Röselidsskolans Kvalitetsrapport lå 2016/2017 Vision: Vår främsta kund är det framtida samhället 1
2
Innehåll 1 Allmän del 5 1.1 Kort beskrivning av skolan... 6 1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer... 7 1.2.1 Skolenhet A... 7 1.2.2 Skolenhet B... 7 1.2.3 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten... 7 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen... 8 1.4 Integrerade grundsärskoleelever... 10 1.5 Organisationens Förbättringshistoria... 10 1.6 Socioekonomisk fördelning... 12 1.7 Lokaler, utrustning och skolbibliotek... 13 1.7.1 Skolenhet A... 13 1.7.2 Skolenhet B... 13 1.7.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek... 13 1.8 Organisation av elevhälsa... 14 1.9 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.. 14 1.10 Studie- och yrkesvägledning... 16 1.11 Inflytande och samråd... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.11.1 Skolenhet A Läs nedan... 16 1.11.2 Skolenhet B läs nedan... 16 1.11.3 Gemensamt - eventuellt... 16 1.12 Trygghet och studiero... 17 1.12.1 Skolenhet A se ovan... 17 1.12.2 Skolenhet B se ovan... 17 1.13 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel.... 17 1.14 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning... 18 1.15 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner... 18 2 Resultat och analys 19 2.1 Grundskolan kunskapsresultat... 19 2.1.1 Årskurs 2 - Skolenhet A... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.2 Årskurs 3 Skolenhet A... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.3 Årskurs 5 Skolenhet A... 23 2.1.4 Årskurs 6 Skolenhet A... 24 2.1.5 Årskurs 2 - Skolenhet B... 21 2.1.6 Årskurs 3 Skolenhet B... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.7 Årskurs 5 Skolenhet B... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.8 Årskurs 6 Skolenhet B... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.9 Årskurs 9 Skolenhet B... 30 2.2 Enkätresultat grundskolan... 33 2.2.1 GR-enkäten... 33 2.2.2 Örebroenkäten... 33 2.3 Utveckling inom IKT... 33 2.4 Förskoleklassen... 34 3
2.5 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten... 35 2.5.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmetfel! Bokmärket är inte definierat. 2.5.2 Område för särskild uppföljningfel! Bokmärket är inte definierat. 2.6 Synpunkter och klagomål... 37 3 Strategisk del 38 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport... 38 3.2 Strategier för 2015/2016... 42 4
1 Allmän del Verksamhetsidé Vision - Målbild Röselidsskolans vision är Vår främsta kund är det framtida samhället. Skolans stora frågor är; Hur förbereder vi våra elever för den framtid de går till mötes? Vilka förmågor och kompetenser behöver varje elev behålla, förvärva och utveckla för att förverkliga sina egna mål och drömmar inför den framtid som väntar just den eleven? För att nå dit har rektorerna som ett första steg, utifrån dokumentet Mål för lärmiljön, tagit fram en Målbild som allt arbete på Röselidsskolan grundas på och utgår från. Vi ser tryggheten som en förutsättning för att varje elev skall kunna lära sig utifrån sin fulla potential. Vi ser också att det är viktigt att eleverna är motiverade i sitt arbete och har ett stort formellt och reellt inflytande över sin vardag. Vidare ser vi att dagens och framtida samhälle efterfrågar medborgare som kan fungera i ett socialt samspel, kan ta egna initiativ, har ett engagemang, förmåga att söka och inhämta kunskap och en insikt i vad hållbar utveckling innebär. I föregående års rapport kompletteras flera av våra processer med förklarande bilder. I denna rapport har vi utelämnat dem och hänvisar intresserade läsare till föregående rapport. Målbilden nedan, som vår verksamhet utgår från, tänker vi ska leda till att ovanstående insikter inte bara blir ord utan något vi i verksamheten, varje dag, lever upp till. MÅLBILD: Gråbo skolor, Röselidsskolan, kännetecknas av: Motivation, nyfikenhet och drivkraft Lärandet är verklighetsbaserat och är därigenom ämnesövergripande Skolan präglas av ett gemensamt ansvar, alla vill lära av varandra. Kamratrespons ingår i arbetsprocesserna Elever och personal ser och använder möjligheter i de situationer som inträffar Mål och resultatinriktning Vi följer systematiskt upp våra resultat Elever, vårdnadshavare och personal är medvetna om målen Elevernas och personalens gemensamma kunskap tas till vara och bidrar till en totalt sett ännu högre kunskapsnivå Eleven skall alltid medverka i arbetsprocessen, planera genomföra utvärdera - bedöma Förmågor och kompetenser som är till nytta Elevernas arbete ska vara till nytta för någon annan. Därför arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och bejakar elevernas initiativkraft i arbetet mot målen Eleven ska känna sådan glädje och stolthet över sitt arbete att han/hon vill delge arbetet i medvetet valda och varierade presentationsformer Arbetslagen eftersträvar att elevernas uppdrag ska ha en tydlig mottagare 5
Hållbarhet och framtidstro Vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till externa personer/organisationer/företag. Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för skolan Vi vårdar den gemensamma miljön Vi ser olikhet och mångfald som en styrka Omvärldsanalysen är central och alla medarbetare har alltid blicken mot det framtida samhället 1.1 Kort beskrivning av skolan Röselidsskolan är uppdelad i två enheter, Röselid A F - 7 och fritidshem och Röselid B F - 9 och fritidshem. F 3 A 90 elever 8,2 tjänster Fskl, fritids, skola 4 5 80 elever 5,5 tjänster (varav 0,5 tillfällig resurs) Elevhälsa: Skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog/speciallär are, elevhälsopedagog, rektorer 5,0 tjänster Förberedelseklass och SvA, skolenhet B 2,7 tjänster 8 elever (också inskrivna i olika arbetslag F 3 B 88 elever 7,6 tjänster Fskl, fritids, skola 6 7 83 elever 7,6 tjänster (varav 1,2 tjänst hk, språk) 8 9 82 elever 9,7 tjänster (varav 1,8 tjänst hk, språk) Fritidsgård/öppen fritidsverksamhet för åldrarna 10-16 år i hela Gråbo 3,5 tjänster Röselidsskolan, skolenhet A och B startades i augusti 2012 Röselidsskolans utvecklingsarbete utgår från Mål för lärmiljön, ett dokument antaget av kommunstyrelsen i Lerums kommun år 2009. Röselidsskolan har under året haft ca 425 elever i årskurserna F - 9. (En ökning från föregående år med ca 5 elever). Eleverna är fördelade enligt ovan. I varje F-3 arbetslag ingår förskoleklass och fritidshem. På Röselidsskolan finns ca 63 medarbetare. På fritidsklubb/fritidsgård finns 3 ordinarie medarbetare som leds av rektorerna på Röselidsskolan men som servar alla tre skolorna i Gråbo. På enheten finns också en skolpsykolog som leds av en av rektorerna på Röselidsskolan men som servar alla förskolor/skolor i Gråbo/Östad. 6
1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer 1.2.1 Skolenhet A rektor Marie Sandell ansvarar för F 5 + elevhälsan 1.2.2 Skolenhet B rektor Lennart Nilsson ansvarar för 6 9 + förberedelseklass, öppen fritidsverksamhet, gård och serviceteam 1.2.3 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Servicelag: Skolan har ett servicearbetslag med administratör, vaktmästeri och skolvärd. Förutom sina grunduppgifter samverkar servicelaget också med arbetslagen i sammanhang där elevens möjligheter att nå målen ökas. Fritidsklubb/fritidsgård: I anslutning till skolan ligger en fritidsgård. Fritidsgården bedriver verksamhet med öppen fritidsverksamhet (åk 4-5) och fritidsgård för ungdomar mellan 10-16 år i hela Gråbo. På fritidgården arbetar tre fritidsledare med stöd av en vikarierande person. I olika elevärenden och i skolans pausverksamhet samspelar skolan och skolans elevhälsa med fritidgården. Förberedelseklass: I skolans ombyggda bibliotek bedrivs undervisning i SvA för elever i åk 4-9, som en förberedelse för deltagande i den övriga skolverksamheten. Elevhälsan: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektorer leder elevhälsans arbete. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens Effektmål och Analysunderlag. Elevhälsan arbetar systematiskt utifrån givna strukturer med kartläggning, analys, uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro. Psykolog Psykologen arbetar med elevhälsoteamen i hela Gråbo och fördelar sin tid på uppdrag av Gråbos gemensamma elevhälsa. Elevhälsopedagog I Gråbo finns två elevhälsopedagoger. Elevhälsopedagogerna arbetar på uppdrag från elevhälsan och är grundplacerade på Lekstorpsskolan och Röselidsskolan. Skolsköterska Skolsköterskan arbetar heltid på Röselidsskolan. Skolkurator Skolkurator arbetar deltid i verksamheten tisd-fred. Specialpedagog 7
