STRADA Värmland 2007 2012



Relevanta dokument
Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Skadade i trafiken 2009

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Trafiksäkerhet för barn och unga

Vägtrafikskador 2018

STRADA rapport för 2012

motorc för åren , version 1.0

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Olyckor.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Olycksutveckling Moped

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Antal omkomna

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Användning av mobiltelefon i rapporterade vägtrafikolyckor. RAPPORT Dnr TSV Mars 2017

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

STRADA. Kaj Sundström. Rapport 1/03 Forskning och folkhälsa Landstinget i Värmland

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Samarbete mellan Svenska Frakturregistret och Transportstyrelsen

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Antal omkomna

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Olyckor med snöskoter

Samverkan för säker cykling

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Hälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén, David Kvicklund LK/130154

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Bilaga 2: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgra nsningar

Trafikanalys Drömgården

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Oskyddade Trafikanter

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Cykelolyckor i Karlstads kommun

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Bilaga 2: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgra nsningar

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

Bilisters beteende vid övergångsställe

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Vägtrafikskador 2013 Road traffic injuries Statistik 2014:8

Varför en översyn?

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar

Trafiksäkerhetsläget 2017

Minskad sjukvårdsregistrering i Strada år 2015

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka!

Transkript:

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland

2

Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data 5 2. Personskador i trafiken, Värmland 2007 2012 2.1. Fotgängare 6 2.2. Cykel 8 2.3. Moped 10 2.4. MC 12 2.5. Personbil 14 Rapport uppdaterad 2013-08-28 3

1 Inledning I denna rapport redovisas antal personer som skadats i samband med olyckshändelser i trafikmiljön under åren 2007 till och med 2012 i Värmland. Personskadorna finns registrerade i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) som är ett gemensamt trafikskadeinformationsprogram för polisen och hälso- och sjukvården. Registreringarna inom hälso- och sjukvården i Värmland utförs på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby sedan år 2002. Rapporten är tänkt att ge en översiktlig bild av personskador som uppstår i trafikmiljön i Värmland. Uppdelat på skadegrad, ålder- och könsfördelning, singel- eller i konflikt med annan trafikant samt fördelning på länets kommuner. Informationen ska användas som en del i det förebyggande arbetet av de aktörer som har kunskap om den lokala trafikmiljön, bland annat kommuner, Transportstyrelsen m fl. Det finns möjlighet att få ut mer detaljerade data för varje kommun dels via Transportstyrelsens/STRADA s webbaserade uttagsprogram (via www.transportstyrelsen.se) eller genom enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin, Hälso- och sjukvårdsstaben, Landstinget i Värmland. I STRADA markeras platsen för varje personskada på kartan med en blå markör för polisregistrerade skador och röd markör för skador registrerade inom hälso- och sjukvården (se exempel sidan 5). Polisen och hälso- och sjukvårdens data kompletterar varandra. Polisen har bra underlag för motortrafikanter i åldrarna 18-64 år. Sjukvården registrerar fler yngre och äldre oskyddade trafikanter än polisen, fram för allt i stadsbebyggelse. Att data från år 2007 presenteras i denna rapport beror dels på att: Klassificeringen av skadornas allvarlighetsgrad ändrades 1/1 2007, från 1990 års AIS - klassifikation till en uppgraderad version från år 2005. I praktiken har det betytt att vissa skador har fått en lägre allvarlighetsgrad och därmed blir uppgifterna från data före 2007 inte jämförbara med åren efter 2007. Se rapport: Färre allvarligt skadade i vägtrafiken, Transportstyrelsen. Första januari 2007 infördes en ny rutin på akutmottagningar i Värmland som innebär att alla övriga typer av personskador som uppkommit i samband med olyckshändelser registreras. Därmed har också kvaliteten i STRADA-registreringen förbättrats och bortfallet minskat. Notera: En viss förändring av data ske då STRADA är en så kallad levande databas, dvs. uppgifterna bearbetas och kompletteras efterhand. Att skillnaden i antalet omkomna i Transportstyrelsens officiella data och i tabellerna i denna rapport beror på att de officiella dödstalen är rensade från död på grund av sjukdom, sådan genomgång av uppgifterna i STRADA har inte skett. Att i diagrammen där skadorna fördelas på kommun är få skador registrerade i Storfors och Kristinehamn, boende i dessa kommuner söker vård på Karlskoga lassarett, där ingen STRADA-registrering sker. Att uppgifterna i diagrammen är det totala antalet registrerade skador under 6-årsperioden och inte relaterade till antalet invånare i respektive åldersgrupp eller kommun i länet. I diagrammet för kommunfördelning anges okänd skadekommun med (tom) Folkhälsostrateg Kaj Sundström Folkhälsa & Samhällsmedicin Landstinget i Värmland Landstingshuset, 651 82 Karlstad 054-61 42 23 / 070-621 41 47 kaj.sundstrom@liv.se 4

