Samrådsunderlag Markkabelförläggning och vattenverksamhet Beckomberga-Bredäng 9 januari 2015

Samrådsunderlag Markkabelförläggning och vattenverksamhet Beckomberga-Bredäng 9 januari 2015

Projektorganisation Fortum Distribution AB 115 77 Stockholm Fortum Projektledare Claes Forssman Telefon: 08-671 71 03 claes.forssman@fortum.com Delprojektledare, mark och tillstånd Olof Graner Telefon: 070-787 00 73 olof.graner@vesterlins.se Biträdande uppdragsledare vattenverksamhet Jonas Sahlin Telefon:010-722 88 09 jonas.sahlin@wspgroup.com WSP Uppdragsledare MKB Maria Dahleman Telefon:010-722 81 32 maria.dahleman@wspgroup.se Tekniskt underlag Ulf Fransson Handläggare Ulf Fransson Helge Hedenäs Jonas Sahlin Vad är syftet med detta dokument? Stockholm växer. Om fyrtio år beräknas folkmängden ha ökat med cirka 30 procent. Det innebär drygt 2,5 miljoner människor som ska ta sig till och från jobb och skolor, promenera genom upplysta parker, värma upp sina hem, gå på bio, surfa på datorn med mera. Med en växande befolkning, växer också behovet av el. För att stockholmarnas vardag ska fungera även om tio, femtio och hundra år börjar vi bygga framtidens elnät redan nu. Tillsammans med Vattenfall och Svenska Kraftnät driver Fortum Distribution projektet Stockholm Ström. Ett av de planerade delprojekten är att byta ut den luftledning som idag går mellan Beckomberga och Bredäng mot kabel i marken och vattnet. Ny mark- och sjökabel ska gå mellan stationen Beckomberga och en ny terminalplats på Kärsön. Från terminalplatsen på Kärsön och fram till Mälarhöjdsbadet planeras den befintliga luftledningen att vara kvar. På Bredängsidan kommer det också att byggas en ny terminal platslösning i anslutning till luftledningen. Från ny terminalplatslösning förläggs markkabel fram till stamstation Bredäng. Detta dokument är en del av den samrådsprocess som måste hållas innan en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Samrådshandlingen avser att ge en översiktlig bild av lokalisering, omfattning och ut formning samt en sammanfattning av projektets miljöpåverkan. Syftet med samrådsunderlaget är att i ett tidigt skede utreda alternativ där markkabelförläggning samt sjökabelförläggning bedöms tekniskt och framkomligt genomförbart inför en ny koncessions- och miljödoms ansökan. Samrådssynpunkterna till samrådsunderlaget kommer att bemötas i en samrådsredogörelse och beaktas i fortsatt planering av v erksamheten. 1

Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund och syfte med Stockholms Ström 4 1.2 Bakgrund aktuellt projekt 4 1.3 Syfte och avgränsning aktuellt projekt 4 1.4 Presentation av ledningsägare 4 1.5 Ansökningsprocessen 5 2 Lagrum och tillstånd 6 2.1 Gällande tillstånd 6 2.2 Planförhållanden 6 3 Teknik 7 3.1 Markkabel 7 3.1.1 Markkabelförband, teknik och förläggning 7 3.1.2 Tekniska förutsättningar vid anläggning 7 3.2 Sjökabel 8 3.2.1 Skarv mellan sjö- och markkabel 8 3.3 Luftledning 9 3.4 Terminalplats 9 3.5 Magnetfält 10 4 Generella förutsättningar för utredda alternativ 10 4.1 Förutsättningar 10 4.1.1 Bebyggelse och boendemiljö 10 4.1.2 Grönstruktur 11 4.1.3 Områdesskydd 12 4.1.4 Kulturmiljö och rekreation 12 4.1.5 Marktekniska förutsättningar 13 4.1.6 Infrastruktur och naturresurser 14 4.1.7 Vattenmiljö 14 5 Utredda alternativ 16 5.1 Delområde 1 - Alternativ Beckombergaområdet- Markkabel 16 5.1.1 Alternativ A1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-(Kärsön) 16 5.1.2 Alternativ A2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-(Kärsön) 16 5.1.3 Alternativ B: Råckstavägen-Kanaans väg-(kärsön) 17 5.1.4 Alternativ C: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-(Kärsön) 18 5.2 Delområde 1 Beckombergaområdet- Sjökabel 18 5.2.1 Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ B 19 5.2.2 Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ A2 20 5.2.3 Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ A1 och C 20 5.3 Delområde 2 - Ekerö Terminalplats samt luftledning 21 5.3.1 Alternativ enligt bilaga 2: Anslutning sjökabel/terminalplats/befintlig luftledning 21 5.4 Delområde 3 Alternativ Bredängsområdet 21 5.4.1 Alternativ H: Ålgrytevägen-Björksätravägen 21 5.4.2 Alternativ I1: Mälarhöjdsbadet-St. Sällskapets väg-bredängs allé 22 5.4.3 Alternativ I2: Ålgrytevägen-St. Sällskapet väg-bredängs allé 23 5.5 Nollalternativ 24 6 Miljömål 24 7 Miljökvalitetsnormer och hänsynsregler 24 7.1 Miljökvalitetsnormer 24 7.2 Hänsynsregler 25 2

