Torvallaskolan(6-9) Carina Bergqvist 2013-08-31 Innehållsförteckning
Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 2
1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Skolan ligger cirka 8 kilometer sydost om Östersund i Torvalla centrum. Stadsdelen Torvalla byggdes på 1980-talet och skolan byggdes år 1986. I samma lokaler som skolan finns ett kommundelsbibliotek som också används som skolbibliotek samt en fritidsgård. Utbildningen vid Torvallaskolan omfattar grundskolans årskurser 6 9.. Till Torvallaskolan kommer elever i årskurs 6 från Mimergården och Fjällängsskolan. Skolan har ändamålsenliga lokaler. 2012 hade vi en budget på ca 8,7 miljoner och bokslutet blev i år ett plusresultat på 431 288:-. Orsaken till plusresultatet var att det under hösten blev ett köpstopp som i sin tur orsakades av att barn och utbildningsnämnden i sin prognos under hösten visade på ett underskott. Vi lyckades också hämta in den besparing på 309 290:- som lades på Torvallaskolan. Läsåret 13/12 har vi haft ca 135 elever som varit uppdelade i 7 klasser. 2 st. sexor (1 sexa med 30 elever fram till jul, dessa delades upp i två klasser i januari), 2 st. sjuor, 1 st. åtta och 2 st nior. Följande personalkategorier har arbetat på Torvallaskolan under läsåret: 14,30 lärartjänster, vilket innebär 10,60 elever/pedagog 100 % pedagog med spec. funktion, 40 % syv, 60% beteendevetare 30 % skoladministratör, 20 % vaktmästare och 100 % rektor. Vi har också haft 4 ungdomar från Lobben anställda under året. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet I augusti arbetar vi fram en gemensam arbetsplan för skolan och en för EHT/Spec. teamet. Målen är gemensamt framtagna utifrån de förbättringsområden som skolan behöver arbeta med. Detta utifrån våra statliga och kommunala mål för grundskolan. Förbättringsområdena är framtagna utifrån de utvärderingar, självvärderingar, enkäter, samtal, resultat samt analyser som gjorts föregående läsår. Vi har begränsat oss till tre områden i arbetsplanen som vi arbetar med under 3 läsår. I arbetsplanen beskriver vi även vilka insatser som vi ska arbeta med för att nå målen. Vi beskriver även hur vi ska utvärdera målen i maj och juni. Inför medarbetarsamtalet gör varje medarbetare en personlig utvecklingsplan som innefattar samma områden som skolans arbetsplan. Den blir då ett underlag för medarbetarsamtalet där vi även pratar om ev. kompetensutvecklingsbehov för den enskilda pedagogen. Under läsåret har vi pedagogiska träffar där innehållet planeras utifrån de utvecklingsbehov som skolan har. I maj/juni genomför vi de utvärderingar och analyser som vi tillsammans går igenom. Efter det görs vår arbetsplan inför nästa läsår. 3
3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Vi har arbetat med att förbättra arbetsmiljön både för elever och personal på skolan. Även i år har vi haft aktiva elevskyddsombud, aktivt skol If som tillsammans med engagerade vuxna har gjort ett bra arbete. Det arbetet kommer liksom friendsarbetet att fortsätta för att skapa både trygghet och trivsel. Vi har arbetat med ledarskapet i och utanför klassrummet. Spec. grupp och rektor har genomfört klassrumsbesök där vi tittat på arbetsro och ledarskapet i klassrummet. Varje lärare har fått återkoppling av den som genomfört besöket. Vi har jobbat med att ha en gemensam klassrumsstruktur. Här finns det fortfarande saker som vi behöver arbeta med för att få en likvärdighet bland lärarna. Vi har förbättrat tryggheten på skolan genom att jobba med gruppstärkande aktiviteter, Skol If och Friendsarna har arrangerat en idrottsdag och en tokdag i friendsanda. Vi har bemannat gården med lärare och två ungdomsanställningar/ termin via Lobben. Detta har gjort det möjligt att ha fritidsgården öppen under lunchen. Det vore önskvärt att