FakTaGaFFeLN. Statistik om livsmedelsbranschen 2014

Relevanta dokument
FakTaGaFFeLN. Statistik om livsmedelsbranschen 2013

FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2015

Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen

Uppdaterad Eko i Finland 2018

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges livsmedelsexport 2006

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2004

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

TOTALA UTGIFTERNA

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2016

20 Internationella uppgifter om livsmedel

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig

FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2009

14 Internationella uppgifter om jordbruk

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Christl Kampa-Ohlsson

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Livsmedel Västra Götaland. Källa SCB

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Läsa och förstå text på förpackningar

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Svensk export och import har ökat

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Mål resurshushållning i kursplanen

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar.

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Nationalräkenskapsdata

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Utländska dotterbolag i Finland 2013

Transkript:

FakTaGaFFeLN Statistik om livsmedelsbranschen 2014 1

TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln tar upp statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, då den stödjer sig på tagande av ansvar. Tabellerna är uppdelade i varje livsmedelskedjans del med följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabeller är inte mätare av ansvarighet, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2013. Dessutom finns uppgifter från tidigare år samt internationella siffror i jämförelse. I år har nya tabeller tagits med, särskilt i anslutning till näring. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen www.ruokatieto.fi/tietohaarukka. Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet 2

innehåll Allmänt Regnmängd 1981 2013 3 Förverkligandet av arbetet för Medeltemperatur 1981 2013 3 djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 14 Väderlek under växtperioden 3 Gårdar som erhåller stöd för 15 Antal hushåll 4 djurens välbefinnande Finlands folkmängd 4 Hönsgårdar 2014 15 Finlands folktäthet 4 Ladugårdstyper för kokontroll- Hushållens medelstorlek 4 besättningar 2013 15 Yrkessjukdomar enligt bransch 2011 5 Bete och utomhusvistelse 2013 Mjölkningsmaskiner 2013 16 16 Olycksfall i arbetet 5 Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning 2013 17 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 5 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 6 Jordbruk Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 9 Aktörer inom ekologisk produktion 9 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 10 Jordbrukets miljöstöd 2013 10 Försäljning av bekämpningsmedel 11 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2011 11 Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 12 Företagarinkomst 26 Husdjur 12 Producentpriser 26 Djur per gård i genomsnitt 13 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 13 Livsmedel Livsmedel med förseelser 2013 27 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 13 Orsaker till förseelser 2013 28 1 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 17 Förändring i antalet lantbruks- och trädgårdsföretag 18 Bruttonationalprodukten 6 Produktionens bruttovärde 7 enligt industri Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande 18 Produktionens förädlingsvärde enligt industri 7 I arbete inom lantbruket 18 Arbetskraft 8 Lantbruks- och trädgårdsföretagens produktionsinriktningar 19 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt produktionsinriktning 19 Övrig företagsverksamhet 20 Åkerarealens fördelning 21 Skörd 22 Lantbrukets produktionskostnader 23 Lantbrukets intäkter 24 Statistik om biodling år 2013 25 Lanbrukets lönsamhetskvot enligt produktionsinriktning 2001 2013 f. 25

Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 28 Antal livsmedelsövervakningar 2013 29 Antal återkallelser 30 Orsaker till tillbakadragningar 2006 2013 30 Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande 2013 30 Matförgiftningsepidemier enligt orsak 2013 31 Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 32 Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 33 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 34 Intaget av vitaminer och näringsämnen från maten jämfört med rekommendationerna 35 Brödsäd Ägg 55 55 Finländarnas dagliga måltider 36 Fisk 56 Hälsobeteende 37 Konsumtion av fisk 56 Självförsörjningsgrad för livsmedel 38 Grönsaker och frukt Bär och svamp 57 58 Den inhemska livsmedelsproduktionens andel 38 Inhemsk livsmedelsförsäljning 39 Dagligvaruhandeln och storkök Livsmedelsförädling enligt näringsgren 40 Antal butiker enligt butikstyp 59 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 41 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 42 Livsmedelsexport landsvis 44 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export 2013 45 Livsmedelsindustrins kostnadsstruktur 2007 2011 46 Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 47 Konsmptionsutgifter 47 Livsmedelsutgifter 48 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 48 Minutpriser 49 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna 2014 50 Prisindex 2012 51 Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 2012 52 Kött 53 Mjölkprodukter och näringsfetter 54 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 59 Antal storkök enligt typ 60 Storkökens portionsantal enligt typ 60 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2

Allmänt REGNMÄNGD 1981 2013, MM vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi 106 202 204 150 Jyväskylä 113 231 178 127 Uleåborg 85 187 131 93 Sodankylä 100 194 139 100 Källa: Meteorologiska institutet MEDELTEMPERATUR 1981 2013, C vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi 4,3 16,3 6,7-3,5 Jyväskylä 2,4 14,8 3,7-7,7 Uleåborg 1,5 14,7 3,3-8,6 Sodankylä -1,1 12,7-0,1-12,6 Källa: Meteorologiska institutet VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd underjämförelseperioden 2013 2012 1981 2010 2013 2012 1981 2010 Jockis 1 502 1 302 1 307 283 440 341 Kauhava 1 442 1 185 1 185 309 397 286 Uleåborg 1 377 1 086 1 170 290 344 257 Sodankylä 1 129 750 795 204 206 227 Källa: Meteorologiska institutet 3

ANTAL HUSHÅLL År 2012 totalt 2 595 000 6- eller flera personers hushåll 2 % 5-peroners hushåll 3 % 4-personers hushåll 9 % 3-personers hushåll 11 % 1-persons hushåll 40 % 2-personers hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd 31.12.2013 var 5 451 270 personer. Källa: Befolkningsregistercentralen Finlands folktäthet var 1.1.2014 cirka 17,9 personer per kvadratkilometer. Hushållens medelstorlek var år 2012 2,06 personer. Källa: Statistikcentralen 4

Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2011 Yrkessjukdomar St Per 100 000 sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning 360 546 Framställning av livsmedel 185 588 Lähde: Arbetshälsoinstitutet OLYCKSFALL I ARBETET Arbete och välmående i arbetet Olycksfall i arbetet ¹) per 100 2005 2010 2011 2012 000 sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare 5 962 4 882 5 048 4 953 Sysselsatta inom livsmedelsindustrin 7 696 6 919.... Alla yrken 3) 2 581 2 103 2 109.. Källa: Statistikcentralen 1) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar 2) yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering 3) yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL 1995 2005 2013 med. ant. med. ant. med. ant. ålder ålder ålder Lantbruksföretagare 45,1 142 000 47,6 90 000 48,7 70 000 Nya företagare 1) 29,9 70 29,8 760 28,8 400 Företagare som pensionerar sig 2) 60,2 6 600 60,8 3 900 62,5 2 000 Företagare som erhållit avträdelsestöd 57,8 560 58,6 1 420 58,7 690 Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter 1) nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet 5

Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % 1995 2005 2012 2013 Sjukdom i andningsorgan 7 3 2 2 Mentala sjukdomar 14 20 16 17 Sjuksom i stöd- och rörelseorgan 46 47 49 46 Skador, förgiftningar osv. 6 9 10 10 Sjukdomar i blodomloppet 15 8 8 8 Tumörer...... 7 Nervsjukdomar...... 5 Källa: Lpa % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året BRUTTONATIONALPRODUKTEN Enligt näringsgren % 2005 2010 2011 2012 f. 2013 f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,7 2,6 2,7 därav jordbruk 1,1 0,9 0,9 0,9 0,9 Tillverkning 24,3 19,5 18,9 16,9 16,6 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,3 1,3 1,3 Byggverksamhet 6,4 6,4 6,4 6,6 6,5 Handel 1) 9,8 9,4 9,8 10,1 10,0 Transport och magasinering 5,7 5,1 5,1 5,1 5,1 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,6 1,7 1,7 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,0 5,2 5,2 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,7 2,7 2,5 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 11,4 11,7 12,1 Vård och omsorg; sociala tjänster (Q) 8,2 9,3 9,5 10 10,1 Andra tjänster 23,4 27,1 26,8 27,5 27,6 Totalt 100 100 100 100 100 1) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar Bruttovärdetillskott till grundpris md e 143,6 163,6 170,5 171,7 173,1 Bruttonationalprod. till marknadspris md e 164,4 187,1 196,9 199,1 201,3 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper TOL 2008 6 Economi

Economi PRODUKTIONENS BRUTTOVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2012 var produktionens bruttovärde 124,7 md euro Metallindustrin 52,1 Kemiska industrin 21,8 Skogindustrin 18,5 Livsmedelsindustrin 11,6 Tex l-, konfek ons- 1,1 och läderindustrin Övriga 19,6 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Economi PRODUKTIONENS FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2012 var produktionens förädlingsvärde totalt 29,1 md euro Metallindustrin 10,7 Kemiska industrin 4,2 Skogindustrin 3,5 Livsmedelsindustrin 2,6 Tex l-, konfek ons- 0,4 och läderindustrin Övriga 7,7 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen 7

ARBETSKRAFT Economi 2000 2005 2012 2013 2013 Näringsgren % % % % 1 000 personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral 6 5 4 4 107 därav jordbruk 5 4 3 3 76 därav skogsbruk 1 1 1 1 24 Tillverkning 1) 20 18 15 15 377 därav livsmedelsindustri 2 2 2 2 38 därav övrig industri 18 17 14 14 339 Byggverksamhet 6 7 7 7 176 Handel 2) 12 12 12 12 296 Transport och magasinering 7 6 6 6 142 Hotell- och restaurangverksamhet 3 3 4 4 86 Andra service 45 48 51 51 1261 Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0,4 10 Sysselsatt arbetskraft 100 100 100 100 1 000 personer 2 335 2 401 2 483 2 457 2 457 Arbetskraft totalt 1 000 personer 2 589 2 621 2 690 2 676 2 676 av dem arbetslösa % 9,8 8,4 7,7 8,2 8,2 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL2008 1) inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) reparation av motorfordon och motorcyklar 8

jordbruk EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL OCH ANTAL GÅRDAR ha 1995 2005 2012 2013 Ekogodkänd areal 23 139 135 223 161 190 170 462 Arealen i omläggningsskede 21 557 12 364 36 561 35 708 Odlingsareal för eko totalt 44 696 147 588 197 751 206 170 Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 8,7 9 Lägenhetsstorlek, ha/lägenhet 20 34 46 49 Lägenheter, st. 2 793 4 296 4 260 4 215 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION 2008 2011 2012 2013 Ekologisk primärproduktion ¹) 3 758 3 975 4 188 4 145 varav ekologisk husdjursproduktion 511 643 759 814 Aktörer inom ekologiska livsmedel 401 487 624 621 Aktörer inom ekologiskt foder 16 33 40 44 Ekologiska utsädespackerier.. 31 28 28 Sammanlagt 4 175 4 526 4 880 4 845 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 9

ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha 1995 1) 2005 2012 2013 Vall 11 431 60 195 77 713 81 999 Spannmål totalt 8 158 46 362 46 314 49 760 vete 724 6 629 7 425 6 303 råg 1 616 4 594 3 462 3 188 korn 2 118 6 760 4 894 6 450 havre 2 447 23 134 22 273 24 350 blandning: stråsäd 302 2 798 2 062 2 264 blandning: balj- o. stråsäd 927 1 842 6 198 7 204 Ärter 120 1 289 911 901 Bovete 23 185 274 271 Kummin 9 355 181 120 Lin 22 277 99 51 Ryps 64 2 419 2 169 2 042 Potatis 423 440 430 446 Frilandsgrönsaker 197 211 239 241 Växthusgrönsaker 2 9 9 9 Bladörter 17 16 20 20 Bär och frukter 256 800 636 612 Övriga växter 395 3 672 11 823 12 270 Träda 2 022 19 178 20 216 21 189 Totalt 23 139 135 223 207 355 169 931 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1) innehåller inte Åland JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2013 St % av gårdarna Miljö % av åkerarealen Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse 53 283 92 95 Källa: Landsbygdsverket 10

FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Miljö 1995 2005 2011 2012 Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 114 255 169 198 bekämpningsmedel mot skadedjur 57 47 27 31 bekämpningsmedel mot ogräs 791 1 077 1 452 1 224 tillväxtregulatorer 73 52 59 93 Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 236 718 562 704 bekämpningsmedel mot skadedjur 160 147 184 219 bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 3 749 3 069 tillväxtregulatorer 131 107 105 165 Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2011 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 268 0 EU 762 1,0 Utanför EU 654 2,1 Okänt 18 0 Sammanlagt 1 702 1,3 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung 11

Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET 2000 2005 2012 2013 LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare 105 993 90 007 73 334 70 448 Utnyttjar årssemester ²) 45 254 34 719 23 144 21 909 Utnyttjar vikariehjälp 14 934 14 624 9 500 8 879 Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris 10 995 13 521 11 722 11 979 Avgiftsbelagd vikariehjälp 643 314 695 703 Källa: LPA ¹) Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla HUSDJUR Djur och djurvälfärd Antal husdjur, 1000 st. 1995 2005 2012 2013 Hästar 50 64 75 75 Nötkreatur 1 148 959 913 912 därav mjölkkor 399 319 284 283 Får 159 87 130 136 Svin 1 400 1 401 1 290 1 300 därav modersuggor 161 177 133 125 därav gödsvin 451 460 477 490 Fjäderfän 10 358 10 538 10 761 11 981 hönor över 5 mån. 4 179 3 128 3 173 3 432 broiler 4 276 5 472 6 038 6 861 kalkoner 80 495 295 274 Renar 208 207 192 192 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Statistikcentralen 12

