Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2011-2013 Antagen av fullmäktige 2010-12-16 129
Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 5 Vision och inriktningsmål... 5 Vision... 5 Inriktningsmål... 6 Finansiella mål... 6 Redovisningslagen... 8 Budgetarbetet... 8 Driftbudget... 9 Kostnadsökningar... 9 Skattesats... 10 Taxering per församling... 10 Befolkning... 11 Kommunens finansiella utveckling... 11 Jämförelse med andra kommuner... 11 Den finansiella profilens utveckling mellan 2007 och 2009... 12 Resultatbudget... 13 Balansbudget... 14 2
Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2011 togs i augusti. Det kan konstateras att 2011 är ett år med knappa resurser och att det är viktigt med en uppgång i konjunkturerna för att kommunen ska ha ett gynnsammare ekonomiskt läge 2012 och 2013.. Höstpropositionen Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 10:63 från Sveriges kommuner och Landsting) Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Men att återhämtningen sker på bred front. Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt den senaste tiden. Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt stark och bred återhämtning under 2010. Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits och det innebär en snabbare återhämtning. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren fortsätter sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Sammantaget bedömer regeringen att antalet sysselsatta ökar med cirka 220 000 personer mellan 2010 och 2014 till följd av återhämtningen i konjunkturen, regeringens politik och en växande arbetskraft. Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kan få effekt på konjunkturen. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. År 2009 redovisade sektorn ett resultat på 13 miljarder kronor. För 2010 beräknas resultatet förbättras ytterligare. Till stor del beror det på de tillfälliga statsbidragen. Kostnaderna bedöms också utvecklas svagt under 2010. Men det finansiella sparandet försämras återigen 2011 när större delen av de tillfälliga bidragen upphör. Målet om god ekonomisk hushållning förväntas nås under 2010, men inte under resten av prognosperioden. 3
Ekonomiskt bistånd Regeringen gör bedömningen att det ekonomiska biståndet även nästa år kommer att öka, dock endast med två % i förhållande till 2010. Ökningen i år beräknas till 8 % i förhållande till 2009. Arbetsmarknad Enligt regeringen har arbetsmarknaden under 2010 börjat återhämta sig från nedgången i samband med finanskrisen. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten har börjat falla. Regeringen anser dock att utvecklingen framöver är svårbedömd och att det finns risk för att återhämtningen drar ut på tiden. Under 2011 väntas arbetslösheten vara fortsatt hög. Därför behövs även fortsättningsvis temporära insatser som motverkar att fler personer blir arbetslösa under lång tid. När arbetsmarknadsläget förbättras kommer de konjunkturberoende åtgärderna att minska i omfattning. Om arbetsmarknaden utvecklas svagare än regeringens nuvarande bedömning finns, enligt regeringen, beredskap för att vidta nya åtgärder. Almännyttan Riksdagen beslutade i juni om en ny lagstiftning för allmännyttiga kommunala bostadsföretag som träder i kraft 1 januari 2011. Bland annat innebär lagen att kommunerna ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav och ta u marknadsmässiga borgensavgifter. Lagen ger också utvidgade möjligheter att ta ut vinster från bolagen, om de används för bostadsförsörjningsåtgärder. Regeringen aviserar en översyn av stödet till kommunala bostadsföretag på svaga bostadsmarknader. Syftet med översynen är att undersöka hur en stödordning för bostadsföretag i kris på svaga bostadsmarknader kan genomföras på ett sätt som uppfyller EU-rättens krav. Lönebildning Sett över de senaste fem till sex åren har de svenska arbetskostnaderna per timma ökat något långsammare än i euroområdet. Den fortsatta nedgången i produktiviteten reser frågor kring konkurrenskraften kommande år. Det mesta talar dock för att nedgången främst varit konjunkturellt betingad och att produktivitetstillväxten åter stiger när produktionen återhämtar