fritidsgårdspersonalen kunde ha fritidsgården öppen på lunchrasten. I år har vi inte haft något samarbetet med fritidsgården. Handledarna har under handledar tid arbetat med värderings och samarbetsövningar med eleverna i syfte att stärka eleverna och få till bra sammanhållning i grupperna. Här har beteendevetare och kurator kunnat hjälpa till om så har önskats. Delar av elevhälsans personal har haft livskunskap i åk 6,7 och 8. DISA påbörjades i 8a men var tvungna att avsluta det för att eleverna kände sig stressade av övrigt skolarbete. Åk 9 uppmärksammade World aidsdagen genom att arbeta tematiskt utifrån ett upplägg som skolsköterska och kurator planerat. Alla elever på skolan uppmärksammade tobaksfria dagen genom att arbeta med material som skolsköterska och kurator tagit fram i varje åk. Vi har arbetet för att all personal ska följa våra rutiner Under året har vi åter jobbat fram nya rutiner kring åtgärdsprogram. Det här läsåret har skolans Matematiklärare varit med i kommunens matteprojekt Torvallaskolan är en av kommunens En till En skola. Det här läsåret har eleverna i åk sju fått en varsin IPad som de använder i undervisningen. 5 av lärarna har varit med i skolverkets Pilot projekt Pim Lab Vi har arbetat utifrån vår likabehandlingsplan. Alla elever i åk 8 har varit ute på Prao. Både lärare och elever upplever att det har varit positivt. Eleverna i åk 8 var med i tävlingen Teknik åttan och kom på första plats i kommunen och kom på andra plats i länet. En av skolans Matematiklärare har fått Gudrun Malmers Stiftelse stipendiet på 25 000: -. Han fick stipendiet för projektet Elevkonstruerade räkneuppgifter, en väg till ökad matematisk begreppsförståelse? EHT teamet har varit på två konferenser kring mobilisering mot droger. Torvallaskolan och Ängsmon fick erbjudande från regionförbundet om att söka certifiering En skola mot droger. Inspektörerna på Tillståndsenheten har genomfört tillsynen Rökfria skolgårdar hos oss. 4
4. Utvecklingsområden 2012/2013 En till En Elevinflytande Arbetsro och arbetsmiljö Fungerande rutiner utifrån ny skollag 5. 1-7 Områden i skolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i skolans läroplan, dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 5
1. Normer och värden Skolans mål: Förbättra elevernas arbetsro/studiero och arbetsmiljö Elever och personal på skolan ska känna att de har en god berikande arbetsmiljö Alla elever ska uppleva att vi har ett bra ledarskap i klassrummet Öka elevers fysiska och psykiska hälsa 100 % av eleverna ska känna sig trygga på skolan All personal ska följa våra rutiner kring mobbningsärenden Insatser för att nå målet: I vår arbetsplan och EHT teamets arbetsplan för 2012-2013 bestämdes på detaljnivå vilka insatser vi skulle jobba med för att förbättra elevernas arbetsro/studiero och arbetsmiljö Resultat: I vår trygghetsenkät som genomförs för eleverna i alla årskurser kan vi även i år se ett bättre resultat än året innan. Eleverna i alla årskurser upplever att både arbetsron och studieron har blivit bättre. Årets resultat är otroligt bra. Skolans skyddsombud har jobbat med våra elevskyddsombud på ett bra sätt som gjort att eleverna idag är med i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Lärandemiljön är inte fullt ut bra i alla klassrum Det här är ett vuxenansvar. Delar av elevhälsoteamet har gjort klassrumsobservationer som också visar på det. Gemensam klassrumsstruktur har inte följt av alla vuxna. Det vi bestämde i våra arbetsplaner har inte följts fullt ut, se utvärderingarna. Analys lärdomar: Några av insatserna har inte varit tillräckligt tydliga. För många områden med för många insatser att jobba med under ett år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver fortsätta arbeta med dessa frågor Alla vuxna måste följa våra rutiner och fattade beslut. Tydliggöra vårt uppdrag. Fortsätta med observationer ute på lektionerna Jobba vidare med en gemensam klassrumsstruktur Viktigt att alla vuxna har ett bra bemötande och ett bra ledarskap i klassrummet. Utveckla feedbacken till lärarna och jobba med det på några av våra pedagogiska träffar under året. Vi personal måste göra lika Vi kan bli ännu bättre på tex gruppstärkande övningar och gemensamma aktiviteter Vi vuxna måste vara mer ute på raster och se alla elever vi möter och säga hej till dem. 6
