlingslokaler och lokal för idrott. Barn- och utbildningsnämnden är positiva till planprogrammet och påtalar behov av ytterligare utredning av skollokalerna. Teknik- och servicenämnden påtalar att utbyggnaden av Ubbhult kommer att kräva betydande resurser för såväl investeringar som driftskostnader. Miljönämnden anser att hastigheterna bör sänkas i Ubbhult på grund av trafikbuller. Många boende framhåller också att hastigheten bör sänkas men av säkerhetsskäl. Några markägare som inte önskar möjligheten att skapa nya tomter på sina fastigheter har bett att dessa områden tas bort ur planprogrammet. Andra markägare har önskat att deras mark pekas ut som lämplig för byggnation. Länsstyrelsen är positiv till en varsam förtätning av Ubbhult. De poängterar i sitt samrådsyttrande att byggande på jordbruksmark kan skada riksintresset för Ubbhultsdrumlinen och att planprogrammet måste ange hur bebyggelsen utanför föreslagna utbyggnadsområden ska begränsas. Djurhållningen i Ubbhult lyfts fram som mycket viktig för odlingslandskapet och riksintresset. Länsstyrelsen anser att det är angeläget med gång och cykelvägar och andra trafikåtgärder för en tryggare och säkrare miljö. Trafikverket framför att fler bostäder i Ubbhult medför ett ökat bilberoende och därmed inte utgör en hållbar samhällsutveckling utifrån klimatmålen. Trafikverket är tveksamt till att tillåta nya väganslutningar utmed Kungsbackavägen med hänsyn till rådande trafiksituation och anger i sitt samrådsyttrande att nya väganslutningar bör ske mot Flygsnäsvägen. Trafikverket är positivt till föreslagen gång- och cykelväg utmed Kungsbackavägen. Kungsbacka vattenvårdsförbund m fl har motsätter sig avloppspumpstation vid Östra Ingsjön och eventuell sjöledning till utredningsområdet Flygsnäs med hänsyn till miljörisken för Östra Ingsjön. 3

SYNPUNKTER FRAMFÖRDA UNDER SAMRÅDSTIDEN Följande har inkommit med skrivelse utan synpunkter/erinran mot planförslaget: Lantmäteriet, Socialnämnden, Mark Kraftvärme AB, Härryda kommun, Svenska kraftnät. Obs! Vägnamnen som användes i planprogrammet 2011 har ändrats i samrådsredogörelsens yttranden, bemötanden och i den nya samrådshandlingen. De statliga vägarna har bara nummer som riktiga vägnamn men benämndes i samrådet 2011 för Ubbhultsvägen, Östra Ingsjövägen och Kråkeredsvägen. I det nya planprogrammet används istället de mer vedertagna namnen; Kungsbackavägen, Lindomevägen och Flygsnäsvägen. Obs! De områdesbeteckningar B1- B10 som refereras till i synpunkterna framgår av kartan sist i dokumentet. I det nya planprogrammet används beteckningarna B1-B12 för andra områden. MYNDIGHETER: LÄNSSTYRELSEN SAMLAD BEDÖMNING Länsstyrelsen tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att nedanstående synpunkter om riksintressen, mellankommunala frågor och miljökvalitetsnormer, strandskydd samt människors hälsa och säkerhet beaktas. Länsstyrelsen anser att det är positivt med en varsam förtätning i befintliga samhällen nära Göteborg och andra tätorter. Det aktuella området är inte utpekat som annat än oförändrad markanvändning i den senaste aktualiseringen 1997 av ÖP. Där sägs att tillkommande bebyggelse ska ha anknytning till jordbruket. MOTIV FÖR BEDÖMNINGEN Riksintresse för naturvård Vissa föreslagna bostadsområden ligger inom riksintresse naturvård (Ubbhultsdrumlinen, odlingsmark). Det måste i det fortsatta planarbetet och kommande detaljplaner utredas huruvida den tillkommande bebyggelsen påverkar riksintresset. Byggande på jordbruksmark kan skada riksintresset påtagligt. Det är inte heller helt fastställt hur bebyggelsen utanför föreslagna bostadsområden ska begränsas. Områdets vattendrag är känsliga för ytterligare näringstillförsel och påverkan. Befintlig djurhållning får inte komma i konflikt med ny bebyggelse. Djurhållningen är av mycket stor vikt för odlingslandskapet och riksintresset för naturvård. Två nya områden B10 och B12 samt utökade områden för service, skola och verksamheter i centrala Kråkered ligger inom riksintresset och två områden B9 och B5 tangerar riksintresset. Föreslagna områden uppe på drumlinen anknyter till Ubbhults traditionella bebyggelsestruktur och landskapsbild. Ingen ny bebyggelse föreslås inom öppen åker-, ängs eller betesmark. Utpekade områden placeras på skogsmark i anslutning till jordbrukslandskapet. Där fina lövskogsbryn finns ska dessa bevaras. Ny bebyggelse blir tillsammans med brynen en inramning till de öppna småbrutna landskapsrummen närmast byn, dels vid Kråkered och Källäng och dels vid Oljanäs. Planprogrammet anger bl a följande riktlinjer för ny bebyggelse utanför föreslagna områden inom riksintresset; Nya bostäder och ekonomibyggnader för jordbrukets och djurhållningens behov får i allmänhet tillkomma. Övrig bebyggelse får endast i undantagsfall tillkomma. Övrig bebyggelse får inte ta öppen jordbruksmark, ängs- eller hagmark i anspråk. Lövskogsbryn ska bevaras. All ny bebyggelse skall utformas och föräggas med särskild hänsyn till naturvärden och landsskapsbild. Utanför föreslagna områden utanför riksintresset anger planpro- 4

grammet att nya tomter ska prövas med stor restriktivitet och att lämpliga lägen är där; bebyggelsen passar in i landskapsbilden, i anslutning till befintlig bebyggelse, där anslutning kan ske till kommunalt vatten och avlopp, där det finns en befintlig och trafiksäker tillfartsväg och närhet till cykelvägar och busshållsplats. Riksintresse för kommunikationer -Landvetter flygplats Landvetter flygplats är utpekat som en anläggning av riksintresse för kommunikationer, vilket också framgår av programhandlingen. Ubbhult och Hägnen är belägna någon km norr om den näst mest belastade utflygningsvägen för startande trafik, LABAN2J. Närheten till flygvägen innebär att flygplan kan både höras och synas från det aktuella området. Ljudnivåerna överstiger dock inte gällande riktvärden enligt det underlag som togs fram inför Miljödomstolens beslut 2008-10-08, enligt Swedavia. Av Trafikverkets precisering av riksintresset (2011-05-05) framgår att planförslaget inte motverkar riksintressets syften. Noteras MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Kan GC-vägen längs Lv 1614 vara en mellankommunal fråga i samråd med Trafikverket då samhället Ubbhult, såsom det uppfattas av de boende, ligger på ömse sidor om kommungränsen mot Kungsbacka, vilket uttrycks i planprogrammet. Ubbhult är långsträckt och investeringar för gång- och cykelvägar kan inte prioriteras längs hela drumlinen inom överskådlig framtid. I riktning mot Kungsbacka glesnar bebyggelsen. Samrådet visar att det finns behov att gångoch cykelvägar i alla riktningar men att behovet in mot Hällingsjö är störst. I planprogrammet föreslås ny gångoch cykelväg en kortare sträcka längs Kungsbackavägen 2,8 km i anslutning till Kråkered. På sikt finns dock behov av att förlänga cykelvägen mot Hällingsjö vilket behöver ske i samverkan med Härryda kommun och Trafikverket. MILJÖ Naturmiljö Programförslaget innebär att naturmark tas i anspråk för bebyggelse. Det är önskvärt att kommunen verkar positivt för att styrka områdets befintliga naturvärden. Kommunen bör även ta ställning till hur de kan arbeta med kompensationsåtgärder i de kommande detaljplanerna. Exempel på kompensationsåtgärder kan vara anläggandet av ny betesmark, slåtterängar, våtmarker och säkerställande av mark med mera. Först och främst ska de värden som tas i anspråk för bebyggelse ersättas och det så nära den ursprungliga platsen som möjligt. Kompensation utgör inget "särskilt skäl" för att ta en plats i anspråk utan bör betraktas som långsiktigt miljöarbete kopplat till en del av Sveriges 16 miljömål för en hållbar utveckling. Andra aspekter som måste belysas i kommande detaljplaner är förekomst av och påverkan på skyddade arter och biotopskydd. Miljöpåverkan från det planerade verksamhetsområdet med bl a befintlig träindustri behöver studeras tidigt i planprocessen. Koppling till miljömålen Länsstyrelsen anser att miljömålen är ett viktigt verktyg i vår strävan att nå en ekologiskt hållbar utveckling. Miljömålen är enligt rättspraxis vägledande vid tillämpningen av miljöbalken och det är därför viktigt att de lyfts fram i konsekvensbedömningen. Om miljömålen påverkas negativt ska planen ange åtgärder som ska främja att målen nås. Länsstyrelsen noterar att en beskrivning av lokala och regionala miljömål saknas. Dessa ska vara med. Planeringen av en överföringsledning för avloppsvatten är en positiv åtgärd för vår miljö. Länsstyrelsen saknar en konsekvensbeskrivning av den planerade utvidgningen av verksamhetsområde V I. Strandskydd Både bostadsområden (Bl, B2) och utredningsområdet ligger inom strandskyddat område. Länsstyrelsen erinrar om att om man ska upphäva strandskyddet ska det finnas sär- 5

