Uppföljningsanalys av resor vid Nacka Kommun

Uppföljningsanalys av resor vid Nacka Kommun www.cero.nu Uppdrag: Uppföljande CERO-analys Beställare: Eva Scharin, Nacka kommun Rapportförfattare/projektledare: Markus Robèrt, KTH Rapportförfattare/ekonomianalyser: Olle Jonsson, Auto Force Resvaneundersökning: Gunnar Granberg, SpaceTime Undersökningsperiod: Vintern 2013

Sammanfattning... 3 Uppföljningsanalys av resor vid Nacka Kommun... 5 1. Arbetspendling... 5 1.1 Resbeteende - arbetspendling... 6 2. Tjänsteresor... 9 2.1 Tjänsteresor omfattning och kostnad... 9 3. Totala CO 2 - utsläpp och kostnader från Nacka kommuns resor per år... 11 3.1 Benchmarking mellan organisationernas utsläpp och resekostnader... 15 Bilaga 1. Utsläppskalkyler... 16 Utsläppskalkyler med bil... 16 Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel... 16 Utsläppskalkyl med flyg... 17 Utsläppskalkyl med tåg... 17 Utsläppskalkyl övriga färdmedel... 17 Bilaga 2. Tjänsteresor bakgrundsmaterial... 18 Utveckling av administrativa system... 18 Tjänsteresor - Kostnader... 18 Egen bil i tjänsten... 18 Kommunbilar... 19 Bilar i den externa bilpoolen... 20 Taxi... 20 Flyg korta och längre resor... 20 Tåg... 21 Bildval - Miljö - Säkerhet... 21 Bilaga 3. Frekvensdiagram... 22 2

Sammanfattning Tydligt i denna CERO-uppföljning av Nacka kommuns resor, arbetspendling och tjänsteresor, är att de totala utsläppen per capita har minskat mellan år 2009 och 2013. Reducerade utsläpp per capita under mätperioden uppskattas till 12 % per capita. Parallellt med detta har kommunens sammanlagda reskostnader minskat med 5 % per capita. Både kostnader och utsläpp per capita för arbetspendling med bil har minskat. Infartsparkering har ökat från år 2009 vilken kan visa att de anställda som förut reste med bil har börjat resa med kollektivtrafik en del av resan. Vi ser vidare att resor med långfärdsbuss också ökat. För tjänsteresor med bil har utsläppen från privata bilar och kommunens bilar minskat kraftigt. Föryngringen av kommunens bilar till utsläppseffektiva bilar gör att kostnadsminskningen för bilresor totalt, räknat per capita blir begränsad. Sammantaget har nacka hittat framgång genom ett brett grepp om frågan, där många åtgärder tillsammans skapat positiva effekter. Vi ser även en ökad positiv attityd hos medarbetarna till kommunens arbete med att minska utsläppen från pendlingsresor. Ett par av de faktorer som tillsammans bedöms ligga till grund till denna positiva utveckling i Nacka kommun är: 1. Det subventionerade kollektivtrafikkortet. Nacka har sannolikt goda förutsättningar att driva den positiva utvecklingen mot ökad andel kollektivtrafikresenärer ännu längre. Störst tycks potentialen vara bland bilister som har längst resväg. Sannolikt har subventionen av kollektivtrafikkort bidragit till denna utveckling. 2. Behov av egen bil i tjänst har minskat. Ett tydligt resultat är att andelen tjänsteresor mot milersättning har sjunkit kraftigt sedan förra mätningen 2009. Detta i sin tur syns tydligt på att andelen pendlingsresor med bil sjunkit, vilket är den i särklass största utsläppskällan i kommunen. 3. Effekterna av den under 2008 framtagna resepolicyn. Tillsammans med fortsatt användning av bilpool och taxi samt kombinationen av parkeringspolicy och subventionerade kollektivtrafikkort bidrar detta till kraftigt minskad användning av egen bil i tjänstekörning - 39 %. 4. Utveckling av kommunens bilpark mot utsläppseffektivare bilar. Detta har givit ett mycket tydligt resultat, utsläppen har minskat med nära 30 %. 5. Effektivt, modernt resmönster har blivit en del av Nacka kommuns varumärke. Nacka har under många år bedrivit ett ambitiöst klimatarbete och ligger långt fram i utvecklingen av integrerade lösningar för subventionerade kollektivtrafikkort, fördelningssystem för parkeringsintäkter, bilpool, mm. Detta har sannolikt fortsatt prägla medarbetarna att resa mer medvetet. Nacka kommun används ofta som ett gott exempel i nätverket av de 21 kommuner som genomfört CERO-analyser. Resultaten från denna uppföljningsrapport kommer att bidra ytterligare till detta. 3

Två uppenbara förbättringsområden 1. En utmaning är att öka andelen cyklister och fotgängare för de kortaste pendlingsresorna. Denna andel fysiskt aktiva arbetspendlare har sjunkit per capita i årets mätning 2013 mot mätningen 2009. Att öka andelen cykling för denna typ av korta pendlingsresor är sannolikt lättare än att försöka förmå överflyttning till kollektiva färdmedel i och med att restidskvoten (restid koll/restid bil) i regel är sämre än restidskvoten (restid cykel/restid bil). 2. Överväg att se över rutiner och policies för flygresor. Denna resform går åt motsatt håll ur ett utsläpps/kostnadsperspektiv jämfört med övriga tjänstereseformer. 4