8 Förutsedd miljöpåverkan 26 8.1 Delområde 1 Markkabel Beckombergaområdet 26 8.2 Delområde 1 Sjökabel Beckombergaområdet 27 8.3 Delområde 2 Ekerö terminalplats samt luftledning 28 8.4 Delområde 3 - Bredäng 29 9 Avförda alternativ 30 9.1 Avförda alternativ delområde 1 Beckomberga 30 9.1.1 Alternativ D: Råckstavägen-Cederströmsvägen-Grimsta NR-Kärsön 30 9.1.2 Alternativ E: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Drottningholmsvägen-Kärsön 30 9.1.3 Alternativ F: Spångavägen-Drottningholmsvägen-Kärsön 31 9.1.4 Alternativ G: Befintlig luftledning 31 9.2 Avförda alternativ delområde 2 31 9.2.1 Sjökabel fram till Bredäng 31 9.2.2 Markkabelförläggning hela vägen över Ekerö 31 9.3 Avförda alternativ delområde 3 32 9.3.1 Alternativ J: Ålgrytevägen norra-gc-väg-skärholmsvägen 32 10 Önskemål om synpunkter 32 Bilagor Bilaga 1 Översikt delområde 1 Bilaga 2 Översikt delområde 2 Bilaga 3 Översikt delområde 3 Bilaga 4A Alternativ A1 del 1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-Kärsön Bilaga 4B Alternativ A1 del 2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-Kärsön Bilaga 5A Alternativ A2 del 1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-KKärsön Bilaga 5B Alternativ A2 del 2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-Kärsön Bilaga 6A Alternativ B del 1: Råckstavägen-Kanaans väg-kärsön Bilaga 6B Alternativ B del 2: Råckstavägen-Kanaans väg-kärsön Bilaga 7A Alternativ C del 1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-Kärsön Bilaga 7B Alternativ C del 2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-Kärsön Bilaga 8A Sjökabelalternativ del 1 Bilaga 8B Sjökabelalternativ del 2 Bilaga 8C Sjökabelalternativ del 3 Bilaga 9A Alternativ H del 1: Ålgrytevägen-Björksätravägen Bilaga 9B Alternativ H del 2: Ålgrytevägen-Björksätravägen Bilaga 10A Alternativ I1 del 1: Mälarhöjdsbadet-St. Sällskapets väg-bredängs allé Bilaga 10B Alternativ I1 del 2: Mälarhöjdsbadet-St. Sällskapets väg-bredängs allé Bilaga 11A Alternativ I2 del 1: Ålgrytevägen-St. Sällskapet väg-bredängs allé Bilaga 11B Alternativ I2 del 2: Ålgrytevägen-St. Sällskapet väg-bredängs allé Bilaga 12 Avförda alternativ Bilaga 13 Befintlig luftledning 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte med Stockholms Ström Svenska kraftnät har på regeringens uppdrag utrett hur stam- och regionnäten för el i Stockholms län kan utformas i framtiden. Arbetet har bedrivits i samarbete med Fortum Distribution och Vattenfall AB samt med Länsstyrelsen i Stockholm, berörda kommuner och interkommunala samarbetsorgan. Ett förslag till utformning som långsiktigt säkrar regionens elförsörjning har tagits fram. Utredningen har beaktat driftsäkerhetskrav, teknisk utveckling, miljöaspekter och regionens förväntade utveckling. Ett förslag till framtida stamnät presenterades i en slutrapport i januari 2008. En förutsättning för att föreslagna förändringar ska kunna genomföras är att Svenska kraftnät, Fortum, Vattenfall och berörda kommuner kan fördela kostnaderna. Utredningen antog namnet Stockholms Ström och består av ett 50-tal delprojekt. Mer information om Stockholms Ström finns på www.stockholmsstrom.net. Mer information om Fortum finns på www.fortum.se. 1.2 Bakgrund aktuellt projekt Fortums 220 kv- luftledning mellan Beckomberga och Bredäng ska delvis ersättas med mark- och sjöförlagda ledningar. Den befintliga luftledningen går från stamstation Beckomberga genom Norra Ängby via Spångavägen och viker sen ner mot Åkeshov över Drottningsholmsvägen och Nockeby och vidare ner över Ekerö fram till stamstationen i Bredäng. De nya ledningarna planeras att gå mellan stamstation Beckomberga och stamstation Bredäng via nya terminalplatser på Kärsön och vid Mälarhöjdsbadet. Den planerade kabelförbindelsen består av två kabelförband. För att möjliggöra mark- och sjökabelförläggning har ett antal alternativa stråk undersökts avseende mark-, respektive sjökabelförläggning samt anläggande av terminalplats på Kärsön och i Bredäng. Arbetet har utförts genom fältbesök, kartstudier och insamling av underlagsmaterial. 1.3 Syfte och avgränsning aktuellt projekt Syftet med samrådsunderlaget är att i ett tidigt skede utreda alternativ där markkabelförläggning samt sjökabelförläggning bedöms tekniskt och framkomligt genomförbart inför en ny koncessions 2 - och miljödomsansökan. Detta dokument är en del av den samrådsprocess som måste hållas innan en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Rapporten delas upp i tre geografiska lokaliseringar som fortsättningsvis i rapporten benämns som delområde 1-3. Delområde 1 utgörs av Beckombergaområdet och vattenområdet fram till planerad terminalplats på Kärsön. Delområde 2 utgörs av Ekerö med befintlig luftledning samt ny terminalplats på Kärsön fram till luftledningsstolpen vid Mälarhöjdsbadet. Delområde 3 utgörs av Bredängsområdet med ny terminalplatslösning vid övergången mellan luftledning och markkabel fram till stamstationen i Bredäng. En del av de olika alternativa sträckorna överlappar varandra och en viss återupprepning föreligger därför i beskrivningarna av alternativen i kapitel 5. 1.4 Presentation av ledningsägare Fortum Distribution AB är en del av Fortumkoncernen och ansvarar för elförsörjningen till 903 000 kunder i Sverige. Fortum Distribution AB äger, driver och utvecklar lokala och regionala elnät i hela spänningsområdet från 0,4 kv till 220 kv med en sammanlagd längd på 70 000 km (vilket motsvarar cirka två varv runt jorden). Fortum Distribution AB är en medfinansiär i projektet Stockholm Ström. 1 Koncessionsansökan avser ansökan om tillstånd att bedriva en viss verksamhet. 4

1.5 Ansökningsprocessen Samrådet är ett första steg i processen inför kommande koncessionsansökan och ansökan om tillstånd för vattenverksamhet (miljödom). Detta dokument utgör samrådsunderlaget. Samrådsperioden sträcker sig till början av mars 2015. Därefter upprättas miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan. Ansökan planeras att lämnas in i början av juni 2015. Ansökan om ny koncession innebär även att ärendet åter kommer gå ut på remiss från Energimarknadsinspektionen. Innan ansökan och miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska ett samråd hållas. Samrådsskedet ska följa 6 kap. 4-6 i miljöbalken. Samrådet, och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en integrerad process, då man redan i samrådsunderlaget beskriver de alternativ och miljöpåverkan som verksamheten kan tänkas bidra till. Detta återkommer sedan i miljökonsekvensbeskrivningen fast i fördjupad form. Fortum Distribution anmäler samråd till Länsstyrelsen som under samrådet också beslutar om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om detta är fallet ställs högre krav på vad som ska ingå i ansökan och samråd måste hållas med flera. Samrådet utgör en viktig funktion som säkerställer att miljöfrågor, lokalisering och andra tekniska aspekter tas med i ett tidigt skede och att allmänhet och berörda myndigheter får en chans att påverka utformning och alternativ. Därför är det viktigt att alternativa ledningssträckor behandlas redan i samrådskedet. Dock får man inte låsa sig vid något alternativ i detta skede. Samrådet föregås med en inbjudan till berörda via annons i tidningar eller en direkt inbjudan via brev. Samråd kan ske på olika sätt. Fortum har för detta projekt valt att hålla öppna hus där berörda kan komma och ställa frågor om projektet samt skriftligen lämna synpunkter på samrådsunderlaget som finns att tillgå på Fortums hemsida. Alla synpunkter beaktas i fortsatt arbete och sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse. Efter att samrådet är färdigt kan man slutligen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver miljöpåverkan och olika alternativen samt en motivation till varför man valt att gå vidare med ett av de alternativ som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Även ansökan upprättas efter samrådet är slutfört. 5

2 Lagrum och tillstånd 2.1 Gällande tillstånd Fortum har ett gällande tillstånd, nätkoncession för linje, för befintlig luftledning som idag går från stamstation Beckomberga genom Bromma över Ekerö fram till stamstation Bredäng. 2.2 Planförhållanden En nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock en mindre avvikelse göras. Projektet kommer i huvudsak att beröra detaljplanelagda områden. Samtliga alternativa sträckningar på land går i huvudsak i mark som är planlagd som allmän plats. Samtliga alternativa sträckningar bedöms kunna genomföras utan ändringar av gällande detaljplaner. 6