2. Kunskaper Skolans mål Öka elevernas måluppfyllelse Insatser för att nå målet: Närvarokontroll lättillgängligt för föräldrar. Tydliga matriser i alla ämnen där eleverna vet vad som krävs för ett visst betyg. Samma strukturer. Mera ämnesövergripande undervisning. Vi måste levandegöra IUP! På ett enkelt sätt. Vi måste hitta en form för skrivandet av omdömen och IUP som gör att de känns viktiga och som inte är så tids- och energikrävande. Måste vara enhetligt och lika för alla. Snabbare utredning för eventuella åtgärder, kunskapsmässiga och sociala. Viktigt att vi jobbar med att tydliggöra kunskapsmålen för eleverna. Att vi på ett bra och naturligt sätt får in det i undervisningen. Träna eleverna på självskattning Resultat: Närvaro och frånvarorutiner fungerar bättre Tidigt under hösten fick vi veta att vi blivit uttagna till att pröva en av två lärplattformar som kommunen skulle testa. För oss blev det Unicum och för några andra skolor blev det Skolsoft. När vi fick veta att det skulle köpas in en lärplattform så bestämnde vi oss för att inte arbeta med dessa frågor på egen hand utan invänta vilket system som skulle köpas in. I veckobrevet vecka 26 kunde vi läsa att det inte blev något av de system som skolorna provat utan det blev ett tredje Hypernet. Dessutom kom det information om att IUP:n kommer att tas bort för senareskolorna. 5 av skolans personal har under våren varit med i Skolverkets PIM lab. Det finns fortfarande en osäkerhet hur man ska skriva omdömen Ett mer gemensamt språk och likvärdigt upplägg för omdömen Vi behöver utveckla både våra skriftliga omdömen Viktigt att avsätta tid till lärande för pedagoger när vi kliver in i ett nytt projekt. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Viktigt att avsätta mer tid för att prata elever med varandra i arbetslaget Spec.gruppen kommer att styra upp elevprat i arbetslaget from ht 2013 Viktigt att alla följer skolans rutiner. Bli bättre på att jobba med våra analyser både betyg och NP 7
3. Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål. Öka elevinflytandet på Torvallaskolan Insatser för att nå målet: Viktigt att lyssna in eleverna, har de förslag på hur och var de vill göra sina arbetsuppgifter. Viktigt att det är en progression i det egna ansvaret. Har Torvallaskolan någon regel för antalet prov, inlämningsuppgifter i veckan Utarbeta ett protokoll med punkter för klassråd Klassråd ska hållas varje vecka med protokoll. Veckobrev ska skickas hem varje vecka. Gemensam layout. Låta eleverna själva skriva veckobreven, två och två på handledartiden. Vara tydliga att visa vad de kan vara med och påverka inom undervisningen. Påpeka och berätta för dem varje gång de fått vara med och bestämma. Det är mera än de tror. Att vi i personalgruppen sitter och delger varandra hur/vad vi gör när vi lyckas med elevinflytande i undervisningen. Olika redovisningsformer, inte bara för läraren. Utställningar, låta eleverna redovisa för en målgrupp. Tex 8:or redovisar för 6:or. Viktigt att vi poängterar NÄR de har elevinflytande. Visa eleverna på vilka möjligheter de har att påverka. Att de ser det viktiga i att kunna påverka. Jätteviktigt att både lärare och elever förstår vad inflytande är. Resultat: Olika i olika ämnen och mellan olika lärare Några elevråds representanter upplever fortfarande att vi inte har klassråd i alla klasser Analys lärdomar: Hur får vi in det i det dagliga ämnesarbetet? Vi måste bli bättre på att släppa in i eleverna i planeringen. Utarbeta en mall för klassråd med gemensamma punkter. Vissa saker måste vi vara tydligare med vem som ansvarar för. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver fortsätta jobba med detta. Tid på AL för att delge elevinflytande för varandra 8
