Så ska prioriteringar leda till att sköra äldre får den vård de behöver. Nationella prioriteringskonferensen 2015

Relevanta dokument
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

DEN OANPASSADE VÅRDEN FÖR DE TACKSAMMA ÄLDRE

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Medicinsk vårdplanering VPL

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

STOCKHOLM Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Fler äldre-äldre i vården, vilka krav ställs på prioriteringsprocessen? Anne Ekdahl, geriatriker Vrinnevisjukhuset, Norrköping

Närvård i västra Sörmland

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Stockholms lins landsting

Äldre Personer i Riskzon Livslots

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Den geriatriska patienten vem är det?

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler

Monica Forsberg

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Tillgänglighetspaket vårdplatser Skånevård Sund

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Vägledning för en god palliativ vård

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Bakgrund. Ekonomi. Workshops med OC x flera Definitioner Målbilder/milstolpar Prioriterade aktiviteter Fördelning av uppdrag Genomförande

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision!

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor. Primärvårdsforum 14 mars 2016

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell.

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan Jörgen Fredriksson, Telia

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Framtida utmaningar för äldrevården?

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Patientansvarig läkare

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT Ingrid Eckerman

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Förstärkning äldrepsykiatri

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Transkript:

Så ska prioriteringar leda till att sköra äldre får den vård de behöver Nationella prioriteringskonferensen 2015

Geriatriker sedan -90 Verksamhetschef 92-07 först på Höglandssjukhuset sedan i Linköping Sedan 2007 geriatriker på Vrinnevisjukhuset samt vetenskapligt råd i palliation och geriatrik för Socialstyrelsen Nu sedan maj 2015 i Helsingborg ingen geriatrik!

TACK!

Citat från fokus-grupps intervjuer med läkare Vad tänker ni på när jag säger multisjuka äldre?

Citat: Äldre patient med många sjukdomar, diger medicinlista och också biverkningar som man måste ta hänsyn till och andra problem som följer. De har oftast väldigt mycket mediciner som inte är helt lätt att hantera. Merparten av våra patienter som ligger inne nu. Vi ser dem ju väldigt ofta. Alltså de är ju i våran verksamhet hela tiden, men ibland kanske vi känner oss lite strandsatta med de där och vet inte vad vi ska göra med dem.

Citat: Då får vi besvär, behöver medicinsk konsult, geriatrisk konsult. Extra medicinordinationer och extra allting - så mera jobb. Multisjuka äldre? Det är inte sådant vi som läkare definierar. De hänger i luften på något sätt och det är ett stort omvårdnadsbehov

Huvudbudskapet från avhandlingen: Multisjuka äldre passar inte in i dagens sjukvårdsystem Missgynnas av ersättningssystemen Är mindre delaktiga än de önskar vara Känner sig som en belastning för vården Såväl patienter som personal blir lidande

Dr. Marjory Warren (1897-1960) Fick i 1936 uppgiften att ta hand om 714 obotbara kronisk sjuka på ett sjukhem. Arbetade enligt Comprehensive Geriatric Assessment Lyckades skriva ut 2/3 av patienterna. Ledde till artikeln: Warren M.: Care of the chronic aged sick. Lancet 1946. *

Comprehensive Geriatric Assessment En fysiskt/medicinskt Psykisk Funtionsmässig Existentiell och Social kartläggning Som underlag för fortsatt vård och planering Kräver Tid och Team och geriatrisk kompetens

Evidensen bakom CGA baserad på 10 000 patienter i 6 olika länder 2 Cochrane rapporter och en SBUrapport 2013 (USA; Holland, Canada, Sverige, Tyskland och Norge) Ökar möjligheten för den äldre att levande och bo kvar hemma efter 6 mån med 15-25% Ökar andelen äldre som kan klara sin personliga hygien med 15-20% och anne.ekdahl@lio.se Det CGA i kombination med det totala patientansvar som ger denna effekt inte CGA som rådgivande stöd eller konsulter till ansvariga vårdgivare.

Detta gäller CGA i sluten vård - men hur ser det ut i öppenvården?

Projektet Dirigenter finns En del av förra regeringens äldresatsning En av 19 försöksverksamheter Efter etisk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 multijsjuka äldre Socialstyrelsens definition: 75 år, 3 olika sjukdomar 3 inläggningar året innan

Eligible patients a identified by the local healthcare register b and (n=844) Randomisation Intervention group (n=427) Excluded (n=219) Declined participation (n=148) Moved to institution (n=44) or died (n=18) during the inclusion period Unavailable (n=9) c Control group (n=417) Excluded (n=241) Declined participation (n=177) Moved to institution (n=35) or died (n=8) during the inclusion period Unavailable (n=23) a Community dwelling, 75 years, having received inpatient hospital care three times during the past 12 months and having three concomitant medical diagnoses identified from a populationbased, administrative database. Intervention group (n= 208) Received intervention (n=197) Declined intervention (n=11) Baseline (n=382) Control group (n=174) b Population-based, administrative database run by the County Council Lost at first follow-up (n=26) Declined participation (n= 1) Died (n=24) Lost at first follow-up (n=39) Declined participation (n= 12) Died (n=23) c After three phonecalls we did not make further attempts to reach the participants in baseline First follow-up (n=311) Analysed at 12 months (n=172) Analysed at 12 months (n=139) Lost at second follow-up (n= 27) Declined participation (n= 10) Died (n=15) Moved (n=1) Lost at second follow-up (n= 35) Declined participation (n= 8) Died (n=24) Moved (n=1) Analysed at 24 months (n=146) Second follow-up (n=252) ( Analysed at 24 months (n=106)