Uppföljningsanalys av resor vid Nacka Kommun 1. Arbetspendling Under hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning avseende anställdas resvanor inom Nacka kommun. Undersökningen gjordes via webb till sammanlagt 3 451 medarbetare. En uppföljande undersökning genomfördes via webb i februari 2013. Antalet medarbetare har nu ökat till 3 752 och svar erhölls från 1 664 vilket resulterade i en total svarsfrekvens på 44 %. 20 respondenters svar har justerats så att den angivna restiden överensstämmer mer rimligt med reslängden. Nedanstående två diagram visar hur de anställda svarat på frågan om de tycker att arbetsgivaren ska arbeta för att minska utsläppen från arbetspendling. Det översta visar hur de anställda svarat idag 2013 och det undre visar hur de svarade i undersökningen 2009. Februari 2013 Hösten 2009 Andelen medarbetare som anser att Nacka kommun skall arbeta för att sänka utsläppen från personalens arbetspendling har ökat med 5 % från 48 % år 2009 till 52 % idag 2013. De som är tveksamma har ökat med 1 % från 33 % till 34 %. De som är negativa till att minska utsläppen från arbetspendling har minskat med 5 % från 19 % till 14 %. Svaren indikerar att en attitydförändring är på gång och att insikten om utsläppens påverkan på miljön ökat. 5

1.1 Resbeteende - arbetspendling Nedan visas en total sammanställning av antal kilometer per år vid arbetspendling mellan anställdas hem och Nacka kommun, uppdelat på de alternativa färdsätten bil (förare), bil (passagerare), infartsparkering, kollektivtrafik, tåg, buss, MC/moped, cykel, gång, eller annat färdmedel. Dessa siffror är viktade med avseende på hur svarsfördelningen ser ut vid de olika förvaltningarna på Nacka kommun för att ta hänsyn till att alla medarbetare inte besvarat enkäten. Totalt reser de anställda idag vid Nacka kommun ca 1,7 miljoner mil till och från arbetet (449 mil/anställd). Siffran för 2009 var ca1,96 miljoner mil till och från arbetet per år (567 mil/anställd). Nedanstående tabeller visar färdmedelsfördelning och trafikarbete februari 2013 och hösten 2009 vid Nacka kommun (totalt antal resta kilometer). Februari 2013 Bil Bil(pass) Inf.park Koll.trafik Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/Moped Cykel Gång Annat Anställda/färdmedel 1 653 146 41 1 292 12 16 21 392 496 22 Andel medarbetare 44% 4% 1% 34% <1% <1% 1% 10% 13% 1% Km/färdmedel 9 496 137 394 784 159 141 5 685 122 234 094 108 394 27 273 353 000 387 455 23 701 Andel trafikarbete 56% 2% 1% 34% 1% 1% <1% 2% 2% <1% Km/anställda 2 531 105 42 1 515 62 29 7 94 103 6 Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka. Hösten 2009 Bil Bil(pass) Inf.park Koll.trafik Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/Moped Cykel Gång Annat Anställda/färdmedel 1 696 182 19 1 253 12 9 35 683 513 12 Andel medarbetare 49% 5% 1% 36% <1% <1% 1% 20% 15% <1% Km/färdmedel 10 035 497 439 921 105 726 6 505 431 343 758 34 249 129 703 1 153 206 796 706 23 020 Andel trafikarbete 51% 2% 1% 33% 2% <1% 1% 6% 4% <1% Km/anställda 2 908 127 31 1 885 100 10 38 334 231 7 Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka. Bilens andel i trafikarbetet har ökat från 51 % år 2009 till 56 % februari 2013. Andelen medarbetare som tar bilen till arbetet har dock minskat till 44 % från 49 %. Antalet kilometer i bil per anställd har minskat från 290 mil/anställd till 253 mil/anställd. Kollektivtrafikens andel av trafikarbetet har ökat med 1 % till 34 % och andelen medarbetare som använder kollektivtrafiken har minskat från 36 % till 34 %. Antal kilometer per anställd som reser med kollektivtrafiken har minskat från 189 mil/anställd till 152 mil/ anställd. Cyklisternas andel av trafikarbetet har minskat från 4 % till 2 % och antalet medarbetare som cyklar har minskat med hela 10 %. Även andelen som går har minskat. Minskningen är 2 % och trafikarbetet har minskat med 2 %. Distansarbetet vid Nacka kommun har ökat, 79 % av personalen svarade att de aldrig distansarbetade 2009. Idag 2013 har den siffran sjunkit till 68 %. Ca 6 % uppgav 2009 att de distansarbetar regelbundet någon eller några dagar varje vecka. Idag 2013 svarar 8 % att de distansarbetat den senaste veckan. Ca 11 % har distansarbetat den senaste månaden. Detta skulle kunna vara en bidragande anledning till att reslängderna och utsläppen minskat vid Nacka kommun, att man har en större andel medarbetare som inte reser till arbetet varje dag. 35 % av medarbetarna svarar att de skulle vilja arbeta mer hemifrån. 6

Nedanstående två diagram visar antal kilometer till arbetet, hur det ser ut idag februari 2013 och hur det såg ut hösten 2009. Antal kilometer till arbetet 2013 7

