Optimering av produktionstidsplan

Optimering av produktionstidsplan Studie baserad på implementering av ny planeringsteknik i Peab Sverige AB Optimization of production schedule Study based on implementing new planning techniques in Peab Sweden AB Sweden Husam Mohammad Fakulteten hälsa-, natur- och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet 22,5 hp Handledare: Asaad Almssad Examinator: Malin Olin Datum: 2014-06-09

Sammanfattning I dagens byggbransch pågår en förändring från den traditionella till den digitala informationshanteringen. Denna förändring syns redan i projektplaneringsstadiet där man numera har tillgång till all data på ett och samma ställe, i samma databas. Platsbaserad planeringsteknik förenklar tidsplaneringen genom att visualisera tidsplanen på ett effektivare sätt. Detta bidrar till att projekttiden kan förkortas med cirka 10 20 % om företaget använder platsbaserad teknik. Dessutom reduceras risker på många sätt genom att använda resurserna på effektivare sätt och identifiera kollisioner mellan aktiviteterna etc. För att kunna tillämpa denna planeringsteknik finns Vico Officeprogrammet, som har denna teknik i sin programvara och detta har använts i detta examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att visa hur användning av platsbaserad planeringsteknik kan förändra tidsplaneringsskedet i Peab och eventuellt reducera projekttiden. Målet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna att reducera projekttiden. Projektet Tingvallahöjden valdes som studieobjekt. Tingvallahöjden är beläget i centrala Karlstad och slutfördes våren 2013 med PEAB som totalentreprenör. Peabs mål var att skapa tilldragande bostäder med närhet till centrum. Projektet hade tidsplanerats enligt det traditionella sättet. Informationssökningen genomfördes för att samla information om platsbaserad tidsplanering. Därefter användes den befintliga kalkylen över projektet för att upprätta tidsplanen. Tidsplanen upprättades i programmet Vico Office som är ett planeringsverktyg för att kunna tillämpa platsbaserad teknik. Tidsplanen i Vico Office jämfördes med tidsplanen med traditionellt sätt vilket visade sig att projekttiden reducerade med cirka 9 procent. Därefter jämfördes den planerade tidsplanen i Vico Office mot det verkliga fallet och visade att den traditionella planeringen ger cirka 1500 persontimmar mindre. Det förekommer osäkerheter i resultatet som beror framför allt på att underentreprenörer inte är beaktade i tidsplaneringen, vilket möjligen kan förlänga den totala projekttiden. Osäkerheten kan även bero på att vissa kalkylposter som Peab hade upprättat inte var helt korrekta men valdes ändå som utgångspunkt i kalkylen. Vico Office är fördelaktig att använda redan i planeringsskede, kollisioner kan identifieras och minimera risker i projektet. Dessutom visualiseras den outnyttjade tiden som finns mellan aktiviteterna för att optimera tidsplanen. En av starkaste sidor hos Vico Office är att tidsplanering sker platsbaserad inte aktivitetsbaserat, och kopplar logiska samband mellan aktiviteterna. Detta bidrar till att en revidering i en av aktiviteterna förändrar i hela tidsplanen jämfört med Gantt-schema. I

Abstract Now a day s there is dramatic change from traditional to digital information processing in construction industry. This change can be visualized in the project concept stage where it now has accessibility to join all the data in one place. Location-based planning technique simplifies scheduling by visualizing the schedule efficiently and has many advantages such as might shortened the project period by about 10-20 % if the company uses location-based technology, reducing risks in many ways by maintaining production continuity and identify collisions between things etc. Vico Office software has been used for Location based planning technique and in this thesis. The purpose of this thesis work was to demonstrate how location -based planning technology change the scheduling stage in Peab, potentially reducing the project time. The goal of this thesis was to explore possibilities to reduce the project duration. The housing project Tingvalla altitude was the designated project to study. Tingvalla height located in central Karlstad and was completed in spring 2013 with Peab as the general contractor using traditional processing technology. Peab's goal was to create attractive housing close to downtown. Information about location-based planning was collected and then existing calculations of the project was used to establish the schedule. The schedule was then set up in Vico Office which is a sovereign planning program to apply location-based technology. The planned schedule in Vico Office was compared with the planned schedule by traditional way and observed that using Vico Office, there was a reduction in the duration of the project about 9 percent. Then compared the planned timing in Vico Office against the real case, and observed that the traditional plan provides approximately 1500 person hours less. There are uncertainties in the results was mainly due to sub-contractors are not considered in the scheduling, which can possibly extend the total project time. Uncertainty may also be due to some spreadsheet records were not entirely properly prepared but was elected anyway to start from the calculation. Vico Office offers great potential at the planning stage; collisions can be detected and minimizing the risk of the project, in addition visualizes unused time between activities to optimize the schedule. One of the strongest sides in Vico Office is that scheduling is done location-based not task based, by linking logical connections between things. This contributes to a revision in a choice of activities, the change in the entire schedule implemented with Gantt chart. II

Förord Detta är ett examensarbete vid Karlstads universitet inom fakulteten för hälsa-, natur- och teknikvetenskap på sammanlagt 22.5 högskolepoäng. Jag vill tacka min handledare Asaad Al- Mssad på Karlstads Universitet för hans stöd och hjälp i detta arbete. Jag vill även tacka min handledare på Peab, Fredrik Berg samt Dennis Häll från Vico Software för deras engagemang vilket gjort detta arbete möjligt. III

Förkortningar LBM BIM Vico LOB LBS UE Location Based Management (Platsbaserad tidsplanering) ByggnadsInformationsModellering Vico Office Line Of Balance Location Break Structure Underentreprenör IV

Innehållsförteckning Sammanfattning... I Abstract... II Förord... III Förkortningar... IV 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Mål... 1 1.4 Problemformulering... 1 1.5 Avgränsningar... 1 2. Teori... 2 2.1 Traditionell planering... 3 2.2 Platsbaserad... 5 2.2.1 Line Of Balance (LOB)... 6 2.2.2 Flowline... 8 2.2.3 Användning av platsbaserad teknik... 13 2.4 Tingvallahöjden... 20 3. Metod... 20 3.1 Arbetsprocess... 20 4. Resultat... 27 5. Analys... 29 5.1 Planerade persontimmar... 29 5.2 Planerade varaktighet... 29 5.3 Jämförelse mellan Vicos tidsplanering och verkliga fallet... 29 5.4 Beräkning av personkostnader... 29 5.5 Osäkerheterna i resultatet... 29 6. Diskussion... 30 6.1 Metodvalet... 30 6.2 Programvara... 30 6.3 Utveckling och risker... 30 6.4 Hållbar utveckling... 31 6.5 Förslag på fortsatt studie... 31 7. Slutsats... 31 V

Referenslista... 32 Bilagor... i B1. Projektinformation... i B2. Kalender...ii B3. Skapa aktivitet... iii B4. Resursfördelning... vi B5. Optimering av resurser... vii B6. Beräkning av resultat... viii VI

