PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. > Hej!

> Hej! Förskoleförvaltningen har tagit fram nedanstående mall för plan mot diskriminering och kränkande behandling. Varje förskola ska ha sin egen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller två delar. Den första, Plan mot kränkande behandling, följer skollagens 6:e kapitel. I den måste förskolan göra en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dra slutsatser om vilka risker det finns för kränkningar och hur förskolan ska arbeta för att förebygga dessa. I planen ska också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler) finnas med. Den anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. Den andra delen, Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering, följer diskrimineringslagen. I den måste förskolan dokumentera arbetet mot diskriminering. Det innebär att förskolan ska göra en undersökning och analys av verksamheten utifrån respektive diskrimineringsgrund och utifrån de dra slutsatser om vilka risker det finns för diskriminering och hur förskolan ska arbeta för att förebygga dessa och för att främja lika rättigheter i verksamheten. I del två ska också förskoleförvaltningens riktlinjer för arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier finnas med. Mallen innehåller rubriker under vilka förskolan ska beskriva sitt arbete. Varje rubrik åtföljs av en anvisningsruta som kan fungera som stöd i arbetet. Allt som inte är anvisningar ska stå kvar i planen. Anvisningarna bör tas bort när planen färdigställts. /Utvärderings- och myndighetsenhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling I enlighet med skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder LUGNETS FÖRSKOLA Upprättad och sammanställd av Jayne Blomgren, biträdande förskolechef Ninni Hyleborg, förskolechef Malmö 180915 Nästa års plan upprättas 190901

Plan mot kränkande behandling INLEDNING Detta är förskolan Lugnets plan mot kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mot kränkande behandling ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Lugnets förskola gjort en kartläggning av verksamheten och utifrån denna dragit slutsatser om vilka risker som finns för kränkningar och hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen och vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler). Rutinen anger hur personal och förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING: Lugnets förskola blev en del av N9 redan under januari 2016 då vi startade ett storområde tidigare än de flesta i förskoleförvaltningen. Vi har tillsammans under denna tid arbetat mycket målmedvetet kring likvärdighet och kvalitet. Vi arbetar aktivt och prioriterat med normer och värden genom diskussioner, föreläsningar och litteratur och med ett tydligt barnperspektiv ett barns perspektiv, där allt som händer och alla beslut som tas på förskolan ska ske utifrån barnens bästa. Vi pratar och lyssnar mycket på barnen i olika konstellationer och arbetar med barnen hur man är en bra kompis genom drama, böcker, gemensamma sångsamlingar, ritar och skapar. Vi arbetar också i utvecklingsgrupper varje vecka inom hela förskoleområde N9. Dessa möten kallar vi bärarmöten och alla pedagoger på förskolan är bärare av ett av våra utvecklingsområden: UUU -uppföljning, utvärdering och utveckling, kommunikation och

samspel och det kommuncentrala målet, alla barns rätt till stöd. Som bärare av ett utvecklingsmålområde förväntas du delta och sprida den information och det material som bärarmötena har innehållit. I vårt område, Norr9, gör vi kontinuerligt avdelningsvis kartläggningar genom ett verktyg vi kallar cirkeln för att synliggöra vilka barn som har relationer eller som på olika sätt står utanför. Detta jobbade vi aktivt med att få in på Lugnets förskola under året som gått. Cirkeln ger en klar och tydlig bild på vad vi behöver förändra och lyfta för att ge alla barn vad de behöver oberoende av förutsättningar. Arbetet med värdegrundsfrågor måste alltid vara levande i verksamheten vilket gör att vi löpande arbetar med vårt bemötande och våra attityder gentemot varandra, barnen och deras vårdnadshavare. Vi arbetar aktivt med att alla barn är allas barn på förskolan. Detta kommer vi att fokusera lite mer på under kommande år, vad innebär begreppet Alla barn är allas barn, hur arbetar vi med detta, hur märks det i vår verksamhet? Genom att vi aktivt arbetat med värdegrundsfrågor på våra utvecklingsdagar, kvällsmöten, pedagogiska forum och bärarmöten sker en oavbruten utveckling men vi ser också att arbetet mot kränkande behandling alltid måste vara levande och i en ständig process. Vi ser att vi behöver arbeta mer med introduktionen av nyanställda och långtidsvikarier för att kunna arbeta vidare och djupare med värdegrundsfrågor och fördjupad reflektion kring barnsyn och vår gemensamma grundsyn. Detta måste vara en process som pågår hela tiden. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Grunden för vårt arbete med planen är att skapa goda och tillitsfulla relationer med barnen, mellan barnen och dess vårdnadshavare och vårt mål har varit att alla beslut och allt som rör förskolan ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen i den dagliga verksamheten. Vi ger barnen medvetet valmöjligheter i olika situationer och respekterar deras åsikter och idéer. De enkäter som förvaltningen skickar ut till alla vårdnadshavare med barn i förskolan tas upp på kvällsmöte genom att reflektera över. I förskoleområdets ledningsgrupp reflekterar och diskuterar vi ständigt för att utveckla arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Lugnets förskolas verksamhet och organisation arbetar för att främja goda relationer och trygga lärmiljöer för barnen. Mycket av förskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling bygger på ett gemensamt förhållningssätt präglat av omsorg, trygghet och engagemang. Vi ser alla efter varandras barn och vi försöker ge barnen verktyg att vara goda samhällsmedborgare, hjälper och uppmuntrar barnen då de befinner sig i olika utmaningar. Som ett led att stärka gemenskapen i verksamheten har vi som mål att aktivt stötta varandra över avdelningsgränserna i våra hus.