Specialpedagog arbetar heltid på Röselidsskolan. Speciallärare Tre pedagoger med speciallärarfunktion finns fördelade med 100% i arbetslag F-3 A+B, 50% i arbetslag 4-5 och 100% i arbetslag 6-7. Skolbibliotekarie Skolbibliotekarie arbetar deltid i verksamheten tre dagar i veckan. Trygghetsgrupp Trygghetsgruppen träffas en gång var tredje vecka och består av kurator, skolvärd, elevhälsopedagog och en representant från varje arbetslag. I varje arbetslag finns två kontaktelever som en del av varje möte samverkar med Trygghetsgruppen. Samverkan består i att elever och trygghetsgruppen tillsammans kontinuerligt kartlägger riskområden i och utanför Röselidsskolan. Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledare, SYV, finns på skolan två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, men också att delta i det främjande elevhälsoarbetet. 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Skolans, förskoleklassens och fritidshemmets processer En process är för oss en kedja av återkommande aktiviteter som skapar värde för individ och mottagare. Med individ och mottagare åsyftas elever, föräldrar och det framtida samhället. Röselidsskolans ledning har identifierat de processer som vi anser är nödvändiga för att nå vår målbild och målen i Lgr 11. Den främsta processen är lärandet och det sker i arbetslagen, i samspelet mellan elever, pedagoger och elevhälsan. Den utgår, som ovan nämnts, från Lgr 11, Lerums kommuns Mål för lärmiljön som i sin tur brutits ner till skolans målbild. Andra processer är ett stöd för att denna process ska utvecklas mot Röselidsskolans målbild och mot målen i Lgr 11. Som grund för denna process ligger också de förväntningar verksamheten har från elever, föräldrar. Arbetslag: Undervisningen är organiserad i fem pedagogiska arbetslag. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för elevernas utveckling och trygghet i både skola, förskoleklass och fritidshem. Varje pedagog verkar dagligen utifrån tre roller; processledare, ämnesexpert och handledare. Processledaren ansvarar för att eleverna utvecklar sina kunskaper och förmågor mot kunskapskraven i Lgr 11 och har den närmsta kontakten med eleven och dennes hem. Processledaren träffar sin grupp på mellan 16-20 elever varje dag i ca 60 min. Ämnesexperten ansvarar för att eleven når kunskapskraven i Lgr 11, för att ett formativt lärande sker och för bedömning av elevens kunskapsresultat. Alla i arbetslaget fungerar som handledare i det dagliga arbetet mot kunskapskraven och övriga mål i Lgr 11. Arbetslagen träffas varje vecka på operativa möten och vid behov även i andra möten. 8
Varje år på efter- och förarbetsdagarna i juni och augusti upprättar arbetslaget en årsplan som ligger till grund för elevers och pedagogers arbetsår. Arbetslagsledare: Varje pedagogiskt arbetslag och elevhälsan leds av en arbetslagsledare som träffar rektorerna varje vecka. En terminsplan ligger som grund för dessa möten, framtagen av rektor i samspel med arbetslagsledarna. Innehållet i planen har sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet och ligger till grund för den utveckling skolans ledning har fokus på under arbetsåret. Årsplan Skolans årsplan anger rutiner för det systematiska arbetet. Varje arbetslag upprättar i slutet av läsåret en årsplan för kommande läsår vilken sedan befästs i arbetslaget i augusti, före skolstart. En separat årsplan finns för Elevhälsan och för fritidsklubben. Befintliga årsplaner är synkroniserade och utgår från skolans årsplan. Utveckling och förbättring Som grund för utveckling och förbättring ligger information utifrån relevant och aktuell forskning, beprövad vetenskap, skolans screeningresultat, arbetslagens tankar utifrån verksamhetens analysunderlag, analys av elevers och medarbetares svar på enkäter, läsårsutvärderingar, frågor från arbetslagsråd och fritidsråd, observationer av arbetslagens verksamhet och samtal i grupp eller enskilt med elever, vårdnadshavare och personal. Dessutom förväntas elever och personal i samtliga verksamheter lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning. Informationsbrev från skolenhet A och Bs rektorer, där kontaktuppgifter finns noga angivet, mailas ut till alla vårdnadshavare två gånger per termin. Där uppmanas även vårdnadshavare att lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning, via mail eller på telefon. För dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och skolledning finns ett enhetsråd som träffas sex gånger på ett läsår. Där hanteras frågor som skola och representanter i enhetsrådet gemensamt kommit överens om både vad gäller skolans utveckling men också skolans utveckling i förhållande till det framtida samhället som väntar våra elever. Uppföljning av elevers måluppfyllelse Varje termin erbjuds eleverna, tillsammans med sina vårdnadshavare, utvecklingssamtal där man tillsammans går igenom elevens hela skolsituation inklusive fritidshemstid för de elever som går på fritids. Arbetet med det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Arbetet mot kunskapskrav och mål ska ta sin utgångspunkt i elevens intressen, drömmar och inre drivkraft. Processledaren och ämnesexperterna i arbetslaget tar tillsammans med eleven/eleverna fram strategier för lärande. Vi använder det digitala verktyget Unikum för att dokumentera, följa upp och analysera elevens utveckling. I början på varje läsår och delvis under terminens gång utförs screeningtester med alla elever för att på så sätt kartlägga nuläget av elevernas resultat. Efter det följs resultaten upp vid två tillfällen/termin. Vid dessa tillfällen analyserar samtliga arbetslag sina insatser utifrån, för enheten, gemensamma Analysfrågor. Detta arbete sker systematiskt utifrån skolans årsplan för uppföljning, utvärdering och analys. 9
1.4 Integrerade grundsärskoleelever På Röselidsskolan finns inga elever integrerade i grundsärskolan. 1.5 Organisationens Förbättringshistoria Då skolan startade ht -12 och Kommunstyrelsen, genom dokumentet Mål för lärmiljön, gav oss skolledare i uppdrag att utveckla en verksamhet som möjliggör uppfyllelse av den Vision och den Målbild denna kvalitetsredovisning inleds med sker ständigt förändring och utveckling i verksamheten. Följande områden initierades/organiserades/implementerades från skolans start och de olika områdena är nu ytterligare utvecklade, en del är avvecklade och flera områden är institutionaliserade: År 2012 Självkännedom/ledarskap vidareutveckla pedagogernas relationskompetens Mallar/modeller gemensamma strukturer och rutiner under utveckling Värdegrundsarbete ytterligare förankring av den gemensamma värdegrunden Arbete med förmågor och lärstilar fortsatt arbete i arbetslagen År 2012/13 Trivselledare Institutionalisering i F 3 arbetslagen och ny modell införd i 4 9 lagen Analysverktyg uppföljning av elevers resultat ytterligare utveckling av analysmall Förste lärare med fokus på utveckling av entreprenöriellt lärande i arbetslagen CR och Bravkod metoder som används, bland andra metoder, för att utveckla elevers läsoch matematiska förmågor Formativ bedömning/formativt lärande på processtid fortsatt behov av kompetensutveckling ett av våra nya förstelärares uppdrag Ledande av det entreprenöriella lärandet idag ett vedertaget sätt att arbeta på men fortsatt utveckling behövs och sker ständigt, speciellt med nyanställda pedagoger men även med pedagoger som arbetat på skolan hela tiden och som behöver komma vidare i sin process. Förbättrad information till vårdnadshavare mall för veckoinformation framtagen i samspel med enhetsrådet Processtid utveckla processledarens roll vad gäller relationsskapande och medvetenhet om hur varje elevs potential i det entreprenöriella lärandet tas tillvara År 2013/14 BFL sambedömning på hela skolan och i hela Gråbo Tydliga strukturer för elever - Utveckling av matriser påbörjat Loop me utvärderingsverktyg kopplat till det entreprenöriella lärandet och skapa goda relationer i det sociala samspelet verktyget används inte nu 10