Anne.ekdahl@lio.se Vår verktygslåda: Vanlig vård Läkemedel Undersökningar Diagnostik Sjukgymnastik Arbetsterapi Mm enklare uppföljningsbart Samverkan Inom teamet Med primärvården Med andra specialistmottagningar Med kommunen Med akutmottagningen Mm ännu svårare att följa upp Mjukvara Stöd Råd Uppmuntran Utbildning (egenvård) Förebyggande insatser Mm svårare att följa upp

Namn Efternamn 2015-10-23 Överlevnaden Andel döda i kontrollgruppen: 27,0% (n=47) Andel döda i dirigentgruppen: 18,8% (n=39) Ej statistiskt signifikant, p-värde 0,058 En minskning på 30% 11 patienter som lottades till den mobila geriatriska öppenvårdsverksamhet ville inte delta i själva intervetionen efter baselinebedömning. Om dessa 11 patienter utesluts av analysen (analysis per protocol ) är de en statistisk skillnad i överlevnaden, p-värde 0,035 16

Sammanfattning av resulaten efter 24 månader Minskning/ökning i procent i förhållande till kontrollgruppen Antal dagar på sjukhus -27%* Antal vårdtillfällen på sjukhus -19% Antal hemtjänsttimmar +25% Risk att flytta till särskilt boende -35% Samhällets kostnader för vård och omsorg 9% Risk att dö -30% Trygghet med vården P<0,001 * Statistisk signifikant, p-värde 0.035

Citat: "Att komma med i denna grupp är som den bästa medicin Alla är duktiga och trevliga! Alltid tillgängliga och hjälpsamma. Detta får INTE bli ett projekt under endast 2 år utan det MÅSTE permanentas! Att tillhöra specialgrupp inom äldrevården, som kanske består endast några år till. Känner mig väldigt trygg med att få tillhöra äldremottagningen. Dels för att det inte fungerar bra på "min" vårdcentral. Dels för att jag inte har nära anhöriga i närheten som kan ställa upp med hjälp och stöd. Bra är att det är enkelt att få telefonkontakt. Tacksamhet är ordet.

Det var inte bara bra resultat vi som arbetade på den Geriatriska Mobila Öppenvårdsverksamheten mådde också bra!

Den första resultat-artikeln

..men Mottagningen stängdes på grund av resursbrist inom Närsjukvården den 1 december, 2013 Trots lovande preliminära resultat Patienterna hann i medeltal få vård vård mellan 24 och 31 mdr Vi fick etisk ansökan att titta på registerdata efter 3 år.

Konklusion Trots den aktivt uppsökande vården där vi hittade många eftersatta behov gav vården baserad på Comprehensive Geriatric Assessment i öppenvården: Patienter som var tryggare med vården Färre dagar på sjukhus - och Till samma kostnad 2015-10-23 Namn Efternamn 22

Så vi vet egentligen redan precis hur det skall göras

Hur tror ni intresset har varit för dessa resultat i Sverige? 0 nästan

Varför? Besvärliga omprioriteringar? Ålderisme? Stuprörsorganisationen av sjukvården som bygger på enskilda diagnoser? Svårigheter att identifiera sig med patientgruppen? Inget stöd från industrin? (läkemedel mm) Ersättningssystemen? ( Produktionsmaskinen )

Hur skulle en anpassning av ersättningssystemen kunna se ut? Belöna användandet av team med deltagare (och därmed finansiering) från både vård och omsorg Finansieringen från vården måste vara divisions-övergripande då dessa patienter belastar alla divisioner så när som kanske barn- och i viss mån kvinnodivisioner För gruppen sköra äldre MÅSTE läkare ingå i teamen Belöna geriatrisk och gerontologisk kompetens Exempel på mätetal: Besök på Akutmottagningar? Demensdiagnoser? Boendebyte under livets sista vecka?

Jag anser att Om sköra äldre skall få den vård de behöver måste om vi inte får flera pengar omprioriteringar ske från diagnosvården till helhetsvården Gäller även utbildning och anpassning av lokaler Finansieringen måste vara vård- och omsorgsövergripande Sjukvården för sköra äldre skall ej placeras utanför akutsjukhusen Behöver tillgång till avancerad non-invasiv diagnostik och IVAvård

Detta är inte så nytt!

SBU s slutsats Efter uppdraget att kolla evidensläget för sköra äldre senaste åren

Kaiser permanente eller Chronic Care Modell Teambaserad, vb uppsökande vård Specialiserad vård Vanlig vård

Organisation av vården för sköra äldre: Komplicerad bild, många kroniska sjukdomar. Många läkemedel, mycket kognitiv svikt. Åker ut och in från sjukhuset trots aktiv uppföljning från PV 0,7% 19% av SVK CGA-baserad vård breda team och många teammöten UPPSÖKANDE vård Flera kroniska sjukdomar. Tilltagande kognitivt svikt Ev. oro, ångest. Behöver uppmärksammas och följas upp aktivt PV-baserade Team/ Äldrevårdscentraler Specialiserad vård och primärvård

Så hur ska prioriteringar leda till att sköra äldre får den vård de behöver? Använd evidensen!