Tidigare bestod Lugnets förskola av två förskolor, de ligger i två hus med en gård mellan husen, vilket gör att samarbetet mellan alla avdelningar blir en större utmaning som kräver en tydlig medvetenhet kring vilka gemensamma mål och intentioner förskolan har. En gemensam strävan att förskolan ska vara en enhet med ett starkt samarbete som mål. Detta arbete har varit lyckosamt, vi ser dock att det är lättare att samarbeta i samma hus och nästa mål är att få ihop de två husen mer. Detta kommer vi bland annat göra genom att pedagoger/barn/enheter roterar i huset, man följer barnen upp i åldrarna och kan då byta hus. Enheterna ligger i de lokaler som är bäst anpassade utifrån ålder. Vi försöker också få till samarbete avdelningar emellan och då även hus emellan genom att vi tex på fredagar erbjuder barnen olika aktiviteter ute och inne. Förskolan ser barnen som kompetenta och vi strävar efter ett lyssnande förhållningssätt. Verksamheten stimulerar och utmanar barnen och stärker barnens intresse för att lära sig och att erövra nya erfarenheter, kunskaper, färdigheter, nyfikenhet och självständighet. För att ytterligare stärka barnens rätt har verksamheten tillsammans med barn, föräldrar och personal formulerat ett gemensamt ställningstagande utifrån vad som är viktigt och som bidrar till att alla ska kunna trivas på Lugnets förskola. Detta utifrån att vi upplevde att vi kunde bli bättre på att involvera barn och föräldrar i arbetet. Genom vår analys framgick det att vi behöver arbeta fram någon form av barnråd där reflektion och kartläggning bör ingå för att det ska bli meningsfullt för barnen. Detta är nu på gång och vi kommer att hålla det första barnrådet under höstterminen 2018. På vår förskola har vi gjort kartläggningar under läsåret för att kunna arbeta mot kränkande behandling och trakasserier i den fysiska och psykosociala miljön för barnen. Som ett led i arbetet livskunskap för att främja social och emotionell utveckling använder förskolan bland annat värdegrundsmaterialet Start för de yngre barnen och Tio små kompisböcker vilket är barnkonventionens material. Vi samtalar mycket med barnen kring deras uppfattning om kränkningar och trakasserier. Som ett led i kartläggningen använder vi oss utav cirkeln för att utveckla vilka risker barnen upplever i vår utemiljö. Vi gör också Trygghetsvandringar med barnen. Vi har blivit bättre på att dokumentera men kan uppleva att det vi ibland inte hinner med riktigt, vi måste därför fortsätta med målet att bli bättre på att dokumentera i vår slinga eller på reflektionsprotokoll i de dagliga samtalen vi har med barnen. Dock är vi på god väg när det gäller att få till lärväggar, att dokumentera på väggar så det blir tillgängligt för barn och vårdnadshavare. På höstens första föräldramöte men också på föräldraråden tas förskolans plan mot kränkande behandling upp med tillfälle att reflektera och diskutera förskolans arbete. Planen finns tillgänglig på förskolans hemsida, på gemensam anslagstavla men också i en föräldrapärm. Genom arbetet med observationer, trivselenkäter, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen arbetar vi med ett normkritiskt förhållningssätt samt att bli mer aktiv att använda cirkeln. Det finns olika material på förskolan som kan användas samt att dessa frågor tas upp under verksamhetsdagar genom diskussioner och olika rollspel tillsammans med medarbetarna på förskolan. Vi upplever att vi utvecklat vårt arbete genom Malmös läsprojektsatsning vilket innebar att vi nu inrättat ett Sagotek på Lugnets Förskola.

