BUDGETEN 2016 EKONOMIPLANEN 2017 2018
INNEHÅLL Karleby stads strategi 2013 2017... 1 Utgångspunkter för budgeten 2016 för Karleby stad... 7 Sammanfattning av budgeten... 8 Mål för verksamheten... 15 Centrala bolags mål... 30 Revisionsnämnden... 46 Ledning av staden... 48 Stadskansliet... 49 Ekonomi- och dataförvaltningstjänster... 50 Näringsliv och stadsutveckling... 51 Dispositionsmedel... 52 Regionala räddningsväsendet / karleby... 53 Personaltjänster... 54 Sysselsättningstjänster... 55 Miljö- och hälsoskydd... 68 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning... 70 Social- och handikappservice... 71 Äldreomsorg... 72 Hälsovårdstjänster... 73 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen... 92 Småbarnsfostran... 93 Grundläggande utbildning... 94 Gymnasieutbildning och övrig utbildning på andra stadiet... 96 Kokkolan seudun opisto Karlebynejdens institut... 97 Kultur- och ungdomsnämnden: kansliet och Kieppi... 105 Kulturtjänster... 106 Bibliotekstjänster... 107 Museitjänster... 108 Ungdomstjänster... 109 Idrottsnämnden... 117 Tekniska väsendets förvaltning och stödtjänster... 119 Ansvarsområdet för samhällsteknisk service... 120 Ansvarsområdet för lokalförsörjning... 121 Planläggningstjänster... 122 Förvaltning av mark- och vattenområden... 123 Byggnadstillsyn... 132 Miljötjänster... 133 Landsbygdsnämnden... 135 Räddningsnämnden... 137 Karleby Vatten... 143 Työplus... 145 Investeringar... 148 Understöd 2016, stadsstyrelsen... 172
KARLEBY STADS STRATEGI 2013 2017 Karleby stadsfullmäktige godkände 28.10.2013 stadens strategi 2013 2017. Stadens strategi omfattar hela stadskoncernen och i den fastställs utvecklingsriktningen med beaktande av förändringarna i verksamhetsmiljön. Nämndernas budget- och ekonomiplanförslag ska bygga på strategin både vad gäller ekonomiska och verksamhetsmål. Verksamhetsmiljön förändras De kommande förändringarna innebär att stadens övergripande livskraftspolitik blir allt viktigare när det gäller att främja kommuninvånarnas välfärd. Karlebyregionen har förbättrat sin position avsevärt i fråga om regionens relativa konkurrenskraft sedan millennieskiftet, och detta erbjuder en bra grund för ett fortsatt arbete mot de strategiska mål som satts upp för livskraften och konkurrenskraften. Några förutsebara trender som kan nämnas är att stadsbygderna får allt större betydelse och utbildnings- och kompetenskraven ökar. Kommunerna kommer att få en allt mer differentierad roll. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin, konsekvenserna av recessionen och omvälvningen i näringslivsstrukturen gör att kommunernas ekonomi stramas åt rejält i Finland. Kommunerna klarar inte av att fullgöra sina skyldigheter som ökar i antal hela tiden. Staten bör minska kommunernas uppgifter och skyldigheter. Situationen försvåras också av att befolkningen åldras i snabb takt. För att kommunerna ska kunna anpassa sig till det allt stramare ekonomiska läget måste verksamheten omvärderas, nya kundcentrerade verksamhetssätt tas fram, tjänster produceras i samråd med kunderna samt nya tekniker tas i bruk. Kommunstrukturen, kommunsamarbetet och modellerna för hur tjänsterna ordnas och produceras kommer att revideras. Även modellerna för organiseringen av social- och hälsovården förändras. Vision 2025: Karleby som bäst Den livskraftiga, havsnära och tvåspråkiga staden Karleby erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov och en trivsam boendemiljö. Stadens framgång grundar sig på internationella nätverk, högklassigt kunnande, kultur, logistik och mångsidig näringsverksamhet med fokus på kemi. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig stad med stark konkurrenskraft Attraktiv stad Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Kunnig och lärande stad Välmående kommuninvånare God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Trivsam och trygg levnadsmiljö Anordnande av tjänster och koncernstyrning Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Ekonomi, kompetens, personal Hållbar kommunekonomi Kompetent ledning och motiverad personal Attraktiv arbetsgivarimage Stadsstyrelsens förslang 1
Kommunerna verkar i en värld som förändras snabbt. Det har blivit allt viktigare att analysera det förgångna, nuläget och framtiden och att förbereda sig på kommande förändringar. Kommunstrategin går ut på att välja riktlinjer i viktiga frågor. Kommunen fastställer sina långsiktiga, strategiska mål. En väl utformad och bra strategi skapar en grund för kommande beslut, budgetar och program. Kommunens strategi omfattar hela kommunkoncernen och styr stadens verksamhet i förhållande till dess centrala samarbetspartner. Den beskriver stadens vision för kommuninvånarna och olika organisationer. Efter att strategin blivit godkänd börjar det verkliga arbetet, alltså genomförandet av strategin. Strategin lever när den diskuteras. Budgeten och ekonomiplanen är också viktiga verktyg för genomförandet av strategin. Befolkning och sysselsättning Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. År 2014 ökade folkmängden med 247 personer. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med över 3 200. Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick antalet invånare till 47 278. Antalet invånare med finska som modersmål var 39 820 (84,2 %), med svenska som modersmål 6 158 (13,0 %) och antalet invånare med annat modersmål var 1 300 (2,8 %). Antalet invånare som har annat än fi nska eller svenska som modersmål har mer än tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål har varit något sjunkande både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september i år ökat med ca 120 invånare. Statistikcentralen publicerade hösten 2015 en befolkningsprognos som sträcker sig till 2040. Statistikcentralens befolkningsprognos är en demografi sk trendberäkning där man antagit att befolkningsutvecklingen kommer att fortsätta på samma sätt som under de senaste åren. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Under de två senaste åren har delområden som beaktas i prognosen inte utvecklats i Karleby lika gynnsamt som i början av årtiondet. Dessutom har Statistikcentralen sänkt fruktsamhetskoeffi cienten från prognosen 2012. En samverkan av dessa faktorer är att befolkningsprognosen ligger på en klart lägre nivå jämfört med prognosen 2012. Enligt befolkningsprognosen (trendberäkning) kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt fram till 2040: År (31.12) invånare 2014 (realiserat) 47 278 2015 47 496 2020 48 625 2025 49 600 2030 50 312 2035 50 752 2040 51 036 Enligt prognosen ökar invånarantalet i slutet av 2010-talet i genomsnitt med 225 per år. I början av 2020-talet minskar siffran till 195 invånare och ytterligare till 142 invånare mot slutet av årtiondet. På 2030-talet är ökningen bara drygt 70 invånare. Statistikcentralen har också tagit fram en alternativ prognos som enbart beaktar den naturliga folkökningen, dvs. födelseöverskottet som avser skillnaden mellan antalet födda och döda. Enligt denna prognos förväntas invånarantalet uppgå till 49 444 år 2030 och till 50 151 år 2040. Den demografi ska försörjningskvoten i Karleby är för närvarande (31.12.2014) 63,0 medan den för hela landet är 57,1. Enligt befolkningsprognosen kommer motsvarande tal år 2020 att vara 69,7 resp. 63,3 och 71,7 resp. 69,2 år 2030. Den demografi ska försörjningskvoten 2
beskriver förhållandet mellan antalet barn (0 14 år) och äldre (65+) per 100 invånare i arbetsför ålder (15 64 år). Enligt prognosen kommer antalet 1-6-åringar (småbarnsfostran) att sjunka från n u v a- rande antal (3 714) med knappa hundra före 2020 och med knappa 150 före 2025. Antalet 7-15-åringar (5 146, grundläggande utbildning) ökar snabbare än i övriga landet. Fram till år 2020 är ökningen ca 200 elever (9,1 %) och ökar fortfarande något fram till år 2025. Därefter börjar antalet långsamt avta. Antalet 16-18-åringar (1 789) sjunker fram till år 2020, varefter antalet börjar öka. Ökningen fortsätter fram till 2030-talet. personer 14 000 UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN I KARLEBY 0 6 7 15 16 18 12 000 10 000 8 000 4 338 4 210 4 150 4 088 4 068 4 095 6 000 4 000 5 614 5 634 5 146 5 514 5 460 5 395 år 2 000 1 789 1 752 1 936 1 940 1 878 1 861 0 2014 2020 2025 2030 2035 2040 Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av hela befolkningen är för närvarande 26 678 (56,4 %). Fram till år 2020 sjunker andelen till 54,1 procent. Andelen fortsätter att sjunka fram till 2030-talet varefter andelen börjar öka något. Antalet äldre ökar kraftigt. För närvarande (31.12.2014) fi nns det 9 327 personer som fyllt 65 år, dvs. 19,7 procent av befolkningen. År 2020 är andelen 22,1 procent (10 727) och 23,9 procent (12 026) år 2030. Antalet personer som fyllt 75 år är för närvarande över 3 926. År 2020 är antalet över 4 600, år 2030 över 6 800 och år 2040 över 7 300. I Karleby är de äldres relativa andel av hela befolkningen något mindre än i landet i snitt. Situationen kommer att vara densamma under hela prognosperioden. 14 000 UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS I KARLEBY ANTALET ENLIGT I KARLEBY 65 74 75 84 85+ 12 000 10 000 8 000 6 000 1 103 2 823 1 810 1 446 2 600 2 873 1 280 3 321 4 554 5 006 4 539 4 470470 4 000 2 000 5 401 6 121 5 407 5 210 5 194 4 992 0 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 2014 föddes det 615 barn i Karleby. På basis av förhandsuppgifter för 2015 torde nativiteten uppgå till ca 570 580 barn. Enligt prognosen sjunker nativiteten så att den kommer bestående att stanna under 600 barn. Mortaliteten uppgår till drygt 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Stadsstyrelsens förslang 3
Under hela 1990-talet och början av 2000-talet var infl yttningen till Karleby mindre än utfl yttningen från orten. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och varit i balans och under de senaste åren varit klart på plus tack vare immigrationen. Den positiva befolkningsutvecklingen kommer att fortgå inom de närmaste åren, dock på något lägre nivå jämfört med de senaste åren. 700 FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY födda avlidna utflyttnings /inflyttningsöverskott den totala förändringen 600 500 400 300 200 100 0 100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 200 Under de tre senaste åren har arbetslösheten ökat som en följd av den ekonomiska regressionen. I september 2015 var arbetslöshetsgraden i Karleby 10,9 procent, medan den ett år tidigare var 10,4 procent. Läget i Karleby är dock fortfarande klart bättre än i landet i snitt. Arbetslöshetsgraden för hela landet var i september i år 13,2 procent. Trots den försämrade sysselsättningssituationen har utvecklingen inte inverkat väsentligt på antalet arbetsplatser i Karleby. Man har undkommit omfattande uppsägningar. Antalet arbetsplatser sjönk år 2013 (senaste tillgängliga uppgifter) bara med 12. I slutet av året uppgick antalet arbetsplatser till 20 217. Utgående från arbetslöshetsutvecklingen 2014 och 2015 har ingen väsentlig förändring till det sämre skett. Inga stora förändringar åt ett håll eller annat har skett inom de olika branscherna, t.ex. arbetsplatserna inom industrin har t.o.m. ökat något, likaså arbetsplatserna inom social- och hälsovården. Efter lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet har nettoantalet arbetsplatser i Karleby ökat med nästan 5 000 och sedan början av 2000-talet med ytterligare ca 3 500. Karleby har klarat sig relativt bra ur ekonomiska nedgångar tack vare sitt breda näringsliv. Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst närmast inom hälso- och sjukvården. Det allmänna ekonomiska läget Utgångsläget för den fi nländska samhällsekonomin är ytterst utmanande. Bruttonationalprodukten har krympt redan för tredje året i rad och det totala förädlingsvärdet är drygt 8 procent lägre än före fi nanskrisen i slutet av 2007. Tillväxtutsikterna för de närmaste åren utlovar som mest endast cirka en procents tillväxt. Finlands exportsektor verkar inte få draghjälp av den globala tillväxten och hemmamarknaden lider av den svaga inkomstutvecklingen och anpassningsåtgärderna. 2014 minskade bruttonationalprodukten med 0,1 procent. Under de två tidigare åren har BNP sjunkit med cirka en procentenhet mer. Den totala efterfrågan under dessa år har sjunkit i synnerhet på grund av de minskade privata investeringarna och den krympande exporten. Finlands export har redan länge utvecklats långsammare än världshandelns tillväxt. Under de senare åren har också den privata konsumtionen utvecklats svagt. Den offentliga konsumtionen har däremot ökat, trots att tillväxten varit mycket låg. 4