Kritisk vän/relationsskapande samtalsmetodik utveckling av arbetslagets samspel och relationsskapande strategier med eleverna (skapa goda relationer i det sociala samspelet) Unikum utveckla arbetet med en gemensam plattform för bedömning och återkoppling på enheten alla förväntas använda Unikum för dokumentation av lärande och utveckling Forskning, beprövad erfarenhet Inläsning av litteratur, observationer/filmning av pedagogers arbete i arbetslagen, resultatsammanställning, enkäter och omsättning av nya insikter i vardagsarbetet År 2014/15 Aktionsforskning rektorer IT-verktyg Utveckling av ipad som ett lärverktyg förstelärare tillsatt med huvuduppdrag att förankra LIKA planen Förbättrad information till vårdnadshavare Informationsmöten om skolans valda arbetsmetoder och verktyg på kvällstid (med organiserad barnvakt) nu, information på föräldramöten Utveckling av trygghetsarbetet Utveckling i arbetslagen med relationsskapande aktiviteter, vidareutveckling med årsplaner pågår Undervisning i Svenska som andra språk Startat förberedelsegrupp och anställt behörig pedagog och studiehandledare på elevens modersmål - Organiserat övrig undervisning i SvA. Vidareutbildning av alla SV pedagoger på enheten i läs och skrivstrategier Utvecklingsprojekt under ledning av specialpedagog År 2015/16 Skapat ytterligare strategier för att utveckla analysförmågan hos pedagogerna Fördjupat samspel med arbetslagsledarna Användandet av Unikum Ett pågående arbete Ökat läsförståelsen hos eleverna och det goda lärandet hos pedagogerna Deltagande i läslyftet under en termin (större delen av enhetens pedagoger)- avslutat Upprättat rutiner för kartläggning, sammanställning och återkoppling av elevers kunskaper utifrån screening av alla elever i AL under läsåret enligt årshjul Elevhälsan Utvecklat trygghetsarbetet och skapa goda relationer i det sociala samspelet i åk 4-9 Skolvärdinna och vaktmästare Vidareutveckla en än tydligare information och kommunikation mellan hem och skola genom att utöka användandet av Unikum Alla processledare Utvecklat rutiner för uppföljning av och samspel med modersmålsundervisningen Förändrat organisation från 4-7 arbetslag till 4-5 och 6-7 arbetslag för ökat lärande Utvecklat ett helhetskoncept för att introducera, behålla och få nya medarbetare att trivas och känna sig bekväma med Röselidsskolans arbetsmetoder Vidareutveckla skolans effektmål för ökad undervisningskvalité och elevers lust att lära 11
År 2016/17 Arbetat med att vidare implementera och institutionalisera redan initierade mål Anställt fyra förstelärare med uppgift att i samspel med rektorer arbeta för att ovanstående mål blir utvecklade, begripliga och så småningom institutionaliserade. 1.6 Socioekonomisk fördelning Socioekonomisk fördelning och användning av dessa medel De satsningar vi gjort leder till önskade resultat. Vi fortsätter och vidareutvecklar implementerade insatser. Detta år har Röselidsskolans erhållit 1,84 milj kr utifrån socioekonomisk tilldelning. Det är en ökning med 0,10 milj kr jämfört med föregående år. Vid skolans val av fördelning av socioekonomiska medel har vi, som tidigare, utgått från John Hatties rapport Visible Learning och specifikt från två påverkansfaktorer som anges ha stora effekter på elevernas resultat. Dessa faktorer är Känsla av positivt sammanhang i klassrummet och Kamratpåverkan. Eftersom skolan inte är organiserad i klassrum med tillhörande klasslärare, utan har hemvister (för hela arbetslaget) och processledare ersätter vi faktorn Känsla av positivt sammanhang i klassrummet med Känsla av positivt sammanhang i processgruppen och i arbetslaget För att öka möjligheterna att leva upp till dessa faktorer fortsätter vi att avsätta resurser för att möjliggöra 60 min processtid för varje elev alla dagar i veckan. Vi har ytterligare förstärkt och utvidgat elevhälsoorganisationen. Flera och fler elever blir bättre på att samspela med varandra och att följa vissa regler, men vi har ännu inte nått vårt mål vilket är att alla elever upplever att de har vänner och något att göra på rasterna. För att skapa en god grund för positiv kamratpåverkan har vi även detta år i åk F 3 satsat på ett program kallat Trivselledarprogrammet och som går ut på att i för eleverna positiva sammanhang skapa goda kamratrelationer och träna på att ingå i regellekar. Vår skolvärdinna har som huvudsaklig uppgift att skapa olika mötesplatser för socialt samspel. Skolvärdinnan och skolvaktmästaren har under året fortsatt med utvecklingen av skolans egna trivselprogram för åldrarna 4 9. I denna pausverksamhet har vi förstärkt med material så som litteratur i olika former, olika spel, utomhusredskap och vuxna som minglar för bästa resultat. Dessutom serveras frukost för elever där hemmen inte alltid tillgodoser detta behov. Resultat vi nått 2016-2017 och hur vi vet det: Resultat på GR enkät och kunskapsresultat är inte lika positiva detta år om vi jämför med tidigare år. Dock är det inte de satsningar som gjorts utifrån skolans socioekonomiska bidrag som påverkat resultaten negativt. Vid samtal med elever anger de bl a minskad studiero och en önskan om mer motiverande undervisningskvalité som anledning till minskad trivsel och ökad oro. Vid samtal med pedagoger anges dessutom konflikter, minskad samverkan mellan pedagoger i vissa arbetslag och personalbyten som i sin tur lett till minskat fokus på undervisningskvalitèn som en del av lägre resultat vad gäller trivsel, trygghet och kunskaper. Det gäller dock inte alla arbetslag och i de arbetslag där personalgrupperna varit stabila och fokus legat på lärande och utveckling av undervisningskvalitén kan vi fortfarande se att tidigare och fortsatta satsningar ger önskade resultat. I dessa arbetslag ser vi fortfarande att: Trivseln har ökat Enligt enhetens egen trivseluppföljning ( Tre korta frågor ) 12