Exempel på användning av STRADA-data (från STRADA-rapporten 2009) Torsby kommun, Ruskåsen, väg E 45 mellan Vägsjöfors och Stöllet Exemplet nedan visar hur det är möjligt att zooma in ett vägavsnitt i STRADA. Här väg E 45 som både av den registrerande personalen och andra aktörer uppfattats som särskilt olycksdrabbat. 1 1 Torsby kommun STRADA 2009. Samtliga registrerade personskador i trafikmiljön rapporterade av polis (blå) och hälso- och sjukvård (röd). 2 Samtliga registrerade personskador (alla trafikanttyper) i trafikmiljön rapporterade av polis (blå) och hälso- och sjukvård (röd) för väg E 45 mellan Vägsjöfors och Stöllet 2002-2009 Totalt 145 personskador varav 93 är kända av hälso- och sjukvården och 98 av polisen. 2 3 Ruskåsen 2002-2009, delavsnitt på E 45 mellan Vägsjöfors och Stöllet. Det avsnitt som uppfattas som särskilt olycksdrabbat av den personal på akutmottagningen i Torsby som registrerar i STRADA. Efter en dödsolycka med danska skidturister inblandade, mars 2008, så gjordes en utökad djupstudie av Vägverket. Där deltog representanter från polisen, Sunne och Torsby Räddningstjänster och Torsby kommun, NTF, landstinget/ambulansen samt företrädare från skidanläggningarna i Branäs och Hovfjället. Uppgifter från STRADA användes. Exempel på åtgärder: Sträckan besiktades och trafikfarliga platser identifierades. I skarpa kurvor så har vägmärken/varningsmärken sats upp. Hastigheten har sänkts från 90 till 80 km/tim. 3 Räddningstjänsten i Torsby, kontrollerar kvaliteten på däcken olycksdrabbade bilar. Där framkommer att danska bilar körs med vinterdäck (odubbade). I samarbete med Branäs och Hovfjället får de danskar som bokar stuga särskild översatt trafikinformation om vilka svenska krav som gäller vintertid i trafiken. Efter insatserna minskade olyckorna i kurvorna men omkörningsolyckor samt singelolyckor på raksträckor ökade vilket har lett till ytterligare åtgärder, bl.a. beslut om omkörningsförbud på en delsträcka. Inga dödsolyckor har skett på vägsträckan efter de insatser som gjorts. På samma sätt som i exemplet ovan så går det exempelvis att skilja ut fotgängare i en stadskärna, cyklister som pendlar via gång- och cykelvägar etc. * Uppgifterna i STRADA ska användas av alla aktörer som är ansvariga för trafikmiljön som underlag i det skadeförebyggande arbetet och som grund i uppföljningen av preventiva insatser som görs. *Cykelolyckor i Karlstads kommun 2007-2011; Nilson, Sundström, Andersson. Karlstads Universitet (i samarbete med Länsförsäkringar, Karlstads kommun, Landstinget i Värmland) bygger på STRADA-data. 5

