FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017
|
|
- Ulrika Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017
2 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen Ekonomi Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet
3 INNEHÅLL Allmänt Antal hushåll 3 Finlands folkmängd 3 Finlands folktäthet 3 Hushållens medelstorlek 3 Bruttonationalprodukten 4 Produktionens brutto- och förädlingsvärde enligt verksamhetsområde 2015 Bioekonomin år Arbetskraft 7 Yrkessjukdomar enligt bransch Olycksfall i arbetet 8 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 8 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 9 Jordbruk Regnmängd Medeltemperatur Väderlek under växtperioden 10 Dagslängd 10 Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 11 Aktörer inom ekologisk produktion 11 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 12 Ekologisk produktion 13 Ekologisk marknadsandel 13 Miljöersättning 13 Försäljning av växtskyddsmedel 14 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 15 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållanden I arbete inom lantbruket 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens produktionsinriktningar 17 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt produktionsinriktning 17 Övrig företagsamhet i lantbruksoch trädgårdsföretag 18 Åkerarealens fördelning 19 Skörd 20 Lantbrukets produktionskostnader 21 Lantbrukets och trädgårds- 22 näringens intäkter Statistik om biodling 23 Lantbrukets lönsamhetskvot enligt produktionsinriktning Företagarinkomst 24 Producentpriser 24 Husdjur 25 Djur per gård i genomsnitt 25 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 26 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 26 Gårdar som erhåller ersättning för djurens välbefinnande 26 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 27 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 28 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 28 Index som mäter broilrars välbefinnande 28 Hönsgårdar 29 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar Bete och utomhusvistelse 29 Mjölkningsmaskiner Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning
4 Livsmedel Livsmedelsförädling enligt näringsgren 31 Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins verksamhetsställen enligt företagsstorlek 32 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 33 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 34 Livsmedelsexport landsvis 36 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 38 Konsumtionsutgifter 38 Livsmedelsutgifter 39 Livsmedlens realprisutveckling i Finland Minutpriser 40 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna Prisindex Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 43 Kött 44 Ägg 44 Mjölkprodukter och näringsfetter 45 Brödsäd 45 Fisk 46 Konsumtion av fisk 46 Grönsaker och frukt 47 Bär och svamp 48 Viltfångst 49 Självförsörjningsgrad för livsmedel 50 Livsmedelsbranschens inverkan på förädlingsvärdet (milj. ) landskapsvis och % av landskapets förädlingsvärde 51 Livsmedel med förseelser Orsaker till förseelser Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 53 Antal livsmedelsövervakningar Antal återkallelser 55 Orsaker till tillbakadragningar Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande Matförgiftningsepidemier enligt orsak Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 57 Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 58 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 59 Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört med rekommendationerna 60 Finländarnas dagliga måltider 61 Hälsobeteende Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 63 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 63 Antal storkök enligt typ 64 Storkökens portionsantal enligt typ 64 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 64 Användningsgraden av ekologiskt i matservice 64 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2
5 ANTAL HUSHÅLL ALLMÄNT År 2015 antal hushåll i Finland var eller flera persons hushåll 2 % 5-persons hushåll 3 % 4-persons hushåll 9 % 3-persons hushåll 10 % 1-persons hushåll 41 % 2-persons hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd var personer i december Finlands folktäthet var cirka 18,11 personer per kvadratkilometer Hushållens medelstorlek var 2,04 personer år Källa: Statistikcentralen 3
6 Ekonomi BRUTTONATIONALPRODUKTEN Näringsgren % f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,5 2,7 därav jordbruk 1,1 0,9 0,6 0,7 Fabriksindustri 24,3 19,5 17,2 16,9 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,4 1,4 Byggnadsverksamhet 6,4 6,4 6,4 6,8 Parti- och detaljhandel 9,8 9,4 7,8 7,7 Transport och magasinering 5,7 5,1 4,9 4,8 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,7 1,7 därav restaurangverksamhet 1,2 1,3 1,3 1,4 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,7 5,8 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,9 2,8 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 12,6 12,9 Social- och hälsovårdstjänster 8,2 9,3 9,9 9,8 ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten Förädlingsvärdets ökning från grundpris mrd 143,6 163,6 180,8 185,5 Bruttonationalprod. till marknadspris mrd 164,4 187,1 209,6 215,6 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 4
7 PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2015 Ekonomi Jordbruk, skogsbruk och fiskerihushållning Livsmedelsindustrin Dryckesframställning Tillverkning av läder och läderprodukter Tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter Metallindustrin Logi Kost Bru ovärde Förädlingsvärde Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter (exklusice maskiner och apparater) 5
8 Ekonomi BIOEKONOMIN ÅR 2014 Avkastning milj. Värdeökning milj. Sysselsatta personer Export milj. Jordbruk Livsmedelsindustri Skogsbruk Kemiindustri Vattenrening och -distribution Bioekonomins tjänster Naturturism och -rekreation Jakt Fiske Hela bioekonomin Hela nationalekonomin Bioekonomins andel % 16,5 12,1 12,4 22 Källa: Statistikcentralen, Lukes statistiktjänster 6
9 Ekonomi ARBETSKRAFT Arbetskraft englit näringsgren % % % % personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral därav jordbruk därav skogsbruk Tillverkning därav livsmedelsindustri därav övrig industri Byggverksamhet Handel 2) Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Andra service Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0,3 8 Sysselsatt arbetskraft personer Arbetskraft totalt (1 000 pers) av dem arbetslösa % 9,8 8,4 9,4 8,8 8,8 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar 7
