MÅL & BUDGET 2010 och Planeringsramar 2011-2013 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-10 89
Innehållsförteckning Inledning och tidplan för styr- och ledningsprocessen 3 Beslut 4 Kommunstyrelsens ordförandes kommentarer 5 Politisk organisation och mandatfördelning 6 Uppdrag till nämnder och styrelsen 7 Befolkning 9 Planeringsförutsättningar 10 Ekonomiska förutsättningar 14 Skatteintäkter 16 Känslighetsanalys 16 Resultaträkning 18 Finansieringsanalys 19 Balansbudget 20 Ekonomiska nyckelstal 22 Driftsbudget nämnder 23 Kommunstyrelse 24 Valnämnd, Överförmyndarnämnd o Revisorskollegie 25 Socialnämnden 26 Utbildnings- och fritidsnämnd 27 Bygg- och miljönämnd 28 Sammanfattning budget 2009 per verksamhetsblock och nämnd 29 Planeringsramar 2011-2013 31 Finansförvaltning 33 Budgetregler 34 Investeringsbudget 35 Befolkningsprognos 38 2
Budget 2010 Inledning I enlighet med kommunens budgetprocess beslutar kommunfullmäktige om budget och flerårsplan i juni varje år. Inträffar förändringar i omvärlden som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva göras under hösten. Kommunfullmäktige beslutar om kompletteringarna vid novembersammanträdet och antar budgeten i sin helhet utifrån de förändrade förutsättningarna. 2010 blir ett ekonomiskt svårt år för de svenska kommunerna. Knivsta är inget undantag, även om situationen ser något bättre ut än på många andra håll. Utgångspunkten är en budget i balans, oförändrad skattesats och ett resultat på drygt 6 miljoner kronor och en reserv på 6,5 miljoner kronor. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör tidplanen för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Dec Jan Prioriterade mål Budgetkonferensen Feb Ekonomisk ram Nov Internbudget och verksamhetsplan Okt Delårsrapport Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Utvärdering och utveckling Aug Juli Gemensamma underlag Politiska beslut Mål Mål & Budget Budget Årsredovisning Periodrapport Juni Mars Nämnddiskussion April Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Åtagande/kostnad 3
Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag 1. att fastställa kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 2. att fastställa det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för 2010, 3. att fastställa den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för 2011-2013 4. att fastställa de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för 2010 för respektive nämnd och verksamhetsblock samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsblock för åren 2011-2013, 5. att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober, 6. att uppdra åt nämnderna att under löpande år redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans, 7. att fastställa internräntan till 4 procent för år 2010, 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta de lån som krävs för budgetens genomförande, 9. att uppdra åt nämnder och styrelser att fastställa sina internbudgetar för år 2010 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senast i november 2009, 10. att volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 11. att ansvarig nämnd äger rätt att omdisponera kommunbidrag inom, men ej mellan verksamhetsblock utan kommunfullmäktiges medgivande. Budgeterade medel till Lss-verksamheten och till gymnasieskolan kan ej omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut 12. att fastställda taxor gäller tillsvidare 13. att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 21:40 kronor per skattekrona för år 2010 4
Kommunstyrelsens ordförandes budgetkommentar Arbetet med denna budget har genomförts under unika förhållanden. Det gäller en finanskris som de flesta bedömare anser är allvarligare än den under 30-talets depression. Detta har medfört att den lågkonjunktur som möjligen ändå skulle komma, har blivit mycket djupare. Det innebär att Sveriges totala produktion, lönesummor och därmed skatteinkomster för kommunerna sjunker drastiskt. På senaste tiden kan en uppbromsning i denna negativa spiral skönjas, framförallt beroende på de massiva insatser som vår och andra regeringar genomfört. Därmed kan man anta att förtroendekrisen inom finanssektorn, som varit den viktigaste orsaken till lågkonjunkturen, är på väg att försvagas. Tyvärr är det mycket som tyder på att en ny världsomfattande kris kan komma om några år. Orsaken är då brist på energi. De fossila bränslena utgör fortfarande en alltför stor andel av världens energiförsörjning. Det medför, utöver de välkända miljöproblemen, att världens tillgångar av fossila bränslen minskar snabbt. En naturlig följd är då snabba prisökningar, vilket kan skapa ytterligare en djup lågkonjunktur. Budgeten präglas därför av försiktighet och en koncentration på huvuduppgifterna vård, skola och omsorg. De invånare som är starkt beroende av kommunens insatser ska i första hand få sina behov tillgodosedda. Av den anledningen har vi detta år tillfälligt halverat resultatmålet från 2 till 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Vi har inte minskat ambitionsnivån när det gäller att skapa en långsiktigt hållbart kommun. Det tidigare beslutet att köpa ett vindkraftverk, följs nu av en fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar och andra åtgärder som ökar invånarnas användning av kollektivtrafik. Vi har under de senaste åren vant oss vid en stor inflyttning till kommunen. Denna inflyttning har på grund av krisen minskat, men inte helt stannat av. För att kunna tillgodose önskemål om nybyggande, tillför vi resurser till planavdelningen så att väntetiderna på bygglov ska minska. I förhållande till de flesta andra av landets kommuner står Knivsta kommun väl rustad inför den svåra tid som nu förestår. Kvalitetsredovisningar och nationella jämförelser ger klara besked om att Knivsta kommun står sig väl i kvalitetshänseende. Exempel på senare tids resultat av utomstående jämförelser av landets 290 kommuner: Plats 25 i tidningen Fokus rangordning av kommunerna med hänsyn till bra att bo i, plats 2 i tidningen Fokus rangordning med hänsyn till integrering av invandrare, plats 50 i Svenska kommuner och landstings kvalitetsjämförelse av grundskolor, plats 12 i DN:s jämförelse av resultat i nutidsorientering för elever i årskurs nio, plats 1 i Sveriges kommuner och landstings rangordning av Sveriges säkraste kommun samt plats 40 i Dagens Industris kommunranking om högsta livskvalitet. Göran Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 5