Antal kilometer till arbetet 2009 Andelen medarbetare som hade mellan 0-5 km till sin arbetsplats har minskat med 7 % från 28 % 2009 till 21 % 2013. Andelen medarbetare som hade under 10 km till sin arbetsplats var för år 2009, 54 % och motsvarande siffra för år 2013 är 48 %. Nedanstående två diagram visar hur de anställda upplever kollektivtrafiken. Diagrammen visar bara orter som har fler än 10 resenärer. 8

Kollektivtrafiken till Nacka kommuns arbetsplatser upplevs i huvudsak som bra. Undantagen är resande från Ingarö, Värmdö, Trångsund, Vendelsö, Tyresö, Skarpnäck, Sköndal Sollentuna, Täby och Älvsjö. 2. Tjänsteresor Kartläggningen avser omfattning och kostnader för tjänsteresor avseende Nacka kommuns anställda. Uppgifterna avser kalenderår 2012. Uppgifterna har hämtats från Nacka kommuns administrativa system och Nacka kommuns leverantörer av resetjänster. Uppgifterna omfattar resor med kommunens egna fordon, personalens privata bilar i tjänsten, samt den bilpool som drivs av en extern leverantör vid stadshuset. Även resorna som görs med flyg, tåg och taxi ingår. Nedanstående tabeller visar motsvarande omfattning och kostnad för år 2012 och 2008. 2.1 Tjänsteresor omfattning och kostnad Tjänsteresor 2012 Privatbilar Kommunbilar Bilpool Taxi Bil totalt Flyg <500km Flyg >500km Tåg inrikes Tjänsteresor Totalt Totalt (mkm) 0,26 1,22 0,04 0,02 1,54 0,13 2,04 0,39 4,10 Procent av totala antalet färd mkm 6,3% 29,8% 1,0% 0,4% 37,5% 3,1% 49,8% 9,5% 100% Totalt (mkr) 0,83 5,11 0,65 0,36 6,95 0,24 1,49 0,42 9,10 Procent av totala kostnaden 9,1% 56,2% 7,1% 4,0% 76,4% 2,6% 16,4% 4,6% 100% Sammanställningen ovan visar, med gjorda antaganden och avgränsningar se bilaga 2, att tjänsteresornas totala sträcka uppgick till ca 410 000 mil till en kostnad av ca 9,1 mkr. Resor med privat- och kommunbilar uppgick till drygt 37 % av denna reslängd och ca 76 % av Nacka kommuns totala kostnad för tjänsteresor. Kommunbilarnas, inkl. poolbilarna, andel var ca 31 % av den totala tjänstereslängden och drygt 63 % av den totala resekostnaden. 9

Privatbilarnas motsvarande andelar var ca 6 % respektive ca 9 %, vilket är minskning med nära 40 % av sträckan och 25 % av kostnaden jämfört med 2008 års värden. Flygresornas andel av reslängden var ca 53 % och 19 % av kostnaden. Tåg stod för en andel på drygt 9 % av sträckan samt knappt 5 % av kostnaden. Nacka kommuns resor, dominerades 2012 av flygresor i och med att flygresornas har längd har inrapporterats till avsevärt högre värden än vid 2008. Bilresor totalt, har sjunkit i absoluta värden framförallt kopplat till den minskade körningen med privatbilar. Bilresornas andel är nu drygt 37 % jämfört med drygt 52 % år 2008. Tjänsteresor 2008 Privatbilar Kommunbilar Bilpool Taxi Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg inrikes Utförliga kommentarer med kostnaderna och fakta per färdmedel redovisas i bilaga 2. Tjänsteresor Totalt Totalt (mkm) 0,43 1,26 0,04 0,01 1,74 0,12 0,93 0,53 3,31 Procent av totala antalet färd mkm 12,9% 38,1% 1,2% 0,3 52,5% 3,5% 28,0% 16,0% 100% Totalt (mkr) 1,1 4,7 0,4 0,2 6,4 0,2 0,7 0,5 7,8 Procent av totala kostnaden 14,1% 60,1% 5,2% 2,6 81,9% 2,8% 8,7% 6,7% 100% 10

3. Totala CO 2 - utsläpp och kostnader från Nacka kommuns resor per år Nedan visas de två utsläpp kostnads matriser för Nacka kommun år 2013 och 2009. Fortfarande står arbetspendling med bil för både höga kostnader och utsläpp. I matrisen för 2013 är tjänsteresor med flyg uppdelade i <500km (2008 inrikes) och >500km (2008 utrikes) flygresor och vi kan se att flygresor utrikes står för en stor andel av Nacka kommuns utsläpp och kostnader för tjänsteresor. År 2013 Figuren visar utgifts- och utsläppsposterna för resandet på Nacka kommun (både pendlingsresor och tjänsteresor). Det totala utgifts- kostnadsläget är representerat av Nacka kommuns logotyp i figuren. Siffror för tjänsteresor är baserade på data från Nacka kommuns administrativa system och leverantörer. 11