2 Personskador i trafiken, registrerade i STRADA Värmland 2007-2012 2.1 FOTGÄNGARE Totalt har 2 772 personer registrerats under 6-årsperioden varav 2 674 skadats i olika grad Skadegrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Döda 1 3 1 3 2 3 13 Svårt skadade, ISS > 8 17 14 9 26 21 40 127 Lindrigt skadade, ISS 1-8 363 402 345 406 510 508 2534 Totalt: 381 419 355 435 533 551 2674 Personer med okänd skadegrad 1 1 0 0 0 0 2 Oskadade eller ISS = 0 3 4 3 17 44 25 96 Ålders och könsfördelning fotgängare Oskadade personer och personer med okänd skadegrad samt personer med okänd ålder/kön ingår ej Fotgängare i konflikt med Antal skadade Singel 2343 (2, 91, 2250) Fotgängare 4 (-, -, 4) Cykel 27 (-, 2, 25) Moped 16 (-, 1, 15) MC 3 (-, 1, 2) Personbil 233 (8, 27, 198) Lastbil 15 (1, 3, 11) Buss 6 (2, -, 4) Spårburna fordon 2 (-, 2, -) Djur 3 (-, -, 3) Övrigt 22 (-, -, 22) Uppgifterna inom parenteserna anger från vänster antalet döda, svårt skadade, lätt skadade 6

Sammanfattning fotgängare Antalet skadade har ökat årligen under perioden, från knappt 400/år till ca 550/år I första hand är det äldre kvinnor som skadas, 55 år och äldre De flesta har skadats i singelolyckor Majoriteten som omkommit har varit i konflikt med personbil, 8 av 13 7

2.2 CYKEL Totalt har 2 450 personer registrerats under 6-årsperioden varav 2 352 skadats i olika grad. Skadegrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Döda 3 0 5 2 0 0 10 Svårt skadade, ISS > 8 13 17 14 13 13 19 89 Lindrigt skadade, ISS 1-8 341 368 348 357 414 425 2253 Totalt: 357 385 367 372 427 444 2352 Personer med okänd skadegrad 0 2 1 1 1 1 6 Oskadade eller ISS = 0 10 6 7 13 34 22 92 Ålders och könsfördelning - cykel 350 325 STRADA Värmland 2007-2012 Skadade cyklister fördelat på ålder och kön 300 Antal skadade cyklister 250 200 150 100 50 80 56 231 86 63 25 23 50 61 124 94 144 109 183 127 164 119 72 76 77 62 0 0-6 7-14 15-17 18-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75 - Män Kvinnor Oskadade personer och personer med okänd skadegrad samt personer med okänd ålder/kön ingår ej Cyklist i konflikt med Antal skadade Singel 1880 (4, 65, 1811) Fotgängare 11 (-, -, 11) Cykel 155 (-, 2, 153) Moped 15 (-, 2, 13) MC 1 (-, -, 1) Personbil 240 (6, 15, 219) Lastbil 14 (-, -, 14) Buss 3 (-, -, 3) Djur 6 (-, 1, 5) Övrigt 27 (-, 4, 23) Uppgifterna inom parenteserna anger från vänster antalet döda, svårt skadade, lätt skadade 8

1200 1000 1106 STRADA Värmland 2007-2012 Skadade cyklister fördelat på kommun Antal skadade cyklister 800 600 400 200 285 179 122 97 88 88 86 79 74 56 48 45 43 35 11 8 0 Sammanfattning cykel Antalet skadade har ökat under de två sista åren av perioden I första hand är det barn i åldern 7-14 år som skadas De flesta har skadats i singelolyckor Av de som omkommit har 4 varit i singelolyckor och 6 i konflikt med personbil 9