Politisk organisation Knivsta kommun Revisorer Revisorer Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige KF-beredningar KF-beredningar för tillfälliga, för tillfälliga, avgränsade ändamål avgränsade ändamål Valnämnd Valnämnd Valberedning Valberedning Överförmyndar- Överförmyndarnämnnämnd Kommunstyrelse tillika räddningsnämnd och krisledningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd tillika fritidsnämnd tillika fritidsnämnd UNAU UNAU Knivstabostäder AB Knivstabostäder AB Kommun- Kommunfastighetefastigheter i Knivsta AB i Knivsta AB KSAU KSAU KSTU KSTU Socialnämnd Socialnämnd tillika tillika arbetsmarknadsnämnd arbetsmarknadsnämnd Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd tillika trafiknämnd och tillika trafiknämnd och namnberedning namnberedning SNAU SNAU Alsike Alsike Fastighets AB Fastighets AB Den politiska nämndorganisationen i Knivsta är sedan 1 januari 2007 uppbyggd enligt följande: Tre verksamhetsnämnder plus kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd för de tekniska verksamheterna, har inför medborgarna det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden. Verksamhetsnämnderna ger uppdrag och ekonomiska resurser till kommunala enheter eller köper tjänster av privata entreprenörer. De har också ansvar för uppföljning av både verksamheten och det ekonomiska resultatet. Verksamhetsnämnderna har dock ingen arbetsgivarfunktion och inget personalansvar för kommunens enheter. Detta är kommunstyrelsens ansvar. 6
Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2007-2010 Knivsta.nu 4 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Moderaterna 9 mandat Socialdemokraterna 8 mandat Centerpartiet 3 mandat Miljöpartiet 1 mandat Kristdemokraterna 2 mandat Folkpartiet 3 mandat Uppdrag till nämnder och styrelsen Inriktning Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i genom: God livsmiljö och hållbar samhällsutveckling God ekonomisk hushållning Medborgaren i centrum God kommunal service Trygg och säker kommun Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och nämnder 7
- All kommunal verksamhet ska präglas av öppenhet och tillgänglighet. Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag - Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet och god arbetsmiljö - Kommunstyrelsen och nämnderna ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sin verksamhet med utgångspunkt från fullmäktiges uppdrag - Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgarna att ta sin egen del av det globala miljöansvaret - Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, näringsliv, service och boende. - Kommunen ska stödja och stimulera entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med den sociala ekonomin (t ex ideella föreningar och organisationer i samhället) Kommunfullmäktiges övergripande mål Till kommunstyrelsen Finansiella mål - Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, generella bidrag och fastighetsavgift - Kommunens långfristiga låneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga 20 000 kr Mål för kommunstyrelsen som koncernledning - Ägardirektiven för bolagen ska stå i samklang med kommunens inriktning - Kommunen skall inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet Mål för kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunen ska öka tillgängligheten till bibliotekets verksamhet - Kommunens tekniska verksamheter ska ligga i framkant vad gäller miljö, exempelvis genom ökad återvinningsgrad - Bygga gång- och cykelvägar i anslutning till skolor med hastighetssäkrade övergångsställen - Kommunen ska tillhandahålla och utveckla e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna - Kommunens företagsklimat skall förbättras - Kommunen ska ha ändamålsenliga och effektiva allmänna kommunikationer som ökar sina marknadsandelar Till utbildningsnämnden tillika fritidsnämnd - Föräldrar ska ges möjlighet att välja förskola och skola - Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i nya skolplanen) - Skola och socialtjänst ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp 8
- Betyg och skriftliga omdömen skall användas i den utsträckning som det statliga regelverket tillåter Till socialnämnden - Verksamheten ska utgå från ett brukarperspektiv så att alla medborgare ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet - Socialtjänst och skola ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra vården ska fortsätta Till bygg- och miljönämnden - Hänsyn till miljö och klimatpåverkan skall ges ökad tyngd i kommunens planarbete, exempelvis ökad andel kretsloppsanpassade avloppsanläggningar och energisnåla lösningar - Nybyggande på landsbygden skall underlättas - Kortare handläggningstider för enklare ärenden - Nämnden ska medverka till att utveckla centralortens småstadskaraktär Hållbar utveckling En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Vi reser och transporterar varor mer än någonsin. Även I Knivsta påverkas vi alltmer av internationella händelser. Trender sprids allt snabbare globalt genom ökat resande och ny teknik. Befolkningskoncentrationen till olika regioner blir allt tydligare. Knivstas belägenhet är i ett av Sveriges hetaste tillväxtområden. De tre hållbarhetsbegreppen social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, är likvärdiga. De är alla nödvändiga och beroende av varandra för en hållbar utveckling. Social hållbarhet är målet, dvs. en god livskvalitet för alla. Att vara delaktig och att ha inflytande, känna gemenskap och att vara trygg i sin tillvaro. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet är ramen. De gränser som naturen sätter måste vi respektera för att långsiktigt säkerställa medel och mål. Förutsättningarna för att Knivsta kommun utvecklas i en hållbar riktning är goda. Kommunen mitt emellan Arlanda och Uppsala attraherar allt fler individer som upplever livskvaliteten som god. Goda kommunikationer och transportmöjligheter är förutsättningar för att vara en attraktiv och hållbar kommun över tiden. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Bästa sättet att skapa hållbar utveckling i kommunen är att tankesättet skär på tvärs i alla förvaltningar och bolag. Befolkning 31 december 2008 uppgick befolkningen i Knivsta kommun till 14 259 personer, vilket innebar en ökning med 305 personer under 2008. Nettoinflyttningen bidrog något mera till befolkningsökningen än vad födelseöverskottet gjorde (56 % respektive 44 %). 9
Procentuell befolkningsökning per år 2003-2008 3,00% 2,63% 2,50% 2,00% 1,87% 1,86% 2,03% 2,05% 2,19% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% D iagram 1 2003 2004 2005 2006 2007 2008 källa Knivsta kommun Inflyttningen till Knivsta var 1 027 personer 2008, varav 466 från Uppsala län, 469 från övriga Sverige och 92 kom från utlandet. Av de 866 som flyttade från kommunen hamnade 405 i det egna länet, 411 i övriga Sverige och 50 personer flyttade utomlands. I diagram 2 visas in- och utflyttning till respektive från Knivsta år 2008 efter ålder. Där framgår att fram till 10-årsåldern har kommunen ett positivt flyttnetto, mellan 10 och 25 år ett negativt, mellan 25-45 åter ett positivt för att för högre åldrar vändas till ett utflyttningsöverskott. Antal in- och utflyttade till respektive från Knivsta kommun år 2008 Inflyttade Utflyttade 200 180 160 140 120 antal 100 80 60 40 20 0 0-4 5-9 10-14 15-18 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-59 90-94 95- Diagram 2 Källas Scb ålder 10
Planeringsförutsättningar Befolkningsprognos En fortsatt ökning av folkmängden förväntas den närmaste tioårsperioden. Prognosen bygger på att fler bostäder tillförs. I annat fall blir befolkningstillväxten måttlig. Lågkonjunkturens påverkan på befolkningsprognosen gör att prognosen kan bli något fördröjd det närmaste året men vändningen på bostadsmarknaden kan komma snabbt. Ökningen beräknas till 250 personer år 2010 och 200 personer år 2011. Därefter förväntas befolkningen öka i snabbare takt. För den kommunala planeringen är det nödvändigt att följa befolkningsförändringarna när det gäller åldersfördelning, var i kommunen medborgarna bor och var de går i skolan eller arbetar. Knivsta har landets yngsta befolkning med en medelålder på 36,1 år. Trots detta är andelen unga vuxna relativt få i kommunen. Dessa är mest flyttbenägna och ett vanligt flyttmönster är att man flyttar till en närbelägen större kommun som ung vuxen och tillbaka till en mindre kommun när man bildar familj, dock inte alltid till samma som tidigare. Antal per 2008-12-31 Prognos Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 216 212 214 215 219 227 1-5 1 324 1 331 1 304 1 304 1 290 1 327 6 273 269 314 284 306 279 7-9 648 728 795 873 886 929 10-12 514 539 576 645 729 799 13-15 641 587 539 492 520 560 16-18 678 635 630 601 549 504 19 183 227 194 213 187 190 20-29 1 192 1 207 1 294 1 332 1 403 1 471 30-39 2 227 2 205 2 209 2 205 2 188 2 232 40-49 2 210 2 265 2 295 2 338 2 410 2 471 50-59 1 717 1 635 1 623 1 609 1 609 1 634 60-64 905 932 942 908 870 830 65-74 906 987 1 069 1 161 1 238 1 339 75-84 471 479 486 493 505 504 85-w 154 160 164 178 192 203 Summa 14 259 14 400 14 650 14 850 15 100 15 500 Förskola Efterfrågan på förskoleplatser har varit extremt stor alltifrån kommunstarten 2003. Platsantalet har under dessa år utökats med 450 platser. Nu när alla åldersgrupper i förskolan är relativt jämnstora kommer behovet av nya förskolelokaler inte att öka på grund av stora volymökningar. Blir stagnationen i byggandet långvarig kommer 11
barnantalet i förskolan att minska. Prognosen är att barnantalet blir tämligen konstant, men kan påverkas av om andelen barn som nyttjar förskoleverksamheten ökar, servicenivån blir högre. Riksdagen har den 22/4 2009 fattat beslut om att införa barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar. Begreppet familjehem försvinner och ett nytt begrepp, pedagogisk omsorg införs. Den pedagogiska omsorgen skall godkännas och det införs en skyldighet för kommunen att ge bidrag till verksamheten. Det införs en skyldighet för en kommun att ta emot barn från en annan kommun i sin förskoleverksamhet om barnets vårdnadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Kommunens skyldighet att anordna allmän förskola utvidgas från och med 1 juli 2010 till att gälla från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år. Allmän förskola ska omfatta minst 525 timmar om året, vilket är tre timmar om dagen under skolans terminer. Grundskola och skolbarnsomsorg En mycket snabb ökning av antalet skolelever är att förvänta. Som framgår av diagram 3 sker ökningen nu i de lägsta åldrarna för att sedan sprida sig högre upp. Antalet elever i förskoleklass och årskurs 1-3 kommer att vara stort hela perioden. Årskurs 7-9 kommer att öka elevtalet från och med år 2012. Uppemot 3 000 elever kan förväntas till år 2017. Det snabbt ökande antalet elever i de lägsta årskurserna kommer också att öka behovet av platser inom skolbarnsomsorgen. Antal skolever i grundskolan 3 500 6-12 13-15 6-15 3 000 2 500 Antal elever 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 3 Källa: Knivsta kommun År Gymnasieskola De stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet passerar nu gymnasieskolan och antalet elever kulminerade under 2008. Från och med 2009 kommer antalet ungdomar 16-18 år att minska drastiskt. Minskningen fram till och med 2014 förväntas bli drygt 200 personer eller drygt 30 procent. Från år 2015 kommer antalet ungdomar 16-18 år åter att öka. 12