1. Inledning Inledningsavsnittet behandlar studiens bakgrund, syfte, mål, problemformulering och avgränsningar. 1.1 Bakgrund I dagens byggbransch pågår en förändring från den traditionella till den digitala informationshanteringen. Denna förändring syns redan i projektplaneringsstadiet där man numera har tillgång till all data på ett och samma ställe, i samma databas. Platsbaserad planeringsteknik förenklar tidsplaneringen genom att visualisera tidsplanen på ett effektivt sätt. Detta bidrar till att projekttiden kan förkortas med cirka 10 20 % jämfört med om företaget använder den traditionella tekniken. Dessutom reduceras risker på många sätt genom att produktionen löper kontinuerligt och att man identifierar kollisioner mellan aktiviteterna etc. För att kunna tillämpa denna planeringsteknik finns ett datorprogram Vico Office som är den teknik som har används i detta examensarbete. Peab har tagit initiativ att använda sig av platsbaserad teknik i kommande planeringar. Det har genomförts många studier inom tidsplanering och dessa har påvisat fördelar och vinster med att använda platsbaserad teknik (Seppänen 2014). Många av de stora byggentreprenörerna har förstått att den nyare planeringsteknik är framtiden och en av dessa är Peab Sverige AB som är en av Nordens största byggentreprenör. Bostadsprojektet Tingvallahöjden är belägen i centrala Karlstad och slutfördes våren 2013 med PEAB som totalentreprenör. Peabs mål var att skapa attraktiva bostäder med närhet till centrum. Man har inte använt platsbaserad metod i tidsplaneringen. Anledningen att Tingvallahöjden valdes är att det består av flervåningshus. 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att visa hur användning av platsbaserad planeringsteknik kan förändra tidsplaneringsskede och eventuellt reducera projekttiden. 1.3 Mål Målet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna att reducera projekttiden. 1.4 Problemformulering Leder användningen av så kallad platsbaserad tidsplanering till reducering av den planerade produktionstiden? 1.5 Avgränsningar För att kunna fokusera mer på frågeställningen har vissa avgränsningar gjorts. Risksimulering och kostnadsuppföljning är inte aktuellt i detta examensarbete. Ingen hänsyn har tagits till tidsplanerinngen för underentreprenörer eftersom det saknades mängder och enhetstider för dem. Fokus kommer att läggas på hus A och hus B samt garaget. 1

2. Teori Teoridelen kommer att handla om tidsplaneringnivåer, traditionellt planeringssätt och platsbaserad tidsplanering. Allmänt Vid varje enskilt bygge strävar man efter att skapa goda förutsättningar i produktionsplaneringer för att åstadkomma ett bra produktionsresultat. Nybyggnation/ombyggnation av byggnader medför ett komplicerat samspel mellan olika aktörer såsom VVS, VS, EL, snickare, plåtslagare etc. Det förekommer många faktorer som man ska beakta. Det kan handla om teknik, organisation, kvalitet, resurser, tider, maskiner etc. (Révai 2012) Dagens planeringsnivå är låg om man ser på byggbranschen som helhet. Man kan konstatera att konsekvenser av ogenomtänkt produktionsplanering kan leda till förseningar i produktionen, irritation på byggarbetsplatsen, sämre slutprodukt samt ogynnsamt ekonomiskt utfall för entreprenören. (Révai 2012) Tidplaneringsnivåer Det finns olika nivåer av tidsplanering enligt figur 1: (Persson & Bergh 2012) 1. Projekt-/huvudtidplan: i huvudtidplan kan man se när projektet startar, besiktning och färdigställande av projektet. 2. Produktionstidplan: i större projekt delas produktionstidsplanen upp i mindre enheter som, grund, stomme etc. 3. 3-månaderstidplan: används vid planering av arbetskraft i detalj, redogör t.ex. i vilken etapp ska snickare utföra sitt jobb i kommande månader. 4. Rullande tidplan: denna tidplan är mest detaljerad avseende planeringsnivå och den tas fram med de som för tillfället arbetar på bygget och har som mål att styra arbetena. Figur 1. Tidsplansnivåer i ett byggprojekt. (Persson & Bergh 2012) 2

2.1 Traditionell planering I detta avsnitt beskrivs hur Gantt-schema utvecklades. Gantt-schema är ett hjälpmedel för planering av ett projekt. Den traditionella planeringsmetoden redovisar tidsplanen i form av Gantt schema som utvecklades av ingenjören Henry Laurence Gantt, år 1917. Tidsplanen består av horisontella staplar som representerar aktivitet. Längden på den horisontella stapeln anger tidsskalan. På tidsskalan kan man läsa av start- och sluttidpunkter för den planerade aktiviteter. Gantt-schemat ger en överskådlig bild av vad som skall utföras vid vilken tidpunkt och det är enkelt att läsa av aktiviteterna i små projekt. (Ervin 2012) Nackdelar med Gantt-schema (Révai 2012) Förbindelsen syns inte mellan aktiviteterna Man förstår inte varför aktiviteterna befinner sig där de ligger Den kan dölja brister i planering Man ser inte vilka aktiviteter som styr produktionstiden och inte heller vilka logiska följder de kan ge Fördelar med Gantt-schema (Révai 2012) Vanlig teknik inom tidsplanering Lätt att läsa och förstå tidplanen God schematisk överblick Lämplig för medelstora projekt med mindre än 30 aktiviteter Nätverksplanering Nätverksplanering föddes ur behov av bättre styrning och planering av tid och kostnad i ett projekt. Vid nätverksplanering vill man inte styra de enskilda arbetsmomenten, utan man vill skapa en samordning mellan dessa moment. Nätverksplanering består av olika metoder som introducerades i mitten av 50-talet. Amerikanska militärkonsulter fick uppdrag att skapa ett nytt planeringssystem för militärens vapensystem. Då uppfann konsulterna en metod som idag kallas för PERT (Program Evaluation Review Technique). Därefter utvecklades en annan nätverksmetod CPM (Critical Path Method). (Révai 2012) Det viktiga inom nätverksplanering är händelser och aktiviteter. En aktivitet som definieras som åtgärd kan vara t.ex. gjutning, montering av gipsskivor etc. och varaktighet börjar och slutar med en händelse. Planen grundar på ett nätverk av cirklar och pilar. Dessa motsvarar de olika aktiviteterna. Dessa binds samman av små noder (punkter eller cirklar) som förklarar en händelse. Nodernas uppgift är att länka samman aktiviteterna så att föregående aktivitets slutnod är kommande aktivitets startnod. Nätverksplanen redovisar de logiska sambanden mellan aktiviteterna till skillnad från stapeldiagram. Hur en aktivitet startar styrs av sambanden mellan aktiviteterna. Aktiviteterna ritas i form av pilar samt och pilens längd motsvarar aktivitetens varaktighet. (Révai 2012) 3

Arbetsprocess för nätplanering: (Révai 2012) 1. Vilka aktiviteter hör till i projektet 2. Bestämning av logiska beroenden bland aktiviteterna, strukturplan 3. Tidsberäkning av hela projektet 4. Uppritning av nätplanen 5. Upprättning av tid- och resursplanering 1.Aktivitetsförteckning 2. Strukturplan 3. Tidsberäkning av aktivitet 3. Tidsberäkning av projektet 4. Uppritning av tidplan 5. Resurs summering 5. Resurs planering 5. Ren ritning Figur 2. Arbetsprocess vid upprättning av traditionell tidsplanering. Kritisk linje (Critical Path Method, CPM) CPM utvecklades under 50-talet utav James E. Kelly och Morgan Walker. Dessa två arbetade i kemikaliefabrik och deras avsikt med utveckling var att planera byggprojekt. (Lennartsson & Bruér 2012) CPM är en aktivitetsstyrd planeringsmetod som möjliggör avläsning av start- och sluttid av aktiviteter som i Gantt-schema. Tekniken hjälper till att se relationer mellan aktiviteterna samt undersöka vilka aktiviteter som kan beröra sluttiden genom att beräkna den kritiska linjen. (Lennartsson & Bruér 2012) När man använder sig av tekniken skall man anta att aktivitetens tid samt funktion är konstant under hela projektet. Kritiska linjen fastställer den kortaste vägen igenom nätplanen samt den kortaste byggtiden. (Lennartsson & Bruér 2012) Kritiska linjen kan var en eller flera kedjor som består av aktiviteter. Sambanden mellan dessa kan avgöra den kortaste projekttiden. Om en aktivitet inte har glapp medför att den är kritisk 4