Närvaron fortsätter att öka - uppföljning sker i Skola 24 (skolan har inga sk hemmasittare) Elevernas vilja att samspela i deras eget lärande har ökat Återkoppling från pedagogerna i laget vid återkommande analystillfällen. Skadegörelsen på inomhusmiljön minskar fortfarande i dessa lag återkommande rapport/sammanställning från vaktmästaren. Elevernas arbetsmiljö (i de lag som har varit stabila) präglas av arbetsro, anser pedagoger och rektorer besök i verksamheten av rektorer görs kontinuerligt. 1.7 Lokaler, utrustning och skolbibliotek 1.7.1 Skolenhet A Skolenhet A förfogar över följande lokaler och utrustning: Lokaler tillhörande arbetslag F 3 A + B och arbetslag 4 5 1.7.2 Skolenhet B Skolenhet B förfogar över följande lokaler och utrustning: Lokaler tillhörande arbetslag 6 7 och 8-9 1.7.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Lokalresurser Röselidsskolans byggnad är byggd i guldklass vad gäller miljökrav. Vi har mycket ändamålsenliga lokaler med en hemvist för varje arbetslag där lärande sker. Två moderna och välutrustade hemkunskapssalar. Rum för förberedelseklass. Ett skolbibliotek. Ett forum (en amfisal) med möjligheter för IT baserade föreläsningar på distans eller i verkligheten. Ett skolcafé med tillhörande scen. En stor matsal som, då det inte är lunch eller mellanmål, kan möbleras utifrån behov. Vi har en stor idrottshall som är belägen 50 m från skolbyggnaden och en lite mindre idrottshall belägen ca 20 m från skolbyggnaden. I varje arbetslag finns väl utrustade ateljéer avsedda för praktiskt estetiska aktiviteter och praktiska aktiviteter inom ämnesområdet no/teknik. Miljöhus för källsortering finns och våra möjligheter till sortering är goda. Materiella resurser Vi har minst fyra digitalprojektorer och en digital infoskärm i varje arbetslag och i skolans café. I arbetslagsrummen (ett per arbetslag) har lärarna personliga datorer, personliga ipads, en digitalprojektor och en TV skärm. Arbetslag F - 3 A + B har i varje arbetslag 12-15 fasta datorer. I varje arbetslag finns även ca 3-5 Ipads för elevbruk. I arbetslag 4 5 A har alla elever en egen cromebook. I arbetslag 6 7 har alla elever i åk 6 en egen ipad och i åk 7 har varje elev en egen cromebook. I arbetslag 8-9 har alla elever i åk 8 en egen cromebook och i åk 9 har varje elev en egen ipad. Eleverna har tillgång till adekvata läromedel. 13
Skolbibliotek I skolan finns ett bibliotek avsett för elever i alla åldrar som gör det möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen. Bibliotekets huvudsakliga roll är att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur och tillgodose deras behov av material för utbildningen. Biblioteket är bemannat och öppet för elever varje dag mellan kl 10-11 och tre dagar i veckan då skolans bibliotekarie finns på plats. Övriga tider finns biblioteket tillgängligt för elever i sällskap med en vuxen. 1.8 Organisation av elevhälsa Elevhälsan: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektorer deltar på elevhälsoteamets möten. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens Effektmål och Analysfrågor. Elevhälsan förebyggande arbete består i att arbeta systematiskt utifrån givna strukturer med kartläggning, analys, uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro. Var tredje vecka träffas arbetslagen för att tillsammans med någon i elevhälsan följa upp vilken effekt särskilt stöd eller extra anpassningar fått och utifrån det bibehålla, förstärka eller omdisponera insatser. Elevhälsan behandlar också enskilda frågor efter ansökan från arbetslagen eller arbetslagets specialpedagog/speciallärare. Elevernas behov styr tillgången på elevhälsa. 1.9 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram För Röselidsskolan gäller: Ingen elev är ett problem! Om något barn/någon elev har svårigheter med något är det vuxenvärlden/arbetslagen/organisationen som behöver förändra eller utveckla sina arbetsformer eller sin användning av utrymmen eller annat som kan hindra eller negativt påverka elevens utveckling. Särskilt stöd för skolenhet A och B Utifrån gemensamt framarbetade mål för Elevhälsan handleder, coachar och stöttar Elevhälsan arbetslagen som i sin tur, inom arbetslagets ram där även fritidshemstiden ingår, organiserar det stöd och de extra anpassningar som på bästa sätt gynnar elevens utveckling. Som grund för detta stöd ligger tidig screening och kartläggning av varje elevs förmågor och behov och processledarens och arbetslagets uppföljningar på processtid. Resurser till de elever som förutom extra anpassningar behöver ytterligare åtgärder styrs av rektor tillsammans med elevhälsan och dokumenteras i ett åtgärdsprogram, ett för varje elev. För elever som har behov av svenska som andraspråk organiseras det med hjälp av utbildade lärare på skolan och för studiehandledning på modersmålet finns studiehandledare och ett samarbete med modersmålslärare. Det senare organiseras centralt i Lerums kommun. För upprättande av åtgärdsprogram och för rutiner av elevhälsans övriga arbete finns följande handlingsplan, reviderad upplaga för detta läsår: Arbetsgång då elev riskerar att inte nå kunskapskraven Steg 1 14
Kap. 3 5 a i skollagen: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. 1. Samtal i arbetslaget/ analys av elevs lärande. 2. Elev befaras ej nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 3. Pedagog/Arbetslaget gör extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. 4. De extra anpassningarna dokumenteras i arbetslaget. 5. Utvärdering sker med korta tidsintervaller. 6. Obs! Anmäl direkt till EHT om det finns skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation (enligt kap. 3 8 i skollagen). Se steg 2 nedan. Steg 2 1 Oro för elev kvarstår trots att extra anpassningar gjorts. Anmälan görs till EHT på blankett Anmälan till EHT/Utredning av särskilda behov. 2 Rektor startar skyndsamt en utredning. EHT använder blanketten Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd. Pedagoger bjuds vid behov in till EHT-möte. 3 När utredningen är klar görs en gemensam bedömning av elevhälsan utifrån resultatet av kartläggningen i utredningen. (på blanketten ovan). Om utredningen blir tidsomfattande kan beslut tas om att upprätta åp utifrån den information som finns i dagsläget. 4 Rektor fattar beslut om att åtgärdsprogram ska eller inte ska upprättas. 5 Åtgärdsprogram upprättas av processledaren i samspel med vårdnadshavare och elev. Specialpedagog/speciallärare kan vara behjälpliga. 6 Rektor beslutar om åtgärdsprogrammet. 7 Originalet lämnas till specialpedagog. Kopia skickas hem av processledaren. 8 Åtgärdsprogrammet följs upp efter överenskommelse i åtgärdsprogrammet. 9 Utvärdering av åtgärdsprogram görs. 10 Åtgärdsprogram avslutas eller justeras något. Nytt beslut krävs. Steg 3 1. Ny utredning? Om åtgärderna inte ger förväntat resultat 2. Nytt åtgärdsprogram skrivs, efter samtal i arbetslaget, samtal med elev och vårdnadshavare och eventuell ny information från elevhälsan. 3. Handledning ges av elevhälsan till enskild pedagog eller hela arbetslag. 15
Steg 4 Externa åtgärder 1. Andra externa åtgärder startar, relevanta för enskild elev eller arbetslag, beslutade av EHT. 2. Kontakt med andra myndigheter. 3. VästBus-möte 1.10 Studie- och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och det är viktigt att kontakter med företag och organisationer i vårt närområde etableras redan i de tidigare skolåren. I flera av våra ämnesövergripande projekt sker en samverkan skola arbetsliv. Målet är att skapa en känsla av vinn-vinn där både företag och skola ser värdet av ett samarbete och där eleverna succesivt lär sig mer om arbetslivet för att underlätta framtida val av utbildningar och yrken. På skolan finns också en Studie och yrkesvägledare, SYV, två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, vara en resurs i kontakter med arbetslivet samt att delta i det främjande elevhälsoarbetet. 1.10.1 Skolenhet A Läs nedan 1.10.2 Skolenhet B läs nedan 1.10.3 Gemensamt - läs nedan Elevinflytande samma struktur gäller för skolenhet A och B För elevernas formella inflytande gäller samma för båda skolenheterna. Processledaren träffar sin grupp bestående av ca 16-20 elever, varje dag. I varje arbetslag finns ett arbetslagsråd som består av en ansvarig pedagog och 1 elev/processgrupp och som träffas varannan vecka. Rektorerna kallar till elevråd minst 2 ggr/termin. För elevernas inflytande i den löpande vardagen träffar eleverna en timme varje dag sin processledare som tillsammans med eleven följer upp utveckling av elevens förmågor att nå uppsatta mål och elevens sociala samspel. Skolan har också två elevskyddsombud som samlar in uppgifter från övriga elever och deltar på enhetens elevmiljörond. Kontaktelever, två från varje arbetslag, träffar skolans trygghetsteam var tredje vecka för att i förebyggande syfte identifiera skolans riskområden. Vårdnadshavares inflytande - samma struktur gäller för skolenhet A och B Röselidsskolans enhetsråd samlas ca 6 gånger per år. Förutom dessa möten där vårdnadshavare har möjlighet att påverka och få information om verksamhetens nuläge, verksamhetens kommande utveckling och grunder för fattade beslut, träffas enhetsrådet i fler sammanhang för att organisera former för föräldrainformation (så som föreläsningar) det sociala samspelet mellan vårdnadshavare och mellan vårdnadshavare och elever. 16