3 Teknik 3.1 Markkabel 3.1.1 Markkabelförband, teknik och förläggning Markkabeln är plastisolerad med aluminiumledare eller kopparledare. Ett kabelförband innefattar tre stycken enfaskablar som normalt placeras i triangelformation, se principskiss för markkabeldike under rubrik 3.1.2. Kabeln har en ytterdiameter på 12-15 cm. Böjningsradien är cirka 1,5-2 m vilket gör att svängar behöver vara av mjuk karaktär. Detta begränsar hur kabelstråken kan förläggas. Kabeln dras ut från kabeltrummor med längder på cirka 700-800 meter och skarvas vid lämpliga ställen. 3.1.2 Tekniska förutsättningar vid anläggning Markkablarna kommer att förläggas i en kabelgrav med en bottenbredd på cirka 0,9 m. Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med konventionell utrustning för schaktning och sprängning. Ett flertal platser där det är tekniskt svårframkomligt har övergripande analyserats och dessa beskrivs närmare under tekniska överväganden i kapitel 5. En mer ingående analys av tunnelbanepassager, rondeller och svårare passager utreds vidare i MKB-skedet samt vid detaljprojekteringen efter att koncession erhållits. Då kan bland annat markförhållanden utredas. Flera av de redovisade alternativen passerar tunnelbanespår och större vägar. Dessa passager kräver ofta schaktfri kabelförläggning. Arbetsområdet runt kabelförbandet beräknas bli cirka 7-20 m beroende på de lokala förhållandena. Massor som grävs upp och återanvänds bedöms kunna läggas upp inom arbetsområdets gränser. Transporter med fyllnadsmassor och massor som inte kan återanvändas kommer dock att pågå under delar av byggtiden. En tillfällig ökning av tung trafik kommer således att krävas där det redan i dagsläget förekommer mycket trafik på gator och trafikleder. Kabelstråken är i nuläget inte detaljprojekterade. Avvikelser inom redovisade stråk kan därför förekomma, till exempel stråkets exakta placering inom vägområde och angränsande ytor. Magnetfältsriktvärden kommer dock att beaktas om förändringar görs. Figur 1: Exempel på tvärsnitt av kabel. Ytterdiameter 12-15 cm. (Bildkälla ABB) Figur 2: Principskiss för kabelschakt. Släntlutningen är beroende av material i marken och kan komma att ökas. 7

3.2 Sjökabel Sjökablarna tillverkas i en hel längd i fabrik, lastas och förläggs därefter från en båt/pråm som har möjlighet att ta sig in till förläggningsplatserna. Alternativt tillverkas dellängder, som sedan skarvas ihop innan förläggning på sjöbotten. På ett vattendjup överstigande tre meter kommer kabelförbanden att förläggas direkt på sjöbotten utan nerspolning. Enfaskablarna kommer att buntas ihop till trefasförband. Förläggning direkt på sjöbotten beräknas kunna utföras inom studerat vattenområde där inget fiske med större redskap förekommer och sjöfarten inte bedöms utgöra en påtaglig risk. Respektive kabelförband planeras att förläggas med ett inbördes avstånd på 5 10 m så att framtida eventuella reparationer underlättas. Vid förläggning genom trånga passager, till exempel på platser med ogynnsam bottenprofil, kan avståndet mellan trefasförbanden behöva minskas. Vid förläggning i vatten med tättliggande grundområden så kan förläggningen av sjökabelförbanden behöva ske på olika sidor om dessa. Sjökablarnas läge kommer att märkas ut genom skyltning och införas på sjökort varvid ankringsförbud över dessa kommer att gälla. Tillstånd för ankringsförbud kommer därmed att behöva sökas hos länsstyrelsen. Från strandkanten och ut till cirka tre meters vattendjup kommer sjökablarna att förläggas i ett schaktat, cirka en meter djupt och upp till 10 meter brett, sjökabeldike. Nergrävningen utförs för att mekaniskt skydda ledningarna från isens påverkan och mindre ankrande båtar. Efter förläggning av kabelförbanden kommer återställning av sjökabeldiket och zonen till största del att ske med ursprungligt material för att minimera den synliga påverkan av arbetet. Vid korsning av farled kommer kablarna eventuellt förses med mekaniskt skydd för att minska risken för skada till exempel från ett ankare. Detta skydd kan utgöras av betongmattor, stenar, betongrörshalvor eller liknande. Vid korsning av befintliga kablar och rör ska förläggningen av de nya kablarna ske med hänsyn till de befintliga. En sjöbottenundersökning avser att fastställa hur dessa befintliga kablar är installerade och vilket skydd som är lämpligast. Befintliga ledningar kan exempelvis skyddas genom att de täcks över med betongmattor eller sten, som sedan de nya kablarna förläggs på vid själva korsningen, alternativt att skyddshylsor träs på kablarna i samband med förläggningen. Sjökabelstråken är i nuläget inte detaljprojekterade. Olika alternativ har utarbetats utifrån befintlig information om olämpliga bottenförhållanden och andra möjliga komplikationer för sjökabelförläggningen. Befintlig information kommer att kompletteras i tillståndsansökan för vattenverksamhet med data från sjömätningsstudier och sedimentprovtagningsresultat. Den slutliga sträckningen på sjökabeln kan således möjligen förflyttas en sträcka på cirka 50 m åt ena eller andra hållet i förhållande till de presenterade alternativen. 3.2.1 Skarv mellan sjö- och markkabel Mark- och sjökablarna kommer att skarvas i en skarvgrop på lämpligt avstånd från strandkanten. För att skarva ihop markkabel med sjökabel krävs att så kallade övergångsskarvar används. Bottenplattan för övergångsskarven tar upp en markyta av cirka 5 x 15 m, och består av cirka 10 cm tjock betong. På sjösidan av övergångsskarven i anslutning till bottenplattan kommer en så kallad hangoff att installeras. Detta är en armatur förankrat på fundament där sjökabelns armering fästs för att undvika att till exempel ett fartyg vars ankare fastnat i kabeln drar med sig skarv och kabel ut i sjön. Fundamentet för hangoff:en kommer att sträcka sig djupare än bottenplattan för att möjliggöra en solid mekanisk förankring av sjökabeln. Detta fundament kan t ex utformas som en 1 x 1 m betongbalk (i nivå med bottenplattan) som förankras i marken någon meter ned med plintar eller liknande (exakt djup beror på markegenskaperna lokalt). 8

3.3 Luftledning Den befintliga luftledningen kommer rivas i delområde 1 och 3 när de nya kablarna är driftsatta. Vid nedmontering kommer dispens att sökas för framförande av motorfordon och anläggande av eventuella tillfälliga arbetsvägar i Kyrksjölötens naturreservat och Natura2000-område. I samråd med myndigheter kan vid rivning av luftledningen vissa fundament lämnas kvar i områden som är skyddade, om omgivande natur skadas mer av att fundamenten avlägsnas. 3.4 Terminalplats Vid övergång mellan ny kabel och befintlig luftledning dels på Kärsön och dels på Bredängsidan behöver så kallade terminalplatser byggas. En terminalplats upptar i driftskedet en markyta av cirka 20 x 10 meter och är ett inhägnat område som inrymmer bland annat ventilavledare och kabeländavslut med tillhörande stativ. Till platsen behövs också en tillfartsväg. Vid Mälarhöjdsbadet utreds om en terminalplatslösning i stolpe är möjlig. Arbetsområdet under byggnadstiden kommer att vara något större än i driftskedet men markytan utanför staketet till terminalplatsen kommer att återställas till ursprungligt skick. Befintlig luftledning på Kärsön respektive vid Bredäng ansluts med så kallade slackar ner till toppen på kabeländavsluten. Figur 3: Principskiss på terminalplats sett uppifrån. 9