sig. Produktivitetstillväxten bedöms dock bli lägre på sikt än vad den var under åren före krisen. Den starka produktivitetsutvecklingen fram till och med 2006 innebär att nivån på konkurrenskraften fortfarande är god. De avtalade löneökningarna i Avtal 10 är betydligt lägre än de som förhandlades fram under 2007 års avtalsrörelse. En preliminär sammanställning av de största avtalen indikerar att de centralt avtalade löneökningarna i näringslivet blir 1,7 respektive 1,9 % för 2010 och 2011. Även löneökningarna utöver de centrala avtalen väntas bli relativt måttliga de kommande åren. Sammantaget bedöms lönerna i näringslivet öka med 2,2 % 2010 för att sedan stiga med 2,6 % 2011. När nya centrala avtal ska förhandlas fram nästa gång har konjunkturläget förbättrats. Löneökningarna antas därför bli högre i nästa avtalsrunda och väntas öka med totalt 4
3,2 % 2012. Under 2013 och 2014 har konjunkturläget förbättrats ytterligare och lönerna antas då öka med 3,3 respektive 3,4 %. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans mångfald, närhet, samhörighet, delaktighet och samverkan livskvalitet för alla. Med mångfald avses Gnosjö kommun ska vara en kommun med samma möjligheter för alla. Alla som bor i Gnosjö kommun ska respekteras som individer och ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras. Även näringslivet samt kommunens utbud av tjänster skall präglas av en mångfald. Med närhet avses Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker kommun där invånarna känner närhet till varandra och har nära till den offentliga servicen. Kommunala beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Kommunen skall verka för förbättrade kommunikationer inom och utanför kommunens gränser. Med samhörighet avses I Gnosjö kommun känner invånarna gemenskap mellan varandra, oavsett bostadsort, och man är stolta över kommunens historia och över Gnosjöandan. Kommuninvånarna är våra bästa ambassadörer. 5
Med delaktighet avses Gnosjö kommun skall vara en levande demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet att både direkt och indirekt delta i och påverka beslut om gemensamma frågor, samt få veta hur olika förslag påverkar deras vardag, deras livsvillkor och den framtid de kan överskåda. Med samverkan avses I Gnosjö kommun samverkar kommunen med näringslivet, invånarna samt andra myndigheter för bästa framtida utveckling. Kommunen samverkar också med andra kommuner och organisationer inom och utanför länets gränser, samt mellan de egna nämnderna för en ökad effektivitet. Inriktningsmål att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Finansiella mål 1 Förändring av eget kapital skall vara positivt och uppgå till lägst 1 % av skatteintäkterna 2011. För 2012 och 2013 är målet sänkt till 0,5 % 2 Soliditeten, inkl den del av pensionsskuld som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50-55%. Dock lägst 50 %. Gnosjö kommun har för åren 2012 och 2013 fått sänka sitt resultatkrav ytterligare för att klara av att behålla sina verksamheter oförändrade både vad avser volym och kvalitet. Detta är ingen långsiktigt hållbar nivå och arbetet med att höja resultatmålet måste påbörjas redan under våren 2011 när arbetet med budget 2012 startar. För 6
samtliga år inom treårsperioden ligger skatteintäkterna högre än nettokostnaderna vilket är positivt. Gnosjö kommun har rutiner för hur avdelningar/nämnder får disponera tidigare års resultat. En resultatdisponering innebär en försämring av resultatet vilket måste beaktas vid antagande av budgeten. Målet för soliditeten uppnås under hela treårsperioden. Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Soliditetsutveckling % 70 60 50 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Soliditet Fin mål Halverad låneskuld Kommunen antog för 2001 och framåt en plan för halvering av låneskulden till 2026. För att uppnå detta så måste amorteringarna uppgå till 3mkr/år. Under 2005 och 2006 ökade istället skulden med 15 mkr. Detta har till viss del kompenserats med en större amortering under 2007 (10 mkr). Även 2008 har amorteringen legat högre än plan (10,7 mkr) vilket innebär att vi anpassat oss till planen igen. Anledningen till att ingen del amorterades under 2009 är den extra belastning som pensionserbjudandet riskerade att utgöra på likviditeten. Under 2010 har 25,0 mkr amorterats. I planen för 2011-2013 finns inlagt en årlig amortering på 3 mkr. 7