DJUR PER GÅRd I GENOMSNITT Djur och djurvälfärd Djurantal, st/gård 2012 2013 Svin 1 175 1 275 Nötkreatur 70 73 Fjädefän 32 412 30 331 Källa: Tike, Jord- och skogsbrukministeriets informationstjänstcentral Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013. Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Svin 52 38 63 13 9 12 Nötkreatur 362 288 244 97 64 66 Höns 26 23 20 5 3 3 Broiler.. 57 132.. 21 64 Getter 12 13 9 0 1 1 Ankor och gäss 8 5 11 0 0 0 Får 32 32 42 8 7 7 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT 2005 2011 2012 2013 Inspektioner (st) 451 387 358 384 Missförhållander (%) 24 16 17 20 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 13

förverkligandet AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Djur och djurvälfärd Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsovårdsbesök 1) nivå 2) 3) 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Svingårdar (djurhållningsplatser) 1 927 1 747 93 95 71 64 1 556 1 456 119 80 252 211 7 136 6 587 Nötgårdar 7 860 7 548 55 57................ 6 100 6 013 Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) 1) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) förvaringsutrymmet tomt 14

Djur och djurvälfärd GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar, st 2011 % av gårdarna 2012 % av gårdarna 2013 % av gårdarna Nötkreatursgårdar 4 312 30 5 364 38 5 006 39 Svingårdar 627 32 846 47 757 48 Källa: Mavi ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats HÖNSGÅRDAR 2014 Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur 63 Golv 33 Ekologisk 4 Källa: Finlands fjäderfäförbund Djur och djurvälfärd Djur och djurvälfärd LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2013 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård 4 321 71 108 457 49 25,1 Lösdrift 1 790 29 110 515 50 61,7 Övriga 55 1 2 514 1 45,7 Totalt 6 166 1) 100 221 485 100 35,9 Källa: ProAgria 1) i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. 15

BETE OCH UTOMHUSVISTELSE 2013 Djur och djurvälfärd Boskap st % Sommar på bete, vinter utomhus 470 7,8 Sommar på bete, vinter inomhus 4 194 69,4 Sommar i rastgård, vinter utomhus 100 1,7 Sommar i rastgård, vinter inomhus 369 6,1 Sommar och vinter inomhus 910 15,1 Sammanlagt 6 043 100 Källa: ProAgria MJÖLKNINGSMASKINER 2013 Djur och djurvälfärd Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning 4 165 68,2 Automatisk mjölkning 674 11 Mjölkningsstation, fiskben 653 10,7 Mjölkningsstation, tandem 409 6,7 Kannmjölkningsmaskin 99 1,6 Station med mjölkning bakifrån 65 1,1 Karusell 16 0,3 Automatisk mjölkning och mjölkningsstation 6 0,1 Annan mjölkningsstation 22 0,4 Sammanlagt 6 109 100 Källa: ProAgria 16

Djur och djurvälfärd KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2013 Ras Kor, Medel- Mjölkens sammansättning, % st produk- Pro- Fett EKM ¹) Celltal tion, tein kg/ko Ayrshire 135 381 8 644 3,41 4,27 9 018 165 Holstein 90 489 9 518 3,29 3,96 9 484 189 Finsk boskap 237 7 872 3,58 4,74 8 766 140 Östfinsk boskap 129 6 873 3,30 4,12 7 087 166 Västfinsk boskap 2 718 6 117 3,44 4,42 6 489 199 Nordfinsk 347 3 972 3,41 4,14 4 106 170 boskap Jersey 1 834 6 745 3,47 4,48 7 207 197 Övriga 537 5 359 3,35 4,27 5 577 218 Sammanlagt 228 954 8 958 3,36 4,14 9 171 175 Källa: ProAgria ¹) energikorrigerad mjölk ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Areal åkerhektar 1995 st 2005 st 2012 st 17 2013 1) st % gårdar Närhet % åkerareal 0 5 9 988 5 228 4 849 3 297 6 0 5 10 17 049 8 765 7 376 6 114 11 2 10 15 16 918 8 481 6 493 5 832 11 3 15 25 25 634 13 989 10 399 9 692 18 9 25 50 23 870 19 660 15 016 14 430 26 23 50 75 4 508 7 549 7 048 6 954 13 19 75 100 1 209 3 116 3 613 3 602 7 14 100 150 622 1 990 2 805 2 906 5 15 150 166 739 1 443 1 571 3 15 Totalt 99 964 69 517 59 042 54 398 100 100 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar 1) definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år.

Närhet FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar 2000 2012 1) 2013 1) Förändring 13/12 % st 78 434 55 816 54 398-3 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 1) definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDE Närhet Ägargrupp 1995 st. 2005 st. 2012 st. 2013 1) st. % av gårdar % åkerareal Privat person 86 933 61 477 51 849 47 545 87,4.. Sterbhus och bolag 12 468 7 297 6 325 5 739 10,6.. Stat, kommun o.a. samfund 563 743 868 1 114 2,0.. Totalt 99 964 69 517 59 042 54 398 100 100 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar 1) definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. I ARBETE INOM LANTBRUKET Närhet I arbete, 1 000 pers. 1995 2005 2012 2013 Företagare 116 73 63 59 av vilka kvinnor 37 22 18 16 Löntagare 25 20 16 17 av vilka kvinnor 12 9 7 8 Totalt 141 93 79 76 Källa: Statistikcentralen 18

LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Antal gårdar 1995 2005 2012 1) % 2013 1) % Mjölkgårdar 32 480 16 495 9 007 16 8 497 16 Lägenheter med köttboskap 9 394 4 508 4 059 7 3 941 7 Svingårdar 6 249 3 165 1 098 2 1 020 2 Gårdar med fjäderfä 2 239 976 332 1 395 1 Gårdar med växtodling 42 287 40 960 35 469 64 34 843 64 därav spannmålsodling.. 28 563 19 807 36 19 579 36 Andra 7 315 3 413 5 851 10 5 702 10 Aktiva gårdar totalt 99 964 69 517 55 816 100 54 398 100 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar 1) Definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med uppgifterna från 1995 och 2005. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans 2005 2011 2012 e e e 19 Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2005 e 2011 e 2012 e Mjölkproduktion 39 878 58 958 61 561 30 734 47 385 49 523 Övrig nöt- 38 772 54 099 56 913 19 983 28 777 29 776 botskaps- hållning Fjäderfähushållning 60 272 76 491 82 323 35 880 48 166 53 178 Svinhushållning 47 593 66 457 67 415 31 980 43 674 44 627 Får, getter, 40 398 48 374 50 446 4 995 7 271 8 148 hästar Växtodling 44 271 58 829 60 514 10 397 15 081 15 364 Övrig växtproduktion 43 334 54 443 54 773 11 756 14 989 14 657 Övrig produktion 37 542 55 025 55 431 6 533 9 310 9 825 Genomsnitt 44 008 59 085 61 172 19 032 26 832 28 137 Källa: Statistikcentralen

ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET Antal gårdar 2000 1) 2005 1) 2007 1) 2010 Industri 4 786 3 753 4 777 2 747 vidareförädling av livsmedel 1 065 684 621 479 vidareförädling av övriga lantbruksprodukter 134 152 140 94 vidareförädling av trävaror 1 349 889 1 122 583 tillverkning av handarbeten till försäljning 274 277 414 155 produktion av energi 959 1 037 1 573 907 annan industriell produktion 1 005 714 907 529 Byggandet 2) 881 1 042 438 Handel 1 056 1 298 1 298 850 Service 15 252 16 547 14 470 13 793 turism, inkvarterings- och rekreationstjänster 2 272 1 865 1 627 1 440 entreprenadverksamhet 8 880 10 013 8 539 8 896 annan service 4 100 4 669 4 304 3 457 Övrig primärproduktion 744 1 815 1 504 981 odling av fisk och kräftor på gården 112 65 2) 48 pälsdjursupppfödning 632 510 2) 315 fiskerinäring 2) 573 2) 365 renhushållning 2) 144 2) 104 annan primärproduktion 2) 523 2) 149 Huvudsaklig verksamhet okänd 88 721 Sammanlagt 21 838 24 294 23 179 19 530 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, MTT 1) uppgifterna för åren 2000, 2005 och 2007 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år Obs! Siffrorna innehåller de gårdar som bedriver ifrågavarande verksamhet 20

ÅKERAREALENS FÖRDELNING 1995 2005 2012 2013 Insådd areal 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha Vall 755 620 660 650 Spannmål totalt 978 1 188 1 154 1 179 vete 101 215 242 231 råg 21 14 21 12 korn 516 595 503 533 havre 329 346 353 367 blandsäd 11 16 32 33 övriga spannmål 1 1 2 2 Oljeväxter 85 77 69 53 Sockerbeta 35 31 12 12 Potatis 36 29 23 22 Övriga växter 29 49 64 54 Produktiv areal, totalt 1 918 1 993 1 981 1 969 Träda 1) 223 241 267 254 Odlad areal, totalt 2 141 2 235 2 248 2 223 därav täckdikad åker 1 361 2) 1 290 1 329.. Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Täckdikningsförening 1) inkluderar icke odlad åker som sköts år 2012 och 2013 2) inkluderar den täckdikade åkerarealen som tagits ur odlingsbruk 1995 ha 2005 ha 2012 ha 2013 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33 38,9 41,5 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 21

SKÖRD 1995 2005 2012 2013 Vete areal 1000 ha 101 215 227 228 totalskörd milj. kg 380 801 887 869 skörd kg/ha 3 770 3 730 3 900 3 820 Råg areal 1000 ha 21 14 21 12 totalskörd milj. kg 58 32 64 26 skörd kg/ha 2 770 2 290 3 090 2 090 Korn areal 1000 ha 516 594 451 494 totalskörd milj. kg 1 764 2 103 1 581 1 904 skörd kg/ha 3 420 3 540 3 500 3 850 Havre areal 1000 ha 329 345 314 344 totalskörd milj. kg 1 097 1 073 1 073 1 197 skörd kg/ha 3 330 3 110 3 420 3 480 Sockerbeta areal 1000 ha 35 31 12 12 totalskörd milj. kg 1 110 1 181 399 480 skörd kg/ha 31 900 37 870 34 790 40 190 Oljeväxter areal 1000 ha 85 77 57 53 totalskörd milj. kg 128 106 73 80 skörd kg/ha 1 500 1 380 2 810 3 160 Ärter areal 1000 ha 5 4 4 4 totalskörd milj. kg 11 8 9 11 av skörden duglig % 2 420 93 2 320 2 570 Potatis areal 1000 ha 36 29 21 22 skörd milj. kg 798 743 490 622 av skörden duglig % 22 110 25 700 23 650 28 120 Grönsaker totalskörd milj. kg 234 248 228 255 tomat 31 38 38 38 växthusgurka 24 32 34 36 huvudkål 24 19 21 22 morot 61 67 56 71 lök 17 21 21 23 Grönsaker i kruka (milj. st.) 30 64 87 97 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 22

LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER 2000 2005 2012 2013 f. Kostnadspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad 1 525 1 628 2 131 2 163 Gödsel, kalk 193 185 279 284 Övriga växtodlings kostnader 264 324 378 389 Bränsle 189 207 339 309 Elektricitet 114 102 203 193 Foderkostnader 482 454 558 589 Husdjurkostnader 282 357 375 399 Kostnad för gårdsanvändning 318 314 544 449 Maskinkostnader 757 885 1 061 1 056 Avskrivningar på maskiner 445 545 578 576 Övriga maskinkostnader 311 340 483 479 Byggnadskostnader 301 329 379 378 Avskrivningar på byggnader 237 273 317 316 Övriga byggnadskostnader 64 57 62 62 Övriga kostnader 641 785 903 936 Försäkringar LFÖPL 227 262 308 300 Fasta hyror 82 104 141 156 Övriga avskrivningar 44 45 50 50 Övriga kostnader 288 373 404 429 Arbetskostnader 1 493 1 771 1 522 1 481 Lönekostnader 190 180 223 226 Företagarfamiljens löneanspråk 1 303 1 591 1 299 1 255 Räntekostnader 598 622 852 698 Ränteutgifter 133 114 120 104 Räntekrav på eget kapital 465 508 732 593 Kostnader totalt 5 631 6 335 7 392 7 160 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat 1) kostnad för användningen av eget foder och utsäde 23

LANTBRUKETS INTÄKTER 2000 2005 2012 2013 f. Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster 875 724 1 270 1 134 Råg och vete 85 74 200 188 Korn 174 161 326 274 Havre och andra spannmål 139 86 230 177 Oljeväxter 15 19 29 52 Vallfoder 260 209 390 332 Potatis och sockerbeta 183 158 75 91 Baljväxter och andra växter 21 16 21 21 Husdjurinkomster 1 612 1 653 2 033 2 126 Nötboskapintäkter 1 089 1 094 1 508 1 563 Svinintäkter 311 360 314 342 Fjäderfäintäkter 204 194 175 184 Får- och getinkomster 9 6 36 37 Växthus- och frilandsinkomster 549 517 562 554 Finansiella intäkter 16 14 12 12 Övriga intäkter 147 169 221 254 Stöd totalt 1 776 1 966 2 023 1 998 CAP-stöd 385 514 617 599 LFA-stöd och miljöstöd 721 747 807 832 Nationella stöd och investeringsstöd 667 702 596 567 Bruttointäkter 4 976 5 042 6 121 6 078 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen 24

Statistik om biodling år 2013 Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain Liitto SML ry 2 102 Professionella biodlare 1), st 60 Antal ekologiska biodlare 57 Antalet producerande bikupor 48 000 Antalet ekologiska bikupor 4 116 Skörden från en bikupa, kg 40 Honugsproduktion, ton 1 600 Import av honung, ton 1 391 Totalkonsumtion av honung, ton 2 332 Konsumtion av honung, g/pers 430 Bisamhällets förluster under vintern 2), % 16,2 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f. 1) odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING 2001 2013 f. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Spannmålsodling Trädgårdsproduk on 1 ) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl 1) Information för 2012 och 2013 ej tillgänglig 25 2008 2009 2010 2011 2012 2013 f.