skilda skäl och upphävandet får inte strida mot strandskyddets syften. Skogmark som tas i anspråk för ny bebyggelse utgörs främst av produktionsskog. Bebyggelsen placeras i grupper med naturmark emellan. Kommunens tidigare lokala miljömål har upphävts och kommunen arbetar för närvarande med att ta fram nya. I detta arbete kommer möjligheten att arbeta med kompensationsåtgärder i planering att övervägas vilket kan leda till nya verktyg och riktlinjer i planeringen. Beskrivning av hur miljökvalitetsmålen påverkas och åtgärder för att främja målen behandlas i avsnittet Miljökonsekvenser. Verksamheterna Hällingsjö hus och Interiörhuset omfattas av detaljplan och utgör småindustri som inte får vara störande för omgivningen. Område V1 ändras så att utökning av Interiörhusets verksamhet kan ske på skogsmark åt norr. Utökningen ligger inte i anslutning till det öppna jordbrukslandskapet åt väster och påverkar därmed inte riksintresset negativt. Utökning avser ett litet område och bedöms inte leda till betydande miljöpåverkan. Behovsbedömning för miljöbedömning görs i samband med detaljplan. Tidigare utpekade områden vid Hägnen som berörs av strandskydd från Östra Ingsjön är inte längre aktuella och har tagits bort ur planprogrammet. HÄLSA OCH SÄKERHET Infrastruktur En samordnad planering av bebyggelse och infrastruktur skapar förutsättningar för en hållbar utveckling av samhället ur många aspekter. Trafikverket anser att kommunen måste verka för bättre samordnade bussförbindelser. Ur risk- och säkerhetssynpunkt är det positivt om en utveckling av området innebär en förbättring av trafiksituationen genom olika trafikåtgärder. Länsstyrelsen anser att den säkraste åtgärden vid Kungsbackavägen intill skolan är att samla skolverksamheten till samma sida vägen i enlighet med Trafikverkets yttrande. Det skulle vara positivt och innebära att de andra åtgärderna kan minskas i omfattning. Det är angeläget att åstadkomma trygga och säkra gång- och cykelvägar. På sidan 18 i planprogrammet framgår att utvecklingsplanen inte är utformad med GC-vägar ute i landskapet på grund av bl.a. trygghetsaspekter. Länsstyrelsen ställer sig därför tveksam till om GC-vägen benämnd K l kan uppfattas som "trygg och säker" då sträckningen går mitt ute i naturen med stora avstånd till bebyggelse och kanske utan belysning. Ett förslag är istället att denna GC-väg bör löpa längs med Lv 1619. Länsstyrelsen ställer sig bakom Trafikverkets yttrande i sin helhet (daterat 2011-05-11), bifogas. Kraftledning I programområdets södra gräns berörs Svenska Kraftnäts 400 kv ledning FL2 Sl-4. Svenska Kraftnät rekommenderar att ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 130 meter från 400 kv-ledningen. Vattenfall Eldistribution AB har också el-anläggningar inom och i närheten av planområdet. Säkerhetsavståndet mellan transformatorstation och byggnad ska vara minst 5 meter enligt gällande starkströmsföreskrifter. Transportvägen till stationerna ska inte påverkas. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att kommunen beaktar försiktighetsprincipen vad det gäller avståndet till kraftledningen och människors exponering av magnetfälten kring dessa. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att Boverket kommit med ett nytt planeringsunderlag. Vägledning för planering för och invid djurhållning. Olägenheter och hälsorisker ska beaktas vid planläggning enligt PBL 2 kap.9. Djurhållning betraktas som en miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap MB och är därmed anmälnings- och tillståndspliktig. Det är viktigt att utreda förutsättningarna så att inte olägenheter uppstår (allergen, 6

damm, lukt, flugor, gödselhantering mm) och att tillräckliga skyddsavstånd hålls. Länsstyrelse anser det vara lämpligt att göra en miljömedicinsk utredning. Geoteknik Då planprogrammet indikerar att endast utvalda delar av programområdet kommer att bebyggas förutsätter länsstyrelsen (SGI) att de geotekniska förutsättningarna klarläggs inom respektive planområde i planskedet. Föranleder utredningsresultaten behov av åtgärder och eller restriktioner behöver dessa säkerställas i planen. Vatten Sammantaget så behandlar planprogrammet vattenfrågorna på ett bra sätt. Länsstyrelsen saknar dock en redogörelse för de vattenförekomster som finns inom området och vilken status de har och om statusen påverkas. Information om vattenförekomster och status finns på hemsidan www.viss.lst.se Kommunen har regelbundet dialog med Västtrafik för att utveckla kollektivtrafiken i kommunen. Inom ramen för pågående arbete med översiktsplan för kommunen samt fördjupad översiktsplan för nordväst, samverkar kommunen med Västra Götalandsregionen i syfte att främja kollektivtrafiken och ett ökat kollektivt resande. Planprogrammet föreslår en samlokaliserad förskola och skola på en sida om vägen. Föreslagen sträckning av gång- och cykelväg till Hägnen ändras och planeras istället i befintligt stig- och vägstråk till Oljanäs. Stråket ansluter på en bra plats i Hägnen, där flera vägar möts, ligger högre upp i terrängen och utgör ett naturligare och trevligare vägval till Ubbhult. Den del av sträckan som löper genom skog är kortare än i tidigare förslag. Säkerhetsavståndet mellan 400 kv-ledningen och område B8 utökas till 130 meter. Informationen från Vattenfall Eldistribution om säkerhetsavstånd och transportväg till transformatorstation noteras. De allmänna råden för skyddsavstånd till djurhållning har ändrats sen planprogrammet var på samråd. Kommunen arbetar för närvarande med att ta fram nya riktlinjer med kortare skyddsavstånd utifrån Boverkets gällande vägledning. I Ubbhult är djurhållning en positiv och naturlig del av ortens karaktär, vilket måste vägas in vid bedömning av lämpliga skyddsavstånd. Det finns många mindre hästgårdar och djurhållningen är en viktig förutsättning för att bibehålla det äldre öppna kulturlandskapet. Planprogrammet kompletteras med information om att de geotekniska förutsättningarna behöver klarläggas för respektive område och att behov av åtgärder och/eller restriktioner kan behöva säkerställas i detaljplan. Planprogrammet kompletteras med information om vattenstatus och påverkan för vattenförekomsterna Ularåsbäcken, Bäcken från Oxjön, Östra Ingsjön och Stora Öresjön. ÖVRIGT Kulturmiljö Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kommer att ställa krav på att en arkeologisk utredning utförs i syfte att ta reda på om det finns några idag okända fornlämningar inom det aktuella området, eftersom dess karaktär och kända fornlämningsbild inte utesluter detta. Gestaltning Länsstyrelsen ser positivt på den varsamma kompletteringen över tid med ny bebyggelse i det känsliga odlingslandskapet liksom på den småskaliga kompletteringen kring Ubbhults kapell/kråkered och vid Hägnen. På så sätt blir påverkan på riksintresset naturvård begränsad och viktiga kvaliteter kan värnas. Länsstyrelsen har dock ett frågetecken kring område B6 som inte kan länkas till något i landskapsanalysen identifierat landskapsrum. Den ligger utanför den sammanhållande drumlinen och bryter ny mark. Länsstyrelsen undrar i vad mån hänsyn har tagits till de landskapsrum man identifierat i landskapsanalysen med avseende på lokaliseringen 7

