Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Relevanta dokument
Fallprevention och insatser vid fallolycka

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: AVVIKELSEHANTERING OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Fall-och fallskadeprevention

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Personlyft. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

1(11) Egenvård. Styrdokument

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Riktlinje för bedömning av egenvård

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Riktlinjer för Avvikelsehantering Gäller from Ersätter

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Sektor Stöd och omsorg

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Rutin för fall och fallskador

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Rubrikträd avvikelsemodulen sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.1 augusti 2018

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Sektor Stöd och omsorg

Regel för Hälso- och sjukvård. Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13)

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Malmö stad Medicinskt ansvariga

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Avvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin för fall och fallskador

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Rutin för avvikelsehantering

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende, 2017

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION

Avvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund

Blås- och tarmdysfunktion

Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Linnégårdens vård- och omsorgsboende, 2017

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Kungälvs kommun Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Transkript:

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-03-11 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på

Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. ANSVAR... 4 2.1 MEDIC INSK T ANSV ARI G SJUK SKÖTERSK A (MAS) MEDICIN SKT AN SVA RI G FÖR REHAB ILI TERIN G (MAR)... 4 2.2 VERK SAMHETSCHEF... 4 2.3 HÄL SO- OCH SJUKV ÅRDSPERSONAL... 4 2.3.1 FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST... 4 2.3.2 SJUKSKÖTERSKA... 5 2.3.3 ARBETSTERAPEUT... 5 2.4 OMV ÅRDNADSPERSONAL... 6 3. FALLFÖREBYGGANDE ARBETSSÄTT... 6 3.1 RIS KBEDÖMNING... 7 3.1.1 PLAN... 7 3.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINIME RA RIS K FÖR F ALL O CH FAL LSKADOR... 8 3.3 INFORM ATION TI LL OMVÅ RDNADSPERSONAL... 8 3.4 UPP FÖLJNING/RESULTAT... 9 3.5 INFORM ATION TI LL BOEN DE OCH NÄRSTÅE NDE... 9 3.6 UNDERV ISNIN G... 9 4. FALLOLYCKOR... 9 4.1 ÅTGÄRDER V ID FAL LOLYCKA... 9 4.2 PE RSONER MED UPPREPAD E FAL LOLYCKOR... 11

Sida 3 (11) 1. INLEDNING Fallprevention är en del i patientsäkerhetsarbetet och syftar både till att förebygga att den äldre inte faller (primärprevention) och att förhindra att nya fallolyckor sker samt att minska risker för skador vid fall (sekundärprevention). Fallprevention är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar inom de särskilda boendeformerna för äldre. Fallolyckor beror vanligen på fler samverkande faktorer och ska alltid tas på allvar och utredas. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med den enskilde har kunskap om hur fallolyckor bland äldre kan förebyggas. Framtagna riktlinjer och rutiner om fallprevention och hur fallolyckor ska hanteras, ska vara kända och tillämpas av all personal inom särskilda boendeformer för äldre och i tillämpliga delar i dagvård för äldre. Studier har visat att ett multidisciplinärt och multifaktoriellt arbetssätt krävs för att effektivt förebygga fall och fallskador. Det ger även ökade förutsättningar för den äldre att bibehålla hälsa, fysisk förmåga och oberoende. Riskbedömningar och avvikelserapportering vid fall är viktiga faktorer för att kunna identifiera personer med fallrisk och kartlägga faktorer som enskilt eller tillsammans ökar risk för fall. Det ger även underlag för val av lämpliga åtgärder för att minimera riskerna för återupprepade fall och skador vid fall. Ett fallförebyggande arbetssätt Identifiera riskpersoner genom att analysera individuella faktorer för fall- och fallskadeskaderisk 1 Eliminera eller minska fallrisk- och skaderiskfaktorer genom bl.a. läkemedelsöversyn, behandling av bakomliggande sjukdomstillstånd och träning av funktioner som styrka, balans och gångförmåga Eliminera yttre riskfaktorer som t ex hala golv, dålig belysning, lösa kablar och olämpliga skor och att hjälpmedel är säkra och används på rätt sätt Stärka den enskildes resurser med aktivering både fysiskt och psykiskt bl.a. genom att bl.a. få utföra de ADL- aktiviteter han/hon klarar av trots att det kan ta längre tid Använda skyddsåtgärder som bl.a. höftskyddsbyxa för att minska risken för skada i samband med fall Undervisning och information till boende och närstående samt personal om risk- och friskfaktorer och deras betydelse för fallrisk och hur fall kan förebyggas. 1 Regel för hälso- och sjukvård Riskbedömningar fallolyckor, malnutrition och trycksår