År 2009 Arbetspendling utsläpp och kostnader per olika restyper och färdmedel februari 2013 Bilförare Arbetspendling 2013 Infartsparkering Kollektivtrafik Tåg Buss MC Moped Cykel o gång Arbetspendling totalt** Mkm/år 9,50 0,16 5,69 0,23 0,11 0,03 0,74 16,85 Mkr/år 33,24 0,56 11,23* 0,40* 0,25* 0,03-45,71 Ton CO 2 /år 1 797,36 22,28 147,81 0,23 8,67 2,73-1 979,08 Kr/cap (3 752 anst.) 8 858 148 2 992 107 67 7-12 179 KgCO 2 /cap (3 752 anst.) 479 6 39 0 2 1-527 ** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,39 Mkm/år * Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med SL 8 690 kr/år och anställd. Fjärrtåg har antagits resor med SJ, medelvärde av kostnaden för 10 pendlarsträckor 30-dagarskort 33 033 kr/år och anställd. Långfärdsbuss har antagits ett medelvärde för resor med SL och tillägg för Bålsta respektive Uppsala län 15 510 kr/år och anställd. Totalt genereras knappt 2 000 ton CO 2 utsläpp av pendlingsresandet till och från Nacka kommun under ett år vid mätning 2013. Jämfört med år 2009 då det genererades 2 160 ton CO2 per år, se tabell nedan. 12

Bilresor stod för 91 % av utsläppen från pendlingsresorna år 2009 vilket det gör idag också. Bilförar e Arbetspendling 2009 Infartsparkering Kollektivtrafik Tåg Buss MC Moped Cykel o gång Arbetspendling totalt** Mkm/år 10,04 0,11 6,5 0,34 0,03 0,13 1,95 19,10 0,06* Mkr/år 35,12 0,37 9,12* 0,09* 0,45-45,21 Ton CO 2 /år 1 960,08 14,8 169,14 0,00 2,74 12,97-2 159,73 Kr/cap (3 451 anst.) 10 177 107 2 643 25 17 130-13 101 Kg CO 2 /cap (3 451 anst.) 568 4 49 0 1 4-626 *Kostnaderna för resor med buss och tåg har antagits till en kostnad av resp. ca 7 280 kr/år och anställd. **Sträcka från samåkning ingår med ca 0,44 mkm i totalen för arbetspendling Tjänsteresor utsläpp och kostnader per olika restyper och färdmedel Tjänsteresor 2012 Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Tjänsteresor totalt Mkm/år 1,54 0,13 2,04 0,39 4,10 Mkr/år 6,95 0,24 1,49 0,42 9,10 Ton CO2/år 226,40 37,46 495,02 0,00 758,88 Kr/cap (3 752 anst.) 1 851 64 397 113 2 424 Kg CO2/cap (3 752 anst.) 60 10 132 0 202 Totalt har tjänsteresorna ökat, kopplat till flygresorna, med ca 24 % reslängd och 8 % utsläpp. Vid en jämförelse mellan åren har bilresor minskat med nära 12 % i reslängd, främst resor med privatbil, motsvarande total utsläppsminskning är hela 33 % utsläppen av CO 2 är nu 226 ton. Resultat av dels minskad körning med privatbilar men även genom förnyelsen av kommunens bilar till mer utsläppseffektiva bilar. Beräknat snittutsläpp är nu ca 140 gco 2 /km mot tidigare drygt 190 gco 2 /km. En stor ökning noteras för flygresor och då speciellt längre flygresor. Notera att i statistiken för 2008 var flygresorna fördelade på in- respektive utrikes resor mot <500 km respektive >500 km för 2012. Vid en jämförelse som görs mellan flygresor totalt 2012 jämfört med 2008 noteras en ökning av sträckan och utsläppen på 107 % respektive 45 %. Med tanke på dessa kraftiga ökningar kan frågan ställas om statistiken från den dåvarande leverantören var heltäckande och/eller om alla flygresor bokades på det dåvarande avtalet. Nedanstående tabell visar motsvarande värden för år 2008. 13

Tjänsteresor 2008 Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Tjänsteresor totalt Mkm/år 1,74 0,12 0,93 0,53 3,31 Mkr/år 6,41 0,22 0,68 0,52 7,82 Ton CO 2 /år 338,03 45,74 319,86 0,001 703,63 Kr/cap (3 451 anst.) 1 856 64 196 151 2 267 Kg CO 2 /cap (3 451 anst.) 98 13 93 0 204 Utsläpp och kostnadsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor vid Nacka kommun 2013 (tjänsteresor 2012) Arbetspendling Tjänsteresor Totalt Reslängd (mkm) 16,85 80 % 4,10 20 % 20,95 Reskostnad (mkr) 45,71 83 % 9,10 16 % 54,81 CO 2 (ton) 1 979,08 72 % 758,88 28 % 2 737,96 Kr/cap (3 752 anst.) 12 179 83 % 2 424 16 % 14 603 Kg CO 2 /cap (3 752 anst.) 527 72 % 202 28 % 729 Arbetspendlingen utgör 80 % av reslängden, 83 % av reskostnaden samt 72 % CO 2 utsläppen. Vid den tidigare mätningen utgjorde arbetspendlingen 85 % av den totala reslängden, 85 % av kostnaden samt 75 % av CO 2 utsläppen, se tabell nedan. Utsläpp och kostnadsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor vid Nacka kommun 2009 Arbetspendling Tjänsteresor Totalt Reslängd (mkm) 19,10 85 % 3,31 15 % 22,41 Reskostnad (mkr) 45,21 85 % 7,82 15 % 53,03 CO 2 (ton) 2 159,73 75 % 703,63 22 % 2 863,37 Kr/cap (3 451 anst.) 13 100 85 % 2 267 15 % 15 367 Kg CO 2 /cap (3 451 anst.) 626 75 % 204 25 % 830 Nacka kommun har minskat sina utsläpp med 12 % per capita sen mätningen 2009. Resekostnaderna har minskat med 5 % per capita. 14