av ny bebyggelse, t ex B 10, B 5 och B6. Energihushållning Länsstyrelsen ser positivt på att energieffektivt byggande och förnyelsebara energikällor ska eftersträvas. Alternativa platser Länsstyrelsen undrar om kommunen övervägt möjligheten att förtäta vid och förbättra Kråkereds vägen? Med den planerade expansionen vid Östra Ingsjön kommer den troligen att användas mer frekvent än idag för att nå bl a skola, förskola och idrottsplats. Det skulle vara mindre påfrestande på naturen och inte belasta Lv 1614 med ny påfart såsom förslaget idag gör. Vidare undrar länsstyrelsen varför det s k "utredningsområdet" (Flygsnäs) finns med i programmet. BEHOVSBEDÖMNING Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Beredning Detta ärende har varit föremål för beredning 2011-04-14 och berörda statliga myndigheter har getts tillfälle att avge synpunkter. Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. En arkeologisk särskild utredning är beställd genom länsstyrelsen. Område B6 (beteckning i tidigare förslag) som bryter ny mark och inte är kopplat till någon befintlig bebyggelse eller landskapsrum tas bort. Placeringen av område B5 (nu B10) justeras så att området ansluter bättre till landsskapsrummet och bebyggelsen vid Lillhult i Oljanäs. Område B10 (nu B8) ansluter till B7 och bebyggelsen kring Furåsen. Samtliga områden kring Hägnen och utredningsområdet vid Flygsnäs tas bort ur planprogrammet. Trafikökningen på Flygsnäsvägen till följd av planprogrammet bedöms som liten. Kommunen har undersökt möjligheten att förbättra Flygsnäsvägen och att lokalisera ny bebyggelse här. Alternativet har valts bort av två anledningar; dels innebär förslaget avsevärda kostnader för vägförbättrande åtgärder, men framförallt bedöms placering av ny bebyggelse utmed den branta och mörka dalsänkan inte som en attraktiv boendemiljö. Bebyggelsen skulle även avvika från traditionell byggnadsstruktur och landskapsbild i området. TRAFIKVERKET Trafik Inom programområdet finns tre allmänna vägar: Lv 1614 (Kungsbackavägen), Lv 503 (Lindomevägen) samt Lv 1619 (Flygsnäsvägen). Trafikmängden på Lv 1614 är uppmätt till 1 210 fordon/dygn. Andelen tung trafik är här relativt stor. På Lv 503 är trafikmängden 1 370 fordon/dygn och på Lv 1619 uppgår trafiken till 330 fordon/dygn. Låg servicenivå Servicenivån i området är låg och det är långa avstånd till närmaste matbutik och bensinstation. Trafikverket är tveksamt till om föreslagen exploatering kommer att skapa underlag för ny närservice och ser farhågor i att föreslagen nybyggnation kommer att medföra ett ökat bilberoende. Transportsektorn och samhället står inför en stor utmaning att begränsa klimatpåverkan. För att 8

de nationella klimatmålen ska nås behöver utsläppen i Sverige minska med så mycket som 40 procent till år 2020 (jämfört med 1990-års nivå). För att åstadkomma minskningar i denna storleksordning kommer det inte räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan, ökad andel förnybar energi samt elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning i utvecklingen av samhälle och infrastuktur. En samordnad planering av bebyggelse och infrastruktur skapar förutsättningar för en hållbar utveckling av samhället ur många aspekter. Genom förtätning av samhällen utnyttjas befintlig infrastruktur, vilket ger underlag till förbättringar av kollektivtrafik och service. Kollektivtrafik Busslinje 740 trafikerar Lv 1614. Turtätheten under vardagar är åtta turer i vardera riktningen. Vid korsningen Lv 1614/Rv 156 finns en pendelparkering, där det finns möjlighet att byta till buss mot Göteborg, Skene/Kinna, Svenljunga och Rävlanda. Busslinjerna är däremot dåligt samordnade i tid, vilket medför att busstrafiken inte är ett attraktivt färdmedel. Trafikverket anser att kommunen måste verka för en bättre samordnad bussförbindelse. Synpunkten om hållbar utveckling ifrågasätter hela planprogrammet och har tagits upp för särskild diskussion i kommunstyrelsen. Kommunen delar inte Trafikverkets syn utan anser att Ubbhult har ett bra läge för regional utveckling. Göteborg är en viktig arbetsmarknad för hela Marks kommun och utifrån det perspektivet erbjuder Ubbhult de kortaste resorna. Ubbhult ligger 3-5 km från Hällingsjö där det finns frekvent busstrafik till Göteborg. Pendelparkeringen i Källarbacken kommer att utökas och kollektivtrafiken bli ännu mer attraktiv att använda. För Ubbhult kommer utvecklingen av Landvetter flygplats ha stor betydelse. Flygplatsen satsar på att öka antalet sysselsatta inom logistik och handel från 3500 idag till 16 000 år 2030, då hela anläggningen och inklusive Götalandsbanan skall vara färdigbyggd. Ubbhult är idag en av kommunens mest attraktiva orter för bostadsköp och det är viktigt för Ubbhults natur- och kulturmiljövärden, att utvecklingen av orten sker på ett samlat och planerat sätt. Kommunen har som ambition att växa. I kommunens strukturbild till ny översiktsoplan är Ubbhult en av de länkade orter till huvudstråket (väg 156 mot Göteborg) där kommunen vill möjliggöra och satsa på utveckling i. I arbetet med fördjupad översiktsplan för nordväst (Hyssna, Sätila och Ubbhult) samverkar kommunen med Västra Götalandsregionen i syfte att främja kollektivtrafiken och ett hållbart resande. Faktorer som påverkar kollektivtrafiken kommer att undersökas och utvärderas bl a befolkningsunderlag och planerad bebyggelse, pendlingsstatistik, resvanor och beteendepåverkan, restider, byten och pendelparkeringar. Viktiga prioriteringar från kommunens sida kommer bl a vara att verka för en busslinje till Landvetter och att förbättra kollektivtrafiken mot Göteborg. Lv 1614 och Lv 1619 Planprogrammet redovisar hastighetsdämpande åtgärder längs Lv 1614 och Lv 1619. Åtgärder som omnämns är avsmalningar och uppdelning av länsvägen i två körfält som åtskiljs av ett mittfält belagt med gatsten. Trafikverket är utifrån drift- och underhålls-aspekter tveksamt till föreslagna åtgärder. Längs allmän väg på landsbygd finns en restriktiv hållning gentemot att bevilja långa sträckor med sådana åtgärder. Gångpassage Över Lv 503 uttrycks ett behov av gångpassage för gång- och cykeltrafik som förbinder bostadsbebyggelsen i Hägnen med badplatsen vid Östra Ingsjön. Vid utformning av gångpassagen skall god standard enligt VGU (Vägar och Gators Utformning) eftersträvas. Vid Ubbhult skola finns idag en gångpassage som får anses vara tydligt markerad. Kommunen anser att det är angeläget att dämpa trafiken i Kråkered. Vägens utformning, bättre än hastighetsskyltar, bidrar till att hastigheterna efterlevs. Vid planering av gång- och cykelväg och andra trafikåtgärder bör även vägens utformning ses över. Rekommendationen finns kvar i planprogrammet men utpekad sträcka kortas till det mest centrala avsnittet i Kråkered med hänsyn till Trafikverkets synpunkt. I samband med att gång- och cykelväg planeras utmed Kungsbackavägen förslås en ny säker gångpassage över 9