10 Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2014 Yrkessjukdomar St Per sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning ,5 Framställning av livsmedel 50 14,7 Dryckestillverkning 1 3,2 Restaurangverksamhet 25 3,5 Lähde: Arbetshälsoinstitutet OLYCKSFALL I ARBETET Olycksfall i arbetet ¹) per sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare ) Sysselsatta inom livsmedelsoch dryckesindustrin Alla yrken 3) Källa: Statistikcentralen, Olycksfallssförsäkringscentralen Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis. 1 ) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar. 2 ) värdet från år ) yrkesgrupper med minst löntagare. LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL med. ålder ant. med. ålder ant. med. ålder ant. Lantbruksföretagare 45, , , Nya företagare 29, , ,9 70 Företagare som pensionerar sig 2) 60, , , Företagare som erhållit avträdelsestöd 57, , ,3 100 Källa: LPA, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet. 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension. 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet. 8
11 Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % Sjukdom i andningsorgan Mentala sjukdomar Sjuksom i stöd- och rörelseorgan Skador, förgiftningar osv Sjukdomar i blodomloppet Tumörer Nervsjukdomar Källa: LPA % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året 9
12 JORDBRUK REGNMÄNGD , mm vår sommar höst vinter Helsinki Jyväskylä Oulu Sodankylä Frankfurt, Tyskland Padova, Italien Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren MEDELTEMPERATUR , C vår sommar höst vinter Helsinki 4,5 16,3 6,8-3,3 Jyväskylä 2,6 14,8 3,7-7,4 Oulu 1,5 14,7 3,2-8,7 Sodankylä -0,9 12,7 0,1-12,4 Frankfurt, Tyskland 10,7 19,2 10,6 2,5 Padova, Italien 13,6 23,5 14,4 4,2 Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd under jämförelseperioden Jockis Kauhava Uleåborg Sodankylä Frankfurt Padova Källa: Meteorologiska institutet DAGSLÄNGD, timmar vår sommar höst vinter Helsingfors 14,5 17,5 10,2 7,2 Kauhava 14,9 18,4 9,9 6,4 Oleåborg 15,3 19,1 9,7 5,8 Sodankylä 15,8 21,1 9,3 4,3 Frankfurt, Tyskland 13,7 15,5 10,8 8,9 Padova, Italien 13,4 15,0 11,0 9,4 Källa: Meteorologiska institutet 10
13 Miljö EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL ha Ekogodkänd areal Arealen i omläggningsskede Odlingsareal för eko totalt Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 9,9 11 Ekolägenhetsstorlek, ha/lägenhet Ekolägenheter, st Ekoarealens andel av.. totala odlingsarealen % EU ,6 6,4 Odlingsareal för eko.. totalt EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat 2005 års statistik gäller för EU 27 AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Lokalt Ekologisk primärproduktion varav ekologisk husdjursproduktion Aktörer inom ekologiska ) 697 livsmedel Aktörer inom ekologiskt foder Ekologiska utsädespackerier Sammanlagt Ekologisk primärproduktion EU Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 2) talet innehåller underleverantörsaktörer 11
14 Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha Vall Spannmål totalt vete råg korn ) ) havre blandning: stråsäd blandning: balj- o stråsäd Ärter Bovete ) 527 2) Kummin ) 142 2) Lin Ryps Potatis Frilandsgrönsaker Växthusgrönsaker Bladörter ) 7 Bär och frukter Övriga växter Träda Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehåller inte Ålands uppgifter 2) ingen produktion i Åland Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan
15 Ekonomi EKOLOGISK PRODUKTION 2007 milj. kg % av totalproduktionen 2015 milj. kg % av totalproduktionen 2016 milj. kg % av totalproduktionen Nöt.... 3,0 3,4 2,9 3,4 Svin.... 0,7 0,4 1,0 0,5 Får.... 0,3 23,0 0,3 24,1 Fjäderfä.... 0,2 0,2 0,2 0,1 Ägg 1,1 2 3,1 4,7 3,3 4,6 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 21,2 2,3 15,4 1,7 Potatis 3,7 0,5 4,8 0,9 7,2 1,2 Ärter 1,2 18,8 5,0 19,7 3,6 14,4 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 54,2 2,3 55,1 2,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Marknadsandelen ( ) av ekologiska produkter i Finlands dagligvaruhandel var 2 % år Källa: Pro Luomu MILJÖERSÄTTNING Miljö Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse st % av gårdarna % åkerarealen Källa: Landsbygdsverket 13
16 Miljö FÖRSÄLJNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar bekämpningsmedel mot skadedjur bekämpningsmedel mot ogräs tillväxtregulatorer Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2016 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 553 0,0 EU ,6 Utanför EU 475 4,2 Sammanlagt ,9 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung. 14
17 Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare Utnyttjar årssemester ²) Utnyttjar vikariehjälp Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris Avgiftsbelagd vikariehjälp Källa: LPA ¹) Arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, yrkesfiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar. ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla. ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Areal % % åkerareal åker-hektar st st st st gårdar , Totalt Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar Lokalt definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 15
18 Lokalt FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar Förändring 15/16 % st ,2 Källa: Naturresursinstitutet som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas, sedan förnyelsen av definitionen 2013, gårdar vars ekonomiska storlek överskrider euro. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN Ägargrupp 1995 st st ) st ) st. % av gårdar Privat person ,3 Sterbhus och bolag ,1 Stat, kommun o.a. samfund ,6 Totalt Källa: Naturresursinstitutet inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. 2) som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas sedan förnyelsen av definitionen 2013 gårdar, vars ekonomiska storlek överstiger euro. I ARBETE INOM LANTBRUKET I arbete, pers Företagare av vilka kvinnor Löntagare av vilka kvinnor Totalt Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning 16
19 LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Ekonomi Antal gårdar % Mjölkgårdar ,5 Annan nötboskapshållning ) 655 2) 577 2) 1,1 Nötköttsproduktion ,0 Svingårdar ,3 Gårdar med fjäderfä ,8 Övrig betesdjur 3) ,2 Gårdar med växtodling därav spannmålsodling ,4 Annan växtodling ,9 Andra Växthusproduktion ,7 Trädgårdsproduktion på friland ,8 Blandad produktion ,2 Aktiva gårdar totalt Källa: Naturresursinstitutet talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år. 2) kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap. 3) innehåller får-, get- och hästhushållning LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2000 e 2014 e 2015 e 2000 e 2014 e 2015 e Mjölkproduktion Övrig nötbotskapshållning Fjäderfähushållning Svinhushållning Får, getter, hästar Spannmålsodling Övrig växtproduktion Övrig produktion Genomsnitt Källa: Statistikcentralen 17