3.5 Magnetfält Magnetfältsberäkningar har genomförts för att kontrollera vilket avstånd som bör hållas till lokaler/bostäder där människor vistas stadigvarande. I Stockholms stad rekommenderar miljöförvaltningen som försiktighetsprincip att nya byggnader där människor vistas stadigvarande inte bör byggas där årsmedelvärdet 0,4 µt överskrids. För att klara riktvärdet på 0,4 µt visar beräkningar att ett avstånd på knappt 4 meter behöver hållas från centrum av schaktet åt vardera håll. De möjliga sträckningsalternativen som har studerats ligger alla med ett avstånd från lokaler/bostäder som är större än 4 meter. Fortum Distribution följer därmed de rekommendationer som berörda myndigheter anger. Fortum Distribution gör bedömningen att ledningen kan placeras så att exponeringen vid bostadshus, skolor och förskolor begränsas och därmed i enlighet med myndigheternas rekommendationer. 4 Generella förutsättningar för utredda alternativ 4.1 Förutsättningar Här beskrivs samlade förutsättningar för framtagna markkabelalternativ från stamstation Beckomberga på Brommasidan fram till stamstation Bredäng. Den totala sträckan delas in i tre geografiska delområden för bättre överblick av de olika alternativen. Delområde 1 utgörs av Beckombergaområdet och vattenområdet fram till planerad terminalplats på Kärsön. Sjökabelförläggningen omfattas av tillståndsansökan för vattenverksamhet. Delområde 2 utgörs av Ekerö med befintlig luftledning samt ny terminalplats på Kärsön fram till luftledningsstolpen vid Mälarhöjdsbadet. Delområde 3 utgörs av Bredängsområdet från ny terminalplatslösning vid övergången från luftledning till markkabel fram till stamstationen i Bredäng. 4.1.1 Bebyggelse och boendemiljö Markkabelförläggning medför ett antal generella utmaningar att ta hänsyn till i områden som är mycket tätt bebyggda, vilket både delområde 1 och 3 är. Framkomligheten är begränsad i villaområden med mycket privat mark, där vägnätet och tillgång till allmänna ytor generellt är mindre. Den faktor man tar mest hänsyn till i bebyggelse är magnetfältsriktvärden i förhållande till bostäder, skolor och förskolor. Delområde 1 Bebyggelsen i Bromma är till stor del av kulturhistoriskt värde i form av en äldre villabebyggelse från 1920-1950-talet, den så kallade trädgårdsstaden. Dessa äldre hus dominerar bebyggelsen i Norra Ängby vid Bergslagsvägen och Nockebyhov vid Drottningholmsvägen. Södra Ängby kallas även den vita staden och är en av Sveriges största sammanhållande bebyggelseområden med funkishus med vita putsade fasader. Vid Råcksta, Åkeshov och Brommaplan är bebyggelsen mer blandad och består av flerfamiljshus från omkring 1940-talet, egnahemsvillor och nyare punkthus. Alla områden för de olika alternativen på Brommasidan omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Några alternativ berör kommande detaljplaner som projektet måste ta hänsyn till vid markkabelförläggning. Vid Brommaplan berörs fastigheterna Åkeshov 1:1, Åkeshov 1:5, Grammet 1 och Linneduken 1. Vid Drottningholmsvägen vid Nockebyhov berörs fastigheterna Åkeshov 1:1 och Nockeby 1:1 av ändringar i detaljplan. Förändringen vid Brommaplan är av mer omfattande karaktär och påverkar även vägnätet. Ett av de genomförbara alternativen berörs av ett pågående planarbete, Blackebergsvägen, del av Blackeberg 10

3:1, med diarienummer 2011-04726. Mellan 550-650 nya bostäder planeras att byggas längs med Blackebergsvägen vilket innebär att den planerade markkabelförläggningen måste anpassas till de nya förutsättningarna som uppstår längs med Blackebergsvägen. Även vägen som sådan kommer i framtiden att få en annan karaktär. Detta innebär att längs med Blackebergsvägen kan markkabelförläggningen endast ske i mitten av vägbanan. Delområde 2 På Kärsön och Fågelön kommer ingen befintlig bebyggelse att beröras. Den anläggning som tillkommer är terminalplatsen på Kärsön Delområde 3 Bredäng är en av de första stadsdelarna i Stockholms ytterområde som präglats av storskalighet där allt från husplacering, planering av grönytor och gator styrts av general- och stadsplanen. Merparten av Bredäng började byggas under 1960-talet men har inslag av både äldre och nyare bebyggelse. Bebyggelsen i delområde 3 är varierad med övervägande flerfamiljshus och offentliga lokaler såsom industriverksamhet och affärsverksamhet samt lokaler och utomhusarenor för idrottsverksamhet. Markkabelstråken i delområde 3 berör även här kommande detaljplaner. Vid Ålgrytevägen föreligger ett pågående planarbete med diarienummer 2009 22621 där cirka 40 nya bostäder ska byggas. Ytterligare förtätning med bostäder är under utredning vid Ålgrytevägen/Björksätravägen. Där har Stockholm stad upplåtit tillfällig markupplåtelse för byggnation av studentbostäder. Inflyttning pågår. Planarbete pågår även av ett 90-tal bostäder vid Bredängs allé, diarienummer 2009 11958. 4.1.2 Grönstruktur Delområde 1 Inom delområde 1 blandas bebyggelse med större grönområden. Dessa grönområden består bland annat av ängmarker, kuperade hällmarker och naturskogar med stort inslag av äldre ädellövsträd såsom ek och lind, men även lärk och mindre sjöar såsom Judarn och Råcksta träsk. Längs Råcksta träsk finns ekologiskt särskilt känsliga parkstränder som bör undvikas. Merparten av dessa grönområden utgörs av naturreservaten Grimstaskogen och Judarskogen. Grimstaskogen är cirka 320 ha stort varav cirka 55 ha vatten och avgränsas av Hässelby i nordväst, Bergslagsvägen och Grimsta i nordost och Blackeberg i sydost. Alternativ som berör Grimstaskogen är tänkt att gå övervägande i öppna ytor vilket medför att enbart ett mindre antal träd behöver avverkas. Återplantering precis där markkabeln förläggs är inte möjlig. Judarskogen är Stockholms första naturreservat och bildades 1995 och avgränsas av Bergslagsvägen i nordväst, Färjestadsvägen i väst och Gubbkärsvägen i sydost. I kanten av sjön Judarn i angränsning till våtmarksområden finns goda förutsättningar för groddjur såsom vanlig groda och padda. Både större och mindre vattensalamander har etablerat sig i området och detta är en av de huvudsakliga orsakerna till att området är skyddat. Endast enstaka träd bedöms nödvändigt att avverka i Judarskogen. Den befintliga luftledningen som ska ersättas går idag genom Kyrksjölötens naturreservat och Natura2000 område. Detta område berörs således vid nedmonteringen av luftledningen. Det övergripande syftet med Natura2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och naturtyperna, såsom större vattensalamander. Närmare bostadsområdena består grönstrukturen mer av parkoch gräsmarker. Gångstråken mellan bostäder och vägnät kantas övervägande av lövträd eller buskage. De olika alternativen berör grönstrukturen olika mycket. 11