vägen vid Flygsnäs på sträckan mellan busshållsplatsen och till planerat gång- och cykelstråk till Hägnen. Synpunkten om planerad gångpassage över Lindomevägen mellan Hägnen och stranden noteras. Utformningen av en gångpassage här, kommer att utredas i detaljplanen för Hägnen, i samråd med Trafikverket. Väganslutningar I planprogrammet föreslås nya väganslutningar längs Lv 1614 Kungsbackavägen. Med tanke på rådande trafiksituation är Trafikverket tveksamt till att tillåta nya väganslutningar och anser att nya vägar skall samordnas med befintliga väganslutningar. Om nya anslutningar skall tillkomma bör dessa i första hand ske längs Lv 1619 Flygsnäsvägen. Gång- och cykelvägar Planprogrammet innehåller förslag på två längre gång- och cykelvägar. Den ena föreslås följa Lv 1614 Kungsbackavägen och förbinda idrottsplatsen med Ubbhult samhälle, vilket är positivt. Den andra skall enligt förslaget sammankoppla Ubbhult med Hägnen genom skogsmark. Trafikverket ser farhågor i att det blir en enslig GC-väg som upplevs otrygg av trafikanterna. GC-vägen mellan Ubbhult och Hägnen bör löpa parallellt utmed Lv 1619 Flygsnäsvägen för att ansluta till Hägnen vid befintlig eller alternativt vid nytillkommen väganslutning. Ubbhults skola Söder om Lv 1614 ligger Ubbhults skola. Denna har tillkommit på platsen trots tidigare avrådan från dåvarande Vägverket. Kostnads- och ansvarsfördelningen för ombyggnader längs det allmänna vägnätet, så som GC-vägar, gångpassager och liknande kan behöva klarläggas i ett avtal mellan Trafikverket och Marks kommun. Planprogrammet innebär tre nya väganslutningar till Kungsbackavägen, varav två till områdena B1-B5 Torkelskogen och en till område B10 vid Lillhult i Oljanäs. Lämpliga lägen har bedömts av kommunens trafikingenjör och underlag för väganslutningarna för B1-B5 har skickats till Trafikverket för bedömning. Förslaget innebär att korsningen mitt i byn utformas som en mindre cirkulationsplats i enligt Trafikverkets anvisning för nya VGU (Vägar och Gators Utformning). Med anledning av natur- och kulturvärden i anslutning till korsningen vill kommunen även diskutera möjligheterna till en mindre utrymmeskrävande korsning under det fortsatta planarbetet. Angående synpunkterna om gång- och cykelväg till Hägnen respektive skolans placering, se bemötande av Länsstyrelsen. ANDRA MYNDIGHETER OCH SAMMANSLUTNINGAR: VÄSTTRAFIK AB Västtrafik är angelägen om att nya planprogram tillgodoser kollektivtrafikens behov på ett bra sätt. Västtrafik informerade om de två nya busslinjerna 381 och 382 (tidigare endast skolskjuts) som blev öppna för allmänheten ht 2011. Detta har krävt ett antal nya hållplatser och Västtrafik anger att både gamla och nya hållplatser bör förbättras för att bli mer tillgängliga och trafiksäkra. Informationen noteras SÄTILA PASTORAT Anders Reinholdsson, kyrkoherde Sätila pastorat lyfter behovet av att planera för att man på ett smidigt sätt ska kunna gå mellan Ubbhultsskolan och det nya kapellet. Skolan och kyrkan har under många år haft ett nära samarbete och en gångväg eller gång/cykelväg som ger möjlighet för barnen att gå säkert är mycket angeläget inför framtiden. 10

I planprogrammet föreslås en gång- och cykelväg söder om Kungsbackavägen vilket skulle skapa den önskade passagen mellan kapellet och skolan. Utformning och placering av gång- och cykelväg samt korsningen bestäms i samråd med Trafikverket. KUNGSBACKA KOMMUN Marks kommuns samrådsforslag visar på höga ambitioner för områdets framtida utveckling. I den fortsatta planeringen välkomnas en dialog eftersom Ubbhult samhälle är vidsträckt och till viss del ligger inom Kungsbacka kommun. Kommunstyrelsen anser att planförslagets hantering av avloppsvattnet innebär risk för skada på Östra Ingsjön och därmed även på Kungsbackaåns vattenområde. Kommunstyrelsen har i övrigt inget att erinra mot planförslaget och översänder yttrande från kommunstyrelsens förvaltning, daterat 2011-05-30, som kommunens yttrande över planprogrammet samt skrivelse från Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd. Särskilt möte har hållits med tjänstemän i Kungsbacka kommun om planprogrammet. Angående synpunkten om avloppsvattnet, se bemötande av Kungsbackaåns vattenvårdsförbund och vattenråd. KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND & VATTENRÅD Kungsbackaåns vattenvårdsförbund/vattenråd har genomfört recipientkontroll i avrinningsområdet under 28 år. Förbundet verkar för att uppnå en god vattenkvalitet i Kungsbackaåns avrinningsområde. Många av vattenförekomsterna i avrinningsområdet, nedströms Ingsjöarna är klassade till sämre än god status, flera av dem på grund av hög närsaltsbelastning. Vattenvårdsförbundet anser att anläggandet av pumpstationer för kommunalt avlopp ska förläggas till platser där risken för föroreningar är minimal. En pumpstation i strandkanten vid Östra Ingsjön äventyrar vattenkvaliteten genom ledningsbrott och bräddningar. Det bör så långt som möjligt undvikas att bräddat orenat avloppsvatten når recipienten Östra Ingsjön. Försiktighetsåtgärder bör inarbetas redan i detaljplaneskedet. En sjöledning mellan Flygsnäs och Hägnen via Östra Ingsjön kan få allvarliga konsekvenser vid eventuellt läckage. I planprogrammet bör ingå alternativa lokaliseringar för ledningsdragningen av det kommunala VA-nätet. Det är inte aktuellt med någon sjöledning till Flygsnäs. Utredningsområdet i Flygsnäs tas bort ur planprogrammet. Hägnens avlopp planeras att ledas till en pumpstation nära Östra Ingsjön. Pumpstationen kommer att prövas av Miljödomstolen och Länsstyrelsen efter ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Närmare information om pumpstationens utformning och dess säkerhetssystem kan ges av Teknik- och serviceförvaltningen när ansökningshandlingar för pumpstationen är framtagna. INGSJÖARNAS & OXSJÖNS FVO Fiskevårdsområdet ser allvarligt på förslaget på en avloppsledning i Östra Ingsjön samt en pumpstation i strandkanten vid Hägnen. Kungsbackaåns vattensystem är klassat som riksintresse och ett mycket stort arbete har lagts ner för att få lax och havsöring att stiga upp i ån, vilket har lyckats. Kungsbackaåns vattenråd har gjort en inventering av avrinningsområdet och det är bara de övre delarna från Hällesåker och uppåt som visar klass god status (grönt). Kommer denna avloppsanläggning i bruk finns det en mycket stor risk att de sänker klassen på hela Kungsbackaån. Vårt förslag är att ni anlägger en pumpstation för varje område och pumpar uppåt istället för att låta allt avlopp rinna ner till Ingsjön för att sedan pumpas tillbaka till Sätila. För övrigt anser vi att det behövs göra en fångstdamm vid varje pumpstation för att ta hand om eventuell bräddning. Vi är också mycket bekymrade över förslaget att koppla ihop Flygsnäs med Hägnen via en sjöledning vilket får stora konsekvenser vid ett eventuellt läckage. Fiskevårdsområdet har bedrivit ett aktivt arbete med att få sjöarna återställda till ursprungliga tillstånd med 11