2.3 MOPED Totalt har 660 personer registrerats under 6-årsperioden varav 619 skadats i olika grad. Skadegrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Döda 0 0 0 1 1 0 2 Svårt skadade, ISS > 8 10 10 6 1 2 2 31 Lindrigt skadade, ISS 1-8 136 124 130 73 67 56 586 Totalt: 146 134 136 75 70 58 619 Personer med okänd skadegrad 1 3 5 2 0 1 12 Oskadade eller ISS = 0 7 7 3 4 7 1 29 Ålders och könsfördelning - moped Oskadade personer och personer med okänd skadegrad samt personer med okänd ålder/kön ingår ej Moped i konflikt med Antal skadade Singel 402 (-, 10, 392) Fotgängare 6 (-, -, 6) Cykel 3 (-, -, 3) Moped 33 (-, 3, 30) MC 6 (-, -, 6) Personbil 148 (1, 16, 131) Lastbil 4 (1, 1, 2) Buss 4 (-, -, 4) Djur 5 (-, -, 5) Övrigt 7 (-, 1, 6) Uppgifterna inom parenteserna anger från vänster antalet döda, svårt skadade, lätt skadade 10

Sammanfattning moped Antalet skadade har minskat årligen under perioden I första hand är det ungdomar i åldern 15-17 år som skadas De flesta har skadats i singelolyckor Av de två som omkommit har så har skadehändelsen skett i konflikt med personbil, lastbil 11

2.4 MC Totalt har 403 personer registrerats under 6-årsperioden varav 389 skadats i olika grad. Skadegrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Döda 5 1 4 1 3 0 14 Svårt skadade, ISS > 8 8 9 7 5 14 6 49 Lindrigt skadade, ISS 1-8 66 50 48 48 56 58 326 Totalt: 79 60 59 54 73 64 389 Personer med okänd skadegrad 1 0 0 0 0 1 2 Oskadade eller ISS = 0 0 3 3 1 4 1 12 Ålders och könsfördelning - motorcykel Oskadade personer och personer med okänd skadegrad samt personer med okänd ålder/kön ingår ej MC i konflikt med Antal skadade Singel 258 (6, 31, 221) Fotg. 2 (-, -, 2) Cykel 2 (-, -, 2) Moped 4 (-, -, 4) MC 12 (-, -, 12) Personbil 86 (6, 15, 65) Lastbil 7 (2, 1, 4) Djur 16 (-, 2, 14) Övrigt 2 (-, -, 2) Uppgifterna inom parenteserna anger från vänster antalet döda, svårt skadade, lätt skadade 12

Sammanfattning MC Ingen större variation av antalet skadade under perioden I första hand är det män som skadas, i ökande antal från 20 år och uppåt Majoriteten har skadats i singelolyckor Av de som omkommit har 6 varit singelolyckor och 8 i konflikt med personbil, lastbil 13

2.5 PERSONBIL Totalt har 7 123 personer registrerats under 6-årsperioden varav 4 864 skadats i olika grad. Skadegrad 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Döda 17 25 12 12 2 15 83 Svårt skadade, ISS > 8 36 52 45 29 20 32 214 Lindrigt skadade, ISS 1-8 822 844 821 761 632 687 4567 Totalt: 875 921 878 802 654 734 4864 Personer med okänd skadegrad 49 33 30 23 25 19 179 Oskadade eller ISS = 0 321 251 313 412 407 376 2080 Ålders och könsfördelning - personbil Oskadade personer och personer med okänd skadegrad samt personer med okänd ålder/kön ingår ej Personbil i konflikt med Antal skadade Singelolycka 1934 (39, 102, 1793) Fotgängare 10 (-, -, 10) Cykel 11 (-, -, 11) Moped 11 (-, -, 11) MC 29 (-, 1, 28) Personbil 2114 (21, 69, 2024) Lastbil 287 (15, 11, 261) Buss 47 (3, 3, 41) Djur 368 (4, 27, 337) Övrigt 53 (1, 1, 51) Uppgifterna inom parenteserna anger från vänster antalet döda, svårt skadade, lätt skadade 14

Sammanfattning personbil Antalet skadade minskade under perioden Flest män som skadas i åldrarna 18-34 år och kvinnor något mer i åldrarna 35-64 Majoriteten har skadats i singelolyckor eller i konflikt med annan personbil Dubbelt så många har omkommit i singelolyckor jämfört med i konflikt med personbil 15