20 Ekonomi ÖVRIG FÖRETAGSAMHET I LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Antal gårdar Industri vidareförädling av livsmedel vidareförädling av övriga lantbruksprodukter vidareförädling av trävaror tillverkning av handarbeten till försäljning produktion av energi annan industriell produktion Byggandet 2) Handel Service turism, inkvarterings- och rekreationstjänster entreprenadverksamhet annan service Övrig primärproduktion odling av fisk och kräftor på gården pälsdjursuppfödning renhushållning 2) fiskerinäring 2) annan primärproduktion 2) Huvudsaklig verksamhet okänd Sammanlagt Källa: Naturresursinstitutet, MTT uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion. 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år. OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 18
21 Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING ha ha ha ha Vall Spannmål totalt vete råg korn havre blandsäd övriga spannmål 0,5 1,1 2,5 2,6 Oljeväxter Sockerbeta Potatis Övriga växter Produktiv areal, totalt Träda Odlad areal, totalt Källa: Naturresursinstitutet innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet (SO euro) 1995 ha 2005 ha 2015 ha 2016 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33,0 45,0 45,0 Källa: Naturresursinstitutet 19
22 Ekonomi SKÖRD Vete areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Råg areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Korn areal ha ,9 totalskörd milj. kg skörd kg/ha Havre areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Sockerbeta areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Oljeväxter areal ha totalskörd milj. kg ,3 96 skörd kg/ha Ärter areal ha totalskörd milj. kg skörd kg/ha Potatis areal ha skörd milj. kg skörd kg/ha Grönsaker totalskörd milj. kg tomat växthusgurka huvudkål morot lök Grönsaker i kruka (milj. st.) Källa: Naturresursinstitutet 20
23 Ekonomi LANTBRUKETS PRODUKTIONSKOSTNADER Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad Gödsel, kalk Övriga växtodlings kostnader Bränsle Elektricitet Foderkostnader Husdjurkostnader Kostnad för gårdsanvändning Maskinkostnader Avskrivningar på maskiner Övriga maskinkostnader Byggnadskostnader Avskrivningar på byggnader Övriga byggnadskostnader Övriga kostnader Försäkringar Fasta hyror Övriga avskrivningar Övriga kostnader Arbetskostnader Lönekostnader Företagarfamiljens löneanspråk Räntekostnader Ränteutgifter Räntekrav på eget kapital Kostnader totalt Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde 21
24 Ekonomi LANTBRUKETS OCH TRÄDGÅRDSNÄRINGENS INTÄKTER Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster Råg och vete Korn Havre och andra spannmål Oljeväxter Vallfoder Potatis och sockerbeta Baljväxter och andra växter Husdjurinkomster Nötboskapintäkter Svinintäkter Fjäderfäintäkter Får- och getinkomster Växthus- och frilandsinkomster Finansiella intäkter Övriga intäkter Stöd totalt CAP-stöd LFA-stöd och miljöstöd Nationella stöd och investeringsstöd Bruttointäkter Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat. Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen. 22
25 STATISTIK OM BIODLING Ekonomi Medlemmar i Finlands Biodlares Förbund FBF rf Professionella biodlare, st Antal ekologiska biodlare Antalet producerande bikupor Antalet ekologiska bikupor Skörden från en bikupa, kg Honugsproduktion, ton Import av honung, ton Totalkonsumtion av honung, ton Konsumtion av honung, g/pers Bisamhällets förluster under vintern 2), % Biodlingens totalintäkter 3), Ekologisk andel av produktion och konsumtion % 9 8 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern 3) uppskattning för åren 2015 och 2016 LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0, Spannmålsodling Trädgårdsproduk on (Informa on för ej llgänglig) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: Naturresursinstitutet, Lantbrukets Totalkalkyl
26 Ekonomi FÖRETAGARINKOMST Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke lönsamhetsbokföring. PRODUCENTPRISER förändring 15/16 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 34,1 33,6-1,3 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 0,6 0,4-22,8 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 2,9 2,8-1,7 griskött 1,3 1,3 1,5 1,4-4,1 broiler 1,1 1,1 1,4 1,3-3,7 lammkött 1,9 2,6 3,8 3,7-3,2 hästkött 1,3 0, Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,0 1,0-2,4 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 167,4 150,7-10 råg 2) e/tn 149,5 118,4 174,9 170,5-2,5 korn 2) e/tn 122,3 99,5 136,8 124,1-9,3 havre 2) e/tn 118,4 87,1 132,9 128,8-3,1 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 158,7 153,5-3,3 matpotatis 3) e/100 kg ,7 20,0 12,9 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 356,5 362,0 1,5 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd. 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 24
27 Djur och djurvälfärd HUSDJUR Antal husdjur, st Hästar Nötkreatur mjölkkor dikor Får tackor lamm och baggar Svin 2) modersuggor gödsvin smågrisar Fjäderfän 3) hönor broiler kalkoner Getter Renar 4) Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf fårstatistiken för år 2015 och 2016 är inte jämförbar med tidigare år. 2) kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m Kategorin Svin är jämförbar med tidigare år. 3) antalet fjäderfä för 2016 är inte helt jämförbart med tidigare år. 4) ett år äldre inräknade renar + kalvar lämnade vid liv DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djurantal st/gård Svin Nötkreatur Fjädefän Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 25
28 Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st Svin Nötkreatur Höns Broiler Getter Ankor och gäss Får Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT Inspektioner (st) Missförhållander (%) Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira GÅRDAR SOM ERHÅLLER ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar, st 2014 % av gårdarna 2015 % av gårdarna 2016 % av gårdarna Nötkreatursgårdar Svingårdar Får/Getgårdar Fjäderfägårdar Källa: Landsbygdsverket ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats. % av gårdar som kan ansöka om stöd för djurens välbefinnande (tillräcklig djurmängd). Stöd för djurens välbefinnande ( ) ändrades 2015 till Ersättning för djurens välbefinnande. Villkoren och ersättningsnivåerna ändrades. 26
29 Djur och djurvälfärd FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsövårdsbesök nivå 2) 3) Svingårdar (djurhållningsplatser) Nötgårdar Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) djurhållningsplatsen tom Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den