vilket kan fördröja hela projektet. T.ex. om en aktivitet har glapp 4 dagar då kan denna aktivitet flyttas utan att påverka sluttiden däremot om denna inte hade glapp och valdes att flytta då fördröjs hela projektet. (Persson & Bergh 2012) 2.2 Platsbaserad Detta avsnitt beskriver uppkomsten av den platsbaserad tekniken, Line Of Balance, vertikal produktionsmetod, repetitiv projektmodell, hastighetsdiagram och linjär schemaläggning. Samtliga metoder bygger på platsbaserad teknik men skillnaderna är små. (Büchmann 2012) Under 2004 utvecklade Kenley den platsbaserade tekniken så att den kan tillämpas på byggbranschen. Med platsbaserad menas att man planerar projektet i platser t.ex. att antingen välja planera i husnivå, plansnivå eller lägenhetsnivå. Seppänen är en av utvecklarna av platsbaserad teknik. Genom att kombinera platsbaserad planering och platsbaserad kontroll och skapades Location Based Management System (LBMS) eller, som den på svenska kallas ett platsbaserad ledningssystem. Denna metod gav gynnsammare förutsättningar för planering genom bättre kontroll av tidsplanen med bättre verktyg, som idag används i Vico Office. (Büchmann 2012) 1930 när Empire State Buildings byggdes användes den så kallade platsbaserade metoden. Byggnationen uppfördes under 13 månader och 15 dagar. Ingenjörer delade huset i horisontell led som det visas i figur 3, alltså varje våningsplan kallades för plats i detta fall 102 platser vilket motsvarar antal våningar. I Flowline vy visas aktiviteterna för Empire State Buildings. (Kenley & Seppänen 2009) Men denna metod blev inte lika omtyckt som CPM. Den tekniken utvecklades under en lång period av välkända personer som Selinger (1960), Mohr och Peer (1970), Russell och Kankainen (1980), Arditi (2000) och Seppänen och Kenley (2010). (Büchmann 2012) Flowline och Line Of Balance (LOB) var i första hand grafiska redovisningar för produktionsaktiviteter. Skillnaden mellan Flowline och LOB är att Flowline tar i anspråk en enda linje för att föreställa aktivitet medan LOB använder sig av två linjer för att föreställa en aktivitet. (Büchmann 2012) 5

Figur 3. Platsuppdelning (höger) och Flowline diagram (vänster) för Empire Stats Building (Kenley & Seppänen 2009) 2.2.1 Line Of Balance (LOB) Detta avsnitt beskriver hur LOB utvecklades och användes i industriföretag. Allmänt LOB diagram består av en serie lutande linjer som representerar aktiviteter. Vid upprättande av LOB ligger fokus på att balansera tiden genom att tillföra mer arbetskraft. LOB används mest i industrier för att den är tillämpad för den repetitiva produktionen. Fördelar med LOB: (Elyamany 2013) Användning av resurser blir kontinuerlig. Reducering av onödig start och stopp i produktion. Besparingar av både kostnad och tid vid upprepad produktion. 6

Planeringsprocessen blir snabbare. Figur 3. Platsuppdelning (höger) och Flowline diagram (vänster) för Empire Stats Building (Kenley & Seppänen 2009) Bra visualisering av tidsplanen Vid användning av LOB förekommer viktiga grundläggande delar som skall beaktas vid planering: (Elyamany 2013) Y-axel står för antal enheter (n) X-axel står för varaktighet (t) Följdriktiga beroenden mellan aktiviteterna Varje aktivitet skall ha startdatum och slutdatum Produktionstakt för varje aktivitet skall fastställas Resurskrav För beräkning av aktivitetens produktionstakt kan något matematiska samband användas enligt formel nedan. Detta hjälper när man upprättar tidsplanen. Figur 4. Beräkning av produktionstakten (Elyamany 2013) R= produktionstakten R= t 0 = start tiden t f = slut tiden n = antal enheter (1) Efter beräkning av produktionstakten skall logiska samband mellan aktiviteterna bestämmas genom en nätverksenhet i LOB som är aktivitetsbaserad. Efter fastställande av logiska samband mellan aktiviteterna kan tidsplanen upprättas enligt figur 5. I detta fall är det fyra aktiviteter (A, B, C, D). Varje aktivitet kommer att genomföras av en hantverkare, och i sin tur skall projektets varaktighet vara nio månader se figur 5. Line Of Balance (LOB) består av två linjer för att illustrera en aktivitet där första linjen visar starttiden och andra linjen visar sluttiden. Den vertikala axeln i LOB består av enheter enligt figur 5. (Büchmann 2012) 7

Figur 5. Tidplan för produktion av 6 enheter. (Büchmann 2012) För att kunna optimera tidsplanen i figur 5 skall man identifiera vilken aktivitet som har lägre lutning i detta exempel är aktivitet B. Åtgärden blir att sätta extra hantverkare för att få produktionslutningen på aktivitet B likande den föregående aktiviteten. I detta fall aktivitet A. Resultat blev reducering av projekttiden med tre månader, som illustreras i figur 6. Figur 6. Tillsatt av resurser i uppgift B. (Büchmann 2012) Enligt figur 6 finns ytterligare möjlighet för att reducera projekttiden om man skulle tillsätta en extra hantverkare i aktivitet C och D. Resultatet ger en reducering med ca två månader av projektet. Se figur 7. Figur 7. Maximal optimering av tidsplan med Line Of Balance (Büchmann 2012) 2.2.2 Flowline Detta avsnitt beskriver hur Flowline utvecklades. Allmänt 8

Flowline utvecklades av Peer och Selinger för att hantera aktiviteterna i byggprojekt på ett effektivare sätt. Peers idé var att vid tidsplanering samt kontroll inom byggbranschen bör man sträva efter att fullfölja projektet på kortaste tänkbara tid vilket är i enlighet med den ekonomiska ramen. Att utföra aktiviteten på snabbaste sätt kan inte vara lönsamt om omständigheten mellan tillgängliga resurser och byggtiden inte kräver att projektet genomföras på kort tid. Peers forskning grundades på antagande av linjär. Han påpekade att den mest gynnsamma mängd resurser förändrades mellan de varierande aktiviteterna. Peer skapade en planeringsprocess för den platsbaserad tekniken som innehåller många delar som idag utnyttjas i tidsplanering. (Büchmann 2012) Peers planeringsprocess bestod av följande punkter: (Büchmann 2012) 1. Projektet bör uppdelas i mindre delar 2. Dela upp genomförandet av dessa processer mellan tillräcklig produktion besättningar 3. Bestämma tekniska förhållanden mellan hantverkarna och aktiviteterna. 4. Avgöra om Flowline linjen skall vara resurs eller ekonomiska resurser. 5. Anta den resulterande byggtiden och besluta om antalet produktionsenheter som bör köras parallellt. 6. Hålla jämvikt mellan kritiska- och icke kritiska linjer för att åstadkomma kontinuerlig produktion. 7. Kontroll av de förekommande möjligheterna av förkortningen av projektet genom att korrigera planering från t.ex. kontinuerlig till diskontinuerlig eller öka antalet hantverkarna. 8. Analysera processen med hänsyn till tidpunkt och varaktighet för aktiviteter samt framställa en plan. Büchmann visade att steg 4-8 är viktiga för platsbaserad teknik och för att få de parallella flödeslinjerna för att forcera aktiviteterna. Flowline använder sig av en linje för respektive aktivitet. Starttiden för aktiviteten presenteras i begynnelsen av linjen samt sluttiden av aktiviteten presenterats i slutet av linjen. Flowline vy Flowline vy visar tidsplanen enklare än LOB pga. att den är tillämpat för byggprojekt där den illusterar aktivitet i en linje. Flowline arbetssätt är tänkt att tillämpas för vanliga byggprojekt. För att kunna tillämpa Flowline metoden skall projektet uppdelas i platser se figur 8. (Kenley & Seppänen 2009) Figuren visar hur en Flowline vy är uppbyggd i Vico Office. Vico Office bygger på Flowline vy. Flowline vy är inte endast vy eller grafisk presentation utan en vy att planera i också, detta bidrar till att projektet kan följas noggrannare. Längst till vänster av figuren visas platser och det kan vara hus, våningsplan osv. Högst upp är det kalender där varaktigheten kan avläsas. Utförande ordning är hur aktiviteten är 9