3.1 Benchmarking mellan organisationernas utsläpp och resekostnader Figuren nedan visar en jämförande analys av utsläpp och kostnader från de anställdas arbetspendling och tjänsteresor uttryckt i ton CO 2 per capita och kr per capita. Sen 2009 när Nacka kommun genomförde sin första CERO-analys har många fler kommuner och landsting följt efter vilket möjliggör jämförelser mellan i dagsläget totalt 19 kommuner och 6 landsting. Nackas position idag visas av kommunens logga, positionen 2009 är markerad med ett rött X i benchmarkingkartan. Vid en jämförelse med de kommuner och landsting som hittills genomgått en CERO-analys placerar sig Nacka på en mycket bra position i benchmarking kartan nedan. En bedömning är att Nacka kommun har möjlighet att nå ännu längre ner till vänster i benchmarking kartan ifall man lyckas höja andelen utsläppseffektiva miljöbilar vid pendlings och tjänsteresor, samt uppmuntrar till alternativa färdmedel och virtuella möten istället för längre flygresor. Dessa problemområden identifierades som prioriterade även vid mätningen 2009. 15

Bilaga 1. Utsläppskalkyler Baserat på den sammanlagda körsträckan per vecka (arbetspendling) beräknas personalens sammanlagda årliga CO 2 utsläpp från arbetspendling och tjänsteresor med personbil, flyg, kollektivtrafik, etc. enligt: E 1 = α i j m u j s j im im E = Organisationens totala CO 2 utsläpp per år i = individ i organisationen j = restyp (pendling, tjänsteresa) m = färdmedel u j im = utsläpp per km för individ i med färdmedel m under restyp j j s im = reslängd per år för individ i med färdmedel m under restyp j α = svarsfrekvensen i undersökningen Viktfaktorn ( 1 / α ) inkluderas i beräkningen för att ta hänsyn även till utsläppen från de bilister som inte besvarat enkäten men som arbetar i organisationen. Utsläppskalkyler med bil Privatägda bilar, från svaren i webbenkäten framgick med vilken typ av drivmedel som förarna tankar sina bilar. Vi gör antagandet att denna fördelning även gäller för privatbilarna. Drygt 72 % av de anställdas bilar tankas med bensin och 19 % med diesel. 7 % tankar med förnybart drivmedel för tillfället (etanol/rme/biogas). Vi har antagit att en privatbil förbrukar i genomsnitt 0,09 liter per km blandad körning, avser det vanligaste bränslet bensin. Kommunbilar Utsläppen för de här bilarna, har beräknats från angivna förbrukningssiffror och utsläppssiffror, för resp. bilmodell, avseende blandad körning, i Transportstyrelsens bilregister alternativt från data i tidigare CERO analyser. I de fall uppgifter saknats i dessa källor, har följande värden för resp. drivmedel använts och applicerats på uppskattade förbrukningssiffror för resp. biltyp. Bensin ca 2,36 kg CO 2 /liter, diesel ca 2,72 kg CO 2 /liter, etanol 0,67 kg CO 2 /liter och gas 0,55 kg CO 2 /m 3. Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel För kollektivtrafiken inom Nacka kommun följer vi antagandet att en kollektivtrafikresa motsvarar ett CO 2 -utsläpp på 0,026 kg CO 2 /personkilometer 1 2. För resor med långfärdsbuss antar vi ett CO 2 -utsläpp på 0,08 kg CO 2 /personkilometer. 1 Transek, (2006). Minskade CO2-emissioner från ändrat färdmedel vid tjänsteresor. 2 http://www.skanetrafiken.se/upload/dokumentbank/utredningar/t%c3%a5gstrategi/t%c3%a5gstrategi%202 037%20Remissmaterial.pdf 16

Utsläppskalkyl med flyg För flygresor har vi fått uppgifter från Tricorona, anlitad av Nacka kommun. För utsläppen har följande utsläppsnivåer använts: < 500 km 108 samt > 500 km 90 g CO 2 /personkilometer. På grund av att utsläpp av växthusgaser från flyg släpps ut på hög höjd och därför bidrar i högre utsträckning till växthuseffekten än motsvarande utsläpp på marknivå (bl.a. genom molnbildning) multipliceras flygens utsläpp med en faktor 2,7 för att ta hänsyn till det totala bidraget till växthuseffekten (IPCC, 2007 3 ). Utsläppskalkyl med tåg Uppgifter om tågresor har erhållits från SJ. I stort sett sker alla tågresor inom Sverige och med grön el vilket gör att CO 2 ekvivalenten i stort är lika med noll (SJ, 2008) 4. Utsläppskalkyl övriga färdmedel Utsläpp från pendlingsresor med MC/moped (100 g/km) och olika typer av blandade färdmedelsval (spårtrafik/buss/kollektivtrafik/infartsparkering) utgör en marginell andel av utsläppen från resor på Nacka kommun. Vi stöder oss på antagandet att en arbetspendlingsresa med infartsparkering utgörs av i genomsnitt 2/3 bil och 1/3 av kollektiva färdmedel 5. Utsläppen från respondenter som uppgivit annat färdmedel är av naturliga skäl inte inkluderade i totalsammanställningen. 3 IPCC (2007) Climate change 2007, synthesis report. 4 SJ Miljödata (www.sj.se) 5 Ulf Tunberg, Trafikanalytiker, Regionplane och Trafikkontoret (RTK, 2006) 17