30 Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin 28 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 1_ ,6 5,4 0,8 1,2 2,4 0,2 1,0 2_ ,8 4,2 0,6 1,1 1,5 0,2 0,8 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland ) ) ) mg/pcu Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19 3) antalet länder som deltagit: 26 4) antalet länder som deltagit: 29 INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE Andelen flockar med mindre än 40 poäng, % 94,46 98,13 98,46 Andelen flockar med poäng, % 4,91 1,55 1,38 Andelen flockar med över 80 poäng, % 0,62 0,32 0,16 Källa: ETT Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.
31 HÖNSGÅRDAR Djur och djurvälfärd Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur Golv Ekologisk Källa: Finlands fjäderfäförbund LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2016 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård ,5 Lösdrift ,3 Övriga ,1 Totalt ,1 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. BETE OCH UTOMHUSVISTELSE Boskap st % st % Sommar på bete, vinter 455 7, ,5 utomhus Sommar på bete, vinter , ,2 inomhus Sommar i rastgård, vinter 103 1, ,1 utomhus Sommar i rastgård, vinter ,2 inomhus Sommar och vinter inomhus , ,9 Sammanlagt Källa: ProAgria 29
32 Djur och djurvälfärd MJÖLKNINGSMASKINER 2016 Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning ,3 Mjölkningsstation ,9 Automatisk mjölkning ,7 Kannmjölkningsmaskin 53 1,0 Sammanlagt ,0 Källa: ProAgria KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2016 Ras Kor, Medelprodukt- Mjölkens sammansättning, % st Pro- Fett EKM ¹) Celltal 2) ion, tein kg/ko Ayrshire ,54 4, Holstein ,43 4, Finsk boskap ,45 4, Östfinsk boskap ,45 4, Västfinsk boskap ,45 4, Nordfinsk ,43 4, boskap Jersey ,78 5, Övriga ,50 4, Sammanlagt ,49 4, Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas) 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt 30
33 LIVSMEDEL Ekonomi LIVSMEDELSFÖRÄNDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers < < 20 pers pers pers pers 20 pers Slakt och köttförädling Fiskförädling Grönsaks-, bäroch fruktförädling Vidareförädling av mjölk Tillverkning av kvarnprodukter Bageriverksamhet Dryckestillverkning Förädling av övriga livsmedel Totalt Källa: Temagruppen MatFinland 31
34 Ekonomi PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH DRYCKES- INDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN ENLIGT FÖRETAGS- STORLEK verksamhetsställen Källa: Statistikcentralen Livsmedels- och dryckesindustrin består till stor del av sm-företag. 32
35 Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Verksamhetsställen, antal Personal totalt, Omsättning Omsättning / antal personer Näringsgren Slakt och köttförädling Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur Förädling och konservering av frukter och grönsaker Förädling och konservering av potatis Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter Tillverkning av mjölkprodukter Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse Tillverkning av bageriprodukter, makaroner och dyl Tillverkning av övriga livsmedel, varav Socker Kakao, choklad, sötsaker Te och kaffe Färdigmat Näringspreparat och dietprodukter Drycker Alkoholdrycker 2) Livsmedelsindustrin totalt Källa: Statistikcentralen, TOL 2008 inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd. 2) tillverkning av cider och frukt- och bärvin, tillverkning av andra odestillerade drycker via jäsning samt tillverkning av öl. 33
36 UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. Industriella produkter Drycker.. 333,3 452,1 Alkoholdrycker 2) 99,5 267,8 350,9 Öl 7,4 20,6 49,9 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 49,9 Safter 9,1 13,0 73,8 Djur- och växtfetter samt oljor 31,1 41,2 124,4 Smör.. 1,4 3,6 Rypsolja.. 5,0 6,9 Margarin 6,9 23,6 31,0 Fruktkonserver.. 42,5 78,4 Övriga grönsakskonserver.. 35,6 69,6 Socker och honung 1,3 2,2 52,6 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 3,7 Honung.. 2,2 8,3 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 60,4 Fisk ,4 Frysta fiskprodukter.. 6,9 29,6 Soppor och buljong 8,5 12,8 41,2 Barnmat 2,0 9,3 17,2 Kött 57,3 102,8 324,8 Svin.. 29,4 56,1 Nöt.. 37,9 62,9 Fjäderfä.. 18,2 31,0 Mjölkprodukter 63,6 178,8 403,5 Mjölkpulver.. 1,9 2,7 Ost.. 123,1 280,7 Malt 1,7 0,4 2,0 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 97,5 Frysta potatisprodukter.. 16,4 25,7 Mjöl och kvarnprodukter 1,4 3,0 116,9 Rågmjöl.... 0,2 Foder 83,7 147,0 350,7 Sötsaker 90,9 134,7 222,2 Choklad.. 56,1 97,8 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 96,4 Alla industriella produkter totalt 3) 860, , ,2 Lantbruksprodukter Frukter 146,7 220,3 309,4 Kakaobönor 0,2 0,0 0,2 Råkaffe 124,3 115,7 183,1 Fågelägg 0,1 1,3 3,1 Fisk och skaldjur ,8 Färsk fisk 14,4 65,6 183,0 Bär 2,6 5,7 16,6 Blåbär.. 2,3 0,7 Kryddor 4,4 6,8 13,4 Nötter 7,4 9,5 37,5 Råsocker 17,7 26,7 51,0 Grönsaker och potatis 62,5 113,6 205,1 Spannmål 37,2 28,5 34,7 Havre.. 0,01 1,2 Landbruksprodukter totalt 3) 1 335, , ,0 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrats år Siffrorna för 2015 och 2016 är inte absolut jämförbara med tidigare år. 34
37 35 Ekonomi Förändring Export milj. Förändring /16 % /16 % 430,4-4,8.. 90,2 161,0 163,4 1,5 325,3-7,3 40,1 73,4 139,6 139,4-0,2 37,7-24,5 19,7 11,3 14,0 15,0 7,1 55,1 10,4 7,4 4,8 7,3 9,0 23,8 79,5 7,7 13,0 2,1 4,8 5,3 11,6 150,7 21,1 7,0 26,5 133,2 136,4 2,4 3,7 4,1.. 85,1 116,2 108,4-6,7 7,5 9,2.. 22,7 5,3 8,6 62,4 28,6-7,7 30,7 32,7 5,3 6,0 13,6 78,3-0,2.. 3,2 3,1 2,6-16,9 77,2 11,0.. 4,7 4,3 4,5 4,1 51,4-2,2 0,0 0,0 95,9 105,9 10,4 3,9 5,4 13,4 81,5 75,8 78,7 3,9 8,7 4,3.. 0,003 0,03 0,04 38,5 59,6-1,4 21,9 8,0 19,2 21,5 11,6 136,9-7, ,7 18,2 42,7 27,2-8,1.. 6,1 7,7 12,1 56,7 41,2-0,1 0,4 0,4 3,0 2,8-5,0 19,8 15,1 7,4 4,9 6,3 6,2-2,5 312,5-3,8 26,4 91,5 122,8 121,1-1,4 54,9-2,1.. 68,6 67,4 65,2-3,3 64,1 2,0.. 6,4 11,3 14,6 29,6 30,3-2,3.. 10,2 12,7 11,7-8,2 376,3-6,7 161,9 303,1 263,8 242,6-8,0 1,8-32,8.. 28,7 80,6 77,7-3,6 265,1-5, ,7 59,3 47,6-19,7 3,9 95,6 15,7 21,9 15,7 16,2 3,1 99,1 1,7 9,0 18,2 28,6 23,8-16,6 28,0 9,3.. 0,2 0,6 0,6-3,1 120,8 3,4 4,3 7,7 43,0 45,9 6,8 0,2 50, ,5 0,4-11,3 338,2-3,6 15,0 21,7 52,9 54,9 3,9 220,6-0,7 94,9 86,3 102,8 100,2-2,5 101,2 3,5.. 46,8 61,7 59,7-3,3 90,8-5,8 8,5 15,7 11,2 12,4 10, ,5-0,6 609,0 961, , ,2 0,0 361,6 16,9 13,0 0,8 3,3 6,5 96,6 0,2 20,5 0,0 0,0 0,002 0,001-70,0 210,5 15,0 2,3 0,0 29,8 30,6 2,8 4,3 38,2 7,1 6,6 15,0 10,4-30,3 243,9 24, ,1 33,3 74,5 232,7 27,1 2,3 0,0 19,0 33,2 74,9 17,5 4,9 0,8 0,2 3,3 4,6 39,0 1,1 64, ,8 2,0 159,5 14,5 7,5 1,5 1,9 10,0 11,0 10,2 38,2 2,0 0,1 0,0 0,5 0,6 24,3 47,1-7,6 0,01 0,8 1,0 0,9-8,3 213,7 4,2 7,2 3,9 5,0 4,9-1,5 28,1-18,9 35,8 42,3 147,1 121,5-17,4 1,7 36,7.. 35,9 62,1 55,4-10, ,1 7,7 683, ,8 235,3 226,7-3,7 2) innehåller förutom svaga och starka alkoholdrycker även starksprit samt ättika och av ättikssyra framställda ättiksprodukter. 3) summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens och imortens totalvärde.