Rektorerna skickar dessutom ut ett rektorsbrev där det tydligt framgår vart man som vårdnadshavare kan vända sig om man har tankar, synpunkter, klagomål eller förslag på verksamheten. Varje elev och vårdnadshavare är dessutom knuten till en processledare som i sin tur sköter den vardagliga kontakten med hemmen. 1.11 Trygghet och studiero Arbetet med elevernas trygghet och studiero bedrivs förebyggande och utgår från skolans Trivselregler, Värdegrundsord och Likabehandlingsplan. I skolan och på fritidshemmet upprättas årliga mål. Dessa årliga mål arbetas fram i samråd med elever, vårdnadshavare och personal och följs upp och utvärderas vid givna tillfällen under skolåret. För att skapa studiero tar varje arbetslag varje år, i samspel med eleverna, fram former för hur man ska förhålla sig till Värdegrundsorden och de Trivselregler som gäller för hela verksamheten. Reglerna utvärderas kontinuerligt minst en gång per termin och uppdateras vid behov. Trivselregler för hela skolan togs 2013 fram av rektorerna i samråd med, pedagoger, elevråd och vårdnadshavare. Dessa regler utvärderas vid höstterminens början varje läsår eller vid behov under året. Elever, pedagoger, vårdnadshavare eller rektorer kan påkalla detta behov och rektorer kallar till möten. Vid samtliga förändringar beslutar rektor i slutändan om gällande regler. 1.11.1 Skolenhet A se ovan 1.11.2 Skolenhet B se ovan 1.12 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. På Röselidsskolan finns en Likabehandlingsplan. Planen är upprättad enligt Diskrimineringsombudmannens (DO) riktlinjer. Planen i sin helhet gäller för båda skolenheterna. Varje år upprättas sk årliga mål som hela skolan arbetar mot. Varje arbetslag upprättar dessutom sina årliga mål. Dessa mål utvärderas och samverkas varje år med elever och vårdnadshavare. Skolans Trygghetsteam (THG) ansvarar för det förebyggande trygghetsarbetet. THG träffas en gång per månad i hela gruppen och varannan vecka i delar av gruppen. I teamet ingår skolkurator, skolvärdinna, elevhälsopedagog och en representant från varje arbetslag. I förebyggande syfte träffar representanter från THG var tredje vecka två kontaktelever från varje arbetslag för att kartlägga, bearbeta och följa upp ev riskområden eller andra, för eleverna viktiga, trygghetsfrågor på skolan och på fritidshemmet. Varje termin svarar alla elever på skolans egen enkät Tre korta frågor. Resultatet sammanställs och följs upp i arbetslagen. Dessutom organiserar Röselidsskolan även detta år ett så kallat Trivselledarprogram i syfte att på raster skapa sammanhang/aktiviteter där alla elever som vill kan delta, röra på sig och utveckla lekintresset. 8-10 elever i arbetslag F 3 fungerar som trivselledare. Trivselledarna handleds varje vecka av vuxenrepresentanter i f 3 lagen och utbildas 1 ggr/termin i hur man leder både lekar och grupper. Nästa läsår kommer denna aktivitet att fortlöpa i skolans egen regi. För åk 4 9 finns en annan typ av trivselprogram som utvecklats på skolan av skolvärdinna och skolvaktmästare i samspel med elever. Verksamheten tillhandahåller aktiviteter både inom och utomhus och backas upp av minglande vuxna varje paus. Dessa aktiviteter utvärderas löpande i samspel med eleverna. 17
1.13 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisning i modersmål anordnas av Sektor lärande. Vårdnadshavare och elev ansöker om möjlighet och undervisningen anordnas på skolan eller i annan, för eleven, anvisad lokal. På Röselidsskolan finns en förberedelsegrupp som arbetar med elever från båda skolenheterna. I denna grupp arbetar en lärare i SvA, 100%, en studiehandledare i dari 100% och en studiehandledare i arabiska, 70%. Ca 8 nyanlända elever har gått i förberedelsegruppen detta läsår. Huvuddelen av eleverna har arabiska som modersmål. Några elever har dari som modersmål. Undervisningen i förberedelsegruppen sker i huvudsak i syfte att lära sig det svenska språket och samtidigt utveckla sig i varje ämne mot läroplanens kunskapskrav. I så många ämnen som möjligt deltar eleven utifrån ämne och utvecklingsnivå i undervisning i övriga elevgrupper på skolan. Då en elev med annat modersmål än svenska börjar på skolan inleds elevens skolgång med ett inskolningssamtal där god man, familjehem, socialtjänst, skolsköterska, specialpedagog lärare i SvA och rektor deltar. Då eleven börjar gör läraren i SvA en individuell kartläggning och samspelar sedan med processledare och arbetslag kring fortsatt utveckling. Planering och uppföljning sker systematiskt enligt skolans årsplan. 1.14 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Elev och pedagog för löpande formativa samtal om elevens lärande på processtid. Vid utvecklingssamtal återkopplar elev och pedagog om denna utveckling och om vilka behov som finns för att fortsatt positiv utveckling ska ske. Från åk 1 9 är målet att samtliga samtal ska dokumenteras i Unikum. Arbetet är redan påbörjat i några arbetslag. 18
2 Resultat och analys 2.1 Grundskolan kunskapsresultat Rektorernas förord: Nedan följer Röselidsskolans arbetslags resultat (för både skolenhet A och skolenhet B) för åk 3, 5, 6 och åk 9. Skolans resultathistoria har, under de senaste åren, visat tydliga tendenser på ökade resultat och speciellt i de arbetslag där större delen av personalgruppen varit stabil. Det ger oss tydliga indikationer på att flera av våra valda utvecklingsstrategier och arbetssätt, på de flesta områden leder till önskade resultat. Röselidsskolans skolenheters utvecklingsarbete lå 16/17 haft fokus på att förankra alla redan påbörjade områden men med störst koncentration på: Förändrad organisation från 4 7 arbetslag till 4-5 och 6-7 arbetslag Autonoma elever - Öka elevernas lust att lära och därmed elevers resultat Förändrat analysunderlag fortsatt utveckling av pedagogers förmåga att återkommande analysera insamlade resultat Fortsatt fokus på återkommande screening Språkbruk flickors/pojkars trivsel relationsskapande pedagog/elev Dessa utvecklingsområden har uttryckts på flera olika sätt, vilket kan ses i tabellen under rubriken Strategisk del 3:1. Precis så splittrat som det uttrycks i tabellen nedan har också pedagogerna upplevt sin vardag detta läsår. Samtal, utvärderingar och medarbetarenkät som gjorts på skolan under och i slutet av arbetsåret visar att flera medarbetare har upplevt sin arbetssituation splittrad och stressig med sjukskrivningar och uppsägningar som följd. Skolledningen tappade av flera anledningar, delvis, styrfart under året. Vi hade dessutom detta år några elevgrupper bland de äldre eleverna med stora behov av hjälp i sitt lärande, fasta strukturer och hög vuxennärvaro. Den förändring som gjordes till organisationen 4-5 och 6-7 innebar också att pedagogerna i dessa arbetslag fick ta över och lära känna många elever som de tidigare inte känt så väl och följaktligen inte hade så god kännedom om i deras lärande. Ett grundligt arbete gjordes med överlämningar av allt som behövdes men många nya relationer skulle skapas. I ett av skolans yngreårsarbetslag har länge rått en instabilitet i personalgruppen. Trots rektors och elevhälsans närvaro i laget, samtal i gruppen, gruppövningar, samarbetsdagar osv har gruppen under året inte kommit tillrätta med varandra vilket i sin tur har inneburit uppsägningar och därmed mindre fokus på själva undervisningen. Det läsår som gått har med andra ord varit fyllt med flera olika utmaningar för både Röselidsskolans ledning, medarbetare, elever och föräldrar. För att fortsatt utveckling ska ske och verksamhetsutvecklingen inte ska tappas bort i de förändringar som sker med bland annat nyanställning av personal och annat som tar mycket tid av rektors uppdrag har skolledningen identifierat ett behov av stöd i utvecklingsfrågor, se Strategier 2017/2018. 19