Äldreomsorg Under budget- och planperioden kommer det att vara en relativt lugn ökningstakt i de åldrar som främst nyttjar äldreomsorg. Behov av insatser i större omfattning uppstår vanligen i åldern 80-85 år som sen ökar kraftigt. Det innebär att en liten volymökning av de allra äldsta kan medföra en totalökning av behovet. Från år 2011 förväntas antalet personer över 85 år att öka i en snabbare takt. De yngre äldre, upp till 75 år, kommer att öka kraftigt under planperioden. Från 906 personer till drygt 1 300 år 2013. Det innebär en volymökning med cirka 45 procent på fem år. Förhoppningsvis kommer väldigt få av dessa att vara i behov av kommunala insatser från vård och omsorg. Fler äldre På längre sikt kommer antalet äldre att öka i Knivsta precis som i övriga landet. Detta beror på att de stora barnkullarna från 1940-1950-talet nu nått till livets slutskede och att medellivslängden fortsätter att öka. För att möta detta måste kommunen planera för att locka till sig barnfamiljer och yngre vuxna fortlöpande. I annat fall går kommunen från att vara den med yngst befolkning i riket till en kommun med en snabbt åldrande befolkning. En jämförelse av befolkningen 2008 med en skattad befolkning år 2030 görs i diagram 4. Invånare i Knivsta efter ålder 2008 och skattning år 2030 Antal 400 2008 2030 350 300 250 200 150 100 50 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 Diagram 4 Källa Knivsta 13
Utvecklingen pekar på ett dilemma. Ett geografiskt kostnadstryck riktas mot kommuner (och landsting) och offentliga överskott samlas i staten. Den demografiska utvecklingen talar för att kommunsektorn på sikt bör tilldelas en större andel av de samlade skatteintäkterna. Sammanfattning av aktuell befolkningprognos 2008 2013 2018 Tendens Totalbefolkning 14 259 15 500 17 600 Ökning 300-400 per år långsammare första åren Åldersgrupper Förskolebarn 1-5 år 1 324 1 327 1 549 Ökad efterfrågan från 2014 Yngre skolbarn 6-12 år 1 435 2 007 2 181 Kraftig ökning Högstadieelever 13-15 år 641 560 891 Minskar till 2011 för att därefter öka kraftigt Gymnasieelever 16-18 år 678 504 690 Kraftig nedång. Ökar igen från år 2015 Äldre medborgare 85-w 154 203 218 Ökar drygt 40 procent Ekonomiska planeringsförutsättningar Vårpropositionen Den internationella lågkonjunkturen bedöms av regeringen bli djup och utdragen. Då den internationella efterfrågan minskade föll Sveriges BNP kraftigt och utvecklingen väntas bli fortsatt svag framöver. Regeringen räknar med att BNP minskar med 4,2 procent 2009 och ökar med 0,2 procent 2010. Inflationstrycket väntas vara mycket lågt de närmaste åren. Den djupa lågkonjunkturen gör att regeringen i vårpropositionen utökar resurserna för arbetsmarknadsåtgärder och att stimulera arbetskraftsefterfrågan bl. a. genom infrastruktursatsningar. Anslaget till särskilt yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning föreslås öka. För 2010 utgår ett tillfälligt konjunkturstöd till kommunerna om 4,9 miljarder vilket fördelas efter invånarantal. Detta ger Knivsta kommun ett tillskott på 7,5 miljoner kronor. Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast på 2009 års nivå för 2010. Från 2011 tillförs anslaget kommunalekonomisk utjämning 3,5 miljarder avseende kommunerna vilket för Knivsta motsvarar 5,2 miljoner kronor årligen. Regeringen avser att se över om förändringar i balanskravet bör göras. Regeringen vill pröva om det går att spara pengar i goda år för att i viss utsträckning kunna användas då tiderna är sämre. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning skall fortsätta att gälla. Det kommunala skatteunderlaget 14
Den extremt negativa BNP-utvecklingen under 2008 och 2009 får som följd en minskad sysselsättning och en hög arbetslöshet. En annan följd som påverkar skatteunderlaget blir en avtagande löneökningstakt. Skatteunderlagets ökningstakt avtar dramatiskt 2009. Utvecklingen för 2010 ser ut att bli nästan lika svag. Därefter tilltar skatteunderlagstillväxten successivt men når 2012 inte upp i nivån under åren 2006-2008. Denna prognos (april 2009) ligger till grund för de skatteintäktsberäkningar som denna budget vilar på. Skatteunderlagets tillväxt samt bidrag från olika komponenter åren 2008-2012 Procentenheter 2008 2009 2010 2011 2012 Summa procentuell förändring från föregående år 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7 Bidrag till förändringen: Timlön 3,7 2,6 2,0 1,7 1,7 Sysselsättning 0,7-2,9-1,7 0,3 0,9 Sociala ersättningar 0,4 2,1 0,7 0,4 1,0 Övriga inkomster 0,3-0,1 0,0 0,1 0,2 Avdrag 0,0-0,9 0,1-0,1-0,1 Källa: Sveriges Kommuner och landsting Kalkyl för 2011 och 2012 Regeringen har beslutat höja statsbidragen från och med 2011 men beslutet innebär en sänkning från 2010 års nivå då det särskilda konjunkturstödet upphör. Därtill kommer den urgröpning av statsbidragen som pris- och löneökningar skapar. Den svaga skatteunderlagsutvecklingen och minskade statsbidrag gör att 2011 och 2012 förväntas bli än besvärligare för de svenska kommunerna. Det kommer att krävas mycket kraftiga åtgärder i form av kostnadsbesparingar eller skattehöjningar för att uppnå balans. Det gäller att vara förberedd för mer än ett tufft år framöver. Budgeten och planeringen måste baseras på ett antagande om hur skatteintäkterna utvecklas, men det måste ändå finnas en beredskap för att det kan gå helt annorlunda. Det är särskilt viktigt i tider som dessa med tvära kast och att denna beredskap bör gälla för såväl upp- som nedgång. Jämfört med tidigare planeringsramar för 2011 och 2012 har planeringsramarna för kommunen reducerats med 14,6 respektive 15,5 miljoner kronor. Balanskravet I avsnittet om vårpropositionen omnämndes att regeringen har för avsikt att se över balanskravet i syfte att kommunerna mera skall kunna dra nytta av goda år med bra resultat för att sedan kunna användas då sämre tider har inträtt. Det finns en uppenbar risk med detta att skjuta anpassningen till framtiden. Sveriges kommuners och landstings uppfattning är att balanskravets logik skall ligga fast och att tidigare års överskott skall kunna tillgodoräknas, men endast för kommuner som konsoliderat sin ekonomi. Detta innebär att resultatet över tiden har överstigit ökningen av pensionsskulden, reinvesteringsbehovet med mera. Detta är det endast ett fåtal kommuner som uppfyller och det krävs väldigt höga resultat för att uppnå detta. Fastighetsavgift 15