Delområde 2 Ekerö kommer inte att omfattas av markkabelförläggning utan av en mindre förändring av grönstrukturen genom en byggnation av en terminalplats för att ansluta sjökabel med luftledning samt en tillhörande tillfartsväg för servicefordon. Terminalplatsen kommer att ta i anspråk en yta på cirka 20x10 meter och bestå av ett inhägnat område med kabeländavslut, ventilavledare samt eventuellt en mindre byggnad. Sjökabelns infästning (hangoff), placeras i anslutning till terminalplatsen vilket innebär att ingen extra väg kommer anläggas för denna. Anslutningen från sjökabeln till terminalplatsen innebär schaktning. Schaktningen innebär fler transporter av massor till och från området under byggskedet. Även enstaka träd behöver troligtvis avverkas. Kärsön, där terminalplatsen är tänkt att byggas, omfattas av Lovö naturreservat. Terminalplatsen ska placeras i anslutning till där den befintliga luftledningen går idag. Viss avverkning av skog behöver dock utföras vid terminalplatsen och på grund av den tillfartsväg som ska anläggas. Delområde 3 På Bredängsidan berörs Sätraskogens naturreservat. Naturreservatet består av mycket varierande naturtyper såsom ekbackar, ängsmark, barrskog, samt inslag av bevarandevärd kulturbebyggelse. Ner mot Mälarhöjdsbadet kommer en del avverkning av träd behöva utföras längs med de föreslagna markkabelstråken. Övrig grönstruktur inom detta delområde består av öppna ytor av gräsmattor, parkmark och buskage som utgör gröna samband mellan bebyggelse och vägstruktur. Flera alternativ berör enstaka lövträd som eventuellt måste avverkas. 4.1.3 Områdesskydd Delområde 1 För intrång i naturreservaten Grimstaskogen, och eventuellt Judarskogen behövs det dispenser innan arbetet med markkabelförläggningen påbörjas. I delområde 1 berörs markavvattningsföretaget Beckomberga-Nählsta- Vellingby markavvattningsföretag. Innan påbörjat arbete ska ett eventuellt samråd ske med styrelsen för markavvattningsföretaget. Det bedöms dock inte vara aktivt idag. När nedmonteringen av luftledningen ska påbörjas behövs även en dispensansökan för Kyrksjölötens naturreservat. Alternativet att markförlägga kabel i samma sträckning som befintlig luftledning bedöms inte genomförbart och därmed behövs inte någon dispens i byggskedet för markkabelförläggningen. Delområde 2 För byggnation av terminalplats med tillfartsväg och sträckan från sjön för anslutning av sjökabeln till luftledningen på Ekerö behövs en dispensansökan för intrång i Lovö naturreservat. Delområde 3 I delområde 3 berörs Sätraskogens naturreservat och Segeltorp-Sätra markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag men eventuellt samråd bör ske före påbörjade markarbeten. 4.1.4 Kulturmiljö och rekreation Delområde 1 I delområde 1 finns många stigar och anlagda motionsspår främst i anslutning till de större grönområdena, som även utgör naturreservat. Alternativ A1/A2 samt C berör även Ängbybadet. Beroende på stråkalternativ berörs även ett antal fornlämningar inom delområde 1. Alternativ A1, A2 samt B passerar Bromma 135:1 som är en äldre stensättning, Bromma 68:1 som är en fast fornlämning (vägmärke), Bromma 157:1 som är en fast fornlämning (hällristning), Bromma 69:1 som är en fast fornlämning bestående av en gravsättning, Bromma 79:1 som är ett bevakningsobjekt, samt Spånga 301:1 och Spånga 362:2 som motsvarar övriga kulturhistoriska lämningar. Längs Spångavägen berör det avfärdade alternativet Bromma 43:1 som är en fast fornlämning, Bromma 92:1 som är en övrig kulturhistorisk lämning, Bromma 55:1 och Spånga 357:1 som båda är fasta fornlämningar. 12

Även vattenmiljön (Mälaren) utgör en viktig källa till rekreation i delområde 1. Vattenområdet mellan Brommalandet och Kärsön är precis som stora delar av övriga Mälaren, en välanvänd farled för fritidsbåtar. Många fiskar även i området. På Kärsön finns det kanotuthyrning och det finns både anlagda badplatser som Ängbybadet och flertalet klippor där många solar och badar. Delområde 2 Kärsön inom Ekerö kommun ingår i en kulturhistorisk intressant miljö med världsarvet Drottningholms slott. Mälaröarna har en lång historia och bär spår av tidig bosättning. Kärsön utgör idag ett välfrekventerat rekreationsområde med en 6 km lång vandringsstig som leder runt ön. På Kärsön finns även en del anläggningar för friluftsliv, såsom en frisbeegolfbana invid den befintliga luftledningen. I nära anslutning till frisbeegolfbanan planeras den nya terminalplatsen. Delområde 3 Inget av alternativen passerar några fornminnen eller andra kulturhistoriska lämningar. Bredängs bebyggelse i stort är av kulturhistoriskt värde men markkabelförläggningen bedöms inte påverka detta negativt. Avseende rekreationsvärden ligger dock Mälarhöjdsbadet i direkt anslutning till luftledningen där markkabeln förväntas att anslutas. 4.1.5 Marktekniska förutsättningar Delområde 1 Kablarnas förläggning kommer i största möjligaste mån att ske i mark utmed gång- och cykelvägar och vägbanor. Där förläggning i grönområde är möjlig kommer detta att ske med åtgärder för att minimera störningen så långt det är möjligt. Vid komplicerade passager kan förläggning i väg bli nödvändig. Vid korsning av större vägar samt tunnelbanespår tillämpas troligtvis schaktfri kabelförläggning. Vissa alternativ går invid skogspartier där berg i dagen har observerats. Det finns en förhöjd risk för berg mellan marknivå och kablarnas förläggningsdjup. Där berg anträffas i förläggningsvägen kommer sprängning att krävas. Volymen sprängmaterial kan vara svårbedömd då det är okänt hur mycket berg som finns dolt under markytan. På ett flertal ställen råder trånga passager i marken på grund av konflikter med andra ledningar. Längsgående och korsande ledningar i mark är hög- och lågspänningskablar, tele, VA, gas samt fjärrvärme. Korsningar med gas och fjärrvärme är extra svåra då dessa ledningsslag ofta ligger på liknande förläggningsdjup. Korsningarna kan därmed innebära ett ökat förläggningsdjup. Delområde 2 Luftledningen inom delområde 2 kommer att behållas i befintligt skick. Viss byggnation kommer att ske i delområdet i samband med byggandet av terminalplats och anslutning från sjökabeln till terminalplatsen samt tillfartsväg. Den exakta sträckningen av vägen fram till den planerade terminalplatsen är i detta skede ej klarlagt. Det finns dock en tillfartsväg i anslutning till luftledningen som är möjlig att förbättra. I huvudsak består delområde 2 av ängs- och kuperad skogsmark. Beroende på placering av terminalplatslösning inom delområde 3 kan slutligen placeringen av stolpar vid Fågelön modifieras i viss utsträckning. Delområde 3 Kablarnas förläggning kommer i största möjligaste mån att ske i marker utmed gång- och cykelvägar och vägbanor. Där förläggning i grönområde är möjlig kommer detta att ske med åtgärder för att minimera störningen så långt det är möjligt.vid komplicerade passager kan förläggning i väg bli nödvändig. Marktekniskt passerar 13