Hur vet vi då att vi är på väg mot ökade resultat? Trots de motgångar som beskrivs i inledningen ovan kan vi ändå se att mycket som gjorts under året har varit bra och följt den utvecklingsplan som finns. Efter alla resultattabeller sammanfattas vad skolan är nöjd med och vad skolan fortsatt behöver utveckla. Utvecklingssteg som fått god effekt är: Att vi arbetar systematiskt i nästan allt vi gör vilket gör att det blir lättare och lättare att identifiera brister och göra något åt dem -. Vi har utvecklat system och rutiner för att systematiskt samla in, utvärdera, analysera och återkoppla underlag viktiga för varje elevs utveckling. Dessa metoder säkerställer/ökar en relevant resursfördelning och därmed, på längre sikt, ökade resultat. Mer medvetet analysarbete Analysunderlaget förändrades för att arbetslagen mer precist skulle kunna se vad som fått önskad effekt eller ej. Underlaget har inte gett de effekter vi tänkt och arbetslagen har upplevt det svårtolkat/svårarbetat. Det har dock gjort det mer tydligt vad vi istället vill. Organisationsförändring till arbetslag 4-5 och 6-7 - Organisationsförändringen från 4-7 arbetslag till 4-5 och 6-7 arbetslag har varit mycket positiv. Både vad gäller trygghet, undervisning och lärande. Detta märks inte i resultattabellerna i år i ex åk 5. Vår analys är att det i framtiden kommer att märkas och att det inte berott på undervisning och elevers lärande detta år. I kartläggningar och uppföljningar ser vi att det mer beror på de samarbetssvårigheter som funnits i ett av yngreårsarbetslagen och som därmed har fått konsekvenser för elevernas tidiga lärande. Introduktionspaket för nyanställda Vid utvärdering med nyanställda hör vi att samtliga nya har varit mycket nöjda med de insatser som gjorts för att de ska trivas och så fort som möjligt bli insatta i sitt uppdrag. Handledning av skolledningen för ökad samsyn Båda rektorerna har under hela året gått på handledning och fått hjälp med att hitta tillbaka till det delade ledarskapets styrka och fördelar. Utvecklingssteg grundade på det vi tagit till oss i olika typer av forskning och beprövad erfarenhet Det är med mycket större samsyn och säkerhet som ledning, arbetslagsledare och pedagoger vågar hålla i framtagna strategier/metoder och utveckla dem trots ev motstånd och utmaningar. Utvecklingssteg vi behöver förbättra/utveckla: Utveckla ledarskapet i en förändrad arbetslagsorganisation Skolledningen behöver avsätta tid varje vecka för återkommande planering, uppföljning och utvärdering av uppsatta mål och metoder och ha en samsyn kring viktiga utvecklingssteg. Drastiskt minska på utvecklingsområdena för hela skolan Skolledningen behöver bli mycket tydligare med vilka områden det är som gäller och hålla i dem till önskat resultat är nått eller annat bestäms på hela enheten. Skolledningen behöver också förvissa sig om att 20
ALLA känner till och arbetar mot de få mål vi kommer att ha. Skolledningen behöver stöd i detta arbete och kommer att ge detta i uppdrag till blivande förstelärare. I mycket god tid hämta in och reparera vissa elevers ev kunskapsluckor Elevhälsan och pedagogerna behöver arbeta mer fördjupat med elevernas lärande. Inget barn ska slussas vidare utan att en fördjupning i ämnet eller en reparation av missad kunskap skett. Bli bättre på undervisning i ett entreprenöriellt förhållningssätt/system Många pedagoger har misstolkat sitt arbete i det entreprenöriella förhållningssättet och minimerat sitt eget pedagogskaps betydelse. Man har ibland inte förstått vikten av repetition och automatisering och inte trott att det har varit viktigt i det entreprenöriella arbetet. Skolan kommer att tillsätta två förstelärare som har fokus på utvecklat lärande/undervisning och ökade resultat. Tidigt arbeta med gruppkänslan i de arbetslag det fungerar mindre bra, identifiera hinder och arbeta med dem täta uppföljningar av rektor och elevhälsa Bli bättre på det digitala användandet i verksamheten och i undervisningen tillsätta en förstelärare som driver denna utveckling. Utveckla strukturer och systematik i vårt likabehandlingsarbete och det förebyggande systematiska trygghetsarbetet i arbetslagen Ge ett tydligt uppdrag till skolans trygghetsgrupp och systematiskt följa upp att denna utveckling sker. 2.1.1 Årskurs 1 3 A+B, Skolenhet A Kunskapsresultat: Enhet: Röselid 1-3 Antal elever Samtliga Antal nyinvandrade* Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs 1 47 22 25 Årskurs 3 36 10 26 2 Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2017 Årskurs 1 Andel elever som når kunskapskraven i Svenska 18 19 79% 82% 76% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik 18 21 83% 82% 84% Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen 9 13 61% 90% 50% Andel elever som når kunskapskraven i svenska (inkl. SVA) 0 9 13 61% 90% 50% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i svenska (SVA) 0% 0% 0% Andel elever som når kunskapskraven i matematik 2 9 20 81% 90% 77% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i matematilk 0% 0% 0% Andel elever som når kunskapskraven i NO 1 10 24 94% 100% 92% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i NO 0% 0% 0% Andel elever som når kunskapskraven i SO 1 10 23 92% 100% 88% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i SO 0% 0% 0% Antal elever som inte når kunskapskraven i något enda ämne 0 0 0 0% 0% 0% 21
Frånvaro åk 1-5 2017 Röselid 1-5 2016 Röselid A 2016 Röselid B Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum 1 5% 6% 4% 4% 1 10% 7% 21% 5% 1 6% 7% 0% 5% 2 7% 6% 11% 5% 2 8% 6% 6% 5% 2 8% 6% 16% 5% 3 6% 6% 0% 5% 3 5% 6% 5% 3% 3 6% 6% 12% 3% 4 6% 6% 6% 6% 4 6% 6% 0% 5% 4 10% 6% 13% 5% 5 8% 7% 6% 8% 5 4% 7% 0% 8% 5 6% 7% 14% 8% Alla elever 6% 6% 6% 5% Alla elever 7% 6% 7% 5% Alla eleve 7% 6% 10% 5% F-3 A - Analys resultat, GR enkät och frånvaro: Enligt screening/kartläggning ser vi vilka elever som behöver hjälp och stöd eller extra utmaningar i de olika ämnena, relevant stöd eller relevanta utmaningar finns eller är insatta och berörda elever utvecklas enligt den plan som finns för var och en. Vi har låga resultat vad gäller skolmiljön och arbetsron. Vid ett återkopplande samtal med eleverna kring skolmiljön kom det fram att eleverna upplever att det ofta är stökigt på avdelningen, det ligger skräp och papper framme. Eleverna upplever också att toaletterna inte känns fräscha, en del glömmer att spola efter sig, det ligger papper på golvet och det är ofta blött på golvet. Vid ett återkopplande samtal med eleverna kring arbetsron kom det fram att eleverna upplever att det är pratigt på arbetspassen och att det finns för få ställen där man kan få lugn och ro. Åtgärder har vidtagits i samspel med eleverna. Då frånvaron varit hög för några elever i åk 2 har åtgärder vidtagits med stöd av elevhälsan. Med stödinsatser i samspel med elevhälsan vändes det till en positiv utveckling. 22