Enheterna ska då lättare kunna låna böcker och diskutera dessa på olika sätt tillsammans med barnen. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk och vi uppmuntrar flera och andra språk genom att exempelvis lyssna på musik, benämner ord på olika språk och vi använder TAKK i våra verksamheter på ett naturligt sätt. Det är av största vikt att all personal uppmärksammar vårt eget språkbruk och beteende och känna ett förtroende att vi kan och ska säga till varandra. Barn gör inte det vi säger utan det vi gör. VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk och hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Då vi tidigare inte arbetat med Cirkeln kontinuerligt ser vi att det finns en risk att vi inte får en samlad bild i våra kartläggningar. Vi har kommit en bra bit men ska bli bättre på att använda Cirkeln mer frekvent. Vi ska fortsätta att använda Cirkeln mer kontinuerligt Förste förskollärare tillsammans med personalen Fortsätta under 2018 Det finns en risk att barn utsätts för kränkande behandling i dolda ytor på vår förskolegård med konsekvens att kränkningar inte uppmärksammas och förskolan brister i tillsynsansvar Det är viktigt att alla barn som går på förskolan trivs och att de känner sig trygga. Det är också viktigt att alla barn blir sedda och att vi tidigt upptäcker eventuella riskplatser. Trygghetsvandringar, bör ske i oktober och mars tillsammans med några barn. Komma igång med Cirkeln. I dagsläget görs en riskanalys av gården Vi bör göra nya riskanalyser av gården beroende av årstid och arbeten och bygg. All personal på förskolan Starta och fortsätta med Ht 2018 Förskolans verksamhet och organisation ska utformas så att den främjar goda relationer och trygga lärmiljöer för barnen. Förskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling bygger på ett gemensamt förhållningssätt präglat av omsorg, trygghet och engagemang. Vi ser alla efter varandra. Det finns alltid personal tillgänglig överallt, utomhus som inomhus. Viktigt att vi alla tar hand om, ser efter och finns till för alla barn. All personal på förskolan Löpande

Det finns en risk att barn utövar ett kränkande språkbruk eller bemötande mot varandra Vid nyanställning ska vi fortsätta med att snabbt hitta diskussionstillfälle med fördjupad reflektion kring barnsyn och vår gemensamma grundsyn. Förskolan fortsätter med arbetet för att barnen ska bli mer delaktiga i vad som händer och sker på förskolan. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk eller bemötande Alla nyanställda, gäller även vikarier ska ha ett bokat möte. Detta gäller långtidsvikarier. Barnen ska uppleva att de kan påverka, kunna framföra idéer och tankar genom demokratiarbete, alla barn ska bli lyssnade på Göra en kartläggning och samtal kring hur vi samtalar med varandra. Vid nyanställningar bokas tillfälle in för samtal kring förskolans barnsyn och gemensamma grundsyn. Viktigt att vi får igång vikariepärmen, vad ska den innehålla och vem ska hålla den aktuell. Vi måste reflektera mycket mer på hela förskolan vad alla barns delaktighet och reella inflytande innebär för oss. Barnråd oftare (en gång i månaden) Koppla barnrådet till barnkonventionen och likabehandlingsplanen Det är viktigt att vi har en medvetenhet om detta i allt vi gör, all reflektion, slingan, planering av verksamheten. All personal på förskolan Biträdande förskolechef tillsammans med förste fsklärare som ett stöd i reflektionsarbetet Förste fsk lärare men också all personal på förskolan. Löpande Löpande Löpande Förskolan har numera ett Sagotek med barnlitteratur och det finns en risk att böckerna används mest där samt att de inte är organiserade, men också att detta Sagotek inte används i den utsträckning vi vill. Efter en vår med gediget arbete kring aktuell litteratur och ett harmoniskt utformat sagotek ska detta nu börjas användas kontinuerligt av alla avdelningar Vi behöver arbeta fram en tydlig rutin kring hur vi kan implantera Sagoteket i vår dagliga basis, kanske ett bokningssystem? Förste förskollärare tillsammans med personalen HT 2018 och sedan löpande