Få in ansvarsgruppernas arbete under handledar tiden Utse vem som ansvarar för vad. Få in elevinflytande i PIM lab nästa år. 4. Skola och hem Skolans mål. Att öka föräldrasamverkan och förebygga ungas alkohol och drog -användning Öka föräldrars inflytande över sina barns lärande Insatser för att nå målet: Bra kontakt handledare och hemmet, vid oro kontakta hemmet. Samhällskunskap där ingår undervisning om och runt alkohol och droger. Fortsätta med någon modernare form av " Nya steg" Inbjudan till föräldramöten i god tid! Gärna inplanerat vid terminens start. Inbjudan senast två veckor innan. Roligare föräldramöten med tex. redovisningar av eleverna! Kan man nyttja studiehandledarna att översätta tex brev hem till föräldrarna? Har inte föräldrarna mail, skicka hem brev istället. Per post, inte med eleven. Mattestuga för föräldrarna några kvällar under en termin där de får lära sig hur man räknar 2012... Låta eleverna själva skriva veckobreven. Två och två på handledartiden. Att föräldrarna fortsatt ska kunna ha insyn i Dexter och att de ska kunna ta ett eget ansvar för viss informationshämtning. Att på tex Föräldramöte ta upp olika ansvar som ligger på skola respektive elev resp. föräldrar ( frukost) Nytt koncept istället för Nya Steg som handlar om ansvar, frukost, inflytande, gränssättning o.s.v. Annat stuk på Föräldramöte, tex kort möte och sen brännboll eller annat. Umgänge på ett trevligt sätt Resultat: Nya steg ej genomfört pga programmet ej är uppdaterat Mattestuga är ej genomfört Tema dialog erbjöds i åk 6 men handledarna nappade inte Föräldramailen har fungerat bra. 9
De flesta har haft ett föräldramöte/ termin Analys lärdomar: Veckobrev är bra. Hur gör vi med föräldrar som inte har mail? Hur når vi föräldrar som har ett annat språk? Allting måste styras. Någon eller några måste vara ansvariga Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Erbjuda temadialog Tonåringen + nätmobbning i åk 6 Ta stöd av modersmålsenheten i det fortsatta arbetet kring frågorna kring översättning till våra utlandsfödda föräldrar. En av våra matematiklärare kommer att jobba med matematik på studiestöd. Utveckla hemsidan- länka klassblogg 5. Övergång och samverkan Skolans mål. Öka antalet elever som väljer Torvalla skolan Att det blir en bra övergång från Mimer och Fjällängen mellan åk 5 och 6 Att det blir en bra övergång från Torvallaskolan till gymnasieskolorna Insatser för att nå målet: Ha en noggrann planering för blivande åk 5 Gemensam aktivitets dagar Få elever att tala gott om Torvallaskolan. Gymnasieinformation både i åk 8 och i åk 9 Det finns en hel del idéer i vår arbetsplan Resultat: Vi har fortfarande elever som väljer bort Torvallaskolan Analys lärdomar: All personal ska ha beröm för det arbete som gjorts för att få eleverna att komma till oss. Personalen engagemang och kreativitet för att nå hit har varit av stor betydelse. Tydligare ansvarsfördelning i vår arbetsplan vem gör vad. Övergångsrutiner till gymnasiet saknas. Osäkerheten om Torvallaskolans kvarlevande har skapat oro bland elever och föräldrar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Föräldramöten, Friendsdagar fortsatt det har varit bra. Tydligare profil- vad kan det vara? Hälsa och IT 10