först en stor kalkningsinsats 1983 och sedan bildandet av fiskevårdsområde som blev klart 1987. Fiskevårdsområdet är bekymrat över de förslag som har kommit fram map avloppsfrågan. Se bemötande av Kungsbackaåns vattenvårdsförbund och vattenråd. UBBHULTS BYALAG Ubbhults Byalag, tillsammans med många bybor, har varit engagerade i planprocessen för Ubbhult och Hägnen under 2010 och 2011. Vid kommunens informationsmöten 5 april och 10 maj i deltog ett 60-tal respektive 70-tal Ubbhultsbor. Byalagscaféet den 10 maj ägnade vi, tjugotalet deltagare, i huvudsak åt att diskutera och sammanfatta våra synpunkter om planprogrammet. Vi har också haft mycket information på vår hemsida www.ubbhult.nu. Denna inlaga har alla på Byalagets maillista fått möjlighet att läsa och ha synpunkter på. Arbetssättet med vardagslivskartläggning och medborgardialog i ett tidigt skede har varit väldigt uppskattat. Vi finner också att det föreslagna planprogrammet har varit lyhört för våra synpunkter. En reflektion, som delvis återges i planprogrammet, är att många av oss tycker att planprogrammets geografiska begränsning har varit en brist. Med tanke på att Ubbhult knappt finns med i några av kommunens tidigare översiktsplaner, skulle kanske ett första steg ha varit en fördjupad översiktsplan för Ubbhult, där hela Ubbhult är med. Det finns goda möjligheter till ny bebyggelse i alla väderstreck här. Viktigt är att även se på behov och möjligheter över kommungränsen och samarbeta med Kungsbacka och Härryda kommuner. Med ett vidgat perspektiv kunde vi förutom nybebyggelse fått med viktiga frågor såsom bredband och ridvägar, vilket vi saknar i planprogrammet. I planprogrammet resoneras det kring den ökande och allt snabbare trafiken, men även denna stora fråga för Ubbhultsborna, behöver diskuteras ur ett större geografiskt perspektiv än planprogrammets. Byalaget har med sitt stora engagemang varit en viktig part i planeringen. Genom de olika temamöten som Byalaget ordnat har Byalaget med bred förankring lyft de frågeställningar som är viktiga för byn; som tex behovet av lägenheter, svårigheten att få bygglov inom riksintresset, behovet av information om VA-planeringen mm. När kommunen antog den kommunomfattande vatten- och avloppsförsörjningsplanen hade inte arbetet med att ta fram en ny översiktsplan startat. Planprogrammets huvuduppdrag att föreslå lämpliga exploateringsområden är beroende av kommunens översiktliga VA-utbyggnad och det förklarar varför planområdets yta varit begränsad till området närmast Kråkered och Hägnen. Planprogramsarbetet respektive detaljprojektering av överföringsledningen till bland annat Hägnen har dock skilda tidplaner och planeringsförutsättningar varför en optimal samordning inte varit möjlig. Synpunkter forts. Planprogrammet har tagit hänsyn till våra önskemål om en spridd bebyggelse med skog mellan varje bebyggelsegrupp. En synpunkt som kommit upp vid ett flertal tillfällen är att då man vid detaljplaneskedet bestämmer sig för villatomter skall dessa ha ett visst minimum av kvadratmeter. Detta för att de inte i ett senare skede skall styckas av och området förtätas. I beskrivningarna av de olika delområdena anges lämplig typ av bebyggelse och tomtstorlek. Områdena närmast Kråkered lämpar sig för en tätare bebyggelse med en blandning av flerbostadshus i 2-3 våningar samt radhus. Andra områden lämpar sig för småhusbebyggelse på större tomter. Om det bedöms som nödvändigt kan minsta tomtstorlek på tomt regleras i detaljplan. Tomterna placeras i grupper med naturmark emellan. Synpunkter forts. Säkra gång och cykelvägar är eftertraktat. Efter diskussion om olika för och nackdelar är vi eniga om att de föreslagna cykel- och gångvägarna är bra placerade, med ett viktigt tillägg. Det är viktigt att i det här skedet även knyta ihop Flygsnäs med en gång och cykelväg genom att göra i ordning gamla kyrkvägen från Flygsnäs och förbinda denna med gång och cykelvägen från Hägnen. På sikt har vi starka önskemål om fler gång och cykelvägar. Viktigast är 12

längs med den trånga och vackra Lindomevägen från förslagsvis Jäxviken till länsväg 156. Längs med drumlinen finns samma önskemål med trygg gång och cykelväg från Hällingsjö till Ubbhults såg. Detta med tanke på den ökande trafikmängden som blir både större och snabbare för var dag. Gång- och cykelvägar (GCM) är viktiga men kostsamma investeringar. Kommunens budget för utbyggnad av gång- och cykelvägar är begränsad och prioriteras utifrån en Gång- och cykelvägsplan i vilken behoven i kommunens samtliga orter bedöms. Ur pendlingsperspektiv är det naturligtvis önskvärt att hela sträckan från Ubbhult till Hällingsjö byggs ut för GCM på sikt. De gång- och cykelvägar som föreslås i planprogrammet syftar till att underlätta för de kortare gång- och cykelresorna inom byn. I planprogrammet föreslås gång- och cykelväg utmed Kungsbackavägen 2,8 km samt till Hägnen via befintlig väg/stigstråk från Oljanäs. På sikt bör planerad cykelväg utmed Kungsbackavägen förlängas till Nordhult och vidare hela vägen till Hällingsjö. Önskemål om gång- och cykelväg till Flygsnäs har framkommit från flera. Sträckan är 1,6 km lång och det är inte tillräckligt många boende i Flygsnäs för att motivera en kommunal gång- och cykelväg här. Området vid Flygsnäs och Kvarndammen har pekats ut som ett viktigt rekreationsområde i vardagslivskartläggningen. Den gamla kyrkvägen finns med på kartan från 1890 och har en historisk betydelse. Vid platsbesök var tyvärr den norra delen av sträckan nyligen sönderkörd av skogsmaskiner och mycket svåranvänd. Den södra delen av sträckan är sönderkörd sen långt tillbaka och i mittremsan växer nu träd. Att återställa/iordningställa stråket kräver omfattande arbete. Det vore positivt om vägen skulle få nytt liv, förslagsvis som ett rekreationsstråk, och även fungera för cykling under sommarhalvåret. Stråket märks ut som ett möjligt rekreationsstråk i planprogrammet för att uppmärksamma dess potential. På samma sätt pekas stigen mellan Kråkered/Furåsen och Sjödal ut som ett möjligt rekreationsstråk, enligt önskemål om gång- och cykelväg i vardagslivskartläggningen. Även detta stråk utgör den gamla kyrkvägen och finns med på kartan från 1890. Idag är det en vacker och välanvänd stig som med enkla åtgärder skulle kunna grusas upp och förbättras. Föreslagna rekreationsstråk berör flera markägare. Ett genomförande förutsätter att överenskommelse träffas med markägarna. Synpunkter forts. I planprogrammet presenteras olika alternativ för skolan. Vi vill poängtera att vill man att Ubbhult skall vara en levande landsbygd och till och med expandera varligt, vilket vi vill, så är fungerande barnomsorg och skola i Ubbhult en grundbult. Vi hoppas att vi denna gång kan få en långsiktig helhetslösning i fortsatt dialog med oss. Ett ständigt återkommande önskemål i Ubbhult är att det behövs fler lägenheter. Små och stora, både till yngre såväl som åt våra äldre. I ett första steg finns det behov av någon form av trygghetsboende (på sikt äldreboende) som kan vara integrerat med skolverksamheten. Detta skulle både ha ekonomiska, men framförallt sociala fördelar. I samband med detta skulle vi även vilja se ett samarbete där skolan och framförallt matsalen även kan användas av andra Ubbhultsbor. En matsal öppen för både pensionärer och personal från arbetsplatserna i Ubbhult. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv utgör skolan den basservice som kan motivera en hållbar utbyggnad av orten men inte minst en förutsättning för Ubbhults attraktivitet och möjlighet att locka nya invånare. Planprogrammet innebär att skolan och förskolan utökas och samlokaliseras på en sida om Kungsbackavägen. Skoltomten behöver utvidgas. I etapp ett föreslås nybyggnation av skola F-3 med kök och matsal. I etapp två föreslås nybyggnation av förskolan med plats för fyra avdelningar. I planprogrammet poängteras möjligheten att beakta att integrera andra funktioner i planeringen av den nya skolan för att ta tillvara tillfället att vidga skolans betydelse som mötesplats. Lämpliga områden för flerbostadshus med lägenheter pekas ut nära Kråkered centrum. Det finns idag inga planer på att bygga kommunalt äldreboende i Ubbhult. Synpunkter forts. I planprogrammet föreslås B5 bli ett område med 10-15 bostäder med hästhållning. Området är bra till bebyggelse men vi ställer oss undrande till att röja skog för hästhållning. Vi finner det mera logiskt och önskvärt att hästhållning etableras på alla de små befintliga gårdar 13