ÖVRIGT Kvalitetsplanen inför 2018/2019 skriver om Lugnets utvecklingsområde, som är Barns rätt till stöd, UUU- uppföljning, utvärdering och utveckling och Temainriktat arbetssätt med ett projektinriktat arbetssätt. Vi ser att alla barn kan ha faser i livet då de behöver extra stöd som är riktat på ett mer individuellt sätt än i det dagliga. Genom insikt kring barns olikheter och rättigheter, samt ett mer specialpedagogiskt helhetstänk så skapas ett inkluderande arbetssätt för alla barn, vilket vi uppfattar skapar trygga barn och goda relationer med vårdnadshavarna. Vi ser allt mer vår styrka i ett prestigelöst arbetssätt där vi identifierar hur vi behöver arbeta i olika situationer och inte är rädda för att be om hjälp. Vi har valt att fortsätta arbeta med målet UUU, detta för att vi ser att vi är inne i en process med processen som mål. Vi ser att vi genom diskussioner, utvecklingsgrupper och genom att ständigt träna på att vara systematiska inom alla områden och att våga syna oss själv i sömmarna utvecklar och utmanar oss till utveckling. Vi vill skapa en tydlighet och trygghet genom att ha rutiner och kontinuitet som tydliggör vad, hur och när vi ska dokumentera barnens och verksamhetens utveckling och barnens förändrade lärande. Vi vill göra detta tillsammans med barnen för att skapa barnens bästa förskola. Vårt tredje mål, Temainriktat arbetssätt med ett projektinriktat förhållningssätt, har vi valt utifrån att vi i N9 har arbetat tematiskt en längre tid och har utvecklat ett medvetande och pedagogiska flöde utifrån ett tematiskt förhållningssätt. Vi har som mål att fortsätta och fördjupa och delvis återuppta detta arbete som under det senaste året kommit i skymundan. Vi ser att vår undervisning och utbildning i förskola sker genom det tematiska arbetet och att vi väver en fin väv av tema, alla barns rätt till stöd och de tre U na genom denna satsning. Som ett paraply över det hela kommer förskolan att ha ett gemensamt tema för hela förskoleområde N9, Vad kan barns magiska möte bli?

DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Hela vår verksamhet ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen och ger dem utrymme och tillfälle till reflektioner i värdegrundsfrågor och på olika sätt ta del av innehållet i planen på ett sätt som är adekvat för deras ålder. Vi ger barnen medvetna valmöjligheter i olika situationer under dagen på förskolan och vi strävar efter att alla barn ska förstå konsekvenserna av sina val samtidigt som vi respekterar deras åsikter och idéer. Vi reflekterar tillsammans med barnen för att kunna se vad barnen lär sig och vad de är intresserade av att lära sig. På höstens första föräldramöte lyfts och informeras arbetet med planen mot kränkande behandling. Regelbundet gör förvaltningen en enkätundersökning som återkopplas till medarbetarna och vårdnadshavarna. Planen ligger alltid tillgänglig på förskolans hemsida, vilket gör den tillgänglig även innan barn och föräldrar börjar på förskolan. Varje avdelning har också en föräldrapärm där planen finns samt att planen finns uppsatt på förskolans informations-vägg. Vi har föräldraråd på förskolan och där görs föräldrarna delaktiga i planen på olika sätt. Det viktigaste är att pedagogerna delar helhetssynen på förskolans uppdrag dess värdegrund och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Planen lyfts på kvällsmöte och under bärarmöten genom olika problematiseringar och värderingsövningar med reflektioner och diskussioner. Förskolan arbetar aktivt och regelbundet med fortbildning utifrån kränkande behandling och trakasserier och när akuta behov uppstår. Varje höst aktualiseras likabehandlingsplanen för all personal. Vi kommer under Höstterminen använda oss utav en helhetsbild över vår utemiljö så att vårdnadshavarna kan vara delaktiga och tillsammans med personalen sätta ut eventuella riskzoner där kränkningar skulle kunna ske. HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till personal som arbetar i förskolan för att berätta om barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den som berättar. Alla vuxna som arbetar i förskolan måste agera

när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant som sker mellan barn, och då ett barn anser sig utsatt av en personal. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2-Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen

Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3-Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3-Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering INLEDNING Detta är förskolan Lugnets dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks mot bakgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Lugnets förskola gjort en undersökning och analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, och utifrån de dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering och hinder mot likabehandling som finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa och främja likabehandling. Barn och personal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns också förskoleförvaltningen riktlinje. Riktlinjen beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Grunden för vårt arbete med planen är att skapa goda och tillitsfulla relationer med barnen, mellan barnen och dess vårdnadshavare och vårt mål har varit att alla beslut och allt som rör förskolan ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen i den dagliga verksamheten. Förskolans verksamhet och organisation ska utformas så att den främjar goda relationer och trygga lärmiljöer för barnen. Mycket av förskolans förebyggande arbete mot diskriminering bygger på ett gemensamt förhållningssätt präglat

av omsorg, trygghet och engagemang. Ett viktigt led i trygghetsarbetet är att uppnå förtroendefulla relationer med vårdnadshavarna, med fokus på tillit och kommunikation. Genom att vi aktivt och medvetet har arbetat med föräldrakommunikation ser vi att det är ett förtroendekapital som vi behöver för att kunna samarbeta med hemmet i de ibland svåra situationer som kan uppkomma. Vi arbetar för alla människors olikheter och likheter och dessa är en tillgång i arbetet med barnen. Genom att ständigt se över våra pedagogiska miljöer och vårt material, att berika det med mångfald av både saker att leka med och synliggöra olika sätt att vara på vidgar vi normerna för vad vi kan vara och vad vi kan bli. Det ökar möjligheten att mötas och förståelsen för att våra olikheter är en styrka och en tillgång. Genom arbetet med värdegrundsmaterialet Start och Tio små kompisböcker, våra observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen arbetar vi med ett normkritiskt förhållningssätt och utgår från det enskilda barnet och dess vårdnadshavare. Det finns olika material på förskolan som kan användas samt att dessa frågor tas upp under verksamhetsdagar genom diskussioner och olika rollspel tillsammans med medarbetarna på förskolan. Vi ser att vi måste bli bättre på att hitta rutiner för att snabbt finna diskussionstillfällen med fördjupad reflektion kring barnsyn och värdefrågor och därmed garantera en gemensam grundsyn. På föreläsningar genomgick personalen fortbildning utifrån diskrimineringsgrunderna och åtgärder mot kränkande behandling vilket också följdes upp på en verksamhetsdag med diskussioner och rollspel. Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Kartläggning och analys MÅL; Förskolans mål är en sammanfattning utifrån den handlingsplan som gjordes 2015. All verksamhet på förskolan ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Alla barn ska känna sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön. På förskolan ska det ske ett arbete för att öka barnens förståelse för genusfrågor. KARTLÄGGNING; Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen försökt säkerställa att alla barn ska känna sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön. Vi utformar miljöer utefter ett genusperspektiv och är kritiska till material som beställs in och tas in i vår verksamhet, ANALYS; Vi har nu ett genomarbetat Sagotek med böcker ur ett genusperspektiv och vi ska fortsätta arbetet för att öka barnens förståelse för genusfrågor. Vi måste ta tillvara på denna miljö och låta den bli tillgänglig och synlig i det dagliga arbetet MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett könsöverskridande identitet ska känna sig respekterade och lika värda.

Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning KARTLÄGGNING; Vi har genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen försökt att ta reda på om någon känner sig (kränkt) diskriminerad på grund av könsöverskridande identitet. ANALYS; Vi kan utveckla arbetet genom att använda våra cirklar mer frekvent, skapa ett sagotek med böcker ur ett normkritiskt perspektiv. Vi skapar bokcirklar där personalen läser samma böcker. All personal på förskolan har i uppgift att vara uppmärksamma på att ingen känner sig kränkt på grund av könsöverskridande identitet. MÅL; Förskolans mål är att alla barn, oavsett religion eller annan trosuppfattning ska känna sig respekterade och lika värda. KARTLÄGGNING; Vi har genom barnens nyfikenhet i grupp/enskilda samtal försökt ta reda på om vi har barn som diskriminerar varandra eller känner sig diskriminerade på grund av sin religion eller trosuppfattning. ANALYS; Det är viktigt att uppmärksamma personalens beteende och språkbruk, vi måste ha mod och förtroende att kunna säga till varandra. Vi ska också under terminens gång alltid analysera våra miljöer så att det är tillåtande miljöer för barnen att utveckla sin egen identitet efter förmågor och intresse och känna sig trygga i detta. Vi ska fånga upp aktuella diskussioner som sker i barngrupperna och arbeta aktivt med värdegrundsfrågorna på barnens nivå. MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett etnisk tillhörighet ska ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska bli utsatt för diskriminering på grund av sin etniska tillhörighet KARTLÄGGNING; Vi har genom samtal och observationer försökt ta reda på om barn på förskolan deltar i diskriminering av detta slag eller känner sig kränkta på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet ANALYS; Vi måste bli bättre på att dokumentera diskussioner i t.ex. slingan eller i reflektionsprotokollen. Vi uppmuntrar varandra, både barn och personal att prata andra språk än svenska eller att exempelvis använda TAKK i den dagliga verksamheten. Fortsätta arbetet för att öka barnens förståelse för olika etniska tillhörigheter. MÅL; Förskolans mål är att alla barn ska känna sig respekterade och lika värda oavsett familjebildning. KARTLÄGGNING; Vi kommer genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen försöka ta reda på om barnen känner sig respekterade och lika värda utifrån sin familjebildning. ANALYS; Vi pratar mycket med barnen kring olika familjekonstellationer. Vi kan utveckla arbetet

Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier genom att skapa ett sagotek med böcker ur ett normkritiskt perspektiv och att använda Stopp min Kropp. Vi har även köpt in material på förskolan som i leken som visar olika familjeförhållanden och synliggör detta med hjälp av pedagogernas medforskande i den fria leken. MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett ålder ska känna sig lika värda och respekterade. KARTLÄGGNING; Vi försöker genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen ta reda på om någon känner sig diskriminerad på grund av sin ålder. ANALYS; Vi strävar efter att barnen ska kunna leka blandade oavsett kön och ålder. Detta är något vi kommer att fortsätta titta vidare på under ht 2018-vt 2019 MÅL; Förskolans mål är att alla barn oavsett funktionshinder ska ha samma rättigheter och möjligheter. KARTLÄGGNING; Vi kommer genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen försöka ta reda på om barn med olika funktionhinder t ex blivit kallade för olika nedsättande ord eller blivit uteslutna från lek. ANALYS; Vi samtalar mycket med barnen att vi är olika och att vi behöver olika mycket hjälp. Vi belyser också att det är viktigt att hjälpa varandra. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring funktionshinder. MÅL; Förskolans mål är att alla barn ska känna sig trygga i verksamheten både med kompisar och personal. KARTLÄGGNING; Vi kommer genom observationer, gruppsamtal och enskilda samtal med barnen försöka ta reda på om det förekommer sexuella trakasserier t ex blivit kallade för olika nedsättande ord eller utsatt för ofrivillig beröring. ANALYS; Barn är nyfikna på varandra och vi kommer att arbeta förebyggande genom att tidigt prata med barnen om frågor som rör sexualitet, känslor och kropp. Det är viktigt att vi lär barnen säga stopp om det sker något som barnet inte känner sig bekväm med samt att prata om bra och dåliga hemligheter. Vi kommer använda stopp min kropp. MÅL; På förskolan ska inget barn bli utsatt för olika repressalier. KARTLÄGGNING; Vi har genom observationer, enskilda samtal och gruppsamtal försökt ta reda på om det förekommer repressalier. ANALYS; All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt om det upptäcks att olika typer av repressalier förekommer.

Vad är en repressalie, vad betyder det för oss? Vi måste diskutera kring detta så alla är införstådda i begreppet. VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kopplat Var är vi (risk och hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan till Kön Det finns en risk att alla barn inte känner sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen Ht 2018 Vt 2019 i N9. Alla barn ska känna sig lika mycket värda och respekterade oavsett kön samt att all verksamhet på förskolan ska genomsyras av ett könsneutralt perspektiv för att öka jämställdheten. Vi ser att vi kan utveckla arbetet med hjälp av vårt Sagotek med böcker ur ett genusperspektiv och fortsätta med arbetet för att öka barnens förståelse för genusfrågor. Vi behöver bli bättre på att ta in mer litteratur på avdelningarna så barnen dagligen kan använda dessa. Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Det finns en risk att barn inte känner sig respekterade på grund av könsöverskridande identitet Förskolans mål är att alla barn oavsett könsöverskridande identitet ska känna sig respekterade och lika värda Vi använder oss av vår cirkel och samtal med barnen på olika sätt. Vi har nu skapat ett sagotek med böcker ur ett normkritiskt perspektiv. Detta behöver nyttjas i vardagen och vi ska hitta en struktur för detta. All personal på förskolan har i uppgift att vara uppmärksamma på att ingen All personal på förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. ht 2018 vt 2019