Nästa läsår vill vi ha ett än större fokus på elever med mer än godtagbara kunskaper då vi märkt att dessa elever behöver större utmaningar på sin nivå. F-3 B - Analys resultat, GR enkät och frånvaro: Enligt kunskapsresultaten för åk 3 ser vi en försämring av måluppfyllelsen i ämnet svenska. I matematik ligger måluppfyllelsen ungefär som tidigare år. Det försämrade resultatet i svenska tror vi till stor del beror på att vi har haft stor omsättning av pedagoger som varit ansvariga för ämnet svenska. Gruppen har i princip bytt ansvarig pedagog varje termin vilket inte har varit gynnsamt. Arbetslaget var tidigt medvetna om gruppens behov och gjorde under ht-16 en omorganisation för att gynna gruppens kunskapsutveckling. Vi organiserade pedagogerna i f-1 och 2-3 så att pedagogerna fick fler lärpass med färre elever. Det gjorde att vi enklare kunde skapa flexibla grupper utifrån behov och följa upp elevernas lärande. Vi såg under andra delen av läsåret att det gav positivta resultat, men tiden var för knapp för vissa elever att hinna nå kunskapskraven för åk 3. Eftersom det är första gången vi bedömer våra elever i åk 1 mot ett nytt kunskapskrav kan vi inte jämföra med tidigare år. Men genom tidig screening satte vi direkt in stöd för elever i behov av stöd. Det är vi övertygade om ledde till ökad måluppfyllelse. När vi sammanstält GR enkäten ser vi att störst brist ligger på lugn och ro i klassrummet. Därefter tycker åk 3 och åk 2 att toaletterna inte är bra. Efter samtal med eleverna, vid återkoppling av resultat, kom de själva på att de till viss del bidrog till att det inte var lugn och ro samt stökiga toaletter. Vi upplever att det blivit bättre på båda områdena då vi regelbundet talar om klassrumsklimat och toalettetik. När det gäller frånvaro har vi under året haft några elever med högre frånvaro än 15%. Det finns en medvetenhet om vad frånvaron beror på och stöd är insatt både från elevhälsan och Stöd och omsorg. Nästa läsår tänker F 3 B ha ett än större fokus på elever med mer än godtagbara kunskaper då vi märkt att dessa elever behöver större utmaningar på sin nivå. 2.1.2 Årskurs 5 Skolenhet A Kunskapsresultat: Antal elever - Samtliga Antal nyinvandrade* Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs 5 47 19 28 1 3 23
Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: 2017 Svenska (inklusive SVA) 0 0 16 15 66% 84% 54% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i svenska (SVA) 0 0 7 4 23% 37% 14% Matematik 1 2 13 22 74% 68% 79% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i matematilk 1 1 7 8 32% 37% 29% Engelska 0 0 12 22 72% 63% 79% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i Engelska 0 0 5 10 32% 26% 36% Bild 1 2 19 26 96% 100% 93% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i bild 0 1 9 5 30% 47% 18% Hem- och konsumentkunskap 0% 0% 0% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i Hkk 0% 0% 0% Idrott och hälsa 0 1 18 23 87% 95% 82% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i Idh 0 0 5 13 38% 26% 46% Musik 0 0 14 19 70% 74% 68% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i musik 0 0 3 5 17% 16% 18% NO 0% 0% 0% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i NO 0% 0% 0% Eller Biologi 0 0 17 24 87% 89% 86% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i biologi 0 0 5 9 30% 26% 32% Fysik 0 0 17 24 87% 89% 86% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i fysik 0 0 5 8 28% 26% 29% Kemi 0 0 17 24 87% 89% 86% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i kemi 0 0 5 8 28% 26% 29% SO 0% 0% 0% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i SO 0% 0% 0% Eller Geografi 0 1 16 25 87% 84% 89% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i geografi 0 0 7 8 32% 37% 29% Historia 1 2 19 24 91% 100% 86% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i historia 0 0 5 9 30% 26% 32% Religion 0 0 18 23 87% 95% 82% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i religion 0 0 5 6 23% 26% 21% Samhällskunskap 0 1 18 24 89% 95% 86% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i samhällskunskap 0 0 15 18 70% 79% 64% Slöjd 1 3 19 27 98% 100% 96% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i slöjd 0 0 0 0 0% 0% 0% Teknik 1 2 19 26 96% 100% 93% Andel elever som når mer än förväntade kunskaper i teknik 0 0 7 10 36% 37% 36% Alla ämnen 0 0 10 14 51% 53% 50% Resultathistorik 4-7 A: Resultathistorik 4-7 B: 24
GR enkät: Frånvaro: Frånvaro åk 1-5: 2017 Röselid 1-5 2016 Röselid A 2016 Röselid B Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum 1 5% 6% 4% 4% 1 10% 7% 21% 5% 1 6% 7% 0% 5% 2 7% 6% 11% 5% 2 8% 6% 6% 5% 2 8% 6% 16% 5% 3 6% 6% 0% 5% 3 5% 6% 5% 3% 3 6% 6% 12% 3% 4 6% 6% 6% 6% 4 6% 6% 0% 5% 4 10% 6% 13% 5% 5 8% 7% 6% 8% 5 4% 7% 0% 8% 5 6% 7% 14% 8% Alla elever 6% 6% 6% 5% Alla elever 7% 6% 7% 5% Alla eleve 7% 6% 10% 5% 25
4-5 - Analys resultat, GR enkät, Örebro enkät och frånvaro: Den omorganisation som gjorts från två 4-7 arbetslag till ett 4-5 och ett 6-7 arbetslag har inneburit många fördelar. Både vad gäller elevers upplevelse av trygghet men också vad gäller elevers lärande. Dock visar inte resultaten det än men enligt de kunskapsuppföljningar som görs systematiskt kan vi redan se att vår nuvarande organisation, planering och undervisning kommer att påverka framtida resultat. Dock har det tagit tid då relationsbyggande är en viktig del vad gäller att öka lärandet. Det har under året varit många elever och pedagoger som fått lära känna varandra och skapa nya relationer. På grund av tidigare dilemman i år 2 och 3 och den utmaning i 4 7 organisationen, med stor spridning av ålder och kunskapskrav, vad gäller att följa upp elevernas lärande och planera för en undervisning på en adekvat nivå har gjort att elever haft brister i sina grundläggande kunskaper. Kunskaper arbetslaget medvetet har arbetat med att hämta in. Andra dilemma arbetslaget identifierat är att de elever som i sitt lärande är behjälpta av ex digitala hjälpmedel ännu inte på egen hand klarar att använda dessa. Högre resultat hade förmodligen nåtts om dessa hjälpmedel och färdigheter tidigt varit på plats. Vi har också under året haft fler elever med svenska som andraspråk. Här har könsfördelningen haft betydelse. Elevernas språkutveckling har gått framåt, men inte i den takt som önskats. I NO- och SO ämnena har organisation kring studiehandledning inte varit optimal och vi tänker att skolan som helhet, tillsammans med modersmålslärare behöver planera för att utveckla detta arbete. Arbetslaget har tagit fram strategier och metoder för att kommande år reparera de brister som identifierats men också metoder för att öka lärandet hos alla elever och metoder för att utmana elever med mer än godtagbara kunskaper. Metoder så som ex extra utmaningar, utvecklat arbetsmateriel, riktad undervisning, stödmallar, tätare formativ återkoppling till eleverna både som kamratrespons och pedagogrespons. Den frånvaro vi haft utan särskild anledning har under läsåret varit minimal och då elever varit borta utan anledning är elevhälsan inkopplad och ger stöd till alla berörda. Årets Gr-enkät visade att eleverna inte tycker arbetsron varit bra och att de inte i så hög grad som önskas, upplever skolarbetet som roligt. Vi har återkopplat detta till eleverna och under processtid samtalat med eleverna utifrån deras tankar och idéer. Eleverna har gett flera förslag till hur alla i arbetslaget ska bidra till att öka studieron och hur skolarbetet ska vara roligare. Tankarna som kommit fram i dessa samtal tar vi med oss i planeringen framöver. Vi har sett en tydlig ökning av trygghet hos flera och förstår i uppföljande samtal att de upplever det positivt att vara ett 4-5 lag. De allra flesta av våra elever uttrycker att de trivs med oss pedagoger och att de har vänner i skolan och inte upplever kränkningar. I en av våra tjejgrupper har det funnits en känsla av otrygghet. Individer i den gruppen skapar en del oro och konflikter. Arbetslaget har i samspel med elevhälsa, trygghetsgrupp och stöd och omsorg vidtagit åtgärder som även kommer att fortsätta kommande år i arbetslag 6-7. Årskurs 6 Skolenhet B Kunskapsresultat: Antal elever exklusive nyinvandrade: Antal nyinvandrade* Elevantal Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs 6 42 19 23 1 0 26