I år förväntas samhällsekonomin inte längre krympa, men någon snabb vändning till det bättre är inte att vänta. Mot slutet av året väntas dock en måttfull konjunkturuppgång. Prognosinstituten förutspår att Finlands bruttonationalprodukt kommer att växa något i år. Enligt prognosinstituten kommer tillväxten i år ändå att ligga på endast cirka 0,5 procent. Man har varit tvungen att justera prognoserna nedåt, eftersom den ekonomiska utvecklingen än en gång varit svagare än väntat. Nästa år uppskattas den ekonomiska tillväxten ta fart, trots att prognosinstitutens tillväxtsiffror fortfarande kommer att ligga på en anspråkslös nivå. Enligt Finansministeriet kommer tillväxten 2016 att ligga på 1,0 procent. Exportefterfrågan uppskattas öka med omkring tre procent och samtidigt börjar de privata investeringarna äntligen öka. Också den inhemska efterfrågans roll för den ekonomiska tillväxten förstärks då sysselsättningsläget inte längre försämras och konsumenternas förtroende både för den egna ekonomin och för de samhällsekonomiska utsikterna förbättras. Trots konjunkturvändningen är Finlands tillväxtsiffror fortfarande bland de sämsta i EU. En orsak till den låga ekonomiska tillväxten är Rysslands ekonomiska situation och dess konsekvenser för vår export. Den ekonomiska utvecklingen har länge varit svag också i euroområdet. De ekonomiska utsikterna i Europa försvagas ytterligare av medlemsländernas svaga konkurrenskraft och av den höga offentliga skuldsättningen. Nu är de ekonomiska utsikterna i Europa mer positiva än tidigare och i många länder som är viktiga handelspartner för Finland, till exempel Sverige och Tyskland, har den ekonomiska utvecklingen varit positiv. Lokomotiven i världsekonomins tillväxt är för närvarande USA och Storbritannien. Den högre tillväxten i Europa återspeglas dock inte i Finlands bruttonationalprodukt i någon högre grad och till exempel enligt Europeiska kommissionen kommer vår ekonomiska tillväxt nästa år att vara lägst i Europa. Utöver läget i Ryssland beror de dystra tillväxtsiffrorna i synnerhet på Finlands exportstruktur och problem med konkurrenskraften. Förutsättningarna för att ekonomin ska ta fart är nu i princip utmärkta: priset på energi, framför allt olja, är lågt, eurons externa värde har försvagats och ECB för en stimulerande penningpolitik. Räntorna förutspås också ligga på en låg nivå en lång tid framåt. Dessa faktorer gynnar exportföretagen men även hushållen, eftersom den måttfulla pris- och ränteutvecklingen stöder köpkraften och den privata konsumtionen. Konsumentpriserna beräknas stiga mycket litet i år, med knappt en halv procent. Nästa år beräknas konsumentpriserna stiga med omkring en procent. Arbetsmarknadsläget är fortfarande svårt. Arbetslöshetsperioderna har blivit längre, och det fi nns stora regionala och yrkesbundna skillnader när det gäller efterfrågan och utbud på arbetskraft. Arbetslösheten förutspås förbli på samma mycket höga nivå som tidigare, trots att antalet arbetslösa småningom förväntas minska i och med högre ekonomisk tillväxt. Läget inom den kommunala ekonomin År 2014 var kommunernas och samkommunernas ekonomi fortfarande kärv, trots att det bokföringsmässiga resultatet blev klart positivt. Många faktorer bidrog till resultatförbättringen. Den främsta enskilda faktorn var bolagiseringen av kommunala affärsverk som gav extraordinära inkomster av engångsnatur. Andra faktorer som förbättrade resultatet var att kommunerna skar ner på sina personalutgifter och höjde sina inkomstskattesatser. Trots det dåliga ekonomiska läget hölls kommunernas nettoinvesteringar på samma nivå som föregående år och de internt tillförda medlen räckte inte till för att täcka nettoinvesteringarna. Skuldsättningen inom den kommunala ekonomin fortsatte att växa och i slutet av 2014 uppgick lånestocken till 16,6 miljarder euro. Kommunernas utgifter 2015 2016 I skuggan av det dåliga ekonomiska läget kommer kommunernas lönekostnader att öka mycket återhållsamt i jämförelse med tidigare år. I år ger de avtalsenliga lönehöjningarna Stadsstyrelsens förslang 5
och löneöverhänget från fjolåret en kostnadseffekt på i genomsnitt cirka 0,6 procent. Enligt Finansministeriets prognos kommer förtjänstnivåindex för kommunsektorn i år ändå att stiga till en högre nivå än vad de avtalsenliga förhöjningarna indikerar, dvs. till 1,1 procent. Nästa år uppskattas förtjänstnivåindex stiga ungefär lika mycket. På riksnivå väntas den kommunala lönesummans utveckling bli klart negativ i år (-1,2 %). Orsaken är bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor som innebär att den berörda personalen och övriga funktioner inte längre hör till inkomst- och utgiftsprognoserna för den kommunala ekonomin. Förändringarna innebär att den kommunala personalstyrkan minskar och att den kommunala lönesumman krymper med uppskattningsvis cirka 300 miljoner euro. Bolagiseringarna påverkar också övriga löne- och årskostnader, avskrivningarna och till exempel investeringsutgifterna år 2015. Kommunerna väntas också fortsätta med sina egna sparåtgärder och anpassa sina personalutgifter i år. Anpassningsåtgärder är att utnyttja naturlig avgång, att minska användningen av vikarier och visstidsanställda och att omorganisera arbetet. Den åldrande befolkningen ökar efterfrågan på social service och framför allt hälso- och sjukvårdstjänster. Under 2016 2019 uppskattas förändringarna i åldersstrukturen öka behovet av kommunala tjänster med knappt en procentenhet per år. Samtidigt som lönekostnaderna utvecklas återhållsamt kommer den ökade efterfrågan på tjänster oundvikligen att innebära att andelen köpta tjänster ökar. Andelen köpta tjänster har ökat markant under 2000-talet. I år väntas ökningen krympa till mindre än en procent på grund av bolagiseringen av affärsverk, men därefter väntas de köpta tjänsterna återigen öka betydligt, uppskattningsvis med 4,6 procent per år. I år förutspås ökningen av kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen ligga på omkring en procent. År 2016 förutspås kostnadsnivån stiga med omkring 1,2 procent. Kommunernas inkomster 2015 2016 Utvecklingen av kommunernas skatteinkomster har lidit kraftigt av den svaga ekonomiska tillväxten och den stigande arbetslösheten. I fjol ökade kommunernas skatter med sammanlagt 2,5 procent. Kommunalskatten ökade med endast 1,3 procent, medan samfundsskatten och fastighetsskatten ökade med