stråket tunnelbanespåren på ett mer eller mindre komplicerat sätt beroende på alternativ. Vid två alternativ kan stråket gå under en tunnelbanebro, vilket är att föredra framför borrning under tunnelbanevall. Vid korsning av större väg tillämpas troligtvis schaktfri kabelförläggning. På några ställen råder trånga passager i marken på grund av konflikter med andra ledningar. Längsgående och korsande ledningar i mark är hög- och lågspänningskablar, tele, VA, samt fjärrvärme. Korsningar med gas och fjärrvärme är extra svåra då dessa ledningsslag ofta ligger på liknande förläggningsdjup. Korsningarna kan därmed innebära ett ökat förläggningsdjup. Teknisk lösning för övergång mellan luftledning och markkabel är under utredning. Beroende på alternativ blir övergången antingen nere vid Mälarhöjdsbadet eller uppe på berget intill Ålgrytevägen. De tekniska lösningar som kan bli aktuella för respektive plats är antingen en övergång uppe i stolpen eller i en markplacerad så kallad terminalplats under luftledningen intill stolpen. Tekniska och underhållsmässiga aspekter är under utredning kring dessa lösningar. 4.1.6 Infrastruktur och naturresurser Delområde 1 Inom delområde 1 är det mycket tätbebyggt med många invånare. Biltrafiken är hänvisad till tre huvudsakliga trafikleder; Bergslagsvägen, Spångavägen samt Drottningholmsvägen. Vid morgon- och eftermiddagsrusning bildas långa köer längs dessa vägar, vilket indikerar hög belastning på vägnätet. Vid markförläggning kan framkomligheten på dessa vägar temporärt begränsas, beroende på vilket stråk som bedöms mest genomförbart. Även cykelpendlingen i delområde 1 är omfattande med hög belastning på cykelvägarna. Arbetsområdet runt kabelförbandet beräknas bli mellan 7 och 20 m. Massor som grävs upp och återanvänds bedöms kunna läggas upp inom arbetsområdets gränser. Vissa massor kan inte återanvändas och en del fyllnadsmassor tillkommer. Transporter av dessa massor kommer att pågå under delar av byggtiden. Detta medför temporär ökning av tung trafik. Vid behov av sprängning ökar trafik även för bortforsling av sprängmassor. I byggskedet kan även buller förekomma från maskiner och vid sprängning. Bullrande verksamhet ska begränsas till vissa tider på dygnet. Delområde 2 Delområdet berörs i form av nyanläggning av terminalplats och tillfartsväg till denna samt anslutning av sjökabel till terminalplatsen. Det innebär också ökade transporter och ökad massahantering genom att det bland annat behövs schaktas Delområde 3 Alla utredda alternativ ligger inom tätbebyggt område och är framförallt förlagda till större vägar och gång- och cykelvägar. Vägarna utgör viktiga trafiknoder och i byggskedet av markkabelförläggningen kan framkomligheten temporärt inskränkas. Massor som grävs upp och återanvänds bedöms kunna läggas upp inom arbetsområdets gränser. Vissa massor kan inte återanvändas och en del fyllnadsmassor tillkommer. Transporter av dessa massor kommer att pågå under delar av byggtiden. Detta medför temporär ökning av tung trafik. Vid behov av sprängning ökar trafik även för bortforsling av sprängmassor. 4.1.7 Vattenmiljö 14

Delområde 1 Samtliga markkabelalternativ planeras att anslutas med sjökabel genom Mälaren fram till Kärsön. Därmed berörs även vattenområden i delområde 1 (men ej delområde 2 och 3). Mälaren utgör en så kallad vattenförekomst (Mälaren- Stockholm vattenförekomst SE657596-161702) och har därmed fastställda miljökvalitetsnormer MKN för ekologisk och kemisk status. En MKN är en bestämmelse om krav på kvaliteten av luft, vatten, mark eller övrig miljö. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser. Vattenförekomsten bedöms i dagsläget ha god ekologisk status baserad på kvalitetsfakorerna växtplankton och vattenkemi. Däremot uppnår förekomsten ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormen för kemisk status är att Mälaren-Stockholm ska ha god kemisk status år 2015. Som tidigare nämnts kommer sjökabeln att förläggas i ett schaktat sjökabeldike från strandkanten och ut till cirka tre meters vattendjup. Detta kräver nergrävning, vilket innebär en resuspension (uppvirvling) av bottensediment som tillfälligt kan försämra vattenkvaliteten i det lokala närområdet, dels på grund av grumling och dels till följd av spridning av potentiellt förorenade sediment. En liten och lokal resuspension av sediment kan också förväntas vid nedläggning av sjökabeln på botten ute i fjärden (vattendjup 3 m), speciellt om botten består av mjuka sediment. Kabelförläggningen måste således göras på ett sådant sätt att vattenkvaliteten inte försämras och inte heller försvårar förbättring av vattenförekomsternas ekologiska och kemiska status så att gällande mål kan uppnås till 2015. Grumling i vatten kan påverka vattenlevande organismers livsbetingelser, som till exempel musslor, vilka kan kvävas av långvariga grumlingsförhållanden. Det tillfälligt minskade siktdjupet som uppstår kan också lokalt påverka tillväxten av fotosyntetiserande planktonalger, alger och kärlväxter. I Mälaren finns flera områden med sällsynta och rödlistade arter av både vattenväxter och vattenlevande djur. Anläggandet av sjökabeldiken från landfästen innebär en liten förlust av existerande bottenhabitat, vilket kan medföra konsekvenser om habitatet är speciellt känsligt. Botteninventeringar utförda under hösten 2014 vid de potentiella landfästena indikerar dock avsaknad av speciellt känsliga områden och rödlistade vattenväxter vid de tänkta landfästena. Vattenmiljön, och hur sjökabelanläggning kan komma att påverka vattenmiljön, kommer att utredas ytterligare i kommande MKB till tillståndsansökan för vattenverksamhet. En grundlig sedimentprovtagning har utförts längs sjökabelalternativen för att undersöka förekomst av förorenade sediment. Vidare har en sonarkartering med sidosittande sonar för att identifiera befintliga hinder på sjöbotten (till exempel tidigare oidentifierade vrak), och likaså en sjömätning med flerstråligt ekolod för precis kontroll av bottendjup utförts och resultaten från dessa kommer att redovisas i MKB i och med tillståndsansökan. 15