27
Resultathistorik Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Andel elever som når kunskapskraven i: 2016 2015 2014 2013 Årskurs 6 Alla ämnen 84% 83% 85% 88 100 75 Svenska 93% 100% 89% 100% 100% 100% 88 100 75 100 100 100 Svenska som andraspråk 0% 0% Matematik 87% 100% 80% 89% 83% 92% 100 100 100 100 100 100 Engelska 80% 100% 70% 95% 100% 92% 94 100 87 100 100 100 Bild 93% 100% 90% 100% 100% 100% 94 100 87 97 100 93 Hem- och konsumentkunskap 87% 100% 80% 100% 100% 100% 94 100 87 100 100 100 Idrott och hälsa 93% 100% 90% 100% 100% 100% 100 100 100 100 100 100 Musik 93% 100% 90% 100% 100% 100% 94 100 87 100 100 100 NO 0% 0% 0% eller Biologi 80% 100% 70% 95% 100% 92% 88 100 75 100 100 100 Kemi 80% 100% 70% 89% 100% 85% 88 100 75 100 100 100 Fysik 80% 100% 70% 95% 100% 92% 88 100 75 100 100 100 SO 0% 0% 0% eller Geografi 93% 100% 90% 95% 100% 92% 81 87 75 97 100 93 Historia 87% 100% 80% 100% 100% 100% 94 100 87 97 100 93 Religion 87% 100% 80% 95% 100% 92% 94 100 87 100 100 100 Samhällskunskap 80% 100% 70% 100% 100% 100% 94 100 87 100 100 100 Slöjd 80% 100% 70% 100% 100% 100% 94 100 87 97 100 93 Teknik 93% 100% 90% 100% 100% 100% 94 100 87 97 100 93 Frånvaro: Enhet: Röselid 6-9 2016 Röselid A 2016 Röselid B Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum 6 6% 8% 11% 9% 6 6% 8% 7% 10% 6 8% 8% 4% 10% 7 10% 9% 18% 15% 7 7% 9% 10% 13% 7 9% 9% 25% 13% 8 12% 11% 30% 20% 8.. 11%.. 21% 8 9% 11% 10% 21% 9 10% 12% 26% 23% 9.. 13%.. 25% 9 9% 13% 18% 25% Alla elever 9% 10% 21% 17% Alla elever 7% 10% 8% 17% Alla eleve 9% 10% 14% 17% 28
GR-enkät: 6-7 - Analys resultat, GR enkät, Örebro enkät och frånvaro: Den omorganisation som gjorts från två 4-7 arbetslag till ett 4-5 och ett 6-7 arbetslag har inneburit många fördelar. För elever i åk 6-7 har det framför allt inneburit att elevers upplevelse av lärande på sin nivå har ökat. Dock visar inte resultaten på nationella prov och betygen det än men enligt de kunskapsuppföljningar som görs systematiskt kan vi se att vårt nuvarande arbete med det sociala samspelet vår planering och vår undervisning kommer att påverka framtida resultat. Det har tagit mycket tid att bygga relationer men varit mycket viktigt i strävan att öka lärandet. Det har, liksom i 4-5 laget, under året varit många elever och pedagoger som fått lära känna varandra. Från resultaten kan vi utläsa att vi under ht-17 behöver komma igång med reparativa grupper för att ta vid det arbete som påbörjats i 4-5 laget vad gäller sv, ma och eng i åk 6. I vår kommande planering ingår att förbättra anpassningen av undervisningen. Fokus kommer att ligga på de elever som har läs- och skrivsvårigheter och på att öka kunskaperna i matematik och engelska. Pedagoger behöver ta ett grepp kring elever som behöver extra utmaningar. Vi tror att om vi får igång strukturen med reparationsgrupper kommer det ge oss möjlighet att i större utsträckning fokusera på de elever som behöver större utmaningar och vill nå högre resultat. När det kommer till studiero är det ett övergripande mål för arbetslagen 6-7 och 8-9 i Likabehandlingsarbetet kommande läsår. Ett av våra fokusmål mål är att arbeta aktivt med trivsel och trygghet i åk 6 då vi kan se att dessa siffror, jämfört med åk 5 från föregående GR-enkät, sjunkit. Resultaten har däremot ökat när det gäller trygghet, delaktighet, skolmiljö, kunskaper och bemötande och relativt hela Lerum har Röselidsskolan här bättre resultat. Vi kan också utläsa att eleverna tycker att de får hjälp av oss pedagoger och att vi har höga förväntningar på dem. 29
Resultaten på Örebroenkäten visar dessutom att vi har goda siffror när det gäller trygga och duktiga lärare, samt låg förekomst av elevtrakasserier. 2.1.3 Årskurs 9 Skolenhet B Kunskapsresultat 2017: Antal elever exklusive nyinvandrade: Antal nyinvandrade* Elevantal Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs 6 42 19 23 1 0 Årskurs 9 34 14 20 0 4 Totalt Flickor Pojkar Antal elever som läser SV resp SVA: Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 34 14 20 Svenska - Lägst E 14 20 14 19 97% 100% 95% SVA - Lägst E 0 0 0 ######## ######## ######## GBP Svenska 12,7 15,2 10,9 Matematik - Lägst E 2 11 18 85% 79% 90% GBP Matematik 9,9 10,5 9,6 Engelska - Lägst E 3 14 19 97% 100% 95% GBP Engelska 13,9 15,9 12,7 Bild - Lägst E 4 14 20 100% 100% 100% GBP Bild 13,3 15,2 12,2 Hem- och konsumentkunskap - Lägst E 4 13 19 94% 93% 95% GBP Hkk 11,5 13 10,6 Idrott och hälsa - Lägst E 4 12 19 91% 86% 95% GBP Idh 13,9 12,3 14,8 Moderna språk - Lägst E 0 10 8 53% 71% 40% GBP Moderna språk 14,6 15,8 13,1 Musik - Lägst E 2 13 18 91% 93% 90% GBP Musik 10,9 12,3 10 Biologi - Lägst E 2 13 17 88% 93% 85% GBP Biologi 10,8 13,9 9 Kemi - Lägst E 0 13 17 88% 93% 85% GBP Kemi 9,9 12,9 8,1 Fysik - Lägst E 1 13 17 88% 93% 85% GBP Fysik 10,1 12,1 8,9 Geografi - Lägst E 2 13 18 91% 93% 90% GBP Geografi 11,5 13,6 10,2 Historia - Lägst E 0 13 17 88% 93% 85% GBP Historia 9,5 12 8,1 Religion - Lägst E 2 13 17 88% 93% 85% GBP Religion 10,9 12,7 10 Samhällskunskap - Lägst E 2 13 19 94% 93% 95% GBP Samhällskunskap 12,2 14,6 10,8 Slöjd - Lägst E 4 14 20 100% 100% 100% GBP Slöjd 13,6 15,4 12,5 Teknik - Lägst E 3 13 19 94% 93% 95% GBP Teknik 12,2 13,8 11,3 30
Totalt Flickor Pojkar 2017 Årskurs 9 Andel elever som når målen i alla ämnen Exklusive nyinvandrade: 79% 71% 85% Inklusive nyinvandrade: 71% 71% 71% Genomsnittligt meritvärde Exklusive nyinvandrade: 202 227 185 Inklusive nyinvandrade: 194 227 175 2017 Andel elever (%) som är behöriga till högskoleförberedande program yrkesnaturveten ekononom estetisk program teknik humanist samhällsv Andel behöriga till gymnasiet Exklusiva nyinvandrade Totalt 82 82 85 85 Flickor 79 79 79 79 Pojkar 85 85 90 90 Inklusive nyinvandrade: Totalt 74 74 76 76 Flickor 79 79 79 79 Pojkar 71 71 75 75 Resultathistorik: Åk 9 Frånvaro: 31
Enhet: Röselid 6-9 2016 Röselid A 2016 Röselid B Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum 6 6% 8% 11% 9% 6 6% 8% 7% 10% 6 8% 8% 4% 10% 7 10% 9% 18% 15% 7 7% 9% 10% 13% 7 9% 9% 25% 13% 8 12% 11% 30% 20% 8.. 11%.. 21% 8 9% 11% 10% 21% 9 10% 12% 26% 23% 9.. 13%.. 25% 9 9% 13% 18% 25% Alla elever 9% 10% 21% 17% Alla elever 7% 10% 8% 17% Alla eleve 9% 10% 14% 17% GR enkät: 8-9 - Analys resultat, GR enkät, Örebro enkät och frånvaro: Kunskapsresultaten för åk 9 har försämrats under läsåret. Exempelvis har meritvärdet sjunkit från 227 (2016) till 202 (2017). Andelen elever som minst når betyget E i alla ämnen har sjunkit från 92% (2016) till 79% (2017). Anledningen till det är komplex och består av många delar. Som tidigare nämnts har det funnits brister i samarbetet avseende ledarskapet vilket har bidragit till negativa konsekvenser. Flera elever i åk 9 hade ett stort behov av särskilt stöd, fasta strukturer och hög specialpedagogisk kompetens hos pedagogerna. Under året sakandes kontinuitet avseende kompetent stöd från specialpedagog. Arbetssituationen för pedagoger har därigenom upplevts som splittrad och stressig vilket lett till sjukskrivningar och uppsägningar. Det har medfört att kompetensen bland pedagoger inte har varit tillfredsställande då erfarna pedagoger har ersatts av outbildade vikarier. Bristen på utbildade lärare i landet i stort har i sammanhanget naturligtvis varit till men. Resultaten från GR-enkäten visar att eleverna inte känt sig delaktiga, inte haft tillräckligt inflytande över undervisnings innehåll och inte heller förstått uppgifterna vilket lett till en viss uppgivenhet och bristande studiero. Pedagogernas ambition att bli tydliga och skapa ordning har 32