cirka 11 procent. Den kraftiga ökningen i fastighetsskatten berodde bland annat på besluten om höjningen av fastigheternas beskattningsvärden. I år kommer lönesumman enligt nationalräkenskaperna att öka något snabbare än under fjolåret, men trots det kommer lönerna att öka med endast cirka 1,5 procent. Pensionsinkomsterna kommer att öka med cirka 3,3 procent då befolkningens åldersstruktur förändras och antalet pensionärer ökar snabbt. Också arbetslöshetsersättningarna ökar fortfarande snabbt. Sammanlagt uppskattas förvärvsinkomsterna öka med 2,0 procent i år. Enligt inkomstprognosen i programmet för kommunernas ekonomi ökar kommunernas sammanlagda skatteinkomster i år med 1,9 procent. Den svaga tillväxten i kommunalskatten beror bland annat på avdragen i kommunalbeskattningen, såsom höjningarna av pensionsinkomstavdraget och grundavdraget. Kommunernas fastighetsskatt förutspås däremot fortsätta att öka också i år. De extra inkomsterna i och med de lagstadgade höjningarna av de övre och nedre gränserna för fastighetsskattesatserna stärker dock inte den kommunala ekonomin, eftersom dessa inkomster enligt besluten som fattades vid ramförhandlingarna i fjol kommer att dras av från kommunernas statsandelar. Kommunernas andelar av intäkterna av samfundsskatten är i år 36,87 procent, eftersom överföringen av fi nansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet kompenseras kommunerna via kommunernas samfundsskatt. Den förhöjda utdelningen av samfundsskatt till kommunerna upphör 2016 och kommunernas intäkter av samfundsskatten sjunker jämfört med i år med 20-25 procent. År 2016 är förvärvsinkomsternas tillväxttakt så gott som oförändrad. Tillväxten är dock något under två procent. Lönesumman stiger fortfarande svagt, eftersom avtalslönernas utveckling uppskattas bli måttfull. Också pensionsinkomsterna fortsätter öka i samma takt som tidigare, 6
med drygt tre procent. Däremot uppskattas arbetslöshetsersättningarna krympa då arbetslösheten börjar minska En måttfull ökning i förvärvsinkomsterna gör att kommunalskatteredovisningarna ökar något år 2016. Enligt utvecklingsprognosen i programmet för kommunernas ekonomi ökar kommunernas skatteinkomster nästa år med 2 procent. Många planer i regeringsprogrammet, vilka påverkar kommunernas ekonomi, har ännu inte preciserats. Sådana är bland annat en breddad inkomstbas och nivåförhöjning, minskning av kommunernas uppdrag, ändring av dimensioneringen av tjänster och justering av kriterier. (Källa: Kommunförbundet) UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN 2016 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2015 Karleby stads utveckling har varit måttlig. Sysselsättningen har försvagats något och arbetslöshetsgraden har stigit men ligger fortfarande under landets genomsnitt. Karleby har undvikit stora enskilda förändringar i arbetsplatsutvecklingen. Antalet invånare har fortfarande ökat. Karleby stads ekonomi har försvagats liksom kommunalekonomin i allmänhet. Skatteinkomsterna och statsandelarna har utvecklats enligt prognoserna men de räcker inte till för att täcka nuvarande kostnads- och servicenivå. Utgifterna ökar för starkt i förhållande till inkomstutvecklingen. Man har kunnat dämpa tillväxten av personalkostnader med anpassningsåtgärder. Enligt en bokslutsprognos som baserar sig på delårsrapporten visar resultatet för 2015 (staden och affärsverken tillsammans) ett tydligt underskott och är svagare än i budgeten. Resultatet försvagas av verksamhetskostnadernas större tillväxt en beräknat närmast inom social- och hälsovårdsväsendet samt en mindre inkomstbas till följd av bolagisering. Enligt bokslutet för 2014 fanns det ackumulerat överskott på 26,5 miljoner euro i stadens balansräkning. Om resultatet för 2015 utfaller enligt prognosen kommer överskottet att minska med 11-12,5 miljoner euro. Budgeten 2016 och planeåren 2017 2018 Uppgörandet av budgeten för 2016 har väsentligt försvårats av att stadens utgifter trots anpassningsprogrammet inte har kunnat minskas till en nivå som inkomsterna förutsätter. Karlebys inkomstbas är inte tillräcklig för nuvarande utgiftsutveckling eller för nya lagstadgade skyldigheter. De av staten fastslagna omfattande nedskärningarna av statsandelarna har väsentligt försvagat inkomstbasen. Nedskärningarnas kumulativa inverkan åren 2012-2019 på Karleby stads ekonomi kan kalkylmässigt uppgå till t.o.m. 100 miljoner euro. 2016 är nedskärningen 14,9 miljoner euro och beloppet ökar gradvis så att år 2019 är vi uppe i 18,9 miljoner euro. Den fördröjda lågkonjunkturen har försvagat skatteinkomsternas utveckling. Statsandelsreformen kar utökat Karlebys andel, men andra nedskärningar och nya uppgifter minskar nettoökningen. Då verksamheten måste anpassas i så här omfattande grad krävs ett långsiktigt anpassningsprogram i vilket stadens servicenätverk och servicenivå fastställs på ett hållbart sätt. Verksamheten och tjänsteproduktionen ska anpassas efter tillgängliga resurser vilket innebär att prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden är nödvändigt. Därtill måste inkomstbasen stärkas genom skattehöjningar. Detta måste göras också för att kunna sköta nödvändiga investeringar på ett sådant sätt att lånebeståndet hålls på rimlig nivå. Förändringarna i servicenätverket måste göras snabbare än planerat för att kostnadseffekten ska kunna återställa den ekonomiska balansen. Stadsstyrelsens förslang 7