Låneskuld Mkr 140 120 100 80 60 40 20 0 103,9 113,6 118,7 108,7 98,0 98,0 73,0 70,0 67,0 64,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om 1998-01-01. En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. 8
Driftbudget Förändrad ram år 2011 i förhållande till 2010 års budget (exkl löneökningar) Ram 2010 Ram 2011 enl beslut KF juni Justering av Ny ram för ram 2011 KS Gemensamt* 6 581 6 963 6 963 Kansliavdelningen 11 718 13 251 13 251 Ekonomiavdelningen 15 941 15 759 145 15 904 Personalavdelningen 7 944 8 374 700 9 074 Tekniska avdelningen 18 878 14 964 14 964 Kultur/Fritidsnämnd 15 617 17 086 48 17 134 Miljö- och 3 175 3 307 3 307 Byggnämnd Barn-och 205 001 213 827-84 213 743 utbildningsnämnd Socialnämnd 117 352 127 577-711 126 866 Räddningstjänst 8 326 8 478 388 8 866 Revision 610 615 35 650 Löneöversyn 21 194 13 118 13 118 Summa 432 323 442 517 2 995 443 815 *Under KS-gemensamt ligger för 2011 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till 2 500 tkr. Justeringskolumnen innehåller ökad budgetram för räddningstjänsten 388 tkr, avsättning till åtgärder för ungdomsarbetslöshet 700 tkr, beredskapsersättning för socialtjänsten 210 tkr samt justeringar av internhyran. Kostnadsökningar Inflationen för 2011 bedöms vara 1,5 % vilket inte kompenserats i ramarna på grund av sparbeting. Löneökningarna för 2011 beräknas uppgå till 2,0 %.För 2012 och 2013 räknas med en inflation på 1,9 % respektive 2,4 % och löneökningarna till 2,6 % respektive 2,7 %. Skatt/nettokostnadsutveckling Mkr 480 460 440 420 400 380 360 340 320 300 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skatteint Nettokostn 9
I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna under hela treårsperioden. Marginalen för 2010 är mycket god på grund av de extra medel kommunen får från staten. För åren 2011 till 2013 är marginalerna avsevärt mycket lägre. Sparbeting är lagda på verksamheterna från 2012. Se bilaga. Skattesats Skattesatsen är oförändrad jämfört med 2010 och nivån är 22:13. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 2003 2010 Markerad skattesats visar på en förändring 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Aneby 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 Eksjö 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Gislaved 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 21,58 Gnosjö 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 Habo 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 21,66 Jönköping 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 21,48 Mullsjö 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 21,98 Nässjö 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 21,78 Sävsjö 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 Tranås 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 Vaggeryd 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 Vetlanda 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,70 Värnamo 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Län, ovägt 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 21,62 Län, vägt 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 21,52 21,53 Lägsta 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 Högsta 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 22,13 Riket 20,64 20,74 20,78 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74 Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring 2010-2011 Källeryd 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,0 Åsenhöga 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,0 Kävsjö 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,0 Kulltorp 22,13 10,67 0,0 1,60 0,05 34,45 0,0 Gnosjö 22,13 10,67 1,23 0,0 0,05 34,08 0,0 Vid dokumentets upprättande är kyrkoavgiften ej fastställd i kyrkofullmäktige 10
Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken glädjande nog har brutits under 2007. Antalet har stått sig även 2008. För 2009 går dock utvecklingen åt fel håll med en kraftig minskning. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på 9 530 invånare. År Invånare Förändring 1998 10 355 +215 1999 10 266-89 2000 10 280 +14 2001 10 191-89 2002 9 997-194 2003 9 926-71 2004 9 810-116 2005 9 753-57 2006 9 598-155 2007 9 657 +59 2008 9 658 +1 2009 9 536-122 Prognos 2010 9 530-6 2011 9 530 +-0 Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. Gnosjö Kommun 2007 Gnosjö Kommun 2008 Gnosjö kommun 2009 11
Den finansiella profilens utveckling mellan 2007 och 2009 Gnosjö kommun förbättrade mellan 2007 och 2009 poängen i den finansiella profilen för perspektiven kontroll och kortsiktig handlingsberedskap, medan poängen för riskförhållande och långsiktig handlingsberedskap försvagades. KFI:s avslutande kommentar är: Gnosjö har under den studerade perioden redovisat en förbättrad resultatnivå, vilket har lett till att kommunens långsiktiga handlingsberedskap i form av soliditet har förbättrats. Detta gäller också den kortsiktiga handlingsberedskapen i form av en förbättrad likviditet. Gnosjö har en finansiell profil som är marginellt starkare än genomsnittet i länet. Detta innebär att kommunen har ett något starkare finansiellt utgångsläge än genomsnittet i Jönköping. Kan Gnosjö, trots det rådande finansiella läget, hålla sig på en resultatnivå på runt 2 % och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att stärkas inför framtiden. Med rådande konjunkturläge blir det dock en utmaning att lyckas med detta under 2011, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Gnosjö goda möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat. Ekonomiavdelningen 2010-12-02 Gunilla Folkesson Ekonomichef 12
Resultatbudget Budgetår Prognos 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens nettoramar -443 464-443 815-454 526-467 229 Utbetalda pensioner -24 900-21 317-21 585-22 237 Kompl.pensioner (KP) 15 700 15 670 16 081 16 510 Pensionsskuldsförändring 42 12 10 9 Kapitalkostnader som är med i ram 42 300 39 381 39 381 39 381 Avskrivningar -25 000-24 330-24 330-24 330 Verksamhetens nettokostnad -435 322-434 399-444 969-457 896 Skatteintäkter 449 050 441 715 449 598 463 025 Finansiella intäkter 300 126 554 554 Finansiella kostnader -3 000-3 005-2 900-2 795 Pensionsskuldsränta -28-29 -34-41 Förändring av Eget Kapital 11 000 4 408 2 249 2 847 Finansieringsbudget Budgetår Prognos 2010 2011 2012 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat 11 000 4 408 2 249 2 847 Justering för av- o nedskrivningar 25 000 24 330 24 330 24 330 Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar 3 901-398 -511-658 Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder -10 753 398 511 658 Medel från den löpande verksamheten 29 148 28 738 26 579 27 177 Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar -26 000-24 028-30 000-29 023 Medel från investeringsverksamheten -26 000-24 028-30 000-29 023 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar Amortering av skuld, minskning av avsättningar -25 000-3 000-3 000-3 000 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten -25 000-3 000-3 000-3 000 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 56 852 35 000 36 710 30 289 Likvida meddel vid årets slut 35 000 36 710 30 289 25 443 Förändring av likvida medel -21 852 1 710-6 421-4 846 13
Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår 2009 2010 2011 2012 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 415 030 416 030 415 728 421 398 426 091 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 30 401 26 500 26 898 27 409 28 067 Likvida medel 56 852 35 000 36 710 30 289 25 443 Summa omsättningstillgångar 87 253 61 500 63 608 57 698 53 510 Summa tillgångar 502 283 477 530 479 336 479 096 479 601 SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början 259 291 271 076 282 076 286 484 288 733 Årets resultat 11 785 11 000 4 408 2 249 2 847 Summa Eget Kapital 271 076 282 076 286 484 288 733 291 580 Skulder Långfristiga skulder 124 543 99 543 96 543 93 543 90 543 Kortfristiga skulder 106 664 95 911 96 309 96 820 97 478 Summa skulder 231 207 195 454 192 852 190 363 188 021 Summa skulder och Eget Kapital 502 283 477 530 479 336 479 096 479 601 Soliditet i % 54 59 60 60 61 Förändring av Eget Kapital 14