38 Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS Andel av exportens totala värde 1995 % 2005 % 2015 % 2016 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Sverige 20,4 Sverige 19,9 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Estland 8,8 Estland 9,2 Estland 6,9 Estland 9,2 Ryssland 7,6 Ryssland 7,6 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 5,1 Tyskland 4,9 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Nederländerna 4,5 Nederländerna 4,4 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 3,4 Danmark 3,7 USA 3,6 Polen 3,2 Frankrite 3,2 Frankrite 3,1 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 3,0 USA 2,7 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Kina 2,7 Polen 2,6 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,4 Kina 2,6 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 38,8 Övriga 39,4 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrat fr.o.m. år Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik. 36
39 Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2016 Ryssland Kaffe, rå Foderblandningar Övriga livsmedel Malt Alkoholdrycker Choklad Övriga spannmålsprodukter Övriga bageriprodukter Övriga kvarnindustriprodukter Matbröd Övriga Totalt EU Alkoholdrycker Smör och andra mjölkfetter Havre Choklad Andra mjölkprodukter Yoghurt Svinkött Ostar Andra sötsaker Fisk, rå Övriga Totalt Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Övriga länder Mjölkpulver Svinkött Andra mjölkprodukter Alkoholdrycker Ostar Smör och andra mjölkfetter Korn Foderråvaror Vete Kristallsocker Övriga Totalt
40 Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 Finland 2014 Finland 2015 EU-27, 2012 USA 2010 Japan ,23 0,59 0,57 Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkEurope 0,65 0,66 0,73 KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter f f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % Alkoholdrycker och tobak Beklädnad och skodon Bostad och energi Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör Hälsa Trafik Telekommunikation Rekreation och kultur Studier Hotell, caféer och restauranger Övriga varor och tjänster Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 38
41 LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person Ekonomi 1995 e/å % f f. e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost och ägg Fetter och oljor Frukter och grönsaker Potatis och potatisprodukter Socker Kaffe, te och kakao Andra födoämnen Totalt Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND Källa: Statistikcentralen Tillverkning av livsmedel Spannmålets producentpris (innehåller frön) Livsmedlens konsumentprise Brödets konsumentpris 39
42 Ekonomi MINUTPRISER Prisert, e/kg, e/l Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,03 1,01 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,93 0,91 surmjölk 0,58 0,89 1,32 1,33 Ostar emmental 8,34 10,59 14,52 13,85 edam 7,03 7,92 9,12 8,77 Fetter smör 5,28 4,96 4,96 4,92 margarin.. 2,87 3,60 3,48 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,21 16,07 nöt, malet kött 7,86 7,44 10,11 9,95 griss ytterfilé 3) 7,59 9,02 9,63 9,60 bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,18 13,02 medwurst 15,86 12,19 15,77 15,51 knackkorv 5,82 4,68 7,63 7,26 länkkorv 3,70 3,43 4,64 4,30 Hönsägg 2,79 2,33 3,60 3,45 Fisk regnbågslax 5) 5,84 8,29 6) 8,50 9,70 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,67 0,66 rågbrödsbitar.. 3,68 3,74 3,59 rostbröd.. 3,57 3,80 vetelängder 5,63 5,79 5,79 6,79 fint socker 1,23 1,08 0,93 0,89 matpotatis 1,52 0,65 0,93 0,97 morot 1,56 1,21 1,57 1,59 tomat 2,39 2,98 3,19 3,03 kaffe 5,56 5,04 7,74 7,32 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen är beräknade av rensad hel fisk 6) värdet från år
43 Ekonomi VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2017 (%) Danmark Le land Litauen Bulgarien Slovakien Estland Ungern FINLAND Grekland Sverige Tjeckien Österrike Slovenien Romania Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 25,0 21,0 21,0 20,0 20,0 20,0 18,0 5,0 14,0 13,0 12,0 10,0 10,0 9,5 9,0 7,0 6,0 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 EU 28 -genomsni -länderna totalt 9,5 % Källa: Europeiska kommissionen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 41
44 Ekonomi PRISINDEX 2015 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 102,8 91,8 91,3 84,7 99,4 96,3 90,0 90,2 95,4 85,2 95,6 Belgien 99,8 101,3 101,4 101,3 106,5 107,0 108,7 110,7 91,0 95,7 99,7 Spanien 85,0 86,7 87,0 97,3 76,7 86,1 92,4 83,2 87,4 95,3 82,9 Irland 113,7 112,1 110,8 103,8 95,1 104,5 123,2 111,8 124,6 120,2 125,0 Storbritannien 124,8 104,4 102,5 89,9 100,2 102,1 113,1 102,5 106,2 108,6 122,5 Italien 92,0 102,6 103,8 110,3 100,7 105,0 116,4 95,9 96,4 103,7 90,4 Österrike 100,2 112,7 113,8 128,0 118,5 122,2 101,0 122,9 114,3 101,9 104,1 Grekland 77,1 96,6 95,8 106,8 79,1 110,9 126,2 113,4 75,9 113,8 105,4 Luxemburg 124,9 109,5 110,6 106,3 117,7 109,8 117,4 116,3 104,4 104,6 103,0 Portugal 73,7 88,3 87,3 89,0 70,3 92,9 97,6 101,0 83,2 124,4 100,1 Frankrike 96,0 102,5 103,6 105,3 114,4 104,9 89,1 101,7 106,6 97,7 91,7 Sverige 121,6 115,8 116,6 122,1 117,1 112,0 111,4 125,8 125,1 111,7 109,8 Tyskland 93,5 97,0 96,9 94,4 104,6 106,6 87,8 101,1 102,3 91,0 98,2 Finland 111,8 111,9 111,0 117,1 111,4 107,4 113,6 93,2 116,3 108,0 120,4 Danmark 126,6 135,7 132,9 151,4 122,3 126,1 122,7 145,7 122,0 160,8 163,1 EU Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 42
45 Ekonomi HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER % av hushållens helhetskonsumtion Luxemburg Stor-Britannien Österrike Irland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige FINLAND Cypern Belgien Frankrike Spainien Italien Malta Slovenien Tjeckien Grekland Slovakien Ungern Portugal Polen Estland Le land Bulgarien Litauen Rumänien 0 8,3 8,5 11,1 9,3 8,7 10,7 10,0 10,3 11,4 10,2 9,4 15,0 11,3 11,2 13,2 11,7 11,0 12,3 12,0 10,6 13,0 12,1 12,0 14,1 12,5 12,1 15,4 13,4 13,0 14,5 13,6 13,4 15,3 13,7 13,6 14,7 14,2 13,8 17,2 14,4 14,8 16,9 14,7 16,0 18,6 14,9 14,8 17,8 15,5 15,0 18,7 16,2 16,2 17,5 18,2 27,7 17,6 16,6 23,4 18,2 16,4 18,4 18,5 21,1 29,9 19,0 18,7 28,9 19,2 22,3 36,1 19,7 20,5 25,1 25,42) 25,8 39,4 27,53) 29,8 38, Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 2) 3) uppgift från år 2011 uppgift från år 2009 uppgift från år