Inom centrala sektorer fortsätter servicebehovet och tillväxten. Kostnaderna för socialoch hälsovårdsväsendets arbetsmarknadsstöd har ökat med nästan en miljon euro per år, kostnaderna ökar inom äldreomsorgen och handikapptjänster. Antalet elever inom undervisningstjänster ökar. Stora åldersklasser inleder sitt skolarbete och samtidigt avslutar en mycket liten del sin grundläggande utbildning. Stabiliseringen av ekonomin ens till en tillfredsställande nivå år 2016 är inte möjlig utan ökade skatteinkomster. Skatteinkomsterna, som utgör utgångspunkten för budgeten 2016, har beräknats så att inkomstskattesatsen höjs med 0,50 procent, därmed är inkomstskattesatsen 21,50 procent år 2016. Fastighetsskatterna höjs inte år 2016. Den allmänna fastighetsskatten är 1,25 procent, fastighetsskatten för ett hus som används för stadigvarande boende är 0,60 procent och fastighetsskatten för annat boende än det stadigvarande är 1,00 procent. Investeringsnivån är lägre än år 2015. De närmaste åren måste investeringarna fortfarande fi nansieras helt eller nästan helt med upptagning av nya lån. Vid förverkligandet av investeringarna ska olika finansieringsmodeller utredas. Ändringen av verksamheten i affärsverket Työplus genom bolagisering från början av 2017 bereds under 2016. Det officiella resultatet (staden och affärsverken) visar ett underskott på -5,36 miljoner euro år 2016, -0,1 miljoner euro år 2017 och år 2018 är resultatet 5,5 miljoner euro. Skattehöjningarna till trots kommer stadens resultat alltså inte att visa överskott nästa år. Balansräkningens kumulativa över-/underskott minskar 2015 och 2016. Från början av 2017 blir granskningen koncernbaserad i enlighet med ändringar i kommunallagen. Strukturförändrings- och anpassningsprogram Karleby stad har uppgjort ett strukturförändrings- och anpassningsprogram för balansering av ekonomin på så sätt att resultatet för planperioden 2015 2017 uppvisar överskott. Under 2013-2015 har ett program för anpassning av ekonomin genomförts med hjälp av vilket verksamheten kan anpassas till stadens inkomstbas. I samband med utarbetandet av anpassningsprogrammet har sektorerna lagt fram anpassningsåtgärder både på kort och på lång sikt. Ledningsgruppen för anpassningsprogrammet har godkänt åtgärderna för fortsatt beredning. Ett allt effektivare genomförande av åtgärderna fortsätter och allt större strukturförändringar måste göras. Stadsstyrelsen har fattat ett separat beslut att påskynda genomförandet av strukturförändringen. Fullmäktige behandlar senast i mars 2016 förslag om nedläggning av verksamheter, komprimering av servicenätet samt minskning och sammanslagning av tjänster. Målet är att uppnå betydande besparingar redan under 2016. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget 2016 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverken till 131 363 231 euro. Ändringen från 2015 är 2,36 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna är 396 435 944 euro. Ändringen från 2015 är 8,56 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är -265 072 713 euro, ändringen från 2015 är -6,2 miljoner euro. Skatteinkomsterna för 2016 har beräknats uppgå till 185 482 000 euro och ökar från budgeten 2015 med 5 550 000 euro. Skattehöjningarna inverkar på ökningen av skatteinkomster med 3,6 miljoner euro. Skatteinkomsterna minskas av att den förhöjda utdelningen av samfundsskatt till kommunerna upphör från början av 2016 samt bland annat av att de nedre gränserna för förvärvsinkomstavdragen höjs. Dessa inkomstförluster kompenseras i kommunernas statsandelar. 8
År 2016 beräknas i kommunalskatt infl yta 157 632 000 euro, i samfundsskatt 12 000 000 euro och i fastighetsskatt 15 850 000 euro. Statsandelarna beräknas uppgå till 85 675 100 euro vilket är 6 139 000 euro mera än i budgeten 2015. Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till 5 476 787 euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till -5 753 594 euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken är 405 645 euro efter avskrivningarna och 575 000 euro i avkastning på grundkapitalet. Affärsverkens årsbidrag är 3 635 845 euro. Enligt den offi ciella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till 9 112 632 euro. Räkenskapsperiodens underskott är -5 347 949 euro. Investeringarna har 2016 budgeterats till 25 005 900 euro, varav 3 941 250 euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt 54,05 miljoner euro åren 2017 2018. Affärsverkens nettoinvesteringar uppgår till sammanlagt 7,47 miljoner euro år 2016 och till 7,49 miljoner euro under planperioden 2017 2018. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Skatteinkomster Budgeten utgår år 2016 från en inkomstskattesats på 21,50 procent. Inkomstskattesatsen höjs med 0,50 procent. Fastighetsskatterna höjs inte år 2016. I statens budgetförslag utövas påtryckning att höja kommunernas fastighetsskatter genom att höja de nedre gränserna för fastighetsskatter. I regeringens beräkningar utgår man från att kommunerna täcker sina hållbarhetsgap med höjda fastighetsskatter. Vad gäller planeåren 2017-2018 måste fastighetsskatternas nivå övervägas på nytt utgående från bland annat vilka resultat strukturförändringarna ger. Fastighetsskatt uppbärs enligt följande skattesatser: Föremålet för fastighetsskatt 2015 2016 2017 2018 stadigvarande bostadsbyggnad 0,60 0,60 0,60 0,60 annan bostadsbyggnad 1,00 1,00 1,00 1,00 allmän fastighetsskatt 1,25 1,25 1,25 1,25 allmännyttiga samfund 0,00 0,00 0,00 0,00 obebyggda tomter 2,50 2,50 2,50 2,50 kraftverk 1,40 1,40 1,40 1,40 Skatteinkomster och statsandelar beräknas enligt följande: Skatteinkomster (1 000 ) BS 2014 BG 2015 BG 2016 EP 2017 EP 2018 Kommunalskatt 148 875 152 445 157 632 163 396 167 200 Samfundsskatt 13 181 13 090 12 000 12 150 12 780 Fastighetsskatt 13 843 14 3974 15 850 17 950 18 160 Skatteinkomster totalt 175 899 179 932 185 482 193 496 198 140 Statsandelar (1 000 ) BS 2014 BG 2015 BG 2016 EP 2017 EP 2018 Basservice 83 293 75 479 78 452 79 495 80 479 Utjämning/skatteinkomster -39 9 574 11 738 11 800 12 100 Utjämning/systemändring 190-1 517 0 0 0 Underv. o kultur/övr. statsandelar -6 057-4 000-4 515-4 000-3 800 Statsandelar totalt 77 387 79 536 85 675 87 295 88 779 Stadsstyrelsens förslang 9
Finansiella intäkter och kostnader Avkastningen på grundkapitalet som affärsverken intäktsför till staden uppgår till 575 000 euro. Infl ödet enligt affärsverk är följande: Intäktsföring / Avkastning på grundkapitalet Totalt Karleby Vatten 500 000 500 000 Työplus 75 000 75 000 Totalt 575 000 575 000 I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 1,00 procent. Finansieringsanalys Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 41,9 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs nya långfristiga lån på 59,7 miljoner euro. Affärsverken upptar 4,0 miljoner euro i långfristiga lån 2016 och 4,0 miljoner euro under planperioden. 2016 uppgår låneamorteringarna till 1,4 miljoner euro. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår 2016 till sammanlagt 43,2 miljoner euro och nytt lån upptas 63,7 miljoner euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs staden med Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 10