Den kommunala fastighetsavgiften infördes 2008 och uppgick då till max 6 000 tkr för småhus och 1 200 tkr per bostadslägenhet. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet. 2009 ökade inkomstbasbeloppet med cirka 6 procent och maxbeloppet för 2009 är 6 362 kr för småhus och 1 272 kr för lägenheter i flerbostadshus. Från och med 2009 ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet 2008. Det blir prognosen för intäkten som bokförs respektive år då intäkterna inte blir kända förrän i slutet av påföljande år och betalas ut året därefter. För 2009 blir intäktsförändringen från fastighetsavgiften mellan 2008 och 2009 cirka 2,7 miljoner kronor. Denna ökning är exceptionellt stor och för kommande år kan man inte alls räkna med samma intäktsförändring. På grund av den ekonomiska krisen kommer ökningen av inkomstbasbeloppet bli väsentligt lägre de närmaste åren. Kostnads- och LSS-utjämning Med hjälp av SCB har Sveriges Kommuner och landsting tagit fram en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen 2010. Jämfört med 2009 beräknar kommunen med att tappa 524 tkr per invånare eller 7,5 mkr. Detta orsakats framför allt av det faktum att befolkningstillväxten inte är lika kraftig som tidigare år och förväntas inte öka med 1,2 procent mellan 1 november 2008 till 1 november 2009, vilket är kravet för att få eftersläpningsbidraget. Bidraget totalt för alla modellerna i kostnadsutjämningen beräknas ge ett tillskott på 224 kronor per invånare. Sveriges kommuner och landsting har även gjort en preliminär beräkning av LSS-utjämningen för 2010. Denna visar att våra kostnader sjunker med cirka 3,5 mkr. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per april 2009 korrigerad med volym. Skattesatsen Som använts är 21:40 kr. 2010 2011 2012 2013 (belopp i mkr) Skatteintäkter 576 595 621 658 Inkomstutjämning 39 37 40 43 Kostnadsutjämning 3 3 3 3 Regleringsbidrag/avgift -4 0-3 -5 LSS-utjämning -15-15 -15-15 Summa skatter o bidrag 599 620 646 684 Konjunkturstöd 8 0 0 0 Fastighetsavgift 21 21 22 22 Konjunkturstödet enligt vårpropositionen endast för år 2010. Därefter bakas det in i det kommunalekonomiska utjämningsbidraget. Känslighetsanalys 16
Årseffekt i mkr Lönekostnadsförändring i egen regi, 1% 3 Förändring kostnad köpta tjänster, 1% 2 Inflationförändring 1 % 1,5 Förändrad utdebitering, 1 kr 27 Befolkningsförändring, 100 invånare 3,8 Ränteförändring 1% 1 Personal Knivsta kommun är den största arbetsgivaren i Knivsta. Totalt har kommunen 737 anställda (2008), en ökning från föregående år med 14 personer. Antalet visstidsanställda har ökat till 659. Timanställda finns framför allt inom äldre- och handikappomsorgen. Genomsnittsåldern för de fast anställda var för 2008 44,2 år, vilket var lägre än föregående år. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 6,57 % under 2008. 91l personer uppnår 65 års ålder åren 2010-2013. Vid en jämförelse av ålderssammansättningen av personalen i Knivsta kommun med snittet i riket, länet och pendlingskommuner framgår tydligt att kommunen har väldigt många unga anställda. procent 30,0 Anställdas ålder i riket,länet,pendlingskommuner och Knivsta 25,0 23,0 23,5 20,0 16,8 15,0 14,4 10,0 11,6 10,7 5,0 0,0-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60- Riket Uppsala län Pendlingskommuner Knivsta ålder 17
Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Vårdnadsbidrag Kostnader för vårdnadsbidrag har tillsvidare budgeterats centralt under finansförvaltningen. En avstämning mot faktiskt utfall görs i bokslutet och regleras mot utbildningsnämnden. Övriga centralt budgeterade poster Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Dessutom finns medel för projekt och volymjusteringar. 18
RESULTATRÄKNING Budget Plan Plan Plan (Belopp i mkr) 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 95,5 96,4 98,5 100,8 Verksamhetens kostnader -714,8-734,7-762,9-795,7 Avskrivningar -8,0-8,2-8,4-8,6 Verksamhetsresultat -627,3-646,5-672,8-703,5 Skatteintäkter 576,4 594,9 621,0 657,7 Utjämningsbidrag/fastighetsavgift 44,2 47,8 48,1 50,2 Finansiella intäkter 20,5 20,0 20,0 20,0 Finansiella kostnader -7,5-7,5-7,5-7,5 Resultat före extraordinära poster 6,3 8,6 8,8 16,8 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Resultat 6,3 8,6 8,8 16,8 Finansiellt mål Det budgeterade resultatet för 2010 på 6,3 mkr uppfyller kommunfullmäktiges resultatmål på 1 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag/avgifter och fastighetsavgift. I slutet av planperioden förväntas resultatmålet återgå till att vara 2 procent. 19
FINANSIERINGSANALYS (belopp i mkr) Budget Plan Plan Plan (Belopp i mkr) 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 95,5 96,4 98,5 100,8 Verksamhetens kostnader -714,8-734,7-762,9-795,7 Verksamhetens nettokostnad -619,3-638,3-664,4-694,9 Skatteintäkter 576,4 594,9 621,0 657,7 Utjämningsbidrag/fastighetsavgift 44,2 47,8 48,1 50,2 Finansiella intäkter 20,5 20,0 20,0 20,0 Finansiella kostnader -7,5-7,5-7,5-7,5 Verksamhetsnetto 14,3 16,8 17,2 25,4 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -38-28 -61-16 Inköp av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar 2 2 2 2 Investeringsnetto -36-26 -59-14 Förändring av likvida medel -21,7-9,2-41,8 11,4 20