planerad antingen uppifrån eller nerifrån. I detta fall är nerifrån räknat när aktivitet 1 är färdigställd i A. Då skall A flyttas till B osv. Produktionsordning visar vad kommande aktivitet är t.ex. när aktivitet 1 är färdig så skall aktivitet 2 starta. Längst ner till vänster kan läsas av start och högst till höger slut på aktivitet. (Kenley & Seppänen 2009) Figur 8. Förklaring av Flowline vy i Vico Office. Viktigaste vid planering av stora och komplicerade byggprojekt är att produktionsättet skall vara passande för projekt. Mohr kartlagde tre typer av produktionssätt som utmärker ett byggprojekt. Dessa tre typer är: (Kenley & Seppänen 2009) 1. Sekvens produktion Vid en viss tidpunkt måste hela arbetet på en plats vara färdigt innan man kan sätta igång nästa aktivitet. Projektets sekvens kan beräknas genom att tillämpa formel (2). (Kenley & Seppänen 2009) n T sekvens = m (k i t i ) (2) i=1 m= antal platser n= antal hantverkare k= antal timmar som en grupp hantverkare färdigställer aktiviteter t= teknikfördröjning t.ex. härdning av platta på mark 2. Parallell produktion Där alla aktiviteter på alla platser (A, B, C, D) genomförs samtidigt se figur 9. (Kenley & Seppänen 2009) 3. Flowline produktion Denna typ av produktion används ifall projektet har flera repetitiva aktiviteter som förflyttas genom alla platser se figur 9. (Kenley & Seppänen 2009) 10

Figur 9. Tre typer av produktion, parallell, Flowline och sekvens (Kenley & Seppänen 2010) Figur 10 visar Flowline diagram av fyra aktiviteter där aktivitet A och B är kontinuerliga medan aktivitet D körs diskontinuerlig pga. att aktivitet C producerar långsammare. Det ger en produktionstid motsvarande tio månader. (Büchmann 2012) Figur 10. Fyra aktivitet som körs där aktivitet D är diskontinuerlig pga. aktivitet C. (Büchmann 2012) Figur 11 visualiserar hur man genom att öka resurserna i aktivitet D har tvingat aktiviteterna B och C att köras diskontinuerlig. Det ger en effekt i form av start-stop produktion igenom platserna. (Büchmann 2012) 11

Figur 11. Diskontinuerlig av aktivitet B och C. (Büchmann 2012). Genom att koppla logiska samband mellan dessa aktiviteter kan man erhålla effektiv produktionstakt. Figur 12. Optimering av aktiviteterna (Büchmann 2012) Buffert i Flowline diagramm Det finns två typer av buffert i Flowline diagram en kallas för Tidsbuffert och den andra kallas för Platsbuffert. Figur 3. Illustration av platsbuffert och Tidsbuffert. (Kenley & Seppänen 2009) 1. Tidsbuffert Tidsbuffert är tiden mellan två aktiviteter. I Flowline diagram kan tidsbufferten avläsas genom att bedöma differensen mellan aktiviteterna i den horisontella leden enligt figur 13. 12

Tidsbuffert ger möjlighet i avsikt att återställa den planerade produktionstakten. (Kenley & Seppänen 2009) 2. Platsbuffert Platsbuffert är den lediga platsen i produktionen mellan två aktiviteter. I Flowline diagram kan platsbuffert avläsas i den vertikala leden då är det skillnaden mellan aktiviteterna enligt figur 13. Platsbuffert ger möjlighet att nästkommande arbetsgrupp starta arbetet på annan plats än den planerade platsen. (Kenley & Seppänen 2009) Figur 4. Avläsning av aktiviteter med i olika situationer. 1) Repetitiva aktiviteter som upprepas i flera platser. 2) Kollision mellan två aktiviteter på samma plats. 3) Buffert saknas i denna situation. 4) Start av flera aktiviteter på samma tid. 5) Slöseri av platsbuffert buffert mellan aktiviteterna 2.2.3 Användning av platsbaserad teknik Detta avsnitt redovisar arbetsprocessen enligt Flowline tidsplanering och viktiga delar i tidsplanering. Kenley och Seppänen har definierat 10 punkter men i denna studie har endast 3 punkter används för att övriga punkter används bara i produktionen. Planering process med platsbaserad teknik (Kenley & Seppänen 2009) 1. Location Breakdown Structure (LBS) 2. Upprätta aktiviteter från mängdning 2.1. Definiera optimal hantverkare och Koppla beroende mellan aktiviteterna 3. Anpassa tidplanen och optimera sekvenser och varaktigheter genom att: 3.1. Förändring av produktionstakt 3.2. Ändra sekvenser 3.3. Diskontinuitet 3.4. Splittring 13

2.2.3.1 Location Breakdown Structure (LBS) LBS är en avgörande del i platsbaserad teknik, eftersom LBS påverkar resursflödet inom projektets tilldelning. LBS bryter ned projektet i mindre delar, strukturen grundas på olika hierarkisk nivåer som ger planerare möjlighet att fördela aktiviteterna i grupper som på angivet sätt korsar över platserna. Den är snarlik WBS dock är skillnaden att LBS använder sig av platser. (Büchmann 2012) Utformning av LBS kan påverka projekttiden och styrning av tidsplanen om man inte har rätt platsuppdelning vilket leder till mycket omfattande konsekvenser, som består av följande punkter: (Büchmann 2012) o Logiska samband relationer kräver att man har gjort en korrekt LBS. o Mängdningen för varje plats skall överensstämma med LBS o Planering av logistik och mängdleveranser baserat på LBS o Förbättringen styrs utifrån LBS o Visualiseringen samt tydlighet av Flowline beror på LBS Uppdelningsprocess av olika platsnivåer: (Büchmann 2012) Den första hierarkinivå kan vara husnivå vilket betyder att hela huset kan kallas för en plats eller kan delas i vertikala platser se figur 15. Denna nivå kommer att användas för hus A och hus B i examensarbete. Den mellersta hierarkisk nivå är våningsplan Garaget kommer att delas upp i våningsplan se figur 15 Den lägsta hierarkinivå kan vara plannivå eller lägenhetsnivå beroende på projektet se figur 15. Figur 15 exemplifierar på hur LBS kan användas i tidsplaneringfasen. Figur 5. Schematisk figur på bostadsbyggande består av 10 etapper. Figur 15 visar sektioner A-J som kan byggas oberoende av varandra t.ex. A-D kan påbörja produktionen oberoende av E-H och I-J. Dessa byggnader kan även delas upp i våningsnivå och därefter kan varje våning delas i lägenhetsnivå och i sin tur kan även lägenheter delas i rumsnivå om det behövs vid tidsplanering. 14

Figur 6. uppdelning av projektet i olika hierarkinivåer (Kenley & Seppänen 2009). Mängdningen måste vara platsbaserad alltså kan användas i produktionen pga. att många personer är involverade i planeringsskeden måste ansvariga för tidsplanering kunna begripa mängdningen och likadan för den som är ansvarig för mängdningen om inte dessa moment upprättas av samma person. (Kenley & Seppänen 2009) 2.2.3.2. Upprätta aktiviteter från mängdning och koppla logiska samband Aktiviteterna är beroende av att mängdningen upprättas i form av platsbaserad. Att koppla korrekt mängdning till korrekt aktivitet är ett viktigt steg i planeringen eftersom den kan påverka produktionstakten samt är en viktig del vid upphandlingsfasen. För att underlätta processen finns det några punkter som bör beaktas under planeringen. (Kenley & Seppänen 2009) 1. Vid upprättning av aktivitet skall detta utföras av en entreprenör Aktivitet bör bestämmas om den skall genomförs av egna hantverkare eller UE. Det är viktigt eftersom detta beroende mellan olika aktivitetera inte är bestämd i förprojektering. Om det förkommer UE som utför aktiviteterna i tätare följd då finns möjlighet att binda dessa i en aktivitet. (Kenley & Seppänen 2009) 2. Detaljnivån på planering ska baseras på tillgänglig information För tidsplanering skall hänsyn tas för att i de flesta fall sker tidsplanering innan all förhandling är färdiga och detta bidrar till att tidsplanen inte fullständig upprättat. (Kenley & Seppänen 2009) Logiska samband i platsbaserad Det finns fem olika logiska samband som används i platsbaserad metod. Dessa fem logiska samband används för att minimera antalet nödvändiga länkar i ett projekt. (Kenley & Seppänen 2009) 1. Externa logiska relationer mellan aktivitet inom platser. Första principen av logiska samband är att beskriva beroenden mellan aktiviteterna över platser. Denna linje behöver definieras endast en gång mellan aktiviteterna och därefter kopieras det till övriga platser. Den förenklar arbetsflödet och minskar repetitiva aktiviteter. (Büchmann 2012) Figur 17 visar första principen av logiska länkar. Pilarna presenterar logiska samband mellan aktiviteterna i varje plats. Det illustrerar t.ex. när aktivitet 1 är färdig i våning 1 då kan aktivitet 2 starta sitt arbete i våning 1 osv. 15

Figur 7. Exempel på externa logiska samband i Flowline vy. (Büchmann 2012) 2. Externa logiska samband på högre nivå mellan aktiviteterna som drivs i olika platser i LBS Andra principen av logiska samband används för logiska samband mellan aktiviteter på olika platser. Vissa aktiviteter kan koppla beroenden på husnivå medan andra aktivitet måste koppla beroenden på lägenhetsnivå. Figur 18 visar installation av balkong och har slut-start relation med aktiviteten fasad. I detta fall bör fasaderna monteras först innan balkongen monteras. Balkongen har definierats på lägenhetsnivå medan fasaden definierats på trapphusnivå. Pilarna presenterar logiska beroenden. (Büchmann 2012) Figur 8. Exempel på externa logiska förhållande (Rolf Buchmann-Slorup 2012 s.44). 3. Intern logiskt samband mellan inre aktivitet Den tredje principen av logiska samband är det inre logiska samband i aktiviteten som finns inom platsen. Detta logiska beroende beskriver om aktiviteten genomförs kontinuerligt eller diskontinuerligt. Genom att man väljer att dela upp aktiviteten i flera etapper så kan man koppla logiska samband mellan dem. Figur 19 visar en aktivitet som körs diskontinuerligt och kopplat logiska samband (röda pilar) mellan den inre aktiviteten. 16

Projektstart Figur 19. Diskontinuerlig produktion. Figur 20 visar en aktivitet med kontinuerlig produktion och andra med diskontinuerlig produktion. De små blåa pilarna visar de inre logiska samband i aktiviteten som visas i figur 20 och den vertikala pilen visar sambandet mellan aktiviteten enligt den första principen. Denna förändring gör att arbetet kan starta tidigare på första platserna men den här typen av logiska beroenden bidrar till negativ effekt och det bildar start och stop produktion och det menas att hantverkarna i aktivitet 2 måste vänta tills aktivitet 1 har färdigställt sitt arbete. (Büchmann 2012) Figur 9. Diskontinuerlig produktion (Büchmann 2012). 4. Logiska samband mellan aktiviteterna inom närliggande platser Fjärde princip av logiska samband används ofta för cykliska aktiviteter som upprepas på lägre nivåer av platser t.ex. lägenhetsnivå. Logiken använder en eftersläpning som beror på produktionstakten för en plats. (Büchmann 2012) 5. Standard CPM relationer mellan aktiviteter i olika platser Femte princip av logiska samband används i avsikt att bevara särskilda begränsningar mellan platser och aktiviteterna som inte omfattar av de övriga logikiska beroenden principerna. (Büchmann 2012) Princip 1, 2 och 3 kommer att användas i detta examensarbete. 17

2.2.3.3 Optimering av tidsplan Tidplan kan optimeras genom att fördela en lämplig resurs till varje aktivitet med kontinuerlig produktion. Detta gör att vissa aktiviteter blir långsammare än andra. Kravet för kontinuerlig produktion är att första aktiviteten skall genomföras på effektivit sätt och detta bidrar i sin tur till tidsbuffert mellan aktiviteterna. För att kunna reducera denna tidsbuffert kan produktionstakten ändras så att lutningen på föregående och efterkommande aktivitet blir samma. Effekten av det är att aktiviteterna fortsätter kontinuerlig utan påverkan projekttiden. (Kenley & Seppänen 2009) Optimerings process av tidsplan sker genom tillämpning av följande punkter 1. Ändring av resurser för att förändra produktionstakten Enklaste sätt är att förändra resurserna genom att öka antalet hantverkare på samma plats eller på annan plats genom uppdelning av aktivitet. För att skapa gynnsammare förutsättningar för planering och skapa bra visualisering av tidsplan antas att alla hantverkare arbetar på en och samma plats. Då kan aktiviteten bestå av en enda linje. (Kenley & Seppänen 2009) 2. Ändring av logiska samband Logiska samband skapas ofta i planen på grund av logistik eller kvalitet som inte är nödvändiga. Dessa länkar kan ändras för att bättre anpassa arbetet, men det finns ofta en tillhörande kostnad eller risk. (Kenley & Seppänen 2009) 3. Splittring av aktivitet Splittringen sker medvetet med att dela aktiviteten. Splittringen bör följa dessa punkter: I. När omständigheterna inte tillåter ökningen av resurser skall man använda sig av splittring. II. Ökning av hantverkare är inte möjligt i en plats men kommande plats är tillgänglig för produktion. Då kan aktiviteten delas upp. III. Det förekommer att vissa platser kan blir tillgängliga mycket tidigare än andra pga. logiska beroenden och finns ingen möjligt att stoppa föregående platser för att uppnå kontinuitet. (Kenley & Seppänen 2009) 4. Uppdelning av aktiviteterna En del aktiviteter genomförs snabbare än föregående aktivitet. Detta kan orsaka problem eftersom den tvingas att vara kontinuerlig och i sin tur gör att startdatum för de första platserna bidrar till ökat tidsbuffert vilket är tid slöseri i byggprojektet. (Kenley & Seppänen 2009) Bestämning av buffert storlek för varje aktivitet När logiska samband mellan aktiviteter använder sig av Slut-Start beroende, förekommer implicit en buffert i systemet eftersom arbetet är planerat att använda sig av en grupp hantverkare för att färdigställa aktiviteten innan nästa aktivitet kan sättas igång. Större buffert 18

används om platsen är liten. Planering av känsligare aktivitet kan öka risken i projektet och kan användas som buffert i planering för att reducera risken. (Kenley & Seppänen 2009) Buffertstorleken bör vara stor om följande punkter dyker upp vid planering: (Kenley & Seppänen 2009) 1. Långsammare produktionstakt på föregående aktivitet 2. Jobbet är planerat att genomföras kontinuerligt 3. UE är inte känd 4. UE har många projekt att genomföra 5. Arbetsplatsen är begränsad med utrymme för arbete 6. Uppgiften har få eller inga glapp. Buffertstorleken bör vara liten om följande punkter dyker upp vid planering: (Kenley & Seppänen 2009) 1. Snabbare produktionstakt på föregångare 2. Planerade arbetet har brytpunkt 3. UE är välkänd för entreprenör från tidigare samt UE anser att projektet är angelägen 4. Arbetet genomförs med hjälp av egna hantverkare som är tillgängliga 5. Arbetet genomförs med hjälp av erfarna hantverkare och andra uppgifter finns tillgänglig för dem. 6. Arbetsplatsen har stort utrymme för arbete 7. Uppgiften har glapp 19

2.4 Tingvallahöjden Tingvallahöjden är belägen i centrala Karlstad, nära stora torget. Projektet utfördes i två etapper. I första etappen byggdes två punkthus som består av 6 våningsplan dessa benämndes Hus A och Hus B. Dessa två hus består totalt av 42 lägenheter. Under Hus A och Hus B byggdes även garage för boende. I andra etapp byggdes Hus D mot Norra kyrkogatan och Hus E mot Kyrkbacken. Figur 10. 3D-vy över Tingvallahöjden. I detta arbete kommer jag att arbeta med Hus A och Hus B samt Garaget. Hus E Figur 11. Detaljplan för hus A, hus B, hus C, hus DE. 3. Metod I detta avsnitt redogör tillvägagångssättet. 3.1 Arbetsprocess Projektet är utfört enligt följande delmoment: 20

Steg 1. Välj ett lämpligt projekt, helst flervåningshus Steg 2. Ställ in projektanställningar Steg 3. Lägg in ledigheter i kalender Steg 4. Dela upp projektet se punkt (2.2.3.1) Steg 5. Skapa aktiviteter och ange varaktigheten för aktiviteter Steg 6. Länka aktiviteterna Steg 7. Lägg in hantverkare Steg 8. Optimering av resurser Förutsättningar 1. Arbetet genomfördes utan 3D modell 2. Befintlig kalkyl användes 3. Tidsplanering är endast för Peabs aktiviteter Steg 1. Val av projekt Projekt skall enligt metoden vara flervåningshus för att det ska vara möjligt att tillämpa teorier om platsbaserad tidsplanering. Steg 2. Att skapa projekt Fyll i projektinformation: Ange projektnamn, projekts kod, företag, tidsplanerare, startdatum och slutdatum. Platsuppdelningen kan ske här. Den rekommenderas inte eftersom det blir komplicerat att begripa uppdelningen av projektet se bilaga B1. Steg 3. Kalender Kalender måste justeras och anpassas efter svenska helgdagar. Tillvägagångssätt: se bilaga B2 1. Välj funktionen projekt respektive kalender 2. Välj ny kalender 3. Radera befintliga ledigheter 4. Lägg till egna ledigheter 5. Ställ in arbetsdagens längd Steg 4. Uppdelning av platsnivåer LBS är en viktig del i tidsplaneringen. I detta arbete valdes att platsindelningen ske i hus nivå d.v.s. att hus A, hus B samt garage. Däremot valdes garage att delas upp ytterligare till två etapper enligt figur 25 Eftersom kalkylen hade upprättas i husnivå, kan kalkylen styra hur detaljerad tidplanen skall vara. Tillvägagångssätt: 21

1. Välj Flowline vy ikon 2. Höger klicka på projekt 3. Välj infoga plats och skriv hierarki 2 och antal platser 3 4. Upprepa punkt 3 men markera garage delen Figur 12. Platsuppdelning av projektet, manuellt genomförande. Steg 5. Upprätta aktiviteter Aktivitet poster skall upprättas genom att ha tillgång till kalkyl. Det som skall beaktas i kalkylen är, enhetstid, mängd och enhet. Tillvägagångssätt: se bilaga B3 1. Öppna mängdföreteckning 2. Välj redigera mängd 3. Klick på kopiera 4. Öppna Excel 5. Välj klistra in i Excel 6. Öppna kalkylfilen 7. Identifiera aktiviteternas tidsåtgång, mängd och enhet 8. Skriv enhetstid, mängd och enhet i Excel 9. Kopiera all information från Excel 10. Välj klistra in i redigera mängd rutan 11. Markera alla aktiviteterna och klicka på skapa aktivitet Steg 6. Att Länka beroenden I detta steg ska beroenden kopplas mellan aktiviteterna enligt logiska samband se punkt [2.2.3.2]. Tillvägagångssätt: 1. Klicka på ikon nätverks vy 22

2. Dra och släpp aktiviteterna på varandra för att skapa beroende 3. Välj typ av länk t.ex. Slut-Start Upprättning av logiska samband i garage: Mellan Grundkonstruktion-1 och Platta på mark-1 välj samband Slut-Start och nivå Etapp Mellan Platta på mark-1 och Ytterväggar-1 välj samband Slut-Start och nivå Etapp Mellan Ytterväggar-1 och Innerväggar-1 välj samband Start-Start och nivå Etapp Mellan Innerväggar-1 och Bjälklag & Balkar-1 välj samband Start-Start och nivå Etapp Mellan Bjälklag & Balkar-1 och Terrasser & Altaner välj samband Slut-Start och nivå Etapp Mellan Ytterväggar-1 och Grundkonstruktion-2 och välj samband Start-Start och nivå Byggnad Mellan Grundkonstruktion-2 och Platta på mark-2 välj samband Slut-Start och nivå Etapp Mellan Platta på mark-2 och Ytterväggar-2 välj samband Slut-Start och nivå Etapp Mellan Ytterväggar-2 och Innerväggar-2 välj samband Slut-Start och nivå Etapp Mellan Innerväggar-2 och Bjälklag & Balkar-2 välj samband Slut-Start och nivå Etapp Figur 13. Slut-Start logiska beroende i garage delen. Upprättning av logiska samband i Hus A Mellan Bjälklag & Balkar Garage och Stomme Hus A välj samband Slut-Start beroende och nivå 1 Mellan Stomme Hus A och Huskomplettering välj samband Slut-Start Mellan Huskomplettering och Takstomme välj samband Slut-Start Mellan Takstomme och Taklagskomplettering välj samband Slut-Start Mellan Taklagskomplettering och Taktäckning välj samband Slut-Start Mellan Taktäckning och Takfot & Gavlar välj samband Slut-Start Mellan Takfot & Gavlar och Fönster, Dörrar, Partier välj samband Slut-Start Mellan Fönster, Dörrar, Partier och Fasadbeklädnad välj samband Slut-Start Mellan Fasadbeklädnad och Terrasser, Altaner välj samband Slut-Start Mellan Terrasser, Altaner och Innerväggar välj samband Slut-Start Mellan Innerväggar och Ytskikt Golv välj samband Slut-Start Mellan Ytskikt Golv och Invändiga Dörrar, Glaspartier välj samband Slut-Start 23

Mellan Invändiga Dörrar, Glaspartier och Skåp-inredningssnickerier välj samband Slut-Start Mellan Skåp-inredningssnickerier och Rumskomplettering Övrigt välj samband Slut- Start Stomme Figur 14. Koppling av logiska beroende i Hus A i nätverks vy. Upprättning av logiska samband i Hus B Mellan Bjälklag & Balkar Garage och Stomme hus B välj samband Slut-Start med nivå 1 Mellan Stomme och Trappor, Hisschakt välj samband Slut-Start Mellan Trappor, Hisschakt och Huskomplettering välj samband Slut-Start Mellan Huskomplettering och Takstomme välj samband Slut-Start Mellan Takstomme och Taklagskomplettering välj samband Slut-Start Mellan Taklagskomplettering och Taktäckning välj samband Slut-Start Mellan Taktäckning och Takfot & Gavlar välj samband Slut-Start Mellan Takfot & Gavlar och Fönster, Dörrar, Partier välj samband Slut-Start Mellan Fönster, Dörrar, Partier och Fasadbeklädnad välj samband Slut-Start Mellan Fasadbeklädnad och Terrasser & Altaner välj samband Slut-Start Mellan Terrasser & Altaner och Innerväggar välj samband Slut-Start Mellan Innerväggar och Ytskikt Golv & Trappor välj samband Slut-Start och Mellan Ytskikt Golv & Trappor och Invändiga Dörrar & Glaspartier välj samband Slut-Start Mellan Invändiga Dörrar & Glaspartier och Skåp-inredningssnickerier välj samband Slut-Start Mellan Skåp-inredningssnickerier och Rumskomplettering Övrigt välj samband Slut- Start Mellan Rumskomplettering Övrigt och Gårdshus välj samband Slut-Start 24