46 Ekonomi KÖTT Milj.kg Svin produktion konsumtion export import Nöt produktion konsumtion export import Fjäderfä produktion konsumtion export import 0, Får produktion 2,0 0,6 1,3 1,3 konsumtion 2,0 1,9 3,9 3,8 export 0,0 0,0 0,0 0,0 import 1,0 1,4 2,7 2,5 Häst produktion 0,4 0,1 0,4 0,3 konsumtion 0,5 1,0 2,1 1,7 Renkött produktion 2) 2,8 2,9 2,0 2,0 konsumtion 2,6 3,1 2,3 2,8 export.. 0,04 0,6 0,2 import.. 0,2 0,9 0,9 Kött sammanlagt produktion konsumtion export import Export av köttprodukter 3,7 2,1 1,6 1,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca. hälften av uppslaktat kött. 2) tatistikföring per renskötselår, ÄGG Milj. kg Produktion 74,7 58,2 71,5 72,6 Konsumtion 61,0 48,8 63,4 65,6 Export 14,0 11,2 13,3 11,8 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 44
47 Ekonomi MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER Mjölk, milj. l produktion l/ko mejeriernas invägning konsumtion (mjölk och flytande mjölkprodukter) Smör, milj. kg produktion konsumtion export Ost, milj. kg produktion konsumtion export Mjölkpulver, export, milj. kg Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet BRÖDSÄD Vete Skörd milj. kg 379,5 801,3 992,1 823,9 Av skörden duglig % Import, milj. kg 131,6 23,2 9,6 3,3 Export, milj. kg 8,4 25,5 301,7 249,7 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 229,5 253,7 242,4 245,5 Årlig konsumtion kg/pers 45,0 49,0 44,2 44,7 Råg Skörd milj. kg 57,7 32,4 107,5 86,8 Av skörden duglig % 3) Import, milj. kg 61,4 80,4 33,5 7,1 Export, milj. kg.. 2,4 0,4 0,6 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 79,2 88,2 85,7 85,1 Årlig konsumtion kg/pers 16,0 15,0 15,6 15,5 Källa: Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy hektolitervikt 78,0 kg, falltal 180, proteinhalt (N*5,7) 12,5 % 2) förbrukningen av malen säd räknad enligt mjölets vikt 3) hektolitervikt 71,0 kg, falltal
48 Ekonomi FISK Fiskfångst milj. kg ) ) Strömming Siklöja Sik Lax Abborre Gös Yrkesfiske totalt Fritidsfiske totalt Fiskodling ) 15 3) 14 3) Källa: Naturresursinstitutet viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets fångst. 2) siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år ) renbågslax över 90 %. KONSUMTION AV FISK Inhemsk fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 1,6 1,4 1,1 1,3 Strömming 1,2 0,7 0,3 0,3 Gädda 0,7 0,7 0,5 0,5 Abborre 0,7 0,6 0,5 0,5 Siklöja 0,7 0,7 0,6 0,6 Sik 0,4 0,3 0,3 0,2 Gös 0,2 0,3 0,3 0,3 Annan inhemsk fisk 0,6 0,5 0,5 0,4 Importerad fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 0,3 0,6 0,9 0,8 Odlad lax 0,9 1,9 4,4 4,1 Tonfisk (konserv och fabrikat) 1,2 1,6 1,7 1,6 Sej (frysfilé) 0,6 0,4 0,5 0,5 Räkor 0,4 0,5 0,5 0,5 Sill- och strömmingskonserv 0,5 0,5 0,5 0,5 Annan importerad fisk 2,3 2,4 2,3 2,3 Källa: Naturresursinstitutet Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt art, ingår i kategorin annan importerad fisk. 46
49 GRÖNSAKER OCH FRUKT kg Potatis export import Tomat export ,6 17 import Lök export ,8 import Blomkål export import Vit- och rödkål export import Huvudsallad export ,8 import Morot och rova export 1, ,5 import Gurka export ,6 import Paprika export import Övriga färska grönsaker export import Banan export import Citrusfrukter 2) export import Äpple export , import Övriga färska frukter 3) export import Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst statistikföringen har ändrats år ) färska och torkade Ekonomi 3) även torkade dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan 47
50 Ekonomi BÄR OCH SVAMP Trädgårdsbär, totalskörd mn kg Jordgubbe 10,1 10,3 14,4 11,9 varav ekologisk.. 0,2 0,3 0,3 Svarta och gröna vinbär 1,8 1,0 0,8 1,0 Röd- och vitvinbär 0,5 0,4 0,3 0,4 Hallon 0,6 0,5 1,0 1,3 varav ekologisk.. 0,01 0,03 0,03 Krusbär 0,03 0,06 0,05 0,07 Totalt 13,1 12,5 16,8 14,9 Vilda bär, utbud 1000 kg Blåbär varav ekologisk Lingon varav ekologisk Hjortron varav ekologisk Andra naturbär Totalt Natursvamp, utbud 1000 kg Kantarell Karljohanssvamp Riskor Andra svamp Totalt Källa: Naturresursinstitutet, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Landsbygdsverket enligt färskvikt 48
51 VILTFÅNGST Ekonomi Mängden kött från viltfångst och dess nominella värde Mängd Hare st Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2) Mängd Hare kg Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2) Värde Hare Älg Andra hjortdjur Vildsvin Vattenfåglar Skogshöns Andra viltfåglar Totalt 2 ) Källa: Naturresursinstitutet vitsvanshjort, skogsren, dovhjort och rådjur i andelen Totalt har även medräknats björn och bäver 49
52 Lokalt SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Produktionsmängd i % av konsumtionen Brödsäd Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter Nötkött Svinkött Ägg Socker Tomat Gurka Morot och rova Lök Blomkål Jordgubbe Hallon Äpple 2) Äpple (innehåller hemträdgårdsproduktion) Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen lök förutom vitlök och purjolök 2) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) 50
53 Lokalt LIVSMEDELSBRANSCHENS INVERKAN PÅ FÖRÄDLINGS- VÄRDET (MILJ. ) LANDSKAPSVIS OCH % AV LANDSKAPETS FÖRÄDLINGSVÄRDE Livsmedelsbranschens andel av hela Finlands förädlingsvärde är 9 % skillnaden mellan produktionens värde och införskaffade insatser Lappland 228 milj. 4,3 % Norra Österbotten 703 milj. 6,3 % Mellersta Österbot. 205 milj. 10 % Kajanaland 86 milj. 4,8 % Åland 87 milj. 7,7 % Österbotten 546 milj. 9,3 % Södra Österbotten 737 milj. 14,5 % Satakunda 506 milj. 7,5 % Birkaland 904 milj. 6,1 % Mellersta Finland 393 milj. 5,4 % Egentliga Finland milj. 7,3 % Nyland milj. 6,2 % Egentliga Tavastland 421 milj. 8,9 % Källa: Naturresursinstitutet. Ruokaketjun merkitys kansantaloudelle ja alueille Suomessa Norra Savolax 451 milj. 6,8 % Södra Savolax 274 milj. 7,1 % Norra Karelen 330 milj. 7,8 % Södra Karelen 227 milj. 5,4 % Kymmenedalen 256 milj. 5,1 % Päijänne-Tavastland 505 milj. 9,4 %
54 Produktsäkerhet LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2016 Undersökta livsmedel 52 Undersökta partier, st. Partier med förseelser, % Partier med påpekanden, % Sädeskorn och spannmålsprodukter Grönsaker och grönsaksprodukter Rotfrukter med stärkelse samt stamknölar Baljväxtfrön och baljväxtprodukter Frukter och fruktprodukter Fisk och fiskprodukter Sötsaker och choklad Frukt- och grönsaks- och växtsafter, -drycker, -bredbara pålägg och dyl Vatten, vattenbaserade läskedrycker och dyl Råvaror till heta drycker Alkoholdrycker Livsmedel för växande barn Livsmedel för specialdieter (inkl. kosttillskott) Sammansatta maträtter Kryddprodukter och måltidssåser Renade isolerade ingredienser Produkter av spannmålsbaserad deg Nötter och nötprodukter Oljefrön och -frukter Örter, kryddor och dyl Heta drycker (kaffe-, kakao-, teoch örtdrycker) Produkter som efterliknar kött och mjölkprodukter Totalt ,5 2) 11,8 2) Källa: Tullaboratoriet av partierna var 30 % från icke EU-länder. Ursprunget för ca 100 produkter är oklart. 2) talet är ett medeltal.