BALANSBUDGET 2008-2013 2008 2010 2011 2012 2013 Bokslut Budget Plan Plan Plan Anläggningstillgångar 662 719 740 791 800 Omsättningstillgångar 88 75 77 83 76 Summa tillgångar 750 794 817 874 876 Eget kapital 448 459 468 477 493 Avsättning till pensioner 5 7 8 9 9 Långfristiga skulder (lån, netto) 130 185 195 245 245 Kortfristiga skulder 167 143 146 143 129 Summa skulder och eget kapital 750 794 817 874 876 Solitditet i % 59,7% 57,8% 57,3% 54,6% 56,3% Soliditet inkl ansvarsförbindelser 39,9% 39,4% 39,3% 37,8% 39,4% pensionsskuld Pensionsskuldens förändring (belopp i mkr) 2008 2009 2010 2011 2012 Ansvarsförbindelse (avser tid före 1998 141,4 144,9 145,8 146,6 147,1 21
En sund kommunal ekonomi Kommunens ekonomi bygger på årliga driftsöverskott. Ett rejält driftsöverskott behövs i tider med risk för svårbedömda förändringar i omvärlden. Till en ansvarig ekonomisk politik hör att planera in marginaler på alla nivåer i den kommunala organisationen. Detta är för närvarande den största utmaningen i kommunen med dess snabba tillväxt. Viktigt är också att givna budgetramar hålls. Kommunens finansiella mål har varit att det budgeterade resultatet ska uppgå till 2% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär ett budgeterat överskott på 12,5 mkr för 2009. För 2009 har resultatkravet sänkts till 1 procent för att lindra effekten av den snabba nedgången i ekonomin. Resultatmålet gäller tills vidare enbart för år 2010 för att sedan återgå till 2 procent. Bokslutet för 2008 visade ett överskott på 29,5 miljoner kronor. En viktig del i begreppet god ekonomisk hushållning är att mäta hur verksamhetens nettokostnad inklusive finansnettot står i relation till de två viktigaste inkomstkällorna, skatteintäkter och generella statsbidrag. Från och med 2008 räknas även fastighetsavgiften in i denna bedömning då de generella statsbidragen har minskat med ungefär lika mycket som intäkten blir av fastighetsavgiften. Nedanstående diagram visar att nettokostnaden under 2009 kommer att öka mer än skatteintäkterna, generella statsbidragen och fastighetsavgiften, något som gör det nödvändigt med ytterligare effektiviseringar alternativt skattehöjningar. mkr 750 Nettokostnader jämfört med skatteintäkter, statsbidrag 700 650 600 550 500 450 400 350 300 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag 22
Ekonomiska nyckeltal och skattesats Bokslut Budget Plan Plan Plan 2008 2010 2011 2012 2013 Årets resultat, mkr 130,6 6,3 8,6 8,8 16,8 Nettodriftskostnader i procent av skatteintäkter och utjämnin 97,8% 101,8% 100,6% 100,6% 99,4% Årets resultat i procent av skatteintäkter och utjämnin 4,9% 1,0% 1,3% 1,3% 2,4% Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 59,8% 57,8% 57,3% 54,6% 56,3% Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998 40,9% 39,4% 39,3% 37,8% 39,4% Långfristiga lån, mkr 130,0 185 195 245 245 Nettoinvesteringar, mkr 29,2 38,0 27,6 61,0 15,9 Skattesats, kr 2008 2010 2011 2012 2013 Kommunal utdebitering 31,82 -varav Kommunalskatt 21,45 21,40 21,40 21,40 21,40 Landstingsskatt 10,37 Kyrkoavgift 1,19 -varav begravningsavgift 0,16 23
Driftsbudget nämnder 2010 års budget är en fortsättning av de besparingar som kommunen igångsatte år 2009 med anledning av kommunens minskade intäkter. 2009 års budget minskat med en procent på nämndnivå och justerat med volymförändringar utgör underlag för 2010 års budgetbeslut. Jämfört med den justerade ekonomiska ramen för 2010 (Ks 2009-03-30) har medel avsatts till individ- och familjeomsorgen och till nämnder för att genomföra plan för full delaktighet. Nämnderna har tillförts 763 tkr för justering av hyror. Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Internräntan sänks till 4 procent. Ingen justering av tilldelat kommunbidrag görs med anledning av ränteändringen. Kommunbidragets fördelning per nämnd i miljoner kronor och nämndernas procentandel Bygg- och miljönämnd; 5,7; 0,9% Kommunstyrelse; 96,9; 14,6% Övriga nämnder; 1,5; 0,2% Utbildnings- o fritidsnämnd; 399,2; 60,2% Socialnämnden; 159,5; 24,1% 24
Kommunstyrelsen Budget 2010 Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen svarar också i egenskap av ägare för koncernledningen av de företag kommunen helt eller delvis äger. Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, är räddnings- och krisledningsnämnd samt verksamhetsnämnd för de kommunaltekniska frågorna samt bibliotek och allmän kulturverksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar även för hyror i verksamhetslokaler (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A KF, nämnd- och styrelseverksamhet inkl Kommunfullmäk - - - - - - 3 840 1B Partistöd - - - - - - - - - - - - 310 1F Övrig politisk verksamhet - - - - - - - - - - - - 2 135 Delsumma - - - - - - - - - - - - 6 285 Block 2 Infrastruktur 2A Stadsbyggnad - översiktsplan - - - - - - - - - - - - 807 2B Miljö- och hälsoskydd - strategiskt miljöarb. - - - - - - - - - - - - 686 2D Gator och vägar - - - - - - - - - - - - 10 239 2E Trafikövervakning och parkering - - - - - - - - - - - - 150 2F Naturvård - - - - - - - - - - - - 446 2G Parker - - - - - - - - - - - - 2 468 2H Teknisk planering - - - - - - - - - - - - 1 593 2I Exploateringsverksamhet - - - - - - - - - - - -2 000 2J Räddningstjänst - - - - - - - - - - - - 10 351 2K Totalförsvar och samhällsskydd - - - - - - - - - - - - 0 2L Näringsliv och marknadsföring - - - - - - - - - - - - 977 2M Serveringstillstånd mm - - - - - - - - - - - - 0 Delsumma - - - - - - - - - - - - 25 717 Block 3 Fritid och kultur 3B¹ Allmän kultur - - - - - - - - - - - 529 3B² Bibliotek - - - - - - - - - - - 5 504 Delsumma - - - - - - - - - - - 6 033 Block 5 Vård och omsorg 5:1E Bostadsanpassning - - - - - - - - - - - - 2 511 Delsumma - - - - - - - - - - - - 2 511 Block 7 Affärsverksamhet 7B Avfallsverkamhet - - - - - - - - - - - 7C Måltidsverksamhet - - - - - - - - - - - 7D Kommunikation - - - - - - - - - - - - 11 473 Delsumma - - - - - - - - - - - - 11 473 Block 8 Stödverksamhet 8A Kommungemensam administration - - - - - - - - - - - - 41 156 8B Fastigheter - - - - - - - - - - - 2 653 8C Fackliga kostnader - - - - - - - - - - - - 1 038 Delsumma - - - - - - - - - - - - 44 847 Summa verksamhet - - - - - - - - - - - - 96 866 25