Sida 4 (11) 2. ANSVAR 2 2.1 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) MAS/MAR ansvarar för en god och säker kommunal hälso- och sjukvård. I ansvaret ingår att utarbeta regler samt att följa upp dessa. 2.2 Verksamhetschef Verksamhetschef ansvarar för att det finns arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast och sjuksköterska i verksamheten samt att de har den formella och reella kompetens som krävs för att ge en god vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2e. Ansvarig chef svarar även för att: det utarbetas lokala skriftliga rutiner för ett fallförebyggande arbete det sker en fortlöpande systematisk kvalitetssäkring kring fallolyckor personalen har kännedom om riktlinjer, rutiner och arbetssätt för att förebygga fallskador inom enheten 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonal Arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast och sjuksköterska ska arbeta utifrån gällande regler och rutiner. I yrkesansvaret ingår skyldigheten att känna till de lagar, föreskrifter och bestämmelser som styr hälso- och sjukvårdarbetet. 2.3.1 FYSIOTERAPEUT/FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST Fysioterapeut/sjukgymnast ansvarar för att: genomföra fallriskbedömning på nyinflyttad boende och därefter årligen 3 följa upp och revidera, i samarbete med sjuksköterska och arbetsterapeut ny fallriskbedömning utförs om hälsotillstånd förändras eller vid upprepade fall utifrån fallriskbedömningens resultat vid behov genomföra kompletterande bedömningar utifrån fallriskbedömningens resultat göra en bedömning om läkare behöver konsulteras vid bedömd fallrisk initiera till upprättande av individuell plan i samarbete med sjuksköterska och arbetsterapeut bedöma, planera, genomföra och utvärdera samt dokumentera lämpliga åtgärder 2 Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 Stockholms stads kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård, Äldreförvaltningen

Sida 5 (11) informera och instruera/handleda kontaktperson och övrig personal, om åtgärder med syfte att minimera fallrisk/skaderisk den enskilde och närstående informeras om resultatet av riskbedömningen samt görs delaktig i planering av åtgärder Vid fallolyckor ansvarar fysioterapeut/sjukgymnast för att: analys av händelse och riskbedömning genomförs bedöma och vid behov genomföra åtgärder kontakt tas med sjuksköterska och arbetsterapeut vid behov av ytterligare bedömning och eventuella åtgärder dokumentera i journal och avvikelsemodul 2.3.2 SJUKSKÖTERSKA Sjuksköterska ansvarar för att: medverka vid fallriskbedömning på nyinflyttad boende och därefter årligen samt vid förändrat status eller upprepade fall utifrån fallriskbedömningens resultat vid behov genomföra kompletterande bedömningar utifrån fallriskbedömningens resultat göra en bedömning om läkare behöver konsulteras i samarbete med arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast bedöma, planera, genomföra och utvärdera samt dokumentera lämpliga åtgärder informera och instruera/handleda kontaktperson och övrig personal, om åtgärder med syfte att minimera fallrisk/skaderisk den enskilde och närstående informeras om resultatet av riskbedömningen samt görs delaktig i planering av åtgärder Vid fallolyckor ansvarar sjuksköterska för att: bedöma status och eventuella skador ta ställning till läkarkontakt eller transport till sjukhus bedöma om, och hur den enskilde förflyttas från golv - samråd vid behov med arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast Informera fysioterapeut/sjukgymnast om inträffad fallolycka delta i analys av händelse och riskbedömning dokumentera i journal och avvikelsemodul 2.3.3 ARBETSTERAPEUT Arbetsterapeuten ansvarar för att: efter behov medverka vid fallriskbedömning på nyinflyttad boende och därefter årligen samt vid förändrat status eller upprepade fall utifrån fallriskbedömningens resultat vid behov genomföra kompletterande bedömningar utifrån fallriskbedömningens resultat göra en bedömning om läkare behöver konsulteras