55 Produktsäkerhet ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2016 Orsaker till förseelser Parti, ant. % Förpackningsmärkningar 56 35,4 Växtskyddsmedel 35 22,2 Läkemedelsklassificering 29 18,4 Tillsatsämnen 13 8,2 Mikrobiologisk kvalitet inklusive salmonella 10 6,3 Allergener 8 5,1 Mögeltoxiner 7 4,4 Totalt ,0 Källa: Tullaboratoriet PROGRAMMET FÖR ÖVERVAKNING AV FRÄMMANDE ÄMNEN I LIVSMEDEL AV ANIMALISKT URSPRUNG EU-27 medeltal Finland Provernas antal st Strider mot reglerna % 0,33 0,37 0,00 0,00 0,00 Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel. Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt. 53
56 Produktsäkerhet ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2016 Inspektioner, st. Primärproduktion Tillverkning och packning Distribution och transport Detaljförsäljning Restaurangverksamhet Detaljförsäljning direkt från tillverkaren Antalet aktörer Antalet kontrollerade aktörer Antalet kontroller Antalet aktörer som brutit mot kraven Typ av förseelse Hygien (HACCP, utbildning) Allmän hygien Konsistens Kontamination (annan än mikrobiologisk) Förpackningsmärkning och presentation Övriga Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman toteutumisesta vuonna Totalt informationen saknas för primärproduktionen eftersom täckande information inte fanns att tillgå
57 Produktsäkerhet ANTAL ÅTERKALLELSER ) Återkallelser, st Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1 ) inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök. Eftersom statistikföringsmetoderna har preciserats är olika års statistik ej fullständigt jämförbar. 2 ) inkluderar även fall (25 st), där produkterna inte längre har funnits kvar på marknaden när informationen kommit till Finland. ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2016 O llåtna nya livsmedel 2 % Fel i förpackningsmärkningar 8 % Fysikaliska orsaker, upplösning av ämnen 18 % Annat 8 % Mikrobiologiska 24 % Pes cider, toxiner, överskridning av mängden llsatsämnen 23 % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Allergener 18 % MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET INSJUKNADE 2016 Orsak Epidemier st Insjuknade st N=59 N=1542 % Livsmedelsburen Bacillus cereus Campylobacter jejuni Clostridium perfringens EHEC (+EPEC) Salmonella Yersinia enterocolitica Norovirus Annan bakterie/rödbeta Okänd Totalt Hushållsvattenburen Campylobacter Sapovirus Okänd Totalt Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 55
58 Produktsäkerhet MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2016 Orsak Okänd eller flera maträtter Kött och köttprodukter Grönsaker och grönsaksprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk och mjölkprodukter Spannmål och spannmålsprodukter Ägg och äggprodukter Drycker Bageriprodukter Bacillus cereus Campylobacter jejuni Clostridium perfringens 2 2 Salmonella Norovirus Verocytotoxigenic E. coli (VTEC) Yersinia enterocolitica Okänd Totalt % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Totalt 56
59 LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU 57 Näring Konsumtion kg/ person EU- 28 Spannmål 69,8 78,8 78,8 78,8 79,7 127,3 Potatis 59,6 62,0 52,3 2) ,6 Totalkonsumtion av kött 60,3 73,0 77,6 79,3 81,0 81,3 nötkött 18,8 18,6 18,6 19,2 19,2 14,9 svinkött 32,0 33,5 36,4 34,9 34,7 39,0 fjäderfä 9,0 16,1 18,2 21,6 23,5 22,5 annat kött 0,6 4,8 4,4 3,6 3,6 2,8 Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 203,0 187,8 181,8 170,5 163,2 236,4 mjölk 145,6 134,6 127,6 127,0 121,6.. surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,7 34,4 32,7.. grädde (även syrade) 6,8 6,6 8,8 9,1 8,9 3,9 Smör 5,5 2,6 4,0 3,4 3,4 3,7 Vegetabiliska oljor 4,3 5,3 5,5 3,4.. 19,6 Ost 3) 14,8 17,2 21,0 26,6 26,3 17,2 Glass (liter) 14,1 14,0 12, Ägg 11,8 9,3 10,0 11,5 11,9 12,0 Socker 35,4 32,0 30,1 29,3 29,1 31,7 Frukt 4) 43,6 54,5 58,8 64,7 67,3 103,7 Grönsaker 5) 61,7 68,3 62,6 62,4 63,7 109,4 Fisk (filé-/produktvikt) 14,0 14,1 14,9 14,3.... Kaffe (rostat) 8,3 9,8 9,7 9,9 9,9 4,8 Läskedrycker (liter) 45,8 52,0 56,0 43,3 52 6).. Öl (liter) 7 ) 82,5 84,0 85,4 76,8 76,6 67,1 Vin (liter) 8,2 10,8 12,6 11,5 11,5 22,8 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 5,4 4,5 4,4.. Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO Statistic Division Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet år Preciseringarna för livsmedelsgrupperna berör inte EU-statistik. 2) 2012 års värde 3) innehåller även icke-smaksatt kvark och grynost 4) inkluderar inte fruktsafter och bär 5) fr.o.m ingår inte frysta och konserverade grönsaker 6) talet är en uppskattning 7) fr.o.m ingår även privatimport
60 Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E % Män Kvinnor Män Kvinnor Rekommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17, E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35, E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13, E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6, E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43, E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto undersökningen åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 58
61 MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Energi Mä at fe Sackaros Kos ibrer Salt % Frukter, bär, frukt- och bärrä er Mjölkprodukter Kö rä er Spannmål Annat Socker, sötsaker Drycker Pålägg, oljor, såser Grönsaker, grönsaksrä er Näring Källa: Finravinto undersökningen åringar 59
62 Näring INTAGET AV VITAMINER OCH MINERALÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod % Källa: Finravinto undersökningen åringar 60
63 Näring FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål ) 67 8) Lunch ) 73 8) Middag ) 67 8) Mellanmål ) 35 8) Kvällsmål ) 64 8) Dryckesmåltid 2) Skollunch Familjemåltid 3) Källa: Finravinto undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2015 hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 61
64 Näring HÄLSOBETEENDE 2016 (%) Alla åringar åringar över 75 -åringar Möjlighet att äta på arbetsplats- eller skolmatsal Äter lite grönsaker Äter ej fisk varje vecka Smör eller smör-växtoljeblandning dagligen Dagligen bullar, wienerbröd, kex och andra bakverk Använder för stora mängder alkohol Röker dagliger Feta BMI Motionerar inte Sömn Under 6 timmar ,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källa: Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service , Finriski undersökningen 62
65 DAGLIGVARUHANDELN OCH STORKÖK ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP Ekonomi Butikstyp Totalt Hypermarkets 149 Varuhus 88 Supermarkets, stora 645 Supermarkets, små 405 Snabbköp, stora Snabbköp, små 349 Småbutiker 357 Specialbutiker 847 Saluhallsbutiker 30 Totalt Butiksbilar och -båtar 13 Upphört 890 Källa: A.C. Nielsen Finland Oy DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP Milj Hypermarkets ¹) Varuhus Supermarkets, stora Supermarkets, små Snabbköp, stora Snabbköp, små Småbutiker Specialbutiker och hallar Totalt Butiksbilar och -båtar Upphört (faktiska) Totalt Källa: A.C. Nielsen Finland Oy ¹) klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket. Från 2010 innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Minimani. 63
66 Ekonomi ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger ,9 Personalrestauranger ,7 Offentliga kök ,7 Totalt ,9 Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP Milj. portioner 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger ,7 Personalrestauranger ,4 Offentliga kök ,8 Totalt Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till I den offentliga matservicen var de ekologiska produkternas andel år 2015 ca 6 % (i kg). Källa: EkoCentria, Taloustutkimus Oy Miljö ANVÄNDNINGSGRADEN AV EKOLOGISKT I MATSERVICE, % Dagligen Varje vecka Mer sällan Inte alls Inget svar Källa: Taloustutkimus Oy/Food Service Feedback
67 Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen: per telefon Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer (hanteringskostnader 6 + postavgifter). Publikationen Faktagaffeln 2017 Statistik om livsmedelsbranschen produceras av Föreningen Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Naturresursinstitutet. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, Djurens hälsa ETT, Finlands Fjärderfäförbund, Finlands Biodlares Förbund r.f., Landsbygdsverket, Finlands Dagligvaruhandel r.f., Inhemska Trädgårdsförbundet, Statistikcentralen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Tullens statistikservice, Renbeteslagsföreningen och Olyckfallsförsäkringscentralen bidragit med värdefull sakkunskap. Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter. Föreningen Matinformation rf Helsingfors 2017