Bilaga 2. Tjänsteresor bakgrundsmaterial Utveckling av administrativa system Under arbetet med att ta fram underlag till analysen av Kommunens resor, sträckor, utsläpp, kostnader och resmönster, framstod det tydligt, att det i många avseenden skedd förbättringar jämfört med situationen 2008. Men fortfarande finns det områden som behöver utvecklas. Uppföljning av t.ex. körsträckor för kommunens bilar bör göras fortlöpande, så att även körning med bilar som byts ut under året fångas upp. Fortfarande bör det vara intressant att administrera samtliga bilar i ett gemensamt system samt att koppla drivmedelsstatistiken till ett sådant system. Vidare bör vissa leverantörsavtal utvecklas så att deras statistik verkligen möter kommunens behov av statistik. Tjänsteresor - Kostnader Nacka kommuns totala kostnad för tjänsteresor uppgick 2012 till ca 9,1 miljoner kronor (2008 ca 7,8 msek). Kostnaderna för resor med flyg och tåg var ca 2,2 miljoner kronor (1,4 msek). Tjänsteresor med bil, kommunbilar och egen bil i tjänsten bedöms till ca 5,9 miljoner kronor (ca 5,8 msek). Egen bil i tjänsten Egen bil i tjänsten - Milersättning Totalt har en ersättning på 0,83 miljoner kronor (1,1 msek) betalats för knappt 26 000 körda mil tjänsten (42 700mil). Förarna, 353 (462) har ersatts med i snitt ca 32 kr/mil inkl. sociala avgifter. Nedan redovisas körning med egen bil i tjänsten med antal förare och mil samt motsvarande ersättningar. Tabell 1 Nacka kommun körning i tjänsten med egen bil 2012 (2008) Körsträckeklass mil Antal förare Förare % Mil Mil % Ersättning Mindre än 50 mil 234(312) 66(68) 4 368 (5 183) 17(12) 141 508(132 580) 51-100 mil 54(56) 15(12) 3 907(4 073) 15(9) 125 494(101 936) 101-300 mil 48(58) 14(13) 8 269(9 755) 32(23) 266 662(247 832) 301-700 mil 13(23) 4(5) 5 545(8 972) 21(21) 178 862(228 750) 701-1000 mil 2(7) 1(1) 1 853(6 203) 7(15) 47 194(162 236) Över 1000 mil 2(6) 1(1) 2 055(8 605) 8(20) 66 384(225 367) Total 353(462) 100 25 998(42 789) 100 826 103(1 099 702) Totalt har antal körda mil i tjänsten minskat med nära 17 000 mil eller nära 40 %. Den största absoluta minskningen kommer från de förare som tidigare körde över 700 mil/år och framförallt över 1 000 mil/år, totalt nära 11 000 mil. Fortfarande kör merparten av förarna drygt 80 %, mindre än 100 mil/år, 2/3 kör under 50 mil/år. Snittmil per anställd ligger nu på 74 mil/år (93 mil/år). 18

Kommunbilar Kommunbilar - Körsträckor Körsträckorna har beräknats efter mätaravläsningar som gjordes vid slutet av år 2012. Även mätarnoteringar gjorda vid besiktningar hos Bilprovningen har använts som komplettering i vissa fall. Avseende de 46 bilar som leasas via ALD grundas kösträckorna på de uppgifter som inlämnats till leasingbolaget, de har därefter räknats upp till helår. Tabell 2. Nacka kommun kommunbilar Körsträckeklass mil Antal bilar Antal bilar % Mil Mil % 0-300 mil 8 8 1 043 1 301-700 mil 25 25 13 413 11 701-1000 mil 13 13 11 267 9 1001-2000 mil 40 40 53 881 44 2001-3000 mil 6 6 13 488 11 3001-4000 mil 4 4 13 244 11 Över 4000 mil 3 3 15 651 13 Total 99 100 121 896 100 Merparten av bilarna 87 % körs under 2 000 mil/år. I intervallet 1 001 2000 mil/år, återfinns 40 % av bilarna med motsvarande 44 % av den årliga körsträckan. 7 bilar har en årlig körsträcka som är högre än 3 000 mil. Snittmilen ligger på drygt 1 200 mil/år. Obs att siffrorna måste läsas med viss försiktighet då körsträckan för drygt hälften av bilarna har beräknats från den första mätaravläsning som har genomförts, och som gjordes vid årsskiftet. Kommunbilar - Finansiering och drift Uppgifterna om bilarna och därtill hörande kostnader avseende har hämtats via uttag från Nacka kommuns egna administrativa system. Kostnaden för drivmedel baseras på körsträckor, framtagna enligt ovan, tillsammans med uppgifterna om förbrukning från Transportstyrelsen, samt snittpriset för resp. drivmedelstyp under 2012. Från och med slutet av år 2008 leasas nya bilar operationellt, vilket tillsammans med det administrativa verktyget som ingår i denna tjänst har lett till ökade möjligheter att följa upp bilkostnaderna för dessa 46 bilar. Kommunbilar Extern och intern hantering Bilarna administrerades delvis med kommunens interna resurser och delvis via inköpta tjänster från ALD leasingbolag, operationell leasing. Någon uppskattad kostnad för den interna hanteringen är inte medtagen i denna analys. Kommunbilar Kostnad kronor per mil per enhet. I nedanstående tabell visas summan av kostnaderna och vidare kostnaden fördelat på antalet tjänstemil. Tabell 3 Kommunbilar kostnad kr/tjänstemil 2012 (2008) 19