som redan finns i Ubbhult istället för att det planteras granskog där. Dessutom ligger område B5 intill öppna vattendrag som rinner ner till Hägnens friskvattenintag vilket gör det mindre lämpligt för intensiv hästhållning. Däremot är det viktigt att diskutera och planera ridvägar för att undvika konflikter och faror. Det finns många hästgårdar i Ubbhult och fler lär det bli. Inom planområdet ligger det minst två hästgårdar. Strax norr om Hägnen har vi ett ridhus samt i Hultet har vi också en större ridanläggning. Kopplingen till hästhållning i område B5 (tidigare beteckning) syftade till att gynna användningen av betesmarker med hänsyn till att området ligger inom riksintresse för naturvård och att det är viktigt att bevara och utveckla det öppna landskapet och den lantliga prägeln. Då den föreslagna bebyggelsegruppen helt ligger på skogsmark och inte innebär att någon öppen mark tas i anspråk är det rimligt att kravet på att bostäderna ska ha koppling till hästhållning tas bort enligt synpunkten. Hästgårdar och annan djurhållning är generellt positivt för att bibehålla det äldre öppna kulturlandskapet. Möjligheten att anordna ridvägar som här föreslås, är också positivt för Ubbhult, förutsatt att de kan anläggas utan konflikt med andra intressen. Hästens betydelse för rekreation har ökat under senare år och det finns många exempel på nya ridstigar och ridleder runt om i Sverige. Planering av ridstigar innebär ett omfattande arbete med att söka bidrag och med markförhandlingar. Kommunen är positiv till att medverka som part och rekommenderar att det bildas en lokalt förankrad Hästgårdsförening som kan driva frågan. Synpunkter forts. Sist men inte minst vill vi påminna att vi fortfarande när en dröm om att förr eller senare återigen få en träffpunkt i form av affär, café eller liknande. Det är inte säkert att en sådan verksamhet passar in eller får plats inom planprogrammets område V I. Vi vill att planprogrammet utformas så att det inte sätter hinder för en eventuell framtida handelsetablering. Med hopp om fortsatt god dialog! I planprogrammet pekas två strategiska tomter ut för centrum/serviceändamål, dels området mellan kapellet och skolan och dels förskoletomten, (när förskolan flyttat härifrån). I planprogrammet poängteras att mindre verksamheter kan lokaliseras i utpekade områden för bostäder. En blandning av boende och icke störande servicefunktioner är en kvalité som bör eftersträvas på såväl centrumtomterna som i bostadsområdena. Se vidare i avsnittet Riktlinjer för bostäder, verksamheter m fl. KOMMUNALA NÄMNDER: BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiv till planprogrammet. Vad gäller framtida utbyggnad av förskole- och skollokaler krävs ytterligare utredningsunderlag utifrån i vilken takt utbyggnad av samhället kommer att ske och med beaktande av ett effektivt lokalutnyttjande i området. Utifrån uppgifter från Barn- och utbildningsförvaltningen och Teknik- och serviceförvaltningen Lokalförsörjning finns kapacitet för fler barn i nuvarande förskola men inte i skolan. Föreslagen samlokaliserad förskola och skola i planprogrammet kan därför byggas ut i två etapper med ny skola i etapp 1 och tillbyggd förskola i etapp 2. Planprogrammet möjliggör ca 150 nya bostäder. Utbyggnadstakten styrs av efterfrågan men antas ske under 20-30 år. Denna tidsperiod har delats in i tre etapper och utbyggnadstakten för dessa antas vara 35, 50 respektive 65 nya bostäder i respektive etapp, vilket utgår ifrån att utbyggnadstakten ökar efter hand som Landvetter Airport City utvecklas och Götalandsbanan är klar (2030). 14

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra mot förslaget till planprogram. I kommande planering av området måste hänsyn tas till behoven av samlingslokaler och lokaler för utövande av idrottsaktiviteter. Det är viktigt att värdet av rekreationsmöjligheter, som belyses i planen, fortsatt beaktas i planprocessen. Behovet av en gymnastiksal vid skolan påtalas i planprogrammet men har inte räknats med i kalkylen över kostnaderna för planprogrammets genomförande. Planprogrammet medför stora investeringar för kommunen. De investeringar som prioriteras är; en samlokaliserad skola och förskola samt gång- och cykelvägar. Behovet av samlingslokal är lämpligt att undersöka i samband med planeringen av skolan. Byalaget har framfört många bra idéer som kan vidga skolans betydelse som mötesplats. Områden för rekreation, viktiga stigar och mötesplatser har pekats ut i vardagslivskartläggningen. Inga rekreationsområden berörs av ny bebyggelse. Den rekreationsfråga som främst lyfts av boende i samrådet är behovet av ridstigar. Frågan är väsentlig då det är tätt mellan hästgårdarna i Ubbhult. Planering av ridstigar ryms inte inom uppdraget för planprogramet men möjligheten och betydelsen av frågan lyfts. I planprogrammet pekas två möjliga rekreationsstråk ut. Flera har påtalat behov av gång- och cykelvägar i dessa stigstråk under samrådet. Stråken har inte prioriterats som kommunala gång- och cykelvägar men det vore värdefullt för Ubbhult om dessa, efter överenskommelse med markägarna, kunde iordningställas som rekreationsstråk. Det skulle möjliggöra cykling sommartid t ex till badplatsen i Stora Öresjön och bättre knyta ihop Kråkered med rekreationsområdet vid kvarndammen i Flygsnäs, via den gamla kyrkvägen. TEKNIK- OCH SERVICENÄMNDEN (TSN) TSN har inga invändningar mot planprogrammet. Utbyggnaden av allmän platsmark och de ökade drifts- och underhållskostnaderna detta medför, kräver utökad ram för teknik- och servicenämndens verksamhet. Avseende VA-lösning kan TSN yttra sig först då förslag på sådan samt markanvisningsavtal föreligger. TSN påtalar för plan- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen att utbyggnaden kommer att kräva betydande resurser. Föreliggande material tyder på att Ubbhult-Hägnen utvecklas till ett samhälle av Horreds storlek. Denna utveckling kommer att kräva betydande resurser såväl investeringar som driftkostnader, extern och intern infrastruktur, allmänna platser, allmänna byggnader och kommunal verksamhet. Det är knappast möjligt att beräkna investeringen och driftkostnaderna från föreliggande material. Den föreslagna utbyggnaden kommer att generera ökade skatteintäkter för kommunen. I planprogrammet möjliggörs ca 150 nya bostäder vilket genererar ca 350 nya invånare i Ubbhult. Utbyggnadstiden för utpekade områden antas vara 20-30 år. Denna tidsperiod har delats in i tre etapper utefter hur utbyggnadstakten antas ske; 35, 50 respektive 65 nya bostäder i etapp 1-3. Efterfrågan förväntas öka på sikt. I planprogrammet redovisas investeringskostnader för skola och barnomsorg samt nya gång- och cykelvägar utifrån uppgifter från Teknik- och serviceförvaltningen. Investeringarna ligger i etapp ett och två. Planprogrammet föranleder även kostnader för drift av nya lokalgator och annan allmän plats i nya områden. 15

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Plan- och byggnadsnämnden anser att planförslaget bör innehålla en planering för att utveckla Ubbhult med en centrumbildning där nödvändig lokal service och verksamhet kan placeras och där infrastrukturen anpassas för de förutsättningar som den framtida utbyggnaden innebär. Det finns två möjliga strategiska tomter som kan utgöra en centrumtomt med torg/park i kombination med service, handel och bostäder. Båda tomterna pekas ut som lämpliga centrumtomter i planprogramet. Det är dels område C1 mellan kapellet och skolan och dels område C2 efter flytt av förskolan. MILJÖNÄMNDEN Djurhållning/hästnära boende Inom planområdet finns flera djur- och hästgårdar. Boverket rekommenderar generellt 500 meter mellan djurhållning och nybyggnationer (Boverkets allmänna råd "Bättre plats för arbete" 1995:5). Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC) rekommenderar ett skyddsavstånd på minst 200 meter mellan bostad och hästhållning, detta oavsett om det gäller hästnära boende eller inte. Miljönämnden beslutade 2005 om riktlinjer för hästhållning och bygglovsprövning. I denna finns information om generella riktlinjer för skyddsavstånd mellan bland annat hästgårdar av olika storlek och nybyggnation av bostäder. När det gäller det föreslagna hästnära boendet anger VMC vidare att det är viktigt att veta om, att nära kontakt med hästar kan göra att man utvecklar allergi. Eftersom allergi kan uppkomma i efterhand är det viktigt att man redan vid planeringen av ett område, tänker på att exempelvis tomtmark inte gränsar till hagar eller ridvägar. I detaljplaneskedet kan fler förebyggande åtgärder bli aktuella, såsom att duschar på ridanläggningen finns, att man efteråt kan gå ut utan att gå genom hästavdelningen och att ventilation och dörrar på stallbyggnaderna inte vetter mot bostäderna. Åtgärderna ska övervägas, även när det gäller ett "hästnära boende". En enskild bedömning om kortare skyddsavstånd kan göras efter en miljömedicinsk utredning. I en sådan tas hänsyn till antalet djur, gödsel- och foderhantering, vindriktning, topografi eventuell avskärmande vegetation m.m. Miljönämnden ser positivt på att man i planprogrammet anger att miljömedicinska utredningar kan komma att behövas vid detaljplaneläggningen. Se bemötande av Länsstyrelsen Radon Enligt "Översiktlig inventering av markradon 1990:1" är området "Ubbhult" (mot Kråkered) klassat som "normal - eventuell högradonmark". Vid denna inventering gjordes endast en mätning i Ubbhult. För att få en bättre bild av hur markradonhalten ser ut i området rekommenderar miljönämnden en utökad markradonundersökning. Efter radonundersökningen kan man anpassa byggnadsutförandet för nybyggnation efter undersökningens resultat. Planförslaget anger också att fortsatta studier kring radon ska ske. Planprogrammet förtydligas med information om att radonhalten behöver undersökas vid planläggning. Trafik De boende i området är positiva till en exploatering i området. En exploatering kommer innebära ett ökat buller från trafiken till och igenom området. Det går tre vägar genom planprogramområdet. De är Kungsbackavägen, Lindomevägen och Flygsnäsvägen. Vägarna har en trafikbelastning som motsvarar mindre än 1/4 av väg 156. Trots det upplevs vägtrafiken som ett problem av de boende, enligt planförslaget. Detta beror till största delen av att fordon kör med för hög hastighet och att det saknas säkra övergångar. Hastighetsbegränsningarna är 70 km/h genom planprogramområdet. Undantag är Flygsnäs, Hägnen och genom Kråkered, där hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Vid skolan gäller 30 km/h. I planprogrammet föreslås en karaktärsförändring av gatumiljön i de centrala delarna av sam- 16