känner sig kränkt på grund av könsöverskridande identitet. Religion eller annan trosuppfattning Det finns en risk at någon känner sig kränkt på grund av annan religion eller trosuppfattning Förskolans mål är att alla barn, oavsett religion eller annan trosuppfattning ska känna sig respekterade och lika värda. Vi använder oss av vår cirkel och samtal med barnen på olika sätt och pratar om olika trosuppfattningar. Fortsätta att uppmärksamma vårt beteende och språkbruk All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. Ht 2018 Vt 2019 Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Det finns en risk att inte olika etniska grupper och olika kulturer synliggörs på försklan Det finns en risk att alla på förskolan inte agerar kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring sexuell läggning. Det finns en risk att barn inte känner sig Förskolans mål är att alla barn oavsett etnisk tillhörighet ska ha samma rättigheter och möjligheter samt att ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av sin etniska tillhörighet Förskolans mål är att alla barn ska känna sig respekterade och lika värda oavsett familjebildning Förskolans mål är att alla barn oavsett ålder ska Med hjälp av vårt Sagotek som innehåller böcker med olika etniska grupper och olika kulturer få in detta i det dagliga arbetet för att öka förståelsen. Vi kan utveckla arbetet genom att skapa ett sagotek med fler böcker ur ett normkritiskt perspektiv och att använda stopp min kropp. Vi kommer fortsätta arbetet med stopp min kropp och arbeta förebyggande kring en ömsesidig respekt och gemenskap på förskolan Fortsätta vårt arbete att främja barnens lek och aktiviteter oavsett All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. All personal på förskolan Ht 2018 Vt 2019 Ht 2018 Vt 2019 Ht 2018 Vt 2019

respekterade utifrån sin ålder. Funktionsnedsättning Det finns en risk att alla barn på förskolan inte upplever att de har lika möjligheter oavsett funktionshinder. känna sig lika värda och respekterade Förskolans mål är att alla barn oavsett funktionshinder ska ha samma rättigheter och möjligheter. ålder. Vi fortsätter vårt arbete genom att vi samtalar mycket med barnen att vi är olika och att vi behöver olika mycket hjälp. Vi belyser också att det är viktigt att hjälpa varandra. All personal på förskolan har i uppgift att agera kraftfullt mot nedsättande språkbruk kring funktionshinder. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9. Ht2018 Vt2019 Sexuella trakasserier Repressalier Det finns en risk att förskolan inte pratar med barnen om frågor som rör kroppen men även privata kroppsdelar. Det finns en risk att förskolan inte arbetar kraftfullt med att upptäcka olika typer av repressalier Förskolans mål är att alla barn ska känna sig trygga i verksamheten både med kompisar och personal. På förskolan ska inget barn bli utsatt för olika repressalier. Personalen arbetar med stopp min kropp tillsammans med barnen. Utbildning av personalen med förvaltningens material som är framtaget. Förskolan ska fortsätta sitt värdegrundsarbete med bland annat Start och Tio små kompisböcker. Vi ser att vi kan utveckla arbetet genom att använda oss mer av vår cirkel samt att reflektera över ordet repressalier och ordets innebörd. All personal på Förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9 All personal på förskolan tillsammans med ledningsgruppen i N9 Ht 2018 Vt 2019 Ht 2018 Vt 2019

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning och utvärdering Förste förskollärare och biträdande ska se till att Sagoteket används och tas in i verksamheten ht 2018 Under höstterminen 2018 kommer vi aktivt diskutera vad repressalier är för att öka och förebygga risken att det sker! ÖVRIGT Kvalitetsplanen inför 2018/2019 skriver om Lugnets utvecklingsområde, vilka kommer att genomsyra organisation, bärarmöte, pedagogiska forum, utvecklingsdagar mm. Vi har valt att arbeta vidare med UUU -uppföljning, utvärdering och utveckling då vi vill vidareutveckla de redan befintliga strategier som förskolan har för uppföljning, utvärdering och utveckling genom en tydlig organisation, mötesstrukturer, förtydligande av underlag för pedagogisk dokumentation, observationer och reflektioner. Vi kommer också att arbeta med temainriktat arbetssätt med ett projekterande förhållningssätt då vi uppfattar att tillit ur många olika perspektiv