Sida 6 (11) vid bedömd fallrisk i samarbete med fysioterapeut/sjukgymnast och sjuksköterska bedöma, planera, genomföra och utvärdera samt dokumentera lämpliga åtgärder informera och instruera/handleda kontaktperson och övrig personal, om åtgärder med syfte att minimera fallrisk/skaderisk den enskilde och närstående informeras om resultatet av riskbedömningen samt görs delaktig i planering av åtgärder Vid fallolyckor ansvarar arbetsterapeut för att: vid behov delta i analys av händelse och riskbedömning bedöma och vid behov genomföra åtgärder dokumentera i journal och avvikelsemodul 2.4 Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen ska ha kännedom om och följa de rutiner som finns i verksamheten. Omvårdnaden utgår från den boendes genomförandeplan och personalen ska i sitt arbete ha ett salutogent 4 perspektiv och ett rehabiliterande arbetssätt som tar tillvara på, och stärker den boendes fysiska och psykiska förmågor. I ansvaret ingår att: arbeta utifrån framtagna rutiner och att följa hälso- och sjukvårdspersonalens ordinationer och instruktioner Vid fallolyckor ansvarar omvårdnadspersonal för att: låta den som fallit ligga kvar medan man tillkallar sjuksköterska och se till att den boende ligger så bra och om möjligt skriftligt rapportera fallolyckor, avvikande händelser och tillbud så att åtgärder snarast kan vidtas medverka till analys av omständigheter kring fallolyckan och genomföra eventuella förändringar efter samråd med sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast och den enskilde/närstående 3. FALLFÖREBYGGANDE ARBETSSÄTT I samband med att den enskilde flyttar in till ett särskilt boende ska arbetet med att identifiera de personer som tillhör riskgruppen för fall påbörjas genom att ta reda på om den äldre har fallit under det senaste året. 5 I det fallförebyggande arbetet ingår riskbedömningar, 4 Begreppet salutogenes (betyder hälsans ursprung) myntades av Aaron Antovsky, professor i medicinsk sociologi i Israel och innebär att arbeta hälsofrämjande utifrån varje individs enskilda förutsättningar, att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet 5 Bilaga 1, Flödesschema för fallprevention

Sida 7 (11) åtgärder som minimerar risk för fall och fallskador, uppföljning och undervisning samt information. Riskbedömning för fallrisk liksom riskbedömningar för trycksår, malnutrition genomförs vid inflyttning. Utredning av inkontinens samt ADL -bedömning ska också göras. Resultaten av dessa ger en samlad bild av den enskildes resurser och behov, och fungerar som stöd för beslut om adekvata åtgärder. Beslut och planering av åtgärder ska ske i samråd med den boende. 3.1 Riskbedömning 6 Identifiera personer med risk genom att analysera individuella fallrisk- och skaderiskfaktorer Fallriskbedömning enligt Downton Fall Risk Index ska genomföras vid inflyttning till särskilt boende. Det ska ske rutinmässigt och systematiskt på alla boende, senast 14 dagar efter inflyttning till särskilt boende. Bedömningen ska följas upp årligen samt vid förändrat hälsotillstånd eller vid upprepade fallolyckor. Kartläggning av riskfaktorer ger ett underlag för de åtgärder som syftar till att förebygga fallolyckor och fallskador. Vid upprepade fall, ska alltid förnyad bedömning av risk och analys göras. Fysioterapeut/sjukgymnast har ansvaret för att fallriskbedömning genomförs i teamarbete med sjuksköterska och efter behov med arbetsterapeut. 3.1.1 PLAN Då fallriskbedömningen visar på hög risk för fall 3 poäng eller högre, ska en fortsatt analys av riskfaktorer och vid behov ska kompletterande bedömningar genomföras. En plan ska tas fram i samråd med boende/dennes närstående. Fysioterapeut/sjukgymnast är ansvarig för att initiera till planering och tillsammans med sjuksköterska och efter behov arbetsterapeut upprätta en gemensam plan. Av dokumentation i planen ska framgå risk, problem och resurs samt att den ska ha tydliga, realistiska och tidsatta mål där tid för uppföljning framgår. Planeringen utgår från de identifierade riskfaktorerna och med den boende i fokus. Varje yrkeskategori ansvarar därefter för sina åtgärder. Fysioterapeut/sjukgymnast och sjuksköterska och arbetsterapeut ansvarar för att utifrån sina kompetensområden informera, instruera och handleda omvårdnadspersonal 6 Regel för hälso- och sjukvård, Riskbedömningar fallolyckor, malnutrition och trycksår