hället. Detta håller miljönämnden med om. Miljönämnden samstämmer även med sänkta hastigheter i närheten av bebyggelse. Sänkta hastigheter innebär ett minskat buller för de boende. Utvecklingen av vägarna kommer att behöva utredas närmare, vilket det redan står i planprogrammet. Noteras Miljöstörande verksamhet Hällingsjö Hus och Byggvaror AB (Kråkered 1:9) ligger inom planområdet. Enligt Boverkets allmänna råd "Bättre plats för arbete" 1995:5, gäller ett skyddsavstånd på minst 400 m till sågverksverksamhet. Miljönämnden vill göra plan- och byggnadsnämnden uppmärksam på att bygg- och miljökontorets miljöenhet har tagit emot klagomål från boende i närheten av verksamheten, när det gäller buller. Bullerfrågan kring industrin är viktig att utreda i plansammanhang. Att verksamheten själv får yttra sig över planprogram och detaljplaner anser miljönämnden också är viktigt. Riktvärdena för externt industribuller vid bostäder (Externtindustribuller, allmänna råd, SNV RR 1978:5 rev. 1983) gäller. Miljönämnden vill också påpeka att närheten till brukad jordbruksmark kan leda till bullerstörningar i form av traktorkörning etc, men anser samtidigt att de som bosätter sig i eller i närheten av jordbrukslandskapet får ha visst överseende med dessa olägenheter. Hällingsjö hus (Kråkered 1:9) och hela dåvarande byn är detaljplanelagt 1990 i samband med att nya bostäder planerades mitt i byn. Detaljplanen ger rätt att nyttja fastigheten till småindustri. Detaljplanen anger vidare att verksamheten inte får vara störande för omgivningen. Hällingsjö hus är en husfabrik som tillverkar monteringsfärdiga trähus och avser att fortsätta sin verksamhet i nuvarande omfattning. Enligt uppgift från verksamheten är det truckar och spikpistoler (när dörrarna står öppna på sommaren) som orsakar buller. Verksamheten har 8-12 tunga transporter per vecka. Att Hällingsjöhus är planlagt för icke störande småindustri innebär att verksamheten redan idag har krav på sig att klara gällande riktvärden för externt industribuller vid bostäder. Klagomål har utretts som visar att så också är fallet. Fem bostadsfastigheter ligger idag mycket nära eller angränsar till Hällingsjö hus. Planprogrammet innebär att ny bebyggelse planeras i anslutning till befintlig bebyggelse, dock ej närmare än redan befintlig bostadsbebyggelse; Några enstaka tomter 70-150 meter från Hällingsjö hus och närmsta större bebyggelsegrupp ca 200 meter ifrån. Dessa nya bostäder kommer inte leda till högre krav på verksamheten än de som ställs redan idag. Buller Swedavia AB planerar att under 2012 ansöka om utökat tillstånd hos miljödomstolen, för fler flygrörelser runt Landvetter flygplats. På samrådet med Swedavia, på Marks kommun 14 april 2010, visades bilder och kartor som föreslår eventuella flygvägar, som skulle kunna påverka planområdet. Detta och det eventuellt utökade antalet flygrörelser behöver bevakas. Miljönämnden har yttrat sig 2014 om Swedavias ansökan om tillstånd för att utöka antalet flygrörelser. Ubbhult berörs inte av några restriktioner på grund av flygbuller. Naturvård Ubbhult ligger på en drumlin som har höga landskapsmässiga natur- och geologivärden, Naturen som berörs av planförslaget är till största delen produktionsskog med i huvudsak gran. Undervegetationen i de områden aktuella för planerad utbyggnad är överlag svagt utvecklad. Skogsmarken innefattar en del bäckar och våtmarker med höga naturvärden. I planförslaget berörs dock inte några våtmarker av planerad utbyggnad. Generellt är det fråga om skog utan särskilt höga naturvärden. Hänsyn till hydrologin bör tas. I övrigt finns det stenmurar längs åkerkanter och i skogen som bör bevaras. Stenmurar i anslutning till jordbruksmark kan vara biotopskyddade. Noteras 17

Avlopp Miljönämnden ser positivt på att kommunal anslutning av vatten och avlopp planeras till området. Möjlighet bör finnas för befintliga och tillkommande hus av "spridd bebyggelse karaktär" att ansluta sig till den kommande VA-ledningen. Restriktivitet bör råda för att tillåta ny bebyggelse som inte kan anslutas till den kommande VA-ledningen. Nya utpekade områden förutsätts anslutas till kommunalt VA. I planprogrammet har inte utretts närmare hur de lokala VA-näten ska dras till kopplingsbrunnen i Kråkered. Område B10-B12 ligger långt ifrån kopplingsbrunnen, dessa områden behöver utredas särskilt hur anslutning till VA kan ske. Utanför utpekade områden anger planprogrammet att nya tomter ska prövas med stor restriktivitet och att lämpliga lägen bland andra aspekter är där anslutning kan ske till kommunalt vatten och avlopp. FASTIGHETSÄGARE OCH BOENDE I UBBHULT OCH HÄGNEN Härkila 2:17 och Ryda 1:39, Kjell och Ingela Lennartsson Vill påminna om den ansökan till detaljplan som lämnades in 2005. Önskar starta en nybyggnation av hyresfastigheter samt en avstyckning och försäljning av villatomter på området öster om skolan i Ubbhult. Önskar även avstycka och sälja tomter på två avdelningar väster om byggnationen i Ubbhult. Område C1 och B1 söder om skolan och kapellet ligger kvar i planprogrammet. Områdena är lämpliga för en centrumtomt och för en tät bostadsbebyggelse med småskaliga flerbostadshus och radhus. Ett nytt område sydost om skolan B2 läggs in i planprogrammet enligt synpunkten. Även detta område ligger nära Kråkered centrum och är lämpligt med en tätare bebyggelse alternativt villatomter. Källäng 2:3 och 2:1, Lena och Lars Petersson Föreslagen vägsträckning från Kungsbackavägen 1614 till område B7 och B6 vid Källäng 2:3 och 2:1 är olämplig på grund av; på ena sidan om stenmuren löper hagmark som används och det är endast 8 m mellan stallbyggnaden och stenmuren samt att fastighetens vattenbrunn är belägen där. Att lägga en väg på andra sidan om muren skulle förstöra befintlig odlingsmark och det kulturella värdet på drumlinens odlingslandskap. För att särskilt visa på det historiska och kulturella värdet av att bevara drumlinens odlingslandskap och dess stenmurar skickar vi med en berättelse från förr som vår faster har skrivit (bilaga 1). Istället föreslår vi fler tillfartsvägar från väg 1619 Flygsnäsvägen till B7 samt förlänga detta bebyggelseområde nedåt Hägnen v g se kladden (bilaga 2) utefter VA-ledningens sträckning. Flygsnäsvägen behöver en rejäl upprustning hela vägen ner till sjön då den nya bebyggelsen ytterligare belastar en redan idag mycket trafikerad väg. De historiska och kulturella värden som tas upp i yttrandet är viktiga att ta hänsyn till. Tidigare förslag på tillfart till B9 (tidigare B7) föreslås istället från Flygsnäsvägen via Anne Majas väg. Område B9 (tidigare B7) utökas norrut enligt synpunkten. Del av området är dock inte lämpligt för byggnation. En geoteknisk undersökning visar att det finns mycket torv i marken. Markförhållandena behöver således särskilt beaktas vid detaljplanering. Delar av den intressanta berättelsen om gården Källängs historia finns att läsa i kapitlet Ubbhults historia och kulturmiljö. Angående synpunkten om upprustning och bebyggelse utmed Flygsnäsvägen, se bemötande av Länsstyrelsen. 18

Hulta 2:5 och 2:9, Andreas Karlsson Markägaren bekräftar att han är intresserad av att exploatera sin mark i planprogrammet och även kan släppa till större område om intresse finns. Område B6 tas bort i planen eftersom det inte hänger ihop med bebyggelsestukturen på drumlinen och eftersom väganslutning är svårt att lösa. Plats för 2-3 tomter pekas istället ut invid befintlig bostadtomt Skogsgläntan B12. Sätila-Hulta 1:15, Eva Axelsson Markägaren vill att område B1 och B2 utgår i planprogrammet. Är endast intresserad av en tomt och söker förhandsbesked. Område B1 och B2 (beteckningar 2011) är borttaget ur planprogrammet. Sätila-Hägnen 3:1, Lars Boström Markägaren önskar att område B3 tas bort ur planprogrammet., men vill behålla marken där badplatsen ligger. Område B3 (beteckning 2011) är bortgaget ur planprogrammet. Marken vid badplatsen är planlagd som allmän plats - natur. Som markägare till allmän plats finns rätt att begära att markens löses in av detaljplanens huvudman för allmän plats, Hägnens vägförening. Likaså har detaljplanens huvudman rätt att begära att få lösa in marken och fastighetsägare har i sådana fall skyldighet att överlåta marken. Härkila 3:3, Nicklas Alderhell Område B5, redovisas som bostäder med hästhållning, 10-15 bostäder tillsammans med ekonomibyggnader och andra ytor för djurhållning. Eventuell exploatering försvåras med denna begränsning. Detta bör ändras så att området kan bebyggas utan krav på ekonomibyggnader, hästhållning mm finns kopplat mot framtida byggnation. Kopplingen till hästhållning syftade till att gynna användningen av betesmarker med hänsyn till att området ligger inom riksintresse för naturvård och att det är viktigt att bevara och utveckla det öppna landskapet och den lantliga prägeln. Då den föreslagna bebyggelsegruppen helt ligger på skogsmark och inte innebär att någon öppen mark tas i anspråk är det rimligt att kravet på att bostäderna ska ha koppling till hästhållning tas bort enligt synpunkten. Byggnation av området kan endast realiseras ifall VA kan ordas på ett godtagbart sätt. Hur de lokala VAnäten ska dras bestäms inte i planprogrammet. Området ligger långt ifrån en kopplingspunkt till överföringsledningen. En tänktbar lösning är att anslutning sker ner mot Hägnens lokala VA-nät. Andra tänkbara lösningar är att avloppet ansluts till föreslaget utbyggnadsområde söder om Kungsbackavägen eller att ledning dras utmed Kungsbackavägen i samband med att gång och cykelväg byggs här. En positiv effekt av byggnation på platsen är att VA-anslutning därmed möjliggörs för flera befintliga hushåll i Oljanäs. Kråkered 1:5 i Flygsnäs, Mona J Johansson Det är viktigt med säkra o bra gång- och cykelvägar till och från centrum och vidare till allmänna kommunikationer(t ex. Bussar vid 156), det räcker inte bara med delar av centrum som i förslaget. Man skulle t ex kunna iordningställa den gamla gångvägen från Kvarnåsen Flygsnäs och till Ubbhult centrum och från centrum ner till Hällingsjö så att både gammal som ung kan ta sig säkert till skola, respektive allmänna kommunikationsmedel, detta kan ju även leda till miljövinster om fler kan nyttja allmänna kommunikationer. En säker gång- och cykelväg mellan Hällesåker och Hällingsjö skulle också vara av stort värde för oss landsortsbor, av samma syfte som ovan. Jag bor själv i ett "utredningsområde", jag vill inte att avlopp- och vattenledningar skall läggas i 19

sjön, tänk om det blir läckage, vi ska väl inte ta sådana miljörisker (äckligt dessutom). Jag är ägare till fastigheten Kråkered 1:5 och även där har man planerat att planlägga delar av min fastighet (i ett av utredningsområdena), detta är ej av intresse för min del, då jag valt att bo på en skogs- och jordbruksfastighet, ev vill mina barn bo där senare också. Min granne på fastigheten Kråkered 1:6 är ej heller intresserad av att hans mark blir planlagt område. Gång- och cykelvägar (GCM) är kostsamma investeringar. Kommunens budget för utbyggnad av gång- och cykelvägar är begränsad och prioriteras utifrån en Gång- och cykelvägsplan som bedömer behoven i kommunens samtliga orter. Ur pendlingsperspektiv är det naturligtvis önskvärt att hela sträckan från Ubbhult till Hällingsjö byggs ut för GCM på sikt. De gång- och cykelvägar som föreslås i planprogrammet syftar till att underlätta för de kortare gång- och cykelresorna inom byn. Utredningsområdet vid Flygsnäs tas bort ur planprogrammet. Kommunen har inte för avsikt och ansluta området till kommunalt vatten och avlopp och området är därmed inte lämpligt att utveckla med fler bostäder. Det är en god idé att ta tillvarata stigen mellan Flygsnäs och Ubbhult för en gång- och cykelväg. Detta önskemål har framkommit från flera. Det är dock inte tillräckligt många boende i Flygsnäs för att motivera en investering i en riktig gång- och cykelväg hit. Se vidare bemötande av Byalaget. Kråkered 1:3, Flygsnäs Björkebo, Ann-Jeanette Gustafsson Anser att den gamla Körkevägen mellan Flygsnäs och Kråkered skall rustas upp och göras i ordning för gång- och cykeltrafik. Den går mellan Kvarnåsen och Getamossen. Se bemötande ovan och Byalaget. Tomten 3:9, Helen Arneving och Christian Tingelholm I planförslaget finns det förslag på att göra en cykelväg från Stjernboden in till Ubbhult. Denna cykelväg innebär en breddning av vägen på höger sida (i färdriktning mot Ubbhult). Denna breddning skulle innebära att vägen skulle ta en stor del av vår tomt på framsidan av vårt hus och en ev cykelväg skulle gå direkt utanför vår entréingång, köksfönster och vardagsrumsfönster. Vidare skulle denna cykelväg ligga "kant i kant" med vår carport och lada. Att lägga cykelvägen på höger sida av befintlig väg kan inte bli aktuellt då den kommer för nära vårt hus och skulle försämra både värdet på huset och vår livskvalitet. Under mötet tisdagen den 12 april i Ubbhults IF:s klubbstuga pratades det mycket från Marks kommuns sida om att denna utbyggnad av Ubbhult ska värna om de öppna landskapen och främja smågårdarna och hästhållningen. Kommunen planerar även att bygga flera nya "hästnära boende". Detta kommer att innebära en markant ökning av hästar i Ubbhult. I dagsläget finns det inga ridvägar för de hästar som finns i Ubbhult. Ryttare och häst är ofta förpassade till landsvägen där det är frekvent trafik av bussar, lastbilar och personbilar. De grusvägar som hade fungerat bra som ridvägar är stängda med en "ridning förbjuden" skylt även om ingen bor på vägen eller att det är frekvent trafik på den. Detta gör att inga direkta ridvägar finns idag. (Vilket kan ifrågasättas då jag har för mig att kommunen är ansvarig för dessa skyltar. Kan man sätta upp en skylt på allmän väg utan ert tillstånd?) När frågan togs upp under mötet så framhölls det att det kommer att byggas "grus"cykelvägar som även skulle kunna fungera för hästar. I praktiken fungerar inte detta då en blandning av skolbarn med vimpelcyklar och stora hästar inte går att kombinera. Jag tror inte att någon småbarnsförälder skulle vilja att det kom 5 hästar i trav eller galopp på samma grusväg som deras barn cyklar till skolan på. Om man ska värna om hästar och även planerar för att möjliggöra för fler hästgårdar MÅSTE det till bättre ridvägar där ryttare och häst kan vara utan att det stör eller innebär en risk för de övriga invånarna eller hästarna. Alla hästar kan inte bara skritta fram och tillbaka på en mer och mer trafikerad landsväg. Det har pratats mycket om kollektivtrafiken under de möten som har hållits mellan Ubbhults invånare och kommunen. Både Christian och jag dagspendlar in till Göteborg och välkomnar såklart mer frekventa bussar, både 300 och 330 bussarna med anslutning av 740-bussen. I famil- 20