5 Utredda alternativ 5.1 Delområde 1 - Alternativ Beckombergaområdet- Markkabel 5.1.1 Alternativ A1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-(Kärsön) Allmänt Alternativ A1 utgår från stamstation Beckomberga ner längs Råckstavägen till rondellen vid Bergslagsvägen och utmed Bergslagsvägen i gång- och cykelområdet längs tunnelbanan fram till Blackebergsvägen där stråket anpassas efter planerad bebyggelse längs vägen och vidare ner mot Ängbybadet. Markkabeln förläggs norr om minigolfbanorna vid badet ner mot vattnet där stråket tar vid med sjökabel. Alternativet förläggs i kantzonen till vägar och gång- och cykelvägar i så stor utsträckning som möjligt. Alternativ A1 är totalt cirka 6600 m långt med markkabel och sjökabel inräknat. Markkabeln beräknas bli cirka 4300 m lång och sjökabeln cirka 2300 m. Se bilaga 4a-4b. Se vidare sektion 5.2 för presentation av anslutande sjökabelalternativ. Bebyggelse Stråket förläggs genom ett tätbebyggt område med villor med en kulturhistorisk värdefull arkitektur från 1930- och 1940-talet, den så kallade trädgårdsstaden, samt nyare bebyggelse vid Råckstavägen där bebyggelsen består av övervägande flerfamiljshus. Längs båda sidor om Blackebergsvägen mellan Bergslagsvägen och Blackebergsbacken planeras bostäder. För att klara magnetfältsnivåer måste stråket förläggas i körbana längs denna sträcka. Grönstruktur och områdesskydd Alternativet passerar till stor del i grönstråk som består främst av gräsvegetation med enstaka träd och buskvegetation som utgör gräns mellan väg och bebyggelse. Ner mot Ängbybadet gränsar stråket mot Grimsta naturreservat. Strax söder om stationsområdet vid Råckstavägen passerar stråket Beckomberga-Nählsta-Vellingby markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag. Vid ingrepp i markavvattningsföretag behöver gällande tillstånd eventuellt omprövas. Dispens krävs för arbeten inom Grimsta naturreservatet. Markavvattningsföretag är tillståndsgivna verksamheter och behöver samrådas med innan arbeten påbörjas. Tekniska överväganden Som helhet är alternativ A1 tillsammans med alternativ C det kortaste för delområde 1. Det innebär bland annat att mängden kabel minimeras. Identifierade problemområden i detta alternativ är: Trång förläggning mellan gång- och cykelväg och bullerplank längs Bergslagsvägens sydvästra sida mellan Råckstarondellen och Blackebergsvägen. Konflikt med några träd längs sträckan. På grund av svårighet att passera ovanpå tunnelbanans betongtak i Blackebergsvägen förläggs kablarna med schaktfri metod under tunnelbanan öster om T-banestation Islandstorget. Förläggning i körbana utmed Blackebergsvägen mellan Zornvägen och Blackebergsbacken på grund av kommande bostadsbyggnation på båda sidor om vägen. 5.1.2 Alternativ A2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-(Kärsön) Allmänt Alternativ A2 utgår från stamstation Beckomberga i samma sträckning som alternativ A1 men istället för att gå 16

ner till Ängbybadet viker stråket av i ett öppnare grönområde beläget inom Grimstaskogens naturreservat. Vid vägkanten längs Blackebergsvägen vid grönområdet växer ett antal grova ekar. Vid vattnet ansluter sjökabel. Alternativet med markkabel och sjökabel är totalt cirka 7300 m långt. Sjökabeln är något längre än vid A1. Se bilaga 5a-5b. Se vidare sektion 5.2 för presentation av anslutande sjökabelalternativ. Bebyggelse Alternativet passerar villabebyggelse och nyare flerfamiljshus. Alternativet passerar även Södra Ängby skola samt två förskolor. Längs båda sidor om Blackebergsvägen mellan Bergslagsvägen och Blackebergsbacken planeras bostäder. För att klara magnetfältsriktvärdet måste stråket förläggas i körbana längs denna sträcka. Beroende på hur stråket förläggs kan privatbostäder vid Ekbackstigen komma att påverkas vid kabelnedläggning då arbetsområdet inskränker framkomligheten. Grönstruktur och områdesskydd Skillnaden mellan alternativ A1 är att det viker av vid Blackebergsvägen strax söder om Blackebergsbacken i ett större öppet gräsbeklätt område som kantas av mycket grova ekar ner till Mälaren. Där tar sjökabel vid. Grönområdet är en del av Grimsta naturreservat. Strax söder om stationsområdet vid Råckstavägen passerar stråket Beckomberga-Nählsta-Vellingby markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag. Vid ingrepp i markavvattningsföretag behöver gällande tillstånd eventuellt omprövas. Tekniska överväganden I detta alternativ finns en bra plats för landtagning och skarvplats vid Ekbacken. Identifierade problemområden i detta alternativ är samma som alternativ A1. 5.1.3 Alternativ B: Råckstavägen-Kanaans väg-(kärsön) Allmänt Alternativ B utgår från stamstation Beckomberga ner längs Råckstavägen på samma sätt som alternativ A1 och A2. Stråket fortsätter ner till rondellen där Bergslagsvägen korsas. Stråket går därefter över ett grönområde och vidare längs med Kanaans väg. Vid vattnet övergår markkabeln i sjökabel. Alternativet är det med markkabel kortaste alternativet med cirka 3300 m. Totalt (med sjökabel) är det cirka 8000 m. Se bilaga 6a-6b. Se vidare sektion 5.2 för presentation av anslutande sjökabelalternativ. Bebyggelse Området är tätbebyggt med villor, flerfamiljshus och grönområden i ett kulturhistoriskt värdefullt område. I området finns förskolor och skolor. Utmed Råckstavägen förläggs stråket antingen i östra eller västra sidan av vägen för att hålla undan från bebyggelsen och minimera intrånget på framkomligheten under anläggningskedet. Grönstruktur och områdesskydd Alternativet passerar grönstruktur bestående av gräs och buskar av parkkaraktär längs med Råckstavägen ner till rondellen vid Bergslagsvägen. Strax söder om stationsområdet vid Råckstavägen passerar stråket Beckomberga-Nählsta-Vellingby markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag. Vid ingrepp i markavvattningsföretag behöver gällande tillstånd eventuellt omprövas. Vid Kanaans väg övergår det till ett mer sammanhållet grönområde som utgörs av Grimsta naturreservat. Detta är cirka 320 ha stort och består av ett skogsområde med varierande trädslag men även inslag av hällmarker och biologiskt intressanta ädel- och lövfuktängar samt gräsmarker. Skogen i Grimsta har undgått modernt skogsbruk vilket har lett till att den är en värdefull naturskog. Dispens behöver sökas för intrång i naturreservatet. Vid Kanaans väg är markförhållandena mer blöta och vegetationen är mer varierad. Vid Mälaren tar stråket vid med sjökabel ner till Ekerö. 17