Valnämnden Budget 2010 Valnämnden ansvarar för de uppgifter som enligt vallagen och lagen om kommunala folkomröstningar ankommer på kommunen. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1E Valnämnd 340 Summa totalt 340 Överförmyndarnämnden Överförmyndaren utövar tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män, i enlighet med bestämmelser i föräldrabalken. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1D Överförmyndarverksamhet 620 Summa totalt 620 Revisorskollegiet Revisionen granskar all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av god redovisningssed. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1C Revision 589 Summa totalt 589 26
Socialnämnd Budget 2010 Nämnden är vård- och omsorgsnämnd och socialnämnd. Ansvarar för äldre- och handikappomsorg, vård och omsorg enligt Lss, barn- och ungdomsvård, vuxenvård/missbruksvård, familjerättsfrågor,flyktingmottagande, arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning samt svenska för invandrare (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet - - - - - - - - - - - 821 Delsumma - - - - - - - - - - - 821 Block 2 Infrastruktur 2L Skuldsanering - - - - - - - - - - - 184 Delsumma - - - - - - - - - - - 184 Block 4 Pedagogisk verksamhet 4F Vuxenutbildning - - - - - - - - - - - - 2 800 4G SFI - - - - - - - - - - - - 647 Delsumma - - - - - - - - - - - - 3 447 Block 5 Vård och omsorg 5:1A Vård och omsorg enligt sol och hsl - - - - - - - - - - - - 75 426 5:1B Vård och omsorg enligt lss och lass - - - - - - - - - - - - 38 470 5:1C Färdtjänst och riksfärdtjänst - - - - - - - - - - - - 3 056 5:1D Förebyggande verksamhet - - - - - - - - - - - - 3 284 5:2A Ekonomiskt bistånd - - - - - - - - - - - - 6 202 5:2B Övrig Individ- och familjeomsorg - - - - - - - - - - - - 25 918 Delsumma - - - - - - - - - - - - 152 356 Block 6 Särskilt riktade insatser 6A Flyktingmottagande - - - - - - - - - - - 670 6B Arbetsmarknadsåtgärder - - - - - - - - - - - 2 071 Delsumma - - - - - - - - - - - - 2 741 Summa totalt - - - - - - - - - - - - 159 549 27
Utbildnings- och fritidsnämnd Budget 2010 Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskoleverksamhet, grundsärskola och skolbarnsomsorg. Av den frivilliga utbildningen ansvarar nämnden för gymnasie- och gymnasiesärskola. Nämnden är fritidsnämnd samt ansvarar för kommunal musikskoleverksamhet. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet - - - - - - - - - - - - 821 Delsumma - - - - - - - - - - - - 821 Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid - - - - - - - - - - - - 8 021 3B Musikskola - - - - - - - - - - - - 1 532 Delsumma - - - - - - - - - - - - 9 553 Block 4 Pedagogisk verksamhet 4A Förskoleverksamhet - - - - - - - - - - - - 116 784 4B Grundskola, fsk-klass,sbo - - - - - - - - - - - - 194 141 4C Obligatorisk särskola - - - - - - - - - - - - 7 916 4D Gymnasieskola - - - - - - - - - - - - 66 425 4E Gymnasiesärskola - - - - - - - - - - - - 3 576 Delsumma - - - - - - - - - - - - 388 842 Summa totalt - - - - - - - - - - - - 399 216 28
Bygg- och miljönämnden Budget 2010 Nämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning enligt Plan- och bygglagen, miljölagstiftningen samt Vägtrafikförordningen. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet - - - - - - - - - - - - 684 2A Stadsbyggnad - - - - - - - - - - - - 3 237 2B Miljö- och hälsoskydd - - - - - - - - - - - - 1 536 2C Trafik - - - - - - - - - - - - 221 Summa totalt - - - - - - - - - - - - 5 678 29
Sammanfattning kommunbidrag budget 2010 per verksamhetsblock och nämnd (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Öviga styrelsen nämnd o fritidsn. miljön. nämnder summa Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet 3 840 461 461 464 5 226 1B Partistöd 310 310 1C Revision 589 589 1D Överförmyndarverksamhet 620 620 1E Valnämnd 340 340 1F Övrigt politisk verksamhet 2 135 360 360 220 3 075 Summa block 1 6 285 821 821 684 1 549 10 160 Block 2 Infrastruktur 2A Stadsbyggnad 807 3 237 4 044 2B Miljö- och hälsoskydd 686 1 536 2 222 2C Trafikplanering 221 221 2D Gator och vägar 10 239 10 239 2E Trafikövervakning o parkering 150 150 2F Naturvård 446 446 2G Parker 2 468 2 468 2H Teknisk planering 1 593 1 593 2I Exploateringsverksamhet -2 000-2 000 2J Räddningstjänst 10 351 10 351 2K Totalförsvar och samhällsskydd 0 0 2L Näringsliv och marknadsföring 977 977 2M Skuldsanering 184 184 2N Serveringstillstånd mm 0 0 Summa block 2 25 717 184 4 994 30 895 Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid 8 021 8 021 3B Kultur 6 033 1 532 7 565 Summa block 3 6 033 9 553 15 586 Block 4 Pedagogisk verksamhet 4A Förskoleverksamhet 116 784 116 784 4B Grundskola, fsk-klass,sbo 194 141 194 141 4C Obligatorisk särskola 7 916 7 916 4D Gymnasieskola 66 425 66 425 4E Gymnasiesärskola 3 576 3 576 4F Vuxenutbildning 2 800 2 800 4G SFI 647 647 Summa block 4 0 3 447 388 842 392 289 Block 5 Vård och omsorg 5:1A Vård och omsorg enligt sol och hsl 75 426 75 426 5:1B Vård och omsorg enligt lss och lass 38 470 38 470 5:1C Färdtjänst och riksfärdtjänst 3 056 3 056 5:1D Förebyggande verksamhet 3 284 3 284 5:1E Bostadsanpassning 2 511 2 511 5:2A Ekonomiskt bistånd 6 202 6 202 5:2B Övrig Individ- och familjeomsorg 25 918 25 918 Summa block 5 2 511 152 356 154 867 30