Skol If bjuder in även Fjällängen 6. Skolan och omvärlden Skolans mål. Alla elever i åk 8 ska få gå ut på Prao Samarbeta med skidskytteförbundet och vara med på skolans dag den 28/11 2012 Fortsätta samarbetet i projektet Lobben. Insatser för att nå målet: Föräldrar som jobbar på ställen som kan erbjuda studiebesök. PRAO Fungerade mycket bra läsåret 2011-2012 på elevenval. SO lärarna gör praobesök hos eleverna, praon följs upp och redovisas på innedagarna på elevens val. 3 dagars praktik och 2 dagar inne för redovisningar och entreprenörskap både vår och höst termin. För åk8 Förslag. Rullande schema 6or 7or praktik Skolköket, förskolor... Vi hoppar på dagen med skidskyttet 28/11 och gör en bra och trivsam dag. Internprao? I köket, städet, vaktmästare. Kanske Coop också! Mera studiebesök som passar in i kursplanerna, gärna ämnesövergripande. Ordentligt för och efterarbete. Få tid till att planera arbetet inför skidskyttedagen. Både med personal och sedan elever. Försöka bjuda in företag Resultat: 11
Eleverna i åk 8 har erbjudits Prao vid två tillfällen á tre dagar. Två elever gjorde bara tre dagar I år har vi blivit bättre på att knyta ihop Praon med skolarbetet. Lättare att organisera Praon när eleverna är ute vid samma tillfällen. Både elever och personal har upplevt att vi nu fått till elevernas prao på ett bra sätt. Skidskyttedagen var toppen Vi har under året samarbetat med Jämtland och Härjedalens idrottsförbund i projektet Lobben. Det har gjort det möjligt att utveckla vårt Skol If till att de ha aktiviteter efter skolan varje dag mellan 15-17. Omvärldsdagen blev ej av pga nedläggningshot Analys lärdomar: Fortsätta med detta prao upplägg Viktigt att möjliggöra både för elever och SO lärare att planera och genomföra praon på ett sätt så att det ingår i skolarbetet på ett naturligt sätt. Viktigt att samarbeta med andra utanför kommunen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta med det upplägg som vi nu har infört vad gäller praon. Vi kommer även i år att vara med på Svenska Skidskytte förbundet skolans dag den???? 1 2013. Vi fortsätter med Lobben även nästa läsår. Syv kommer att göra ett förslag till omvärldsdag inför vt 2014 7. Bedömning och betyg Skolans mål. Att högre andel elever blir behöriga till gymnasiet Att vi ska bli bättre på att skriva omdömen Insatser för att nå målet: Vi behöver jämföra varandras analyser av vt., betyg och nationella prov. Dra slutsatser planera åtgärder utifrån analyserna Genomgång av alla årskurser hur eleverna ligger till kunskapsmässigt Pedagogiska/ämnes träffar där vi ger feedback på varandras omdömen och där vi samtalar om vad som ska bedömas och hur lärande miljöerna ska vara. Se hela elevens utveckling. Under hösten arbetade vi med Skolverkets material( filmer och frågor) om bedömning för lärande och likvärdighet. Resultat: Vår upplevelse är att vi blivit ett litet snäpp bättre på att skriva omdömen Analys lärdomar: 12
Våra omdömen måste utvecklas till att bli tydligare och mer relaterade till förmågor och färdigheter. Vi måste bli bättre på att prata kunskapskrav med eleverna och tala om vad och hur vi bedömer deras kunskaper. Vi måste uppmuntra eleverna till att vilja satsa mot högre betyg. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi jobbar vidare med att nå en ökad måluppfyllelse. Redovisning av vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska åk 6 : I den ena klassen har killarna klarat taldelen bäst och skrivdelen mindre bra. Tjejerna har klarat skrivdelen bäst och läsförståelsen mindre bra. I den andra klassen så var det skriv delen som eleverna klarat bäst och läsning och första skrivuppgiften mindre bra. Sva åk 6: Den muntliga delen har övervägande av eleverna klarat bra och några även läsförståelsen. Mindre bra för några är läs och skrivförmågan. Sva åk 9: Alla områden har hälften av eleverna klarat bra speciellt den muntliga delen. Svenska åk 9: I en nia klarade eleverna både den muntliga och läsförståelsedelen bra och skrivdelen gick något sämre. I den andra klassen klarade eleverna läsförståelse och skrivuppgiften bäst. Den muntliga delen var jobbig för många. Engelska åk 6: I en klass har killarna klarat den muntliga och läsförståelsedelen bäst och tjejerna har klarat den skriftliga delen bäst. I den andra klassen har hälften av eleverna klarat muntliga och läsförståelsen bäst. 13
Engelska åk 9: I den ena klassen har eleverna klarat läs, hör och skriv bra. I den andra har eleverna klarat läs och skriv bra. Den muntliga delen har eleverna klarat mindre bra i bägge klasserna och även hör i en av klasserna Matematik åk 6: Det som har gått bra är geometri, statistik, sannolikhet och taluppfattning samt den lättare problemlösningsuppgiften. Ser ingen skillnad mellan killar och tjejer. Mindre bra är de områden(algebra och diagram)som vi inte har jobbat med och den.muntliga delen. Båda klasserna har klarat matematiska resonemang mindre bra. Både muntligt och skriftligt. Matematik åk 9: En klass Muntliga delen har fungerat bra. Mindre bra är matematiska resonemang. Den andra klassen har klarat taluppfattning, statistik, algebra och geometri bra. Fysik åk 6: Planera, genomföra och utvärdera labbar och argumentera har eleverna klarat bra. Kommunikation och begreppsförståelse har svårt för några av våra elever, gäller både killar och tjejer. Biologi åk 9: I stort sett klarar de elever som gjort provet och de är resultatmässigt ganska jämna. Historia åk 6: Eleverna har ett bra resultat när det kommer till att kritiskt granska, tolka och värdera källor samt använda en historisk referensram för olika tolkningar. Det som gått mindre bra för eleverna är att förmåga att reflektera över eget och andras användning av historia i olika sammanhang, samt förmågan att använda analyser av historiska begrepp. Geografi åk 9: Det som eleverna klarat bäst, är göra geografiska analyser med hjälp av kartor, teorier och andra källor, samt förmågan att analysera samspel mellan människa, samhälle och natur globalt. Det som eleverna klarat mindre bra är förmågan att värdera lösningar på miljö och utvecklingsfrågor, etisk och hållbar utveckling. Analys och lärdomar: Svenska åk 6: I stort sett samma resultat som förra året. Vi måste arbeta mer med läsförståelse. Sva åk 6: Läsförmågan behöver utvecklas Svenska åk 9: Eleverna upplevde att ämnena i skrivdelen var luriga och där av svårt att få till bra texter. Kul att vårt arbete med muntliga diskussioner och läsförståelse har gett resultat. Sva åk9: De som inte har klarat proven är de som behöver mer tid i Sva 14
Engelska åk 6: Stora delar av åk 6 har inte läst engelska tidigare och befinner sig därför på nybörjarnivå. De elever som har haft det svårt har haft det svårt i alla delproven, haft tillräckligt bra material för hörförståelse. Under en längre tid har lärarna varit tydliga med vart eleverna befinner sig och det har utmynnat i ett bättre resultat. Matematik åk 6 : Vi behöver arbeta mer med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier. Mycket av tiden har gått åt till att träna de fyra räknesätten. Matematik åk 9: Några elever har haft stora svårigheter i matematik och några stor frånvaro. Fysik åk 6: Att arbeta med diagnosmaterialet Dino har varit framgångsrikt. I en klass har läraren skulle använt det mer begreppsförståelse i Fysik. I en klass behöver lärare jobba mer metodutveckling. En fundering är hur mycket fysik som eleverna har fått i de lägre åldrarna. Biologi åk 9: Betygen och nationellaproven är i stort sett överensstämmande. Eleverna med A i höstbetyget trots lägre på Nationella provet. Pga. av andra uppgifter som bedömts Historia åk 6: Eleverna behöver arbeta mer med att använda historiska begrepp, både