FÖRETAGARINKOMST 2000 2005 2012 2013 f. Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst 1 114 808 755 766 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT lönsamhetsbokföring PRODUCENTPRISER 1995 2005 2012 2013 förändring 12/13 % Mjölk sent/litra mejeriets mjölklikvid 1) 31,3 31,5 38,8 39,8 2,7 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 3,7 3,7 2,2 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 2,8 3,1 10,7 griskött 1,3 1,3 1,6 1,7 8,7 broiler 1,1 1,1 1,4 1,5 7,9 lammkött 1,9 2,6 3,5 3,9 11,4 hästkött 1,3 0,3...... Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,2 1,2 0,9 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 198,6 200,0 0,7 råg 2) e/tn 149,5 118,4 214,1 218,1 1,9 korn 2) e/tn 122,3 99,5 189,8 175,2-7,7 havre 2) e/tn 118,4 87,1 184,2 168,5-8,5 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 215,1 210,2-2,3 matpotatis 3) e/100 kg.... 16,0 24,0 50,0 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 468,1 408,8-12,7 Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral- Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 1) I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 26

livsmedel LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2013 Produktsäkerhet Undersökta Undersökta Partier med Partier med livsmedel partier, st. förseelser % påpekanden % Grönsaker och 666 8,6 5,9 svampar Grönsaksprodukter 112 9,8 8,9 Frukter och bär 775 2,6 4,8 Fruktprodukter 107 10,3 10,3 Nötter, mandlar och 147 10,2 8,2 produkter Safter och drycker 144 26,4 13,9 Spannmåls- och 315 10,8 11,4 bageriprodukter Sötsaker, socker och 75 13,3 5,3 honung Kryddor och kryddprodukter 159 15,7 11,9 Kakakoprodukter, 151 10,6 9,3 kaffe och te Såser, soppor och 115 13,9 14,8 buljoner Kosttillskott 76 50,0 21,1 Produkter för 33 27,3 9,1 specialkost Barnmat 31 0,0 6,5 Övriga livsmedel 231 20,3 28,6 Totalt 3 137 11,1 9,8 Källa: Tullaboratoriet 27

ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2013 Orsaker till förseelser Parti, % ant. Förpackningsmärkningar 152 35,5 Växtskyddsmedel 74 17,3 Tillsatsämnen 46 10,7 Jämförelse av konsistensen enl. Lagstiftningen 43 10,0 Mikrobiologiska orsaker 25 5,8 Allergener 24 5,6 Bestrålning 13 3,0 Konsistensensen av livsmedlet 13 3,0 Andra utredningar ¹) 11 2,6 Mykotoxin 10 2,3 GMO 8 1,9 Främmande ämnen ²) 6 1,4 Tungmetaller 2 0,5 Mineraler 1 0,2 Skicket av förpackningen 0 0,0 Identifieering av köttsorten 0 0,0 Radioaktivitet 0 0,0 Vitaminer 0 0,0 Totalt 428 100,0 Källa: Tullaboratoriet ¹) Innehåller bl.a. Inspektion av dokument ²) PAH, MCPD, nitrat, melamin, ftalater Produktsäkerhet 28 Produktsäkerhet Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung EU-27 medeltal Finland 2010 2012 2010 2012 2013 Provernas antal st. 418 081 427 195 4 344 4 424 4 341 Strider mot reglerna % 0,33 0,25 0 0,02 0 Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel. Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt.

ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2013 Produktsäkerhet Inspektioner, st. Primärproduktion Tillverkning och packning Distribution och transport Detalj-försäljning Restaurangverksamhet Detaljförsäljning direkt från tillverkaren Antalet aktörer 25 971 3 056 3 149 10 585 30 224 0 72 985 Antalet kontrollerade aktörer 1 584 3 018 634 4 468 15 091 0 24 795 Antalet kontroller 1 945 4 036 1 050 7 203 21 730 0 35 964 Antalet aktörer som brutit mot kraven 0 413 74 1 016 3 997 0 5 500 Typ av förseelse Hygien (HACCP, utbildning) 163 56 5 271 1 866 0 2 361 Allmän hygien 269 182 22 986 4 058 0 5 517 Konsistens 0 12 0 2 0 0 14 Kontamination (annan än mikrobiologisk) 64 41 0 2 0 0 107 Förpackningsmärkning och presentation 0 30 3 140 66 0 239 Övriga 170 18 0 31 115 0 334 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman 2012 2016 toteutumisesta vuonna 2013 Totalt 29

ANTAL ÅTERKALLELSER 2005 2010 2012 2013 Återkallelser 1), st 28 84 86 134 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1 ) inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2006 2013 O llåtna nya livsmedel 6 % Ingen godkänd gm. 4 % Läkemedel m.fl 4 % Fel i förpackningsmärkningar 6 % Fysikaliska orsaker, upplösning av ämnen 10 % Annat 9 % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Produktsäkerhet MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET INSJUKNADE 2013 Orsak Epidemier st Insjuknade st N=47 N=793 % Livsmedelsburen Bacillus cereus 3 11 2 EHEC 2 20 3 Salmonella 2 13 2 Norovirus 13 309 54 Hepatit A -virus 1 15 3 Histamin 3 27 5 Koppar 1 10 2 Frökapsel av Spikklubba 1 10 2 Okänd 17 158 28 Totalt 43 573 100 Hushållsvattenburen Norovirus 1 174 79 Lut 1 2 1 Kemikalier från fjärrvärmesystem 1 4 2 Okänd 1 40 18 Totalt 4 220 100 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 30 Mikrobiologiska 26 % Allergener 17 % Pes cider, toxiner, överskridning av mängden llsatsämnen 17 % Produktsäkerhet

MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2013 Produktsäkerhet Orsak Okänd eller flera maträtter Grönsaker och grönsaksprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk och mjölkprodukter Drycker Ägg och äggprodukter Kött och köttprodukter Spannmål och spannmålsprodukter Bageriprodukter Bacillus cereus 3 3 EHEC 2 2 Salmonella 1 1 2 Norovirus 8 2 2 1 13 Hepatit A -virus 1 1 Histamin 1 2 3 Koppar 1 1 Frökapslar av spikklubba 1 1 Okänd 17 17 Totalt 29 7 4 1 1 1 0 0 0 43 % 67 16 9 2 2 2 0 0 0 100 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Totalt 31