Sammanfattning kommunbidrag budget 2010 per verksamhetsblock och nämnd (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Öviga styrelsen nämnd o fritidsn. miljön. nämnder summa Block 6 Särskilt riktade insatser 6A Flyktingmottagande 670 670 6B Arbetsmarknadsåtgärder 2 071 2 071 Summa block 6 0 2 741 2 741 Block 7 Affärsverksamhet 7D Kommunikation 11 473 11 473 Summa block 7 11 473 11 473 Block 8 Övrigt 8A Kommungemensam administration 41 156 41 156 8B Fastigheter 2 653 2 653 8D Fackliga kostnader 1 038 1 038 Summa block 8 44 847 44 847 TOTALT (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Öviga styrelsen nämnd o fritidsn. miljön. nämnder summa Kommunbidrag per nämnd 96 866 159 549 399 216 5 678 1 549 662 858 Kommunbidragets fördelning per verksamhetsblock i budget Block 8 Övrigt Block 7 6,8% Affärsverksamhet 1,7% Block 6 Särskilt riktade insatser 0,4% Block 1 Politisk verksamhet 1,5% Block 2 Infrastruktur 4,7% Block 3 Fritid och kultur 2,4% Block 5 Vård och omsorg 23,4% Block 4 Pedagogisk verksamhet 59,2% 31
BUDGET NÄMNDER 2010 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR 2011-2013 DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr 2010 2011 2012 2013 Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh. 3 840 3 878 3 995 4 115 Partistöd 310 310 310 310 Övrig politisk verksamhet 2 135 2 156 2 221 2 288 Gator, vägar 10 239 10 341 10 652 10 971 Trafikövervakning 150 152 156 161 Parker 2 468 2 493 2 567 2 644 Naturvård 446 450 464 478 Teknisk planering 1 593 1 609 1 657 1 707 Exploateringsverksamhet -2 000-2 000-2 000-2 000 Räddningstjänst 10 351 10 455 10 768 11 091 Översiktsplan 807 815 840 865 Strategiskt miljöarbete 686 693 714 735 Näringsliv och marknadsföring 977 987 1 016 1 047 Serveringstillstånd mm 0 0 0 0 Bibliotek 5 504 5 559 5 726 5 898 Allmänkultur 529 534 550 567 Bostadsanpassning 2 511 2 536 2 612 2 691 Avfallsverksamhet 0 0 0 0 Måltidsverksamhet 0 0 0 0 Kommunikation 11 473 11 588 11 935 12 293 Kommungemensam administration 41 156 41 262 42 500 43 517 Fackliga kostnader 1 038 1 048 1 080 1 112 Kommunala fastigheter 2 653 2 680 2 760 2 843 S:a Kommunstyrelse 96 866 97 546 100 523 103 332 DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr 2010 2011 2012 2013 Valnämnd 340 0 0 0 Överförmyndarnämnd 620 626 645 664 Revision 589 595 613 631 32
BUDGET NÄMNDER 2010 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR 2011-2013 DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr 2010 2011 2012 2013 Socialnämnd Nämndkostnader 821 829 854 880 Vård och omsorg enl SOL och HSL 75 426 76 180 78 466 80 820 Insatser enl LSS och Lass 38 470 38 855 40 020 41 221 Färdtjänst/riksfärdtjänst 3 056 3 087 3 179 3 275 Förebyggande verksamhet 3 284 3 317 3 416 3 519 Individ- och familjeomsorg, vård o stöd 25 918 24 137 24 655 25 395 Individ- och familjeomsorg, försörjn.stöd 6 202 6 264 6 452 6 645 Flyktingmottagande 670 677 697 718 Skuldsanering 184 186 191 197 Arbetsmarknadsåtgärder 2 071 2 092 2 154 2 219 Vuxenutbildning 2 800 2 828 2 913 3 000 Svenska för invandrare 647 653 673 693 S:a Socialnämnden 159 549 159 104 163 672 168 582 DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr 2010 2011 2012 2013 Utbildnings- och fritidsnämnd Nämndkostnader 821 829 854 880 Allmän fritid & ungdomsverksamhet 4 584 4 600 4 738 4 880 Idrotts- och fritidsanläggningar 3 437 3 471 3 576 3 683 Musikskola (kultur) 1 532 1 547 1 594 1 642 Förskola, barn 1-5 år 116 784 116 745 119 523 124 282 Skolverksamhet o skolbarnsomsorg 194 141 203 839 219 988 239 601 Obligatorisk särskola 7 916 7 995 8 235 8 482 Gymnasieskola 66 425 65 254 62 801 59 276 Gymnasiesärskola 3 576 3 612 3 720 3 832 S:a Utbildnings- och fritidsnämnd 399 216 407 893 425 027 446 556 DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr 2010 2011 2012 2013 Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader 684 691 712 733 Stadsbyggnad 3 237 3 269 3 367 3 468 Trafikplanering 221 228 234 241 Miljö- och hälsoskydd 1 536 1 551 1 598 1 646 S:a Bygg- och miljönämnd 5 678 5 739 5 911 6 089 Totalt nämndernas kommunbidrag 662 858 671 503 696 391 725 854 33
Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER 2010 2011 2012 2013 plan plan plan plan INTÄKTER Skatter, bidrag 599 593 621 399 647 609 685 853 Fastighetsavgift 21 000 21 250 21 500 22 000 Övriga statsbidrag 16 600 9 260 9 495 9 730 Avgifter förskola, äldreomsorg 22 000 22 500 22 800 23 200 Övriga intäkter 2 450 2 500 2 550 2 600 Interna po-pålägg 103 008 107 940 114 195 119 544 SUMMA INTÄKTER 764 651 784 849 818 149 862 927 KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner -103 008-107 940-114 195-119 544 Kommunbidrag nämnder -662 858-671 503-696 391-725 854 Volym, projekt mm -4 300-8 000-10 000-12 000 Ks medel för oförutsett -2 000-2 000-2 000-2 000 Övriga kostnader (fsk o sbo) -2 200-2 260-2 320-2 380 SUMMA KOSTNADER -774 366-791 704-824 906-861 778 Internränta 3 000 3 000 3 100 3 200 Externa finansiella intäkter 20 500 20 000 20 000 20 000 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 23 500 23 000 23 100 23 200 FINANSIELLA KOSTNADER -7 500-7 500-7 500-7 500 ÅRETS RESULTAT 6 286 8 646 8 843 16 849 1 % av skatter, bidrag o fastighetsavgift 6 206 6 426 6 691 7 079 2 % av skatter, bidrag o fastighetsavgift 12 412 12 853 13 382 14 157 Finansförvaltnignens resultat är lika med kommunens totala budgeterade resultat så länge nämndernas budgeterade resultat är lika med noll 34
Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas med undantag av block 8 som omfattar fastigheter och gemensam administration. Driftbudgetanslagen är bundna till varje verksamhetsblock. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Ombudgetering mellan verksamhetsblock kan i undantagsfall föreslås. Alla ombudgeteringar mellan verksamhetsblock skall beslutas av kommunfullmäktige. Det föreligger nämnden och styrelsen att förutse risken för överskridande av anslag i så god tid att utgifterna kan begränsas till anslagets nivå om kommunfullmäktige beslutar avslå framställan om ombudgetering eller tilläggsanslag. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Medel avseende Lss-verksamheten får ej omfördelas till annan verksamhet utan kommunstyrelsens godkännande. Omfördelning mellan verksamhetsblock skall beslutas dels av nämnd/styrelse och dels av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 35