Sida 8 (11) avseende fallprevention och risker för fall samt hur dessa kan förebyggas hos boende. Kontaktman, som arbetar närmast den boende deltar i planeringen med sin kännedom om personen och ansvarar för den dagliga omvårdnaden och omsorgen. Teamet beslutar efter samtycke från den boende, om vem som ger information till närstående om fallrisk och planerade åtgärder för att förebygga fall. 3.2 Åtgärder för att minimera risk för fall och fallskador Eliminera eller minska fallrisk- och skaderiskfaktorer genom bl.a. läkemedelsöversyn, behandling av bakomliggande sjukdomstillstånd och träning av funktioner som styrka, balans och gångförmåga Eliminera yttre riskfaktorer som t ex hala golv, dålig belysning, lösa kablar och olämpliga skor samt säkra användningen av hjälpmedel Stärk den enskildes resurser med aktivering både fysiskt och psykiskt genom att bl.a. få utföra de ADL- aktiviteter han/hon klarar av Använda skyddsåtgärder som bl.a. höftskyddsbyxa för att minska risken för skada i samband med fall Fallrisk- och fallskadefaktorer kan påverkas genom bl.a. läkemedelsöversyn där aktuell fallriskbedömning ska medtas vid läkemedelsgenomgången, behandling av bakomliggande sjukdomstillstånd och träning av de funktioner som behövs för att klara de dagliga aktiviteterna. En viktig faktor är även att ta tillvara på de förmågor personen har, och att stärka dessa med aktivering både fysiskt och psykiskt bl.a. att den enskilde ges stöd i att utföra de ADL- aktiviteter han/hon klarar av. Användning av höftskyddsbyxa för att minska risken för höftfraktur i samband med fall är ett komplement till det förebyggande arbetssättet. Rutiner för att se över risker i den yttre miljön som t ex hala golv, dålig belysning och att se till att hjälpmedel är säkra och används på rätt sätt är liksom de individuella insatserna viktiga för att förebygga fallolyckor. 3.3 Information till omvårdnadspersonal Fysioterapeut/sjukgymnasten, sjuksköterskan och arbetsterapeuten har ett ansvar för att säkerställa att omvårdnadspersonalen får den information som krävs utifrån sina respektive områden muntligt och genom dokumentation under rubrik insatser som rör hälso- och sjukvård i Parasol.

Sida 9 (11) 3.4 Uppföljning/resultat Uppföljning ska genomföras enligt tid som framgår av den gemensamma planen. Fysioterapeut/sjukgymnast ansvarar för att uppföljning sker. Resultatet av uppföljningen kan leda till ett förändrat status som eventuellt leder till en ny plan med nya eller förändrade mål och åtgärder. 3.5 Information till boende och närstående Den boende och dennes närstående ska informeras om riskfaktorer för fallolyckor och hur de genom egenvård kan förebyggas samt enhetens rutiner för att förebygga fall. Information ges i samband med inflyttning, samt löpande utifrån de behov som uppkommer. Redan i kontakter med biståndshandläggare kan viktig information förmedlas för att minimera yttre riskfaktorer i miljön som t.ex. dålig belysning och mattor. 3.6 Undervisning Undervisning om fallprevention bör planeras och genomföras regelbundet i verksamheten. Personalens medvetenhet och kunskap om riskfaktorer och risksituationer samt hur de kan bidra med förebyggande åtgärder är en viktig faktor i det preventiva arbetet. Kontaktperson och övrig personal ska få information och handledning av arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast och sjuksköterska om hur fall- och fallskaderisk kan minimeras för den enskilde. 4. FALLOLYCKOR 7 Samtliga fallolyckor ska dokumenteras och analyseras i verksamheten. Då fallolycka sker ska tjänstgörande sjuksköterska omgående kontaktas, samt fallet rapporteras med en skriftlig avvikelserapport. Sjuksköterska kontaktar fysioterapeut/ sjukgymnast för information om inträffade fallolyckor för händelseoch riskanalys samt eventuella åtgärder. Fallolyckor ska alltid dokumenteras i den boendes journal samt i journalens avvikelsemodul. Vid upprepade fall, ska alltid förnyad riskbedömning och analys göras. 4.1 Åtgärder vid fallolycka Den som upptäcker en boende som fallit ska låta den som fallit ligga kvar, men se till att den boende ligger så bra som möjligt, medan man tillkallar sjuksköterska. 7 Regel för hälso- och sjukvård Avvikelsehantering