att kunna förklara och använda dessa. Eleverna behöver få öva på att reflektera. Eleverna behöver även få en förståelse för ämnet historia dvs varför man läser det. Viktigt att arbeta med förförståelse, ord och begrepp. Behöver hitta fler undervisningsformer som passar fler elever. Geografi åk 9: Det krävs mer fokus i undervisningen på miljöfrågor och lösningar Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Svenska åk 6: Fortsätta arbeta med läsutveckling. Kommer att fortsätta att ha 1 läspass i veckan. Ämnesgruppen kommer att arbeta med hur det ska gå till. Sva åk 6: Undervisningen behöver förändras för att möjliggöra så att läsutveckling ske Svenska åk 9: Arbeta mer gemensamt med andra ämnen och ha en bättre samsyn utmana och hitta på nya infallsvinklar och roligare undervisning. Sva åk 9: Fortsätta med att individanpassa uppgifter. Engelska åk 6 : Arbeta mer tillsammans i ämnesgruppen och jobba med formativ bedömning. Historia åk 6: Eleverna behöver med ord och begrepp, samt att öva sig i att reflektera både muntligt och skriftligt. Engelska åk 9: Arbeta mer tillsammans i ämnesgruppen och jobba med formativ bedömning 15
Matematik åk 6: Vi behöver arbeta med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier. Behöver jobba mer muntligt i matematiken och använda mer ord och begrepp. Matematik åk 9: Vi behöver arbeta med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier. Behöver jobba mer muntligt i matematiken och använda mer ord och begrepp. Fysik åk 6: En tydligare överlämning från åk 4-5 och skapa en röd tråd från 4-6 Biologi åk 9: Se över det centrala innehållet och se över hur och vad eleverna ska lära sig Geografi åk 9: Mer fokus på miljö i undervisningen. Träna mer reflektion och analys. Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: Det är svårt att se någon skillnad mellan olika ämnen. Däremot kan vi se att det är vissa förmågor som sticker ut. De förmågor som eleverna klarat bra tex i språk har de muntliga delen fungerat bäst. Det har varit svårt att uppnå de högre betygen i vissa ämnen både i åk 6 och 9. En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Resultaten i nationella proven i svenska stämmer inte överens fullt ut med betyget. Några elever har fått högre och några har fått lägre betyg Resultaten i nationella proven i SVA stämmer väl överens Resultaten i nationella proven i engelska stämmer väl överens Resultaten i nationella proven i matematiken stämmer ganska bra överens Resultaten i nationella proven i fysik stämmer ganska bra överens Resultaten i nationella proven i Historia stämmer inte överens med betygen. Dessa elever har visat kunskapen på andra sätt. Resultaten i nationella proven i Geografi stämmer ganska bra överens Totalt antal elever i åk 9: 36 Totalt antal pojkar i åk 9: 18 Totalt antal flickor i åk 9: 18 Betyg åk 9 läsåret 2012/2013 16
Andel elever Genomsnittligt meritvärde som uppnår behöriga till lägst betyget gymnasie-skolan godkänt i samtliga (%) ämnen i årskurs 9. som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 164,9 61,1 72,2 0 0 Flickor 235,3 88,8 94,4 1 ( 5%) 0 Totalt 200,1 75 83,3 1 (3%) 0 6. Hälsa och livsstil Skolans mål. Öka elevers fysiska och psykiska hälsa Insatser för att nå målet Livskunskap i åk 6 och 7 Disa 8A Resultat Livskunskap i åk 6,7 och 8 är genomfört Både elever och lärare har upplevt att det varit positivt Vi har jobbat utifrån vår ANDT plan förutom filmvisningen som plötsligt kostade pengar. Disa i 8A påbörjades men var tvungen att avslutas pga av att eleverna var stressade över annat skolarbete. Analys - lärdomar Bra för elevrelationerna och stärkande för gruppen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Fortsätter med Livskunskapen och Disa Utveckla feedbacken till lärarna Uppdatering av drogförebyggande planen Jobba för att bli en Skola mot knark ( certifiering) 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen 17