KARLEBY STAD* EUR BS 2014 Budg.2015 Budg. 2016 Plan 2017 Plan 2018 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 123 410 126 816 129 192 931 130 485 131 790 Tillverkning för eget bruk 1 651 2 183 2 170 300 2 192 2 214 Verksamhetsutgifter -379 291-387 872-396 435 944-400 400-404 404 Verksamhetsbidrag -254 230-258 873-265 072 713-267 723-270 401 Skatteinkomster 175 899 179 932 185 482 000 193 496 198 140 Statsandelar 77 387 79 536 85 675 000 87 295 88 779 Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster 113 550 575 000 550 550 Affärsverkens koncessionsränta 6 075 575 575 000 500 500 Extra inkomstföring 1 500 0 0 0 0 Övriga finansiella inkomster 675 1 188 1 528 000 2 950 3 450 Ränteutgifter -2 767-3 400-3 275 500-3 800-4 200 Övriga finansiella utgifter -6-10 -10 000-31 -31 Finansiella inkomster och utgifter 5 590-1 097-607 500 169 269 Årsbidrag 4 646-502 5 476 787 13 237 16 787 Avskrivningar enligt plan -10 105-11 194-11 730 381-12 300-13 500 Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster 9 534 0 500 000 0 0 Extraordinära utgifter 0 0 0 0 0 Räkenskapsp.resultat 4 075-11 696-5 753 594 937 3 287 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.d 133 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 0 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning(+) av fonder -6 0 0 0 0 Räkenskapsp. Över-/underskott 4 203-11 696-5 753 594 937 3 287 Stadsstyrelsens förslang 11
KARLEBY STAD STADEN* BS 2014 BUDG. 2015 BUDG. 2016 Plan 2017 Plan 2018 FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i versamheten Årsbidrag 4 646-502 5 476 787 13 237 16 787 Extraordinära poster 4 534 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 186-2 000-2 000 000-2 000-2 000 6 994-2 502 3 476 787 11 237 14 787 Kassaflödet det investeringarnas del Investeringsutgifter -32 778-34 206-25 005 900-26 504-37 616 Finans.andelar för investeringsutgifter 1 972 1 969 1 969 000 1 742 1 942 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 3 232 2 542 1 972 250 2 826 3 561-27 575-29 695-21 064 650-21 936-32 113 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -20 580-32 197-17 587 863-10 699-17 326 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 160 45 45 000 45 45 Ökning av utlåningen -280-200 -200 000 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 70 917 68 500 59 700 000 50 500 57 000 Minskning av långfristiga lån -17 319-36 000-41 860 000-39 500-39 000 53 598 32 500 17 840 000 11 000 18 000 Förändring av kortfristiga lån -7 053 0 0 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapit 24 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar 185 0 0 Förändr. av fordringar -13 575 0 0 Förändr. av räntefria kort-och långfr. skul 2 629 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 35 687 32 345 17 685 000 11 045 18 045 Förändring av likvida medel 15 107 148 97 137 346 719 12
KARLEBY STAD STADEN ** BS 2014 Budg. 2015 Budg. 2016 Plan 2017 Plan 2018 Externa FINANSIERINGSANALYS 1000 1000 1000 1000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 8 567 2 913 9 112 632 16 618 20 294 Extraordinära poster 4 534 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 186-2 000-2 000 000-2 000-2 000 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 0 Investeringsutgifter -35 569-42 443-32 472 900-29 199-42 411 Finans. andel för investeringsutgifte 2 031 2 669 2 669 000 1 742 1 942 Fusion invest. 0 0 0 0 0 Försäljningsinkomster av anl.tillgång 3 232 2 542 1 972 250 2 826 3 561 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -19 391-36 320-20 719 018-10 013-18 614 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 160 45 45 000 45 45 Ökning av utlåningen -280-200 -200 000 0 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 74 917 72 500 63 700 000 51 500 60 000 Minskning av långfristiga lån -17 903-36 979-43 239 000-40 900-40 600 Förändringar av kortfristiga lån -7 378 183 24 680 0 0 Förändringar i eget kapital 900 900 000 0 0 Förändr. av anslutningsavgifter 0 0 0 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. 24 0 0 0 0 Förändr. av omsättningstillgångar 185 0 0 0 0 Förändr. av fordringar -18 017 0 0 0 0 Förändr. av räntefria kort- och långfr 2 789 0 0 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 34 498 36 449 21 230 680 10 645 19 445 Förändring av likvida medel 15 107 130 511 662 632 831 Stadsstyrelsens förslang 13
Resultaträkning 2016 Staden Affärsverk Sammanlagt (avdrag för interna poster) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster 66 764 421 17 518 600 52 036 683 Avgiftsinkomster 18 854 070 0 18 552 670 Understöd och bidrag 4 090 900 51 500 4 142 400 Hyresinkomster 35 915 440 2 700 7 971 730 Övriga inkomster 3 568 100 5 000 3 079 900 129 192 931 17 577 800 85 783 383 Tillverkning för eget bruk 2 170 300 66 700 2 237 000 Verksamhetsutgifter Personalutgifter Löner och arvoden 125 722 968 5 867 500 131 590 468 Lönebiutgifter Pensionsufgifter 28 172 752 1 190 400 29 363 152 Övriga lönebiutgifter 8 653 986 383 600 9 037 586 Köp av tjänster 159 368 474 3 790 755 130 556 261 Material, förnödenheter och varor 18 292 659 1 401 300 19 255 989 Understöd 17 600 800 0 17 600 800 Hyresufgifter 36 184 752 490 400 8 728 742 Övriga utgifter 2 439 553 101 700 2 541 253 396 435 944 13 225 655 348 674 251 Verksamhetsbidrag -265 072 713 4 418 845-260 653 868 Skatteinkomster 185 482 000 0 185 482 000 Statsandelar 85 675 000 0 85 675 000 Finansiella inkomster och utgifter Ränteutgifter 575 000 23 000 576 000 Avkastning av grundkapitalet 575 000-575 000 0 Extra inkomstföring 0 0 0 Övriga finansiella utgifter 1 528 000 0 1 528 000 Ränteutgifter -3 275 500-231 000-3 484 500 Övriga finansiella utgifter -10 000 0-10 000 Årsbidrag 5 476 787 3 635 845 9 112 632 Avskrivningar enligt plan -11 730 381-3 381 000-15 111 381 Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff 150 800 150 800 Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 0 0 Extraordinära poster 500 000 Räkenskapsper.resultat -6 253 594 405 645-5 347 949 14
Strategiskt mål / Kritiska framgångsfaktorer MÅL FÖR VERKSAMHETEN Indikatorer STADSSTYRELSEN OCH CENTRALFÖRVALTNINGEN LIVSKRAFTIG STAD MED STARK KONKURRENSKRAFT Attraktiv stad Idrotts- och kulturutbudet Aktivt stadsliv Stadscentrum som utvecklas Stadens havsnära läge utnyttjas Idéer till projekt som kommit till genom samarbete mellan staden och företagarna i centrum omsätts i praktiken för att främja den kommersiella dragningskraften och ett livskraftigt stadscentrum Åtgärder vidtas för att främja utvecklingen av Karlebyregionen och Jakobstadsregionen som en utvecklingszon, särskilt ur markanvändningens, boendets, trafi kens och näringslivets synpunkt Beredning av programmet för de stora festligheterna 2017 och 2020 med kommuninvånarnas trivsel och stadens synlighet i åsyn Utveckling av regionmarknadsföringen och arbete med stadens varumärke som en del av upprätthållandet av livskraften Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande En god företagsmiljö, staden är en fl exibel och aktiv näringslivsaktör och näringslivsfrämjare Storindustriområdet utvecklas Stadens näringsprogram verkställs aktivt Nätverksorganisationens funktion förbättras Samarbetet mellan City Kokkola rf och Karleby stad ökar KIP-områdets funktionalitet och genomslagskraft utvecklas och området marknadsförs internationellt. Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Utveckling av hamnen God tillgänglighet och mångsidiga kommunikationer EKONOMI, KOMPETENS, PERSONAL Hållbar kommunekonomi Främjande av en sund ekonomi och verksamhetsförutsättningar Uppdaterat anpassningsprogram Utveckling av produktiviteten och genomslagskraften Arbetet med muddring av hamnleden till 14 meters djup inleds. Utvecklande av fl ygtrafi ken och verksamheten vid Karleby-Jakobstad fl ygplats Projektet för en resecentral och arrangemangen på bangårdsområdet Genomförande av strukturförändringarna och en kritisk granskning av servicenätet Kostnadsnivån för tjänsterna lägre än i jämförelsekommunerna Stödtjänsterna samordnas och fås att fungera väl Styrsystem för ekonomin och verksamheten utvecklas och nyttjas Ekonomiplaneringen utvecklas så att den blir fl exibel och långsiktig Ett målinriktat handlingssätt främjas (cheferna) 15
Strategiskt mål/ Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Kompetent ledning och motiverad personal Fungerande arbetsgemenskap och motiverad, kompetent personal Uppmuntrande ledarskap VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE Kompetensen utvecklas: chefsarbetet, träning i förändringsledning och medarbetarskap Modellen med aktivt stöd och praxis inom arbetarskyddet inpräglas En föregripande personalplan har gjorts upp God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare Kommunen skapar förutsättningar för god livskvalitet och hälsa Aktiv kommunikation med kommuninvånarna Åtgärder som föranleds av välfärdsberättelsen och välfärdsplanen Sektorerna samarbetar i fråga om välfärdsprocesser Informationens aktualitet förbättras inom stadens olika kanaler för information Växelverkan och kommuninvånarnas delaktighet ökas när det gäller stadens projekt Personalens förutsättningar att använda särskilt elektronisk information främjas Den personliga informationen effektiviseras i samband med organisations- och serviceändringar så att de stöder en god service för kommuninvånarna Invånare som är nöjda med den kommunala servicen Hög sysselsättningsgrad Användarenkäter och användarrespons Användar- och kundrådens verksamhet Elektroniska kanaler för service utvecklas i samband med servicereformer Skyldigheterna vad gäller sysselsättning fullgörs. Hög aktiveringsgrad för långtidsarbetslösa Trivsam och trygg levnadsmiljö Många olika boendealternativ Trivsam levnadsmiljö som främjar säkerheten och hälsan Lösningar som följer principerna för hållbar utveckling ANORDNANDE AV TJÄNSTER OCH KONCERNSTYRNING Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Staden som anordnare och fi nansiär av tjänster Tomtutbud Generalplanläggningen och detaljplanläggningen fortskrider så att målet kan nås. Cykelstadsprogrammet genomförs Projektet för Janssons område avancerar Ledning av beredningsarbetet som gäller organisering av ett produktionsområde enligt lagförslaget om organiseringen av hälso- och sjukvården Inledande av arbetet med utformning av MBT+N-planering och näringslivsprogram för Mellersta Österbotten Staden som anordnare av kostnadseffektiva tjänster Kompanjonskap och samarbetsnätverk stärks enligt stadens strategi. 16
Strategiskt mål / Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer För att förbättra kostnadseffektiviteten utreds alternativa organiserings- och produktionssätt, serviceprocesserna reformeras. Grundandet av en samkommun för social- och hälsovård bereds och förs vidare Serviceplan och upphandlingskompetens Ett breddat upphandlingssamarbete omsätts i praktiken och upphandlingssamarbetet breddas vidare. Strategin följs och utvärderas. Stadens strategi uppdateras. Man deltar i projektet USO och använder det för att klarlägga kommunens nya roll. Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Tjänsterna organiseras på ett sätt som främjar delaktighet och utgår från kundens behov Effektivt servicenätverk Servicenätverken utvärderas och granskas som ett led i anpassningsprogrammet. Renoveringen av stadshuset planeras utifrån de tillvägagångssätt som arbetet och servicen förutsätter. E-tjänsterna utvecklas. De möjligheter som digitaliseringen för med sig utnyttjas och förberedande åtgärder vidtas inför ändringar som digitaliseringen för med sig Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Förbättrad koncernstyrning Koncernstyrningen stärks genom att ägarpolitiska linjedragningar och uppdaterade koncernanvisningar tas i bruk Koncerntillsynens genomslagskraft främjas och koncernbolagens rapportering utvecklas Koncernbolagens målinriktning fastställs och uppföljningen organiseras Controllerverksamheten startas Bolagisering av affärsverket Työplus Inom koncernstyrningen av de nya bolagen införs och etableras effektiva handlingsmodeller. 17
Strategiskt mål/ Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer MILJÖHÄLSOVÅRDSNÄMNDEN VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE Trivsam och trygg levnadsmiljö Tillsynsplanen genomförs enligt de mål som ingår i planen. Tillsynsarbetet utförs i enlighet med kvalitetssystemet. Dokument som ingår i miljö- och hälsoskyddets kvalitetssystem uppdateras årligen. Medborgarna och livsmedelskedjans aktörer tar sitt ansvar för livsmedlens säkerhet och kvalitet indikator är utvecklingen av tillsynsresultaten i Oiva-rapporterna. Målet är att livsmedeltillsynens objekt når de två högsta (A och B) vitsorden i 85 procent av fallen vid tillsynsperiodens slut. ANORDNANDE AV TJÄNSTER OCH KONCERNSTYRNING Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Krisberedskapen ligger på en god nivå. En åtgärd är uppdateringen av Mellersta Österbottens miljöhälsovårds plan för specialfall Veterinärvården har jour dygnet runt. Brådskande veterinärhjälp tillhandahålls under alla tider på dygnet inom tre timmar i minst 90 procent av fallen. Responstiden på akuta djurskyddsanmälningar är inom ett dygn i 90 procent av fallen. En indikator är uppföljningen av tillgången till tjänster och statistik över undantagsfall. En smidig beslutsfattandeprocess. Beslut som berör kunder fattas snabbt. Behandlingstider för anmälningar och ansökningar då all nödvändig information erhållits: Anmälningar som gäller livsmedelslokaler < 14 dygn Ansökningar i enlighet med hälsoskyddslagen, tobakslagen eller läkemedelslagen < 30 dygn EKONOMI, KOMPETENS, PERSONAL Indikatorer är uppföljningen av beslutsfattandeprocessen och statistik över undantagsfall. Inkomsterna för hälsoövervakningen i förhållande till utgifterna är bättre än genomsnittet (15 %) för landets alla kommuner. Målet är 20 procent av utgifterna 18
Strategiskt mål / Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare Aktiv kommunikation med kommuninvånarna Insatsområdena i och målen för välfärdsberättelsen styr nämndens beslut. Indikatoruppgifterna följs och man drar nytta av dem (välfärdsberättelsen, TEA-mätaren). En förhandsbedömning av effekterna av kommunala beslut införs. Hälsoskillnader vad gäller befolkningen minskar och det förebyggande arbetet effektiviseras, som potentiell metod används s.k. hälsokioskverksamhet. Kvalitetsrekommendationen är att äldre personer bor hemma - målet är att 91,5 procent av de personer som är över 75 bor hemma. Man drar nytta av kvalitetsindikatorerna för mätinstrumentet RAI. Ett instrument för att mäta boende- och klienttryggheten för äldre personer som bor hemma utarbetas. Åtgärder vidtas för att främja äldre personers bruk av tillgängliga motionssalar (indikator: antalet grupper). Utveckling av förebyggande missbruksvård: Mätinstrumentet Audit används aktivt, handledningen av klienterna och processen utvecklas. Aktiveringsgraden för arbetslösas höjs och antalet personer som fi nns på betallistan för långtidsarbetslösa blir färre på servicecentret för arbetskraft som ett led i förebyggandet av en marginalisering av unga arbetslösa. Verksamheten med välfärdsrådgivning inleds. ANORDNANDE AV TJÄNSTER OCH KONCERNSTYRNING Smidiga och effektiva metoder för anordnade av tjänster och serviceprocesser Tjänsterna organiseras på ett sätt som främjar delaktighet och utgår från kundens behov Effektivt servicenätverk Man säkerställer/främjar mångsidiga boendemöjligheter för olika grupper (t.ex. utvecklingsstörda, seniorer, rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och mentalvården). Åtgärder vidtas för att främja en bostadsproduktion som är lämplig för äldre personer och för att bygga boendesäkra kvarter för äldre personer. Den under ledning av Karleby och i samarbete med landskapet och de närliggande kommunerna tillsatta kommunledda politiska styrgruppen fortsätter sitt arbete. Under styrgruppen sorterar ett arbetsutskott och en projektorganisation Till arbetsutskottets och projektorganisationens uppgifter hör att bereda konstruktionen av en omfattande serviceproduktionsorganisation för social- och hälsovården vilken säkerställer tillgången till tjänster på ett jourhavande sjukhus i enlighet med jourförordningen. Den kommande produktionsorganisationen integrerar social- och hälsovårdstjänsterna horisontellt och vertikalt. En serviceplan görs upp. Inom socialarbetet utvecklas arbetsprocesserna så att de stämmer överens med ändringarna i socialvårdslagen 19
Strategiskt mål/ Kritiska framgångsfaktorer Indikatorer Förebyggande arbete stärks och hälsoskillnader minskar. Basservicen stärks/effektiviseras. Tjänster med låga trösklar införs. Smidiga servicekedjor utvecklas och åtgärder vidtas för att stödja multiprofessionalism inom och över organisationsgränserna. Införandet av elektroniska tjänster fortsätter (indikatorer: antalet elektroniska tjänster, antalet brukare). Responssystem för social- och hälsovården tas i bruk (servicevåg (kvalitetskriterier), uppföljningsstatistik över tillgången till vård, responssystem för social- och hälsovårdsväsendet). En totalreform av mottagningarna genomförs. Öppettiderna utvecklas så att de blir fl exiblare och bättre tillmötesgår klienternas behov. Tillgången till vård (vårdgarantin) enligt 51 i hälso- och sjukvårdslagen säkerställs genom att man drar nytta av utvecklingsprojektet för mottagningstjänsterna och införandet av de elektroniska tjänsterna EKONOMI, KOMPETENS, PERSONAL Hållbar kommunalekonomi Främjande av en sund ekonomi och verksamhetsförutsättningar Fungerande och förutseende ekonomistyrning Uppdaterat anpassningsprogram Utveckling av produktiviteten och genomslagskraften Användbarheten hos och nyttan med mobila tjänster utreds. Genomförandet av anpassningsprogrammet fortsätter och programmet ses över i enlighet med stadsstyrelsens anvisningar. Utfallet av åtgärderna enligt anpassningsprogrammet utvärderas, behandlas av nämnden två gånger om året. Ett program för lokalerna verkställs och genomförandet följs. Målet är att servicekostnaderna är lägre än i jämförelsekommunerna (man drar nytta av Kommunförbundets jämförelse två gånger om året). Uppföljning av kostnadsstrukturerna: Transparensen i ekonomin för den egna verksamheten (t.ex. stora kostnadsposter). Ett rapporteringssystem för ekonomin tas i bruk och man drar nytta av det. Kompetent ledning och motiverad personal Uppmuntrande ledarskap Fungerande arbetsgemenskap och motiverad, kompetent personal Effektiv intern kommunikation En personalenkätsprocess genomförs (indikatorer på personalens välbefi nnande SYKE) Utvecklingssamtal förs, mål 100 procent (individuella, i grupp) Sjukskrivningarna minskar. Personalen deltar i kompletterande utbildning. För chefer ordnas ledarskapsutbildning som bjuds ut till de chefer som saknar ledarskapsutbildning. Attraktiv arbetsgivarimage Konkurrenskraftig arbetsgivarpolitik och aktiv rekrytering Extern rekryteringsassistans brukas. Projektet SoTe rekry breddas. Man möjliggör exempelvis flexibla arbetstider. Uppföljningen av utredningen av kompetensbehov fortsätter. 20