Sida 10 (11) Sjuksköterskan ansvarar för att göra en första bedömning 8. I bedömningen ingår att kontrollera: - medvetandegrad - puls och blodtryck - smärta - synliga skador t.ex. sår - ben/leder om eventuell misstanke om skelettskada/fraktur - annat avvikande symptom Höftfraktur är en vanligt förekommande skada vid fall hos äldre personer. Som stöd vid bedömning om eventuell fraktur föreligger kan följande symptom vara vägledande. värk, tryckömhet i höftregionen rörelsesmärta benet ligger förkortat och utåtroterat oförmåga att belasta eller lyfta benet från underlaget Därefter bedömer sjuksköterskan alternativt fysioterapeut/sjukgymnasten om och hur boende ska hjälpas upp från golvet samt om personlyft 9 ska användas vid förflyttningen. Sjuksköterskan ansvarar för att omedelbart underrätta ansvarig läkare om fallet misstänks ha orsakat en fraktur eller misstanke om skallskada finns och personen behöver komma akut till sjukhuset. Vid fall som orsakat en fysisk skada, men där det inte föreligger någon risk för fraktur eller skallskador ansvarar sjuksköterskan för att läkaren underrättas om händelsen. När det gäller personer med kognitiv svikt/demenssjukdom ska läkaren alltid underrättas, även om det inte finns någon synlig skada. Vid fall nattetid, kan läkare kontaktas dagen därpå om det inte bedöms som akut. Sjuksköterskan ska även alltid informera fysioterapeut/ sjukgymnasten om inträffade fallolyckor. Fysioterapeut/sjukgymnasten ansvarar för att ytterligare en bedömning görs för ställningstagande till eventuell behandling eller träning. För att minska risken att missa fraktur ska alltid en uppföljning göras av fysioterapeut/sjukgymnast eller sjuksköterska dagen efter fallet, eller om den boende senare påtalar smärta eller har försämrad gångförmåga. Personer med demenssjukdom bör följas upp vid fler tillfällen. 8 Bilaga 2 Checklista för bedömning vid fall 9 Regel för hälso- och sjukvård Personlyft och lyftsele kap 5.3

Sida 11 (11) Bedömningar och vidtagna åtgärder i samband med fallolycka ska dokumenteras i journalen och avvikelsemodulen i den digitala journalen. 4.2 Personer med upprepade fallolyckor Vid upprepade fall är det viktigt att ta reda på omständigheterna kring fallolyckorna. Detta för att kunna identifiera bakomliggande orsaker och mönster och därigenom bryta dessa och minska risken för ytterligare fall. Rutiner för vad som ska göras då personer faller ofta, ska finnas i verksamheten. I det ingår att göra förnyad riskbedömning och händelseanalys. 5. AVVIKELSER OCH ANMÄLNINGSSKYLDIGHET ENLIGT LEX MARIA 10 För att följa fallolyckor och fallskador över tid, ska fallavvikelse rapporteras skriftligt. Rapporterna är ett underlag för enhetens arbete med att förebygga fall- och fallskador. Den som varit med vid/upptäckt boende som fallit ska skriva avvikelserapport som lämnas till sjuksköterska, som ansvarar för införande av rapporten i avvikelsemodulen. Lämnas avvikelse till fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut ansvarar denne för att föra in avvikelsen. Vid allvarligare fallolyckor när en patient skadats allvarligt eller riskerats att bli allvarligt skadad kontaktas MAS/MAR för utredning och bedömning om händelsen ska anmälas enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 10 SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria