Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5 Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se
Kurslitteratur semantik Obligatorisk litteratur Saeed, John I. (2008). Semantics. Tredje upplagan. Blackwell Publishing Ltd, Wiley-Blackwell. Kap. 1: Semantics in Linguistics Kap. 2: Meaning, Thought and Reality Kap. 3: Word Meaning Kap. 5: Sentence Semantics 1: Situations Kap. 6: Sentence Semantics 2: Participants Bolander, Maria (2012). Funktionell svensk grammatik. Tredje upplagan. Stockholm: Liber. Kap. 2: Ord och betydelse Ordsemantik
Kurslitteratur semantik Referenslitteratur Dahllöf, Mats (2009). Språklig betydelse. En introduktion till semantik och pragmatik. Boken kan laddas ner från Internet. Se direkt länk i kursens GULaktivitet. Kap. 1: Språk och betydelse Kap. 2: Ords betydelser
Övningsmaterial Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Övningsbok. Självstudiematerial: övningar med lösningsförslag. Separat övningsbok. Övningar i Saeed. Övningar som delas ut under kursen.
Studieanvisningar i GUL www.gul.gu.se
Vad är semantik? Semantiker försöker teoretiskt förklara vad det är vi vet när vi kan ett ords betydelse. Vad är betydelse? Hur kan du/ni beskriva betydelsen hos: 1. giraff 2. det är varmt härinne 3. vals 4. hav och sjö 5. börskrasch 6. rättvisa 7. koppar och brons
Tanke Pragmatik Sematik Grammatik Fonologi/ljudlära Ljud
Vad är semantik? Semantiken - handlar om språklig betydelse Pragmatiken - studerar hur språkliga uttryck tolkas i sitt sammanhang (kontext) - hur de språkliga betydelserna är förknippade med mänskliga syften och sammanhang Kan du öppna dörren? (genuin fråga, fin uppmaning, språkexempel) En betydelse, flera avsikter Öppna dörren!, Det är varmt härinne, eller Vore det inte bra med lite luft? En avsikt, flera betydelser Gränsen mellan semantik och pragmatik inte alltid helt skarp.
Vad är semantik? Semantiken och grammatiken Grammatiska principer organiserar det semantiska innehållet Gränsen kan vara svår att dra Tex. transitiva och intransitiva verb betrakta kräver objekt hon betraktade tavlan sova tar inget objekt Anders sover Kategoriseringen transitiv och intransitiv inte solklar, har även med verbens betydelse att göra
Vad är semantik? Semantik och semiotik Människor använder symboler för att kommunicera, del av ett mänskligt beteende: vi tolkar dem och kommer på nya. hög temperatur > feber flygande gamar > as i närheten vit flagg streck på en uniform
Semiotik Ikon Index Symbol
Semiotik Tre typer av representamen: ikoner (som bygger på likhet) index (som bygger på närhet) symboler (som bygger på godtycklighet och konventioner) Ikonisk teckenrelation: en avbildning av objektet. Exempel: målningar, fotografier Indexikal teckenrelation: indikerar ett objekt. Exempel: symtom för en sjukdom, ljudet från en bromsande bil, en termometers utslag, en vägskylt, rök indikerar eld, etc. Symbolisk teckenrelation: Tecknet hålls ihop av en social överenskommelse (konvention). Exempel: språket. MEN: ljudsymbolik, ideofoner
ur Bolander (s. 34): Den semiotiska triangeln
Ordsemantik Meningars betydelse Är betydelse beroende av språk? Koppling till verkligheten? Olika mänskliga språk har ganska mycket gemensamt vad gäller semantiken (översättning är möjlig). Men i vilken grad är språklig betydelse språkoberoende eller språkspecifik? Styr språket vårat tänkande? Vad innehåller kursen? sätta ställa lägga
Ordsemantik Vad refererar ord till? ett ords betydelse beror på saken som den kan referera till, och gränsen till andra ord jämför engelskans sheep med franskans mouton Ett ord också får sitt innehåll relaterat till andra ord: jag såg min mamma precis Du vet automatiskt att talaren såg en kvinna, antingen för att mamma och kvinna hänger ihop i ditt interna lexikon eller kanske för att ordet mamma innehåller en komponent kvinna i sin betydelse. den lexikaliska semantiken beskriver ordens betydelser och förhållanden till varandra
Prototypteorin Prototypteorin erbjuder ett sätt att förklara ords betydelser. Prototypteorin säger att varje individ genom sina erfarenheter bygger upp en mental representation av den mest typiska referenten för ett ord, en s.k. prototyp. En prototyp representerar ett typiskt exempel på ett begrepp. (Central medlem i ett semantiskt fält.) Begreppet är sedan mer eller mindre träffande för ett objekt beroende på dess avstånd från prototypen. Psykologiska test har t.ex. visat att gråsparven utgör prototypen för ordet fågel. Betydelsen hos ordet frukt kretsar kring äpplet som en prototyp.
Prototypteorin Vad är prototypen för: 1. möbel 2. däggdjur 3. tjej 4. ost 5. båt 6. arbeta 7. grön
Ett semantiskt fält (eller lexikaliskt betydelsefält) är en grupp av ord där alla medlemmarna har en gemensam (dominerande) betydelsekomponent färgskalan tro tycka tänka (mentala attitydverb) stå sitta ligga (positionsverb) sätta ställa lägga (placerarverb) se höra känna lukta smaka (perceptionsverb) regn snö hagel (ord för nederbörd) Semantiska fält
Semantiska fält Olika språk har olika sätt att kategorisera tingen i verkligheten. De medlemmar som återfinns i ett semantiskt fält i visst språk kan vara fler eller färre eller ha helt andra medlemmar i ett annat språk. Exempel: Mentala attitydverb: Jag tänker, alltså finns jag I think, therefore I am Je pense, donc je suis Ik denk, daarom ben ik Jag tror att Sophie är i Paris I think Sophie is in Paris Je pense/crois que Sophie est à Paris Ik denk/geloof dat Sophie in Parijs is Jag tycker att det är svårt I think/believe it is difficult Je pense/trouve que c est difficile Ik vind het moelijk
Semantiska fält Exempel: Positionsverb mer generell mindre specifik Le tableau est [ är ] au mur Le livre est [ är ] sur la table Le cendrier est [ är] sur la table mindre generell mer specifik Tavlan hänger på väggen Boken ligger på bordet Askfatet står på bordet Exempel: Placerarverb mer generell mindre generell mindre specifik mer specifik Where do you want me to put it? Var vill du att jag ställer/sätter/ Où veux-tu que le mette? lägger den?
Semantiska fält mer generell mindre generell mindre generell mindre specifik mer specifik mer specifik coup stöt de sabre sabelhugg d épée värjstöt de feu skott de pied spark de tonnerre åskskräll de vent vindby de fouet piskrapp de sang blodstörtning de tête infall de coude knuff
Ord för snö i samiskan
Semantiskt fält: färgskalan
Semantiskt fält: platsadverbial mer generell mindre specifik mindre generell mer specifik här hapa här, specifik plats där huku här, generell plats humu här inuti hapo här, specifik plats (nämnt förut) huko här, generell plats (nämnt förut) humo här inuti (nämnt förut) pale där, specifik plats kule där, generell plats mle där inuti
Språk och verklighetsuppfattning Edward Sapir och Benjamin Lee Whorf två amerikanska antropologer och lingvister Undersökte och kartlade de amerikanska indianspråkens struktur och uppbyggnad (under 1920-30-40-talen) Observerade slående skillnader i lexikon (t.ex. vad beträffar organisation i semantiska fält) mellan engelska och indianspråken Formulerade utifrån detta en hypotes om språkets inverkan på verklighetsuppfattningen.
Språk och verklighetsuppfattning Enligt Sapir och Whorf påverkar och bestämmer språket mer eller mindre ensidigt vår verklighetsuppfattning. Människans förståelse av verkligheten anses då vara relativ Den måste hela tiden ses i relation till det språk som man talar. Människan är alltså fången i det språk som hon råkar kunna. Enligt Sapir och Whorfs hypotes om språklig relativitet bestämmer språket hur vi kategoriserar och upplever verkligheten och vår omvärld vad vi överhuvudtaget kan tänka.
Språk och verklighetsuppfattning Är det så att det är det språk som vi råkar tala som styr tanken som Sapir och Whorf hävdar? Är det språket som bestämmer vad vi kan uppfatta av verkligheten och hur vi upplever den? Eller är det verkligheten som formar vårt språk? Att tänka på till nästa tillfälle Vad finns det för argument som talar för Sapir/Whorf-hypotesen? Vad finns det för argument som talar mot hypotesen?