Figur 15. Koppling av logiska beroende i Hus B i nätverks vy. Steg 7. Skapa resurs I detta steg läggs in lagstorleken på hantverkare som ska utföra arbetet. Tillvägagångssätt: se bilaga B4 1. Dubbelklick på en aktivitet 2. Välj fliken resurser 3. Lägg in storlek på arbetslag Steg 8. Optimering av resurser För att skapa gynnsammare förutsättningar för fördelning av resurser kan man ha två vyer öppnade samtidigt både i Flowline vy samt resursgraf vy se bilaga B5 Tillvägagångssätt: 1. Välj funktionen fönster respektive ny delad vy 2. Klick på pilen till vänster och välj Flowline respektive resursgraf 3. Flytta muspekaren till slutänden på aktivitet tills musmarkören ändras. Därefter håll i linjen och dra den till vänster. Tabell 1 redovisar före optimering och antal hantverkare och efter optimering Tabell 1. Resursfördelning av garaget. Aktivitet Före optimering [dag] Resurser före optimering [Antal hantverkare] Efter optimering [dag] Garage Före Efter Grundkonstruktion-1 44 1 9 5 Platta på mark-1 100 1 14 7 Yttervägg-1 18 1 9 2 Resurser efter optimering [Antal hantverkare] 25

Innerväggar-1 58 1 14 3 Bjälklag o balkar-1 240 1 60 4 Terrasser, altaner-1 12 1 12 1 Grundkonstruktion-2 44 1 9 5 Platta på mark-2 100 1 14 7 Yttervägg-2 18 1 9 2 Innerväggar-2 58 1 14 3 Bjälklag o balkar-2 240 1 48 5 Tabell 2 redovisar före optimering och antal hantverkare och efter optimering Tabell 2. Resursfördelning av hus A. Aktivitet Före optimering [dag] Resurser före optimering [Antal hantverkare] Efter optimering [dag] Hus A Före Efter Stomme 343 1 69 5 Takstomme 5 1 5 1 Taktäckning 24 1 6 4 Taklagskomplettering 1 1 1 1 Takfot och gavlar 4 1 4 1 Huskomplettering 8 1 4 2 Terrasser, Altaner 41 1 14 3 Fasadbeklädnad, ytskikt 51 1 17 3 Fönster, dörr, partier, port 48 1 16 3 Innerväggar 51 1 25 2 Invändiga dörrar, glaspartier 60 1 15 4 Ytskikt golv och trappor 20 1 5 4 Skåp & inredningssnickerier 53 1 13 4 Rumskomplettering övrigt 24 1 8 3 Tabell 3 redovisar före optimering och antal hantverkare och efter optimering Tabell 3. Resursfördelning av hus B. Aktivitet Före optimering (dag) Resurser före optimering (Antal hantverkare) Efter optimering (dag) Resurser efter optimering [Antal hantverkare] Hus B Före Efter Stomme 339 1 68 5 Trappor, hisschakt 4 1 2 2 Takstomme 5 1 2 2 Taktäckning 24 1 6 4 Taklagskomplettering 1 1 1 1 Resurser efter optimering (Antal hantverkare) 26

Persontimmar Takfot och gavlar 5 1 3 2 Huskomplettering 6 1 3 2 Terrasser och Altaner 37 1 8 5 Fasadbeklädnad, ytskikt 51 1 10 5 Fönster, dörrar, partier, portar 47 1 10 5 Innerväggar 80 1 16 5 Invändiga dörrar, glaspartier 105 1 21 5 Ytskikt golv, trappor 23 1 11 2 Skåp & inredningssnickerier 133 1 34 4 Rumskomplettering övrigt 20 1 5 4 Gårdshus/bostadskomplement 18 1 5 4 4. Resultat Detta kapitel behandlar de resultat som framkommit av arbetet. Här visas skillnader mellan den planerade tidsplanen gjord i Vico Office och den traditionella tidsplaneringen (Peab) se bilaga B6. Figur 27 visar skillnaderna mellan de planerade persontimmarna i (Vico Office) och den traditionella tidsplaneringen (Peab). Tidsplanering i Vico ger cirka 1046 persontimmar färre än Peabs planering, vilket motsvarar cirka 5 procent se bilaga B6. 22000 Persontimmar för Tingvallahöjden 21000 20000 19000 18000 17000 16000 VICO Tidsplan Peab Figur 16. Jämförelse av persontimmar i BIM och traditionell tidsplanering. Figur 28 visar skillnaderna mellan den planerade varaktigheten med Vico Office och den traditionella tidsplaneringen (Peab). Att använda Vico ger cirka 10 veckor kortare projekttid än vad Peab hade planerat. Detta motsvarar cirka 9 procent se bilaga B6. 27

Persontimmar Varaktighet [vecka] 85 80 75 70 65 60 55 50 45 Varaktighet för Tingvallahöjden VICO Tidsplan Peab Figur 17. Jämförelse av projektets varaktighet. Figur 29 visar skillnaderna mellan de planerade persontimmarna i Vico Office och de verkliga persontimmarna som Peab använde i projektet. Detta innebär att Peabs har genomfört projektet med 1525 persontimmar färre än planering i Vico Office. Detta motsvarar 8 procent se bilaga B6. 21000 Persontimmar för Tingvallahöjden 20000 19000 18000 17000 16000 VICO Tidsplan PEAB Figur 29. Jämförelse av tidsplan av BIM och den verkliga tidsplanen Enligt Tabell 4 kan skillnaderna tydligt ses mellan kostnaderna för de planerade persontimmarna i Vico Office och kostnaderna för den traditionella planeringen. Resultatet visar att tidsplaneringen i Vico Office är cirka 191 520 kr billigare. Detta motsvara cirka 5 procent se bilaga B6. Tabell 4. Totala kostnadsdifferensen mellan BIM och Peab. Planerings metod VICO planerad PEAB planerad Differens Personkostnader 3 654 900 kr 3 846 420 kr 191 520 kr 28

5. Analys Detta avsnitt analyserar studiens resultat och är uppdelat i fyra delar. Del ett handlar om en jämförelse mellan Vicos och Peabs planerade persontimmar. Andra delen är en jämförelse mellan Vicos och Peabs planerade varaktighet för projektet. Del tre är en jämförelse mellan planeringen gjord i Vico och de verkliga persontimmarna. Fjärde delen är en beräkning av personkostnaderna för båda fallen. 5.1 Planerade persontimmar Resultat visar att Vicos tidsplanering i detta fall är cirka 1000 persontimmar mindre än den traditionella tidsplaneringen. Detta motsvarar en fem procentig skillnad mellan Vico och den traditionella planeringen. Anledningen till varför Vico tidsplanering av persontimmar är färre beror på att programmet visualiserar tidsplanen vilket i sin tur gör det enkelt att se eventuella optimeringsmöjligheter. Detta leder till att resurserna kan användas på ett mer effektivt sätt och skapa en form av flyt av resurser. Därmed menas att hantverkarna används på ett effektivt sätt i projektet. 5.2 Planerade varaktighet Här jämfördes den planerade tiden i Vico med Peabs planering. Resultat visar på reducering av projekttiden med cirka 9 procent, vilket motsvarar 10 veckor. Alltså är Vico planering i detta fall effektivare. Detta resultat kunde uppnås genom att ta i anspråk luften mellan aktiviteterna. Med luften menas den outnyttjade tiden. 5.3 Jämförelse mellan Vicos tidsplanering och verkliga fallet Resultatet visar att de persontimmarna som Peab förbrukades i projektet är lägre än Vicos planerade timmar. Skillnaden är cirka 1500 persontimmar som motsvarar ca 5 procent. Detta beror bland annat på en justering som Peab har gjort av enhetstider på vissa aktiviteter som skedde under projekteringstiden. Ytterligare en anledning är att Peab har tagit hänsyn till större ytor i planeringsfasen medan det i verkligheten blev betydligt mindre ytor i en viss del av bygganden. 5.4 Beräkning av personkostnader Planeringen i Vico gav en besparing med ca 190 000 kr av personkostnader på grund av reducering av den totala projekttiden. Optimering i Vico ger en bättre visualisering av resursfördelning i projektet vilket i sin tur ger lägre kostnader. Vid beräkningen av kostnader för persontimmar har inte tagit hänsyn till sociala avgifter. 5.5 Osäkerheterna i resultatet Det förekommer osäkerheter i resultatet som beror framför allt på att UE inte är beaktade i tidsplaneringen vilket möjligen kan förlänga den totala projekttiden. Osäkerheten kan även bero på att vissa kalkylposter inte var helt korrekt upprättade. 29