Följande arbete är gjort utifrån vår likabehandlingsplan En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling Under feriarbetsdagarna ht 2012 utarbetade varje handledar par en plan utifrån jobbet med vår likabehandlingsplan Varje klass har under hösten arbetat med likabehandlingsplanen på HL tid och på föräldramöten med föräldrarna. HL upplever att de är förtrogna med innehållet i planen. Kartlagt elevernas trygghet Arbetat med att förbättra arbetsron (utifrån trygghetsenkäten) Utbildning i diskrimineringsgrunderna för våra friendsare genomfördes den dec. 2012 Vid två tillfällen under läsåret ordnade våra friendsare två aktivitetsdagar för eleverna i åk 5 på Fjällängen och Mimergården. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har en 100% lärare med spec. pedagogisk kompetens anställd på skolan dessutom har vi 100% beteendevetare som även har spec. pedagogisk kompetens i sin utbildning. Vår beteendevetare har under hösten 2012 varit barnledig. Under den tiden köpte vi in extra kuratortid av elevhälsan. Under våren 2013 arbetade vår beteendevetare 50% och vår kurator skötte delar av hennes arbetsuppgifter under denna tid. Vi har ett EHT team som träffas varannan vecka och besöker arbetslagen regelbundet. Vi har under läsåret arbetat utifrån EHT teamets arbetsplan för läsåret 12/13. Vi har studiestöd två eftermiddagar i veckan, efter skoltid har eleverna haft tillgång till 3 vuxna för att få extra stöttning i sitt skolarbete. Det är populärt bland våra elever att gå på studiestöd. Vissa pedagoger har haft resurstid i sin tjänst vilket har inneburit att man på vissa lektioner har kunnat vara 2 pedagoger i klassrummet. Resurstiden fördelas utifrån de elever som vi får Bibas för, 9. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Jag har fortfarande som mål att Torvallaskolan ska bli Östersunds kommuns bästa skola. Dock det ett kontinuerligt lärande och att vi arbetar med förståelsen av vårt uppdrag. Fokus blir på lärandet såväl för elever som för vårt eget lärande. Att vi lär genom egna erfarenheter blir en utan den enskildes, utan den enskildes engagemang kan inte det arbetet fungera allas vår vilja att bli en ännu bättre skola är det som utgör grunden för att bli en lärande organisation. Jag tror på en lärande organisation och i den utföra ett processinriktat ledarskap. Jag tror att i en lärande organisation sker utgångspunkt för utvecklingsarbetet på skolan. Här blir dialog och kommunikation två grundläggande faktorer för att vi ska 18
lyckas. Skolutveckling för mig är ett förändringsarbete för att skapa kvalitetshöjningar i lärandet = kvalitetsarbete.. Jag tror fortfarande att om vi får ett helhetstänkande kring ungdomars utveckling och lärande når vi ännu en bit närmare vår nya Vision Genom Trygghet och Trivsel når vi en ökad måluppfyllelse Jag är övertygad om att de områden, Elevinflytande, Arbetsro, En till En och Fungerande rutiner som vi satt upp i vår arbetsplan, gör att vi kommer att nå en högre måluppfyllelse. 10. Rektors samlade bedömning samt rektors analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. 1) Vi behöver bli bättre på att hitta rätt åtgärder utifrån de analyser och utvärderingar som vi gör. Målet är att 100% av eleverna ska vara behöriga till gymnasiet och att 100% av eleverna ska vara trygga på Torvallaskolan. 2) Fortsätta arbetetet med likvärdig bedömning 3) En till En: Vi är en En till En skola och behöver fortsätta utveckla vårt arbetssätt både ämnesövergripande och med digitala verktyg. From ht 2013 kommer alla elever i åk 6,7,8 ha en egen Ipad och eleverna i åk 9 en bärbar dator. Östersund den 30/8 2013 Carina Bergqvist Rektors underskrift 19