Antal bilar Snitt tjänstemil/år Total kostnad Kostnad kr/mil 99 (113) 1 200 (1 100) 5 107 000 (4 700 000) 42 (37) Obs att siffrorna innehåller de ovan redovisade gjorda estimaten varför värdena får anses visa på kostnadsnivåer snarare än exakta kostnader. Bilar i den externa bilpoolen Nacka, handlade upp en extern bilpool redan med start februari 2008. Under 2012 har en ny leverantör haft 5 periodvis 6 dieselbilar samt 1 elbil placerade vid Stadshuset. Den tidigare leverantörens bilar var 6 till antalet och avsedda för E85 drift. Av tillgänglig statistik framgår inte hur många personer som har utnyttjat bilpoolen men antalet hyror var drygt 1 750 och snittkörsträckan per hyrestillfälle var ca 2,5 mil. Tabell 4 Poolbilar sträcka samt kostnad 2012 (2008) Enhet Mil* Kostnad kr* Kostnad kr/mil Total 4 250 (3 860*) 650 000 (405 000*) 153 (103*) *mars-dec 2008 Kostnaden för dessa bilar utslaget per mil är högre än ersättningen för körning med egen bil i tjänsten men bilpoolen är en av förutsättningarna för att kunna utforma reglerna runt användandet av egen bil för tjänstekörning. Det framgick ovan under redovisningen av egen bil i tjänsten att mycket stora minskningar har uppnåtts avseende antalet ersatta mil. Detta påverkar i sin tur med största sannolikhet behovet av att ta med den privata bilen till arbetet för tjänstekörning, vilket får en positiv inverkan på pendling med bil. Den nuvarande bilpoolen består till merparten av dieseldrivna bilar, som trots att de är miljöbilsklassade har högre utsläpp jämfört med de tidigare E85bilarna 105 g CO2/km (80) räknat efter att E85 bilarna tankades till 100 % E85. Taxi Taxi har hyrts via avtal med Stockholm Taxi som har levererat all statistik. Tabell 5 Taxi, sträcka samt kostnad 2012 (2008) Enhet Mil Kostnad kr Total 1 600 * (1 050) 362 400 (200 000) Reslängden och kostnad har ökat kraftigt 53 % resp. 80 % men övergång till miljöbilar har bidragit till minskade utsläpp med 33 %. Flyg korta och längre resor Uppgifterna som avser flygsträckor och kostnader kommer från Nacka kommuns resebyrå. Utsläppsnivåer visas enligt den rapport som är framtagen för Nacka av Tricorona. I rapporten redovisas flyg per <500 km resp. >500 km till skillnad från data avseende 2008 som redovisade per in- resp. utrikes. Varför värdena inte är helt jämförbara mellan åren? 20

Avseende kostnaden särredovisar inte resebyrån kostnader för enbart flyg varför kostnaden fick skattas dels via Nacka kommuns interna kostnadsredovisning samt dels via fördelningsnycklar från CEROs databas avseende kostnader för flygresor hos andra kommuner. Tabell 6 Flyg<500 km (2008 inrikes) sträcka samt kostnad 2012 (2008) Enhet Flygsträcka mil Kostnad kr Total 12 800 (11 760) 239 000 (219 450) Tabell 7 Flyg >500km (2008 utrikes) sträcka samt kostnad Enhet Flygsträcka mil Kostnad kr Total 204 500 (92 830) 1 488 000 (676 900) Vi vill påpeka att med hänsyn till att flygsträckan för längre resor har ökat så kraftigt jämfört med 2008, att det tidigare kan ha varit dels för låg flygsträcka inrapporterad samt dels att en lägre andel flygresor köptes via det dåvarande resebyråavtalet. Tåg Uppgifterna som avser tågsträckor, kostnader och CO 2 utsläpp har hämtats från SJ. Tabell 8 Tåg sträcka samt kostnad 2012 (2008) Enhet Tågsträcka mil Kostnad kr Total 39 075 (52 920) 422 540 (520 760) Tågresorna har minskat med 26 % i reslängd samt 19 % i kostnad resp. 26 % i utsläpp. Bilval - Miljö - Säkerhet Beståndet av kommunbilar består till drygt 20 % av VW bilar, följda av Renault bilar med 19 % samt Ford och Opel med vardera drygt 18 %. Resterande bilar fördelar sig på Citroën, Toyota, Volvo vardera 3 % samt Chevrolet, Mercedes, Mitsubishi, Peugeot, Saab 2 % vardera. Slutligen Alfa Romeo, Audi, Fiat, Isuzu och Seat 1 bil vardera. Totalt fanns i bilparken 17 märken. Den tidigare CERO analysen, 2008 omfattade 13 märken. Säkerheten för de av kommunen ägda bilarna (ej leasade) 47 %, är fortfarande mindre väl till godosedd för merparten av dessa bilar då snittåldern är fortsatt hög. Vilket också inverkar på miljöegenskaperna. Andelen av Nacka kommuns analyserade kommunbilar, som kan köras med förnybart bränsle, har ökat upp till 37 %, E85-bilar 30 % och gasbilar 7 %. År 2008 var andelen ca 10 %. Däremot har förnyelseplanen för bilarna som avsåg att minska antalet märken och modeller inte följts. Andelen miljöbilar, av de personbilsregistrerade bilarna är nu 70 % (obs enligt definitionen före 1/1 2013). Förnyelsen av vagnparken medför också att säkerheten har ökat högst väsentligt. Vid beräkning av CO 2 utsläppen har dessa gjorts per kommunbil, baserat på fordonstillverkarnas och/eller Transportstyrelsens uppgifter om förbrukning/utsläpp vid blandad körning tillsammans med inrapporterade körsträckor. 21