Alternativ B passerar även ett antal fornlämningar såsom Bromma 135:1 som är en äldre stensättning, Bromma 68:1 som är en fast fornlämning (vägmärke) samt Bromma 157:1 som är en fast fornlämning (hällristning). Tekniska överväganden Av alternativen i delområde 1 är längden markkabel det kortaste för detta alternativ. Alternativet innebär också minst störning för trafik och boende. Mellan rondellen vid Råckstavägen/Bergslagsvägen och Kaananbadet finns i princip ingen bebyggelse bredvid alternativets sträckning. Identifierade problemområden i detta alternativ är: Passage vid liten vägbro över bäck på Kanaans väg vilket medför att kablar måste förläggas i någon typ av kulvert intill brokonstruktionen och över bäcken. Kan bli en problematisk trafiksituation på Kanaans väg under anläggningstiden på grund av relativt smal väg som kan behöva stängas av helt. Alternativ väg till båtklubbar och Kaananbadet med mera kan behöva anordnas. 5.1.4 Alternativ C: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-(Kärsön) Allmänt Alternativet utgår från stamstation Beckomberga längs med Råckstavägen i likhet med alternativ A1, A2 och B fram till Bergslagsvägen. Stråket följer Bergslagsvägens norra sida i grönstråket fram till bebyggelsen vid Hedebyvägen där den korsar Bergslagsvägen och går längs Bergslagsvägens södra sida fram till Ängbyplan. Här viker stråket in på Färjestadsvägen under tunnelbanebron. Stråket följer därefter Judarskogens gräns längs Färjestadsvägen fram till Blackebergsvägen ner mot Ängbybadet. Alternativet med mark- och sjökabel är totalt cirka 6600 m långt. Se bilaga 7a-7b. Se vidare sektion 5.2 för presentation av sjökabelalternativ. Bebyggelse Stråket passerar flerfamiljshus längs med Råckstavägen och villaområde längs med Färjestadsvägen. Längs med Bergslagsvägen passeras viss bebyggelse. Grönstruktur och områdesskydd Stråket går i grönområden bestående av gräspartier och få områden med mindre träddungar. Längs med Färjestadsvägen går stråket utmed gränsen av Judarskogens naturreservat. Dispens behöver sökas vid eventuellt för intrång i reservatet. Enbart enstaka träd bedöms behöva avverkas. Tekniska överväganden Som helhet är alternativ C tillsammans med alternativ A1 det kortaste. Det innebär bland annat att mängden kabel minimeras. Identifierade problemområden i detta alternativ är: Bitvis trångt i gång- och cykelväg längs Bergslagsvägen på grund av många befintliga längsgående ledningar, bullerplank och träd. Trångt under tunnelbanebron vid Färjestadsvägen på grund av många befintliga ledningar. Tvingar ut stråket i vägbanan under cirka 50 meter. 5.2 Delområde 1 Beckombergaområdet- Sjökabel Relevanta naturvärden längs sjökabelsträckningsalternativen antas vara begränsade till grundare bottenhabitat ( 3 m), vilka enbart kommer att tas i anspråk vid strandfästena där sjökabeldiken projekteras. Landfästet på Kärsön är gemensamt för alla sjökabelalternativ utgående från Blackebergsidan och består av en vassbeklädd liten vik. Denna motsvarar ett relativt opåverkat sjöhabitat. Inga specifika naturvärden har observerats i denna vik. Sjökabelalternativen är uppdelade i olika segment för att underlätta jämförelsen av dessa sträckningar (se bilagor 8A-8C). 18

5.2.1 Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ B Allmänt Landfästet vid markkabelalternativ B medför jämförelsevis den längsta sjökabeln. Två huvudalternativ föreslås där båda följer stranden på norra sidan av fjärden till Ekbacken (via segment SK-1), där de korsar farleden till Lovösidan via två alternativa sträckor (SK-2 eller SK-3). Från denna punkt fortsätter sjökabeln antingen längs Lovön och Kärsön hela vägen till landfästet på Kärsön (via segment SK-6; SK-11; SK-14) eller på den norra sidan (Nockebyhov) till Nockeby där kabelförbanden återigen korsar fjärden mot landfästet på Kärsön (segment SK-6; SK-8; SK-13). Se bilaga 8A. Naturvärden Landfästet vid Kanaans väg är beläget i en liten båtupptagningsvik där flytbryggor och iläggningsrampar upptar större delen av zonen 0-3 m. Strandzonen är därmed starkt påverkad av mänsklig aktivitet och utgör inte något skyddsvärt bottenhabitat. Längs kanten i båtupptagningsvikens östra del noterades dock enstaka individer av äkta målarmussla (nära hotad enligt rödlistan). Vattenmiljön från båtupptagningsviken längs norra delen till Ekbacken ingår i Grimsta naturreservat. Dispens kommer att behöva sökas intrång i naturreservatet. Både landfästet i båtupptagningsviken vid Kanaans väg och landfästet på Kärsön kan anses ha bottensediment som är relativt fria från miljöföroreningar. Tekniska överväganden Som helhet resulterar markkabelalternativ B i det längsta alternativet av sjökabel. Det innebär att större del sjöbotten tas i anspråk och en förlängd period av grumlande arbeten vid sjökabelförläggningen. Identifierade problemområden i detta alternativ är: Passage under Nockebybron. En dragning på Kärsönsidan under bron verkar vara att föredra med anledning av ett stort antal objekt på sjöbottnen på Nockeby-sidan av bron. Landfästet vid Kanaans vik motsvaras av en båtupptagningsvik där sjökabelförläggningen och även ett potentiellt ankringsförbud kan orsaka störningar i aktiviteterna. Förläggning av kabeln på norra sidan av fjärden (Nockebyhov -Nockeby) innebär en sträckning över förorenande sediment, vilket kan tänkas försämra vattenkvaliteten tillfälligt genom resuspension vid förläggning. Detta alternativ innebär också flera övergångar med sjökabeln över farleden (total 3), vilket i sin tur medför ökade komplikationerna för båttrafiken. Av denna anledning är en sträckning längs södra sidan av fjärden -Kärsön) att föredra. Samma resonemang återkommer för sjökabelalternativ som utgår från övriga två markkabelalternativ. Flera tvärgående kablar och ledningar korsas med markkabelalternativ B jämfört med övriga två alternativ. 5.2.2 Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ A2 Allmänt En sjökabel som utgår från landfästet vid markkabelalternativ A2 medför en längre sträcka i Mälaren än en sjökabel som utgår från markkabelalternativ B eller A1-C. Två huvudalternativ föreslås där båda korsar farleden till Kärsösidan via segment SK-7 och SK-6 (Bilaga 8A). Från denna punkt fortsätter sjökabeln via två alternativ som är gemensamma med markkabelalternativ B: antingen fortsätter sjökabeln hela vägen till landfästet på Kärsön (via segment SK-6; SK-11; SK-14), eller så korsas fjärden mot Nockebyhov där den följer den norra stranden hela vägen till Nockeby (segment SK-6; SK-8; SK-13). Se bilaga 8B Naturvärden Landfästet är beläget i en liten vik i Grimsta naturreservat. Dispens kommer att sökas för intrång i naturreservatet. Preliminära analyser av sedimenten vid detta potentiella landfäste visar på förekomst av lätt förorenade sediment, vilket kan försvåra hanteringen av sediment vid grävning av sjökabeldiket (det vill säga, eventuella schaktmassor som måste tas omhand). 19