Näring LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU Konsumtion kg/ 1995 2005 2010 2012 EU-27 1) 2013 f. person Spannmål 69,8 78,8 79,5 79,2 124,9 80,0 Potatis 59,6 62,0.. 52,3 71,9 52,3 Totalkonsumtion av kött 3) 60,3 68,8 72,7 77,5 82,5 77,1 nötkött 18,8 18,6 18,6 18,9 15,7 18,4 svinkött 32,0 33,5 34,9 36,0 40,4 35,6 fjäderfä 3) 9,0 16,1 18,2 19,1 21,7 19,5 annat kött 0,6 0,6 1,0 3,5 4,8 3,6 Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 198,1 189,7 185,4 181,7 240,1 2) 180,2 mjölk 145,6 134,6 129,6 133,9.. 133,5 surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,6 38,6.. 37,3 grädde 6,3 5,8 5,9 6,7 4,0 6,7 Smör 5,2 2,7 3,1 4,2 3,7 4,4 Vegetabiliska oljor...... 5,6.. 5,2 Ost 15,3 18,6 21,4 21,9.. 23,2 Glass (liter) 14,1 14,0 13,6...... Ägg 11,7 9,3 9,8 10,6 12,0 10,7 Socker 35,4 32,0 31,8 29,8 34,5 28,9 Frukt 75,9⁴) 75,9 68,7 59,1⁵) 100,1⁴) 58,1 5) Grönsaker 61,7 68,4 68,3 57,4 115,8 60,9 Fisk (rensad) 14,0 14,1 15,2 16,0.. 16,0 Kaffe (rostat) 8,3 9,6 10,0.. 4,8.. Läskedrycker 45,8 52,0 49,2 45,7.. 45,5 (liter) Öl (liter) ⁶) 82,7 90,6 87,4 79,2 70,1 85,6 Vin (liter) 8,2 10,8 14,3 12,4 24,4 12,1 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 7,2 5,2.. 4,9 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Tike, Jord- och skogbruksministeries informationsjänstcentral, FAO Statistics Division Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Bryggeriförbundet 1) år 2011 2) mejeriprodukter, utan smör 3) beräkningsgrunderna ändrade 2007 2012 4) bär medräknat 5) fruktsaft borträknat 6) från och med 2009 siffrorna innehåller också turistinförse 32

Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E% 1) Män Kvinnor Män Kvinnor Recommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17,2 10 20 E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35,9 25 40 E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13,8 10 20 E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6,9 5 10 E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43,9 45 60 E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol 1) näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 33

MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN Näring Energi Mä at fe Sackaros Kos ibrer Salt Spannmål Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Grönsaker, grönsaksrä er 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Kö rä er 30 18 15 31 17 27 23 21 31 19 17 23 26 21 20 61 12 10 52 19 13 32 32 10 33 23 13 Mjölkprodukter Pålägg, oljor, såser 20 13 17 Drycker Frukter, bär, frukt- och bärrä er Socker, sötsaker Annat Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 34

Näring INTAGET AV VITAMINER OCH NÄRINGSÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor 0 100 200 300 400 % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod 0 100 200 300 % Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 35

FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Näring Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål 90 91 63 8) 67 8) 57 60 91 95 94 98 Lunch 96 94 85 8) 73 8) 84 86 79 84 Middag 86 91 77 8) 67 8) 83 81 72 72 Mellanmål 1) 70 68 29 8) 35 8) 88 95 92 95 Kvällsmål 92 87 69 8) 64 8) 80 85 81 85 Dryckesmåltid 2) 86 84 74 77 Skollunch 68 65 71 71 Familjemåltid 3) 48 42 41 37 Källor: Finravinto 2012 -undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2013 1) hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 36

HÄLSOBETEENDE (%) Näring Vuxna 1) Pensionärer 2) Kännetäcken för kostkvaliteten Daglig konsumtion av frukter, 31 34 bär 3) Daglig konsumtion av färska 44 31 grönsaker 3) Användning av fettfri mjök 40 27 De som vanligtvis använder margarin eller pålägg av växtfett på brödet 51 61 Användning av alkohol Aldrig 13 25 Minst en gång i veckan 34 26 Dagligen 3 4 Röker dagligen 14 7 Överviktiga eller feta 4) 50 43 Sömn Under 6 timmar 4 6 8,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källor: Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa 2013, Den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa 2011, Finriski 2012 -undersökningen 1) 15 64 -åringar, 2013 2) > 65-åringar, 2011 3) 6 7 dagar i veckan 4) hos vuxna BMI 25 eller mer, hos pensionärer BMI 27 eller mer 37

SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Närhet Produktionsmängd i % av 1994 2005 2012 2013 konsumtionen (produktion+import) Brödsäd 75 102 114 115 Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter 112 106 95 95 Nötkött 111 89 79 81 Svinkött 113 116 99 100 Ägg 130 119 111 115 Socker 68 83 36 45 Tomat.. 62 60 61 Gurka.. 74 77 79 Morot 1).. 94 92 92 Lök 2).. 80 92 92 Blomkål.. 62 82 82 Jordgubbe.. 67 83 70 Hallon.. 24 26 19 Äpple 3).. 21 8,5 9 Äpple (innehåller hemträdgårdsproduktion).. 31 17 19 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Tike, Trädgårdstatistik, Tullstyrelsen 1) rova medräknat 2) vitlök och purjo borträknat 3) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) Närhet Den inhemska livsmedelsproduktionens andel av dagligvaruförsäljningen var år 2012 79 procent. Källa: Livsmedelsindustriförbundet rf 38

INHEMSK LIVSMEDELSFÖRSÄLJNING 1995 2005 2009 2010 Alkoholdrycker (inkl. import, 1 000 liter) Starka drycker 25 058 34 641 31 620 29 926 Starkviner 7 201 4 927 4 442 4 088 Svaga viner 34 479 52 181 60 054 61 129 Cider 17 127 52 872 51 613 49 677 Long drinks 12 300 25 443 47 514 48 227 Glass (inkl. import, 1 000 liter) 72 250 73 510 68 790 74 427 Kaffe (inkl. import, 1 000 kg) Rostat kaffe 40 715 50 500 52 900 53 800 Kött (konsumtion, inkl. import, 1 000 kg) Svinkött 169 900 175 700 183 700 187 000 Nötkött 99 300 97 500 95 100 99 800 Fjäderfäkött 44 300 84 300 93 000 97 400 Maltdrycker (inkl. bryggeriernas import, 1 000 liter) 415 289 425 459 419 018 395 163 Saft (1000 liter) 243 192 269 715 248 716 258 304 Mejeriprodukter (konsumtion, inkl. import) Flytande mjölkprodukter (1 000 liter) 976 800 948 700 992 500 1) 994 300 Ost (1 000 kg) 77 000 97 500 110 700 114 800 Mjölkpulver (1 000 kg) 10 068 6 375 6 029 6 202 Kvarnprodukter 2) (1 000 kg) 411 785 432 368 422 878 414 784 Djupfrysta produkter (inkl. import, 1 000 kg) 76 793 135 385 133 745 139 059 Fett (1 000 kg) Margarin (inkl. import) 42 600 38 800.... Mejerismör 3) 26 500 13 900 15 400 16 600 Smör-växtoljeblandning 3) 13 400 15 800 14 700 14 900 Socker (1000 kg) Socker (försäljning) 200 000 172 000 192 200 183 700 Betsocker (produktion) 163 000 179 000 88 000 80 300 Choklad och sötsaker (1 000 kg) 28 539 43 245 41 359 45 733 Konserver (1 000 kg) 58 154 49 284.... Stärkelse (produktion, inkl. teknisk användning, 1 000 kg) 122 036 110 275 70 289 78 772 Läskedrycker och mineralvatten (1 000 liter) Läskedrycker 237 166 272 910 267 862 263 856 Mineralvatten 31 339 63 203 58 900 64 921 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Jord- och skogsbruksministeriet, Näringsbalans, Livsmedelsindustriförbundet rf 1) 2009 1 000 kg 2) malning av spannmål till livsmedel (inkl. import och export) omräknat i spannmål 3) inkluderar användning som råvara i smältost, glass och färskost 39 Närhet

LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN 2000 2012 2013 Näringsgren < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers Slakt och köttförädling 330 50 383 40 374 40 Fiskförädling 243 13 293 13 298 16 Grönsaks-, bär- och fruktförädling 373 22 422 24 439 22 Vidareförädling av mjölk 108 42 85 29 81 31 Tillverkning av kvarnprodukter 145 8 123 18 124 16 Bageriverksamhet 991 110 848 85 879 86 Dryckestillverkning 85 14 104 15 116 16 Förädling av övriga livsmedel 330 48 331 41 351 42 Totalt 2 605 307 2 589 265 2 662 269 Källa: Temagruppen MatFinland 40

LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Produktionens bruttovärde Förändring Råvaror Helhetsförädlingsvärde Förändring 2012 11/12 2012 2012 11/12 Näringsgren milj. e % milj. e milj. e % Löner 2012 milj. e Personal Totalt Slakt och köttförädling 2 757,5 7,1 1 564,9 508 0,7 287,6 7 596 Mejeriprodukter och glass 2739 1,7 1 689,4 435,3 1,5 219,9 4 845 Grönsaker och frukt 473,2 0,2 294,5 128,8-4,3 62,3 1 634 Fiskprodukter 311,1 8 227 68,1 33,1 29,3 830 Olja och fetter 228,9-4,4 153,4 35,7-11,4 12,4 270 Kvarnprodukter och stärkelse 358 5,8 190,9 52,8-22,0 28,7 496 Malttillverkning 81,7-8,5 56,8 17,8 28,6 7,5 168 Foder 668 7,6 525,2 88,6-1,5 34,3 788 Alkoholdrycker 1 051,7 0,2 602,4 307,5 4,7 134,8 2 909 Läskedrycker och vatten 90,4 8 47 29,5-7,6 8,6 210 Bageriproducter 1 069,6-2,3 293,9 473,7 0,2 241,5 7 435 Choklad, sötsaker, kakao 460 6,6 164,1 132,7 1,6 59,8 1 640 Kryddor och kryddsåser 87,9 10,8 57,9 18,5 0,8 10,7 311 Färdigmat 353,4 7,9 117,3 110,1 32,7 61,2 1 756 Andra livsmedel 859,6 13,9 429,1 190,7 8 66 1 627 Totalt 11 590 3,6 6 413,8 2 597,8 2,5 1 264,6 32 512 Källa: Statistikcentralen, områdes- och näringsgrensstatistik över industrin 41

UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. e 1995 2005 2012 2013 Industriella produkter Alkoholdrycker, starka och viner 99,5 267,8 362,2 329,6 Fetter och oljor 31,1 41,2 198,8 56,7 Fruktkonserver 28,3 47,1 82,1 62,1 Honung 1,3 2,2 5,5 5,9 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 68,2 64,4 Fiskprodukter 50,1 82,2 154,2 165,1 Växtsaft och -extrakt 9,1 13,0 16,0 17,3 Växtkonserver 18,2 38,7 61,9 63,8 Soppor och buljong 8,5 12,8 17,3 16,9 Barnmat 2,0 9,3 21,4 22,7 Kött 57,3 102,8 234,5 218,5 Köttprodukter 12,1 41,6 101,9 111,1 Mjölkprodukter 63,6 178,8 397,1 407,2 Malt 1,7 0,4 0,5 4,0 Margarin 6,9 23,6 28,0 35,6 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 104,9 102,3 Safter 32,6 46,2 62,1 56,3 Kvarnindustriprodukter 1,4 3,0 8,4 9,6 Öl 7,4 20,6 35,5 38,2 Potatismjöl 0,5 1,6 0,6 0,5 Foder 83,7 147,0 261,6 304,1 Senap 1,0 4,7 3,5 3,8 Socker och melass 9,9 33,5 45,7 36,5 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 5,4 4,8 Choklad och sötsaker 90,9 134,7 193,8 210,0 Tomatsås 5,8 13,9 21,2 23,0 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 120,4 120,1 Spannmålsprodukter 66,2 197,3 319,1 341,5 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 47,9 47,3 Övriga livsmedel 60,9 116,4 221,5 242,3 Industriella produkter totalt 860,1 1 781,6 3 201,3 3 121,0 Lantbruksprodukter Specialväxter 1) 49,0 57,3 100,7 95,2 Frukter 146,7 220,3 280,9 303,2 Kakaobönor 0,2 0,0 0,1 0,1 Råkaffe 124,3 115,7 225,1 160,9 Färsk fisk 14,4 65,6 149,6 189,4 Ägg 0,1 1,3 5,6 2,4 Bär 2,6 5,7 10,1 14,6 Kryddor 4,4 6,8 12,3 12,4 Nötter 7,4 9,5 21,3 22,3 Råsocker 17,7 26,7 69,9 82,1 Te 6,9 11,4 16,8 14,6 Grönsaker och rotfrukter 62,5 113,6 177,3 192,3 Spannmål 37,2 28,5 40,8 38,4 Blötdjur 2,4 4,1 12,1 11,3 Lantbruksprodukter sammanlagt 475,6 666,7 1 122,5 1 139,3 Alla livsmedel totalt 1 335,8 2 448,3 4 327,3 4 277,3 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbund rf 1) oljefrön och -frukter, sockerbeta och -rör, andra frön och växtdelar 42