6. Diskussion Resultatet som uppnåddes i detta examensarbete var förväntat och målet nåddes. Att kunna svara på och sedan redovisa resultatet för företaget var viktiga delar av arbetet. Att analysera svaret på både målet och problemformuleringen, som sedan skall förmedlas och föras vidare, är den mest intressanta delen av arbetet för båda företaget och eventuella vidare studier. 6.1 Metodvalet När det gäller metodval var det några aspekter och krav som man skulle tas hänsyn till såsom att projektet genomfördes på det traditionella sättet. Detta eftersom att programvaran och själva planeringstekniken fortfarande är relativt ny, vilket var i sig en utmaning för mig att få hjälp inom ämnet. Peab hade valt denna metod för att det finns planer att använda sig detta i kommande projekt. Tingvallahöjden valdes för att det fanns en tidigare studie som har genomförts i Vico Office, vilket skulle vara intressant att för en fortsatt jämförelse för att få en klar bild över fördelarna. 6.2 Programvara Att genomföra arbetet i Vico Office var ett självklart val eftersom det i dagsläget är det Vico som kommer att användas i Peab småningom, vilket gör att det underlättar att få licens för programvaran. 6.3 Utveckling och risker Det finns för- och nackdelar med att tillämpa platsbaserad teknik i stora som små projekt beroende på olika aspekter som kan vara avgörande i processen. Okunnighet och brist på information är ett problem vid användning av en ny arbetsmetod. Därför är det viktigt att alla inblandade är insatta och har tillräckligt med kunskap inom ämnet. Största utmaningen, och som även kan anses som en risk, är att vissa aktörer som är involverade inte är positiva till att implementera en ny arbetsmetod. Det kan även bero på den erfarenhet som många aktörer har i dagsläget inom den traditionella arbetsmetoden. Erfarenheten bidrar till att många blir väldigt duktiga på den gamla traditionella arbetsmetoden. I sin tur bidrar detta till att många väljer att hålla sig till den metoden de behärskar bäst och inte antar nya utmaningar. Största utvecklingen som sker när man övergår från den gamla till den nya arbetsmetoden är att det mesta sker digitalt och visualiserat. Detta ökar framför allt noggrannheten och även förståelsen för arbetet med tidsplanering. Antal arbetstimmar som läggs ner för att upprätta en tidsplan kan minskas vid användning av Vico Office programmet. Tiden som behövdes för att upprätta en tidsplan reducerades i jämförelse med tiden som åtgick för att upprätta tidsplanen för just projektet Tingvallahöjden. Mindre arbetstimmar innebär mindre kostnader och resurser vilket de flesta företagen strävar efter idag. 30

Ytterligare en fördel med Vico Office är visualiseringen som ökar förståelsen för båda erfarna såsom nybörjare och det öppnar möjligheten till en bättre arbetsfördelning för alla involverade. Dessa tidigare nämnda aspekter bidrar till harmonisk och bra arbetsmiljö. 6.4 Hållbar utveckling Hållbar utveckling diskuteras och eftersträvas inom många företag men det råder en osäkerhet hur dessa frågor kommer att utveckla smarta tekniska lösningar. Byggsektorn förbrukar cirka 85 procent av energi- och resursanvändning vid drift och förvaltning av byggnaderna. Genom att projektera med nya arbetsmetoder som platsbaserad i byggbranschen, skulle företagarna redan i projekteringsfasen kunna identifiera bland annat kollisioner och kvalitetsfrågor. Detta medför att stora summor kan besparas och i sin tur bidrar detta till mer fokus kring, miljö och kvalitets frågor. 6.5 Förslag på fortsatt studie Detta arbete har genomförts utan att ha tillgång till 3D-modell. Det skulle vara intressant att genomföra ett helt projekt med båda mängdning och tidsplanering i Vico Office för att få bättre visualisering av projektet. 7. Slutsats Utifrån resultatet kan det nu konstateras att implementeringen av ny planeringsteknik i tidsplaneringfasen ger stor potential att effektivisera och utveckla planeringsprocessen. Med planeringsverktyg som Vico Office ges en enklare tolkning av tidsplanen och bättre noggrannheten i tidsplanering, vilket bidrar till reducering av tidsplanen i förhållande till Peabs planerade tidsplan. Enligt resultat finns det möjlighet att redan i planeringsfasen förkorta projektet med cirka 9 procent om projektet har fullständig data som är färdiga i tidigt skede. 31

Referenslista Révai, E. (2012). byggstyrning. Stockholm: Liber. Kenley, R. & Seppänen, O. (2009). Location-Based Management for Construction. USA: Spon Press. Persson, M & Bergh, Åke. (2012). planering av bygg-och anläggningsprojekt. Stockholm: studentlitteratur. Elyamany, A. (2013). Line Of Balance. Tillgänglig: http://drahmedelyamany.weebly.com/uploads/7/0/1/0/7010103/lob_cue302.pdf. [2014-02-10] Büchmann, R. (2012). Criticality in Location-Based Management of Construction. Denmark: Department of Management Engineering Lennartsson, A. & Bruér, B. (2012). Byggproduktionsplanering: en studie av metoder och verktyg. Diss. Stockholm: KTH Arkitektur och samhällsbyggnad. Seppänen, O. (2014) Reduce project risk with Location Based Schedules. Tillgänglig: http://www.vicosoftware.com/0/blogs/fit-and-finnish/tabid/51274/bid/9914/reduce-project-risk-with- Location-Based-Schedules.aspx. [2014-03-10] 32

Bilagor B1. Projektinformation I detta steg skall information som är relevant till projektet skrivas. Figur 30. Projektinformation för ett projekt. i

B2. Kalender I detta steg skall kalender för projektet upprättas för att förutsättningarna överensstämma. Genom att följa figurerna nedan kan kalender skapas. Figur 31. Tillvägagångssättet för upprättning av kalender, Figur 32. Skapa nya ledigheter ii

B3. Skapa aktivitet Figurerna nedan visar hur man kan skapa aktiviteter genom att ha tillgång till kalkyl. Figur 33. Upprätta aktivitet enligt steg 1, 2 och 3. Figur 34. Steg 4 är att kopiera information från mängdförteckning och därefter välj klistra in i Excel (steg 5). Sedan öppna kalkyl filen (steg 6) iii

Figur 35. Klistra mängdningen i mängdförteckning Figur 36. Skapa aktivitet iv

Figur 37. Namnge aktiviteterna v

B4. Resursfördelning I detta steg sker tilldelning av resurs till varje aktivitet. Figur 38. Illustration av uppdelning av vyer Figur 39. Dela upp vyer för underlätta optimeringsfasen Figur 40. Skapa resurs för varje aktivitet. vi

B5. Optimering av resurser Viktigaste och avgörande steg är optimering av tidplanen genom att använda resurserna på effektivare sätt. Figur 41. Resurs justering genom att markera linjen och dra den åt vänster då kommer detta rutan fram med relevant information. vii

B6. Beräkning av resultat Beräkning av skillnaderna för persontimmar i procent Beräkning av skillnaderna för varaktigheten i procent Beräkning av skillnaderna av persontimmar med den planerade BIM och det verkliga fallet med Peab Personalkostnader enligt Vico Office Persontimmar * timlön 20305h *180kr/h = 3 654 900 kr Personalkostnader enligt traditionella planeringssättet Persontimmar * timlön 21369h *180kr/h = 3 846 420 kr viii

Figur 42. Den upprättade tidsplan i Vico som visualiserar aktiviteterna för hus A, hus B och garaget. ix

Figur 43. Resurs diagram för den planerade tidsplan i Vico, visar hur resurserna är uppdelade för hela projektet x