är avhängigt en god kommunikation och ett gott samspel i det tematiska och projekterande arbetet som sker på förskolan. Genom att fördjupa oss inom detta område ökar vi möjligheten att varje barns intresse, behov och förmåga synliggörs och tillgodoses. Detta arbetssätt ska genomsyra det dagliga arbetet i både mindre gruppkonstellationer och i den fria leken. Det tredje utvecklingsmålet är det kommuncentrala Alla barns rätt till stöd, där vi genom vårt uppdrag vill möta varje barn varje dag med pedagogiska utmaningar som passar alla. Vi ska ha inkluderande miljöer som är anpassade för alla barn. Vi ska reflektera över hur vi organiserar våra miljöer pedagogiskt, socialt och fysiskt. Förskolan kommer att ha ett gemensamt temaområde för hela förskoleområde N9, Vad kan barns magiska möte bli? DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING Hela vår verksamhet ska utgå från barnens bästa, vilket innebär att vi pratar mycket med barnen och ger dem utrymme och tillfälle till reflektioner i värdegrundsfrågor och på olika sätt ta del av innehållet i planen på ett sätt som är adekvat för deras ålder. Vi ger barnen medvetna valmöjligheter i olika situationer under dagen på förskolan och vi strävar efter att alla barn ska förstå konsekvenserna av sina val samtidigt som vi respekterar deras åsikter och idéer. Vi ger barnen tid och uppmuntran för att kunna utvecklas i sin egna takt. På höstens första föräldramöte lyfts och informeras arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Löpande gör förvaltningen en enkätundersökning som återkopplas till medarbetarna och vårdnadshavarna. Planen ligger alltid tillgänglig på förskolans hemsida, vilket gör den tillgänglig även innan barn och föräldrar börjar på förskolan. Varje avdelning har också en föräldrapärm där planen finns samt att planen finns uppsatt på förskolans informationsvägg. Vi har föräldraråd på förskolan och där görs föräldrarna delaktiga i planen på olika sätt. Det viktigaste är att pedagogerna delar helhetssynen på förskolans uppdrag och värdegrund och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal ska arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Planen lyfts på kvällsmöte och under bärarmöten genom olika problematiseringar och värderingsövningar med reflektioner och diskussioner. Förskolan arbetar aktivt och regelbundet med fortbildning utifrån diskriminering, kränkande behandling och trakasserier och när akuta behov uppstår. Varje höst aktualiseras planen mot diskriminering och kränkande behandling för all personal

FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Förskoleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas om en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur förskolorna kan arbeta förebyggande men också rutinen för vad förskolepersonal respektive chefer ska göra om misstanke om sexuell. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit

utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras och diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta och ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, och överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3-Utredning och åtgärder vid rapportering. Blankett 3-Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

Stöd för kartläggning och analys Diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet och könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. 3. Religion eller annan trosuppfattning: Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. 4. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia. 5. Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller av annat kön. 6. Ålder: Det är tillåtet med bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskola, skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det obligatoriska skolväsendet eller fristående skola. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 7. Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Diskriminering på grund av: Kön Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mot likabehandling kopplade till kön. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med kön? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser/i vilka situationer kan trakasserier förekomma? b. Händer det att barn får olika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickor och pojkar lika mycket uppmärksamhet och bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn uppmuntran och bekräftelse utifrån förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? c. Hur framställs kvinnor och män, flickor och pojkar i undervisningsmaterial, sagor etc.? Finns det risk för att det män/ pojkar gör anses viktigt (norm) medan det kvinnor/flickor gör blir osynligt? Exemplifiera. d. Används ett konsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller problematisera förutfattade meningar kring kvinnor och män, flickor och pojkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister. e. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt?

Diskriminering på grund av: Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller könsuttryck eller hinder mot likabehandling kopplade till könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med könsidentitet och könsuttryck? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Tillåts barn formulera sina egna könsuttryck eller sin egen könsidentitet oavsett deras juridiska kön. c. Hur blir barn eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mot rådande normer och förväntningar bemötta av personal och av barn? Vilka hinder finns i verksamheten som försvårar för dessa individer? Har personalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet? d. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvisa för barn och som har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.

Diskriminering på grund av: Religion eller annan trosuppfattning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning eller hinder mot likabehandling kopplade till religion eller annan trosuppfattning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion avses religiösa åskådningar? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion eller trosuppfattning? Av vem kan de bli illa behandlade? Tänk på både personal och barn. Ge några exempel. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med viss tro särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Hur arbetar förskolan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar förskolan lika stor hänsyn till alla religioner och trosuppfattningar?

Diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn. Kan olika grupper utsättas på olika sätt? Var i verksamheten kan detta förekomma? Ge några exempel. b. Förekommer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser och handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekommer det? Är en viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur personalen ska agera för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende? c. Synliggörs olika etniska grupper och olika kulturer i undervisningen/ pedagogiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska tillhörigheter rangordnas och att exempelvis det etniskt svenska framställs som norm? Om ja: Ange några exempel.