68 FÖRENINGEN MATINFORMATION RF. TFN Agronomförbundet rf TFN. (09) Livsmedelsindustriförbundet rf TFN. (09) Naturresursinstitutet (Luke) TFN Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter TFN Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. TFN. (09) ProAgria Centralernas Förbund TFN
FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen
FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2018 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till
Läs merFAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2016
FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2016 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till
Läs merFAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2015
FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2015 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till
Läs merFakTaGaFFeLN. Statistik om livsmedelsbranschen 2013
FakTaGaFFeLN Statistik om livsmedelsbranschen 2013 1 INNEHÅLL Allmänt Regnmängd 1981 2012 2 Medeltemperatur 1981 2012 2 Väderlek under växtperioden 2 Antal hushåll 3 Yrkessjukdomar enligt bransch 4 Olycksfall
Läs merFakTaGaFFeLN. Statistik om livsmedelsbranschen 2014
FakTaGaFFeLN Statistik om livsmedelsbranschen 2014 1 TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till
Läs merFaktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen
Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen 2007 INNEHÅLL Allmänt Regnmängd 1971-2000 s. 1 Medeltemperatur 1971-2000 1 Antal hushåll 2 Bruttonationalprodukten 3 Produktionens bruttovärde enligt industri
Läs merUppdaterad Eko i Finland 2018
Uppdaterad 2.5.2019. Eko i Finland 2018 Innehåll 2. Innehåll 3. Ekobranschens utveckling 4. Ekogårdar 5. Trädgårdsproduktion 6. Växtproduktion 7. Husdjursgårdar 8. Husdjursproduktion 9. Ekologisk insamling
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 251 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merSveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 215 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merDagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017
Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merJordbruket inom EU och de nya medlemsländerna
Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 219 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merSvensk export och import har ökat
Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2011
Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006
Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror
Läs merSveriges livsmedelsexport 2004
Jordbruksverket 2005-03-22 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2004 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2004 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 30,7 miljarder SEK 2004,
Läs merUtländska dotterbolag i Finland 2009
Företag 2010 Utländska dotterbolag i Finland Omsättningen för utländska dotterbolag i Finland sjönk år Enligt Statistikcentralen var den sammanlagda omsättningen för utländska dotterbolag i Finland ungefär
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008
1(10) PM Dnr 44-2943/09 2009-03-12 Enheten för handel & marknad Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 Den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens
14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2008
Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands
Läs merUtländska dotterbolag i Finland 2008
Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merSveriges livsmedelsexport 2005
Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2016
Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,
Läs merTOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2014
Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merKSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad
216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009
1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007
1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merAllmänna uppgifter om dig
Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merInternationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merInternationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2011-05-19 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade förra året till knappt 54 miljarder
Läs merInternationell prisjämförelse 2010
Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merFinlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 218 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-218 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Handelsbalans
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merUtländska dotterbolag i Finland 2013
Företag 2014 Utländska dotterbolag i Finland 2013 Svenska bolag sysselsatte i synnerhet inom servicebranscherna Omkring 71 000 personer arbetade i svenska bolag år 2013, de flesta inom servicebranscherna.
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 216 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-216 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Handelsbalans
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
13 Jordbruket i EU 231 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
13 Jordbruket i EU 235 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling
231 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-03-28 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2011 till drygt 54 miljarder kronor,
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder
Läs merFortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 213-12-5 Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel De första tre kvartalen 213 ökade värdet av exporten
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merSveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005
1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005
Läs merFinlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 216 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-216 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Handelsbalans
Läs merKonsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs mer222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde
221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merLivsmedel Västra Götaland. Källa SCB
Livsmedel 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 Sysselsättningsförändring Livsmedel 27-21 12 1 8 6 4 27 21 47 823 52 74 38 6 39 713 36 59 37 547 99 897 94
Läs mer222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde
221 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Sammanfattning Företag och växtodling Sysselsättning
Läs merUtländska dotterbolag i Finland 2007
Företag 2008 Utländska dotterbolag i Finland 2007 14 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2007 2007 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland
Läs merInternationell prisjämförelse 2012
Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2019-03-26 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2018 med
Läs merFinlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2014 2018(1 3) Mrd. 6 5 4 3 2 1 0-1 2014 2015 2016 2017 2018 Handelsbalans Export Import
Läs merFinlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1
Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans
Läs merFortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merSveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel
KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135
Läs merHur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merVem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen
Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större
Läs mer216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr
215 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2005 men vissa tabeller
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merSvensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet
Läs merSvensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror
Läs merKonsumentprisindex. September Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012: Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2012:9 16.10.2012 Konsumentprisindex September 2012 Procent 4,5 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0
Läs merLivsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li
Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan
Läs mer