Förändring Export milj. e Förändring 13/12 % 1995 2005 2012 2013 13/12 % -9,9 40,1 73,4 134,7 136,1 1,0-250,5 7,0 26,5 44,6 21,3-109,1-32,2 2,6 3,9 5,0 4,9-2,5 6,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-5,9 21,9 8,0 29,8 28,7-3,8 6,6 13,2 9,6 20,7 16,9-22,2 7,3 0,0 1,6 3,2 2,6-24,8 2,9 2,4 4,9 6,7 5,2-28,2-2,5 0,4 0,4 1,4 2,2 37,6 5,5 7,4 4,9 8,0 9,3 13,5-7,3 26,4 91,5 116,9 123,9 5,6 8,3 11,4 8,5 8,3 9,7 14,2 2,5 161,9 303,1 482,1 523,8 8,0 87,6 15,7 21,9 21,4 16,0-33,6 21,4 30,7 32,7 28,3 6,9-309,6-2,6 9,0 18,2 29,1 28,4-2,3-10,3 13,0 2,1 3,4 3,2-5,2 11,9 4,3 7,7 21,4 26,4 18,9 7,1 19,7 11,3 16,1 14,6-10,4-30,6 0,2 0,5 0,6 0,3-83,5 14,0 15,0 21,7 41,4 46,0 10,0 7,0 0,4 0,3 0,6 0,7 11,6-25,2 9,6 18,7 29,5 27,3-8,3-13,3 13,4 81,5 0,0 0,0 0,0 7,7 94,9 86,3 104,9 103,3-1,5 7,9 6,6 0,3 0,8 0,9 15,5-0,2 8,5 15,7 9,3 9,5 1,7 6,6 44,1 53,4 67,9 79,3 14,4-1,3 7,4 4,8 8,4 19,7 57,4 8,6 21,5 48,0 21,0 24,3 13,6-2,6 609,0 961,9 1 265,5 1 291,4 2,0-5,8 0,1 0,0 2,5 2,0-27,3 7,4 13,0 0,8 1,4 1,4 5,3-48,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-39,9 2,3 0,0 11,3 10,9-3,6 21,0 2,1 3,3 20,7 23,8 13,1-134,4 7,1 6,6 12,8 11,7-9,4 30,7 0,8 0,2 2,8 2,6-7,4 0,4 1,5 1,9 7,1 6,8-4,2 4,7 0,1 0,0 0,1 0,2 41,9 14,9 0,0 0,8 1,2 1,0-18,2-14,8 3,4 0,7 1,0 1,2 19,2 7,8 7,2 3,9 8,6 5,4-59,6-6,1 35,8 42,3 149,8 130,3-15,0-6,7 0,7 0,2 0,2 0,4 43,3 1,5 74,0 60,9 219,5 197,7-11,0-1,2 683,1 1 022,8 1 485,3 1 489,2 0,3 Obs! Siffrorna är avrundade och totalsumman beskriver exportens och importens verkliga värden. 43

LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS 1995 % 2005 % 2012 % 2013 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Ryssland 27,5 Ryssland 28,9 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Sverige 18,5 Sverige 18,5 Estland 6,9 Estland 9,2 Estland 8,8 Estland 9,1 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 5,3 Tyskland 4,9 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Norge 3,7 Kina 3,6 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Storbritannien 3,4 Danmark 2,7 USA 3,6 Polen 3,2 Kina 3,2 Norge 2,6 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 2,6 USA 2,6 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Danmark 2,4 Storbritannien 2,4 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,0 Polen 2,4 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 22,7 Övriga 22,2 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf 44

LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, export 2013 Ryssland 1 000 e Ostar 128 183 Smör och andra mjölkfetter 73 650 Foderblandningar 18 916 Andra mjölkprodukter 17 561 Alkoholdrycker 16 634 Mjölk och grädde 14 482 Läskedrycker 12 867 Svinkött 12 116 Kaffe, rå 10 368 Andra bageriprodukter 9 779 Yoghurt 9 593 Mjölkpulver 9 510 Malt 8 474 Andra spannmålsprodukter 8 082 Andra kvarnindustriprodukter 7 804 Choklad 6 874 Fiskfrysvaror 5 761 Fjäderfä 4 868 Öl 4 400 Andra kött- och djurdelart 3 532 Övriga 46 719 Totalt 430 168 Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Sverige 1 000 e Yoghurt 31 148 Choklad 25 257 Andra mjölkprodukter 24 585 Mjölk och grädde 20 379 Alkoholdrycker 13 473 Sötsaker 12 639 Animaliskt och vegetabiliskt fett 10 721 Smör och andra mjölkfetter 10 034 Svinkött 9 662 Andra kött- och djurdelart 9 398 Andra spannmålsprodukter 7 127 Andra bageriprodukter 7 070 Ostar 6 046 Mjölkpulver 5 841 Fisk, färsk 5 560 Stärkelsederivat 5 458 Korvar 5 442 Ägg 5 083 Korn 4 813 Nötkött 4 811 Övriga 51 279 Totalt 275 826 Estland 1 000 e Alkoholdrycker 24 769 Kaffe, rostat 13 538 Fisk, färsk 10 868 Andra livsmedel 10 643 Öl 7 854 Choklad 7 694 Svinkött 5 902 Fiskfrysvaror 5 773 Fjäderfä 5 104 Animaliskt och vegetabiliskt fett 3 168 Vetemjöl 2 999 Ägg 2 690 Sötsaker 2 671 Ostar 2 406 Kristallsocker 2 318 Margarin 1 965 Andra spannmålsprodukter 1 582 Fisk, torkad 1 575 Andra bageriprodukter 1 491 Läskedrycker 1 412 Övriga 19 500 Totalt 135 919 45

LIVSMEDELSINDUSTRINS KOSTNADSSTRUKTUR 2007 2011 (% av omsättningen) Materialkostnader 63,3 62,2 62,2 63,9 61,3 Arbetskra skostnader 13,4 13,5 13,9 13,7 14,6 Övriga kostnader 15,7 15,9 16,4 15,7 15,9 Avskrivningar 3,9 3,5 3,6 4,4 3,9 Räntor 0,4 0,6 0,7-0,2 0,7 2011 2010 2009 2008 2007 Ska er 0,5 0,8 0,4 0,6 0,8 Källa: Livsmedelsindustriförbundet rf 46

LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 0,65 Finland 2011 Finland 2012 EU-15, 2007 0,38 0,57 0,64 Källa: Statistikcentralen, OECD Main Science and Technology Indicators KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter 1995 2005 2012 2013 milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker 7 411 9 381 12 819 13 553 Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % 15 12 12 13 Alkoholdrycker och tobak 2 976 4 052 4 902 4 967 Beklädnad och skodon 2 218 3 771 4 767 4 759 Bostad och energi 11 889 19 253 27 357 28 580 Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör 2 132 4 147 5 361 5 260 Hälsa 1 631 3 367 4 426 4 584 Trafik 5 924 10 438 13 224 13 064 Telekommunikation 780 2 185 2 461 2 444 Rekreation och kultur 5 087 9 094 11 984 11 589 Studier 228 333 420 414 Hotell, caféer och restauranger 3 383 5 259 6 588 6 714 Övriga varor och tjänster 4 709 7 074 9 681 9 846 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 47