Bilaga 3. Frekvensdiagram Du som använder bil MC/moped, vilken typ av drivmedel använder du i huvudsak? Annat/ Etanol Biogas Diesel Bensin Har du tillgång till parkeringsplats vid ditt arbete? Nej Ja, på annan avgiftsbelagd parkering Ja, på avgiftsbelagd personalparkering Ja, men beskattas som förmånsvärde Ja, gratis utan egen kostnad 22

Vad skulle kunna få dig att avstå från att använda bilen till arbetet? Inget Annat Bokningsb. cyklar Bokningsb. Bilar Flex arbetstid Restid som arbetstid Subv koll.kort Bättre cykelförutsättningar Förbättrad kollektivtrafik Har du någon gång under de senaste åren gjort resor i tjänsten? Med resor i tjänsten menas resor du gör i arbetet oavsett sträcka. Ange i så fall hur ofta. Nej Ja 23

När gjorde du din senaste resa i tjänsten? Mer än 1 år sedan 7-12 månader sedan 4-6 månader sedan 1-3 månader sedan 2-4 veckor sedan Under senaste veckan Idag Vart åkte du när du gjorde din senaste resa i tjänsten? Utanför Europa Utanför Europa Utanför Sverige inom Europa Utanför länet inom Sverige Regionalt inom länet Lokalt inom kommunen 24

Vilket var ditt huvudsakliga färdsätt då? Annat Går MCMoped Cykel Flyg Långfärdsbuss Fjärrtåg Kollektivtrafik Hyrbil Taxi Förmånsbil Poolbil Bil (organisationens) Bil (privat) I vilket ärende gjorde du resan i tjänsten? Annat Konferensseminariumutbildning Externt möte (t ex kundbesök) Internt möte inom kommunen 25

Skulle den resa i tjänsten du beskrivit kunnat ha ersatts med ett resfritt möte? Nej Ja, med telefon eller videokonferens Vid hur många tillfällen under den senaste månaden använde du dig av möten via videokonferens? 21 eller fler tillfällen 11-20 tillfällen 6-10 tillfällen 1-5 tillfällen Aldrig 26

Vid hur många tillfällen under den senaste månaden använde du dig av möten via telefon? 21 eller fler tillfällen 11-20 tillfällen 6-10 tillfällen 1-5 tillfällen Aldrig Vid hur många tillfällen under den senaste månaden använde du dig av möten via webb? 21 eller fler tillfällen 11-20 tillfällen 6-10 tillfällen 1-5 tillfällen Aldrig 27

Upplever du några hinder med möten via video? Vet ej, har ingen erfarenhet Nej, inga hinder Ja, annat Ja, ovana/bristande kunskap om hur tekniken fungerar Ja, andra parten har inte tillgång till rätt utrustning Ja, tekniken fungerar dåligtsaknas Upplever du några hinder med telefonmöten? Vet ej, har ingen erfarenhet Nej, inga hinder Ja, annat Ja, ovanabristande kunskap om hur tekniken fungerar Ja, tekniska svårigheter 28

Upplever du några hinder med möten via webb? Vet ej, har ingen erfarenhet Nej, inga hinder Ja, annat Ja, ovana/bristande kunskap om hur tekniken fungerar Ja, andra parten har inte tillgång till rätt utrustning Ja, tekniken fungerar dåligt/saknas Upplever du att det finns potential att effektivisera resorna i tjänsten (t ex samåkning, resfria möten,samordning av mötestider osv)? Nej Tveksam Ja 29

En del medarbetare har möjlighet att distansarbeta hemifrån. Ange om du gör detta och i så fall när du gjorde det senast. Mer än 1 år sedan 6-12 månader sedan 1-3 månader sedan 1-3 månader sedan 2-4 veckor sedan 1-2 veckor sedan Under senaste veckan Jag distansarbetar aldrig Hur upplever du tillgången till kollektivtrafik för din resa till och från arbetet? Har ingen uppfattning Mycket bra Bra Varken eller Dålig Mycket dålig 30

Vilket är det viktigaste skälet för ditt val av färdmedel till och från arbetet? Annat skäl Får skjutsskjutsar Tillgång till färdmedel Bekvämt Ekonomiska skäl Tidsvinst Miljöskäl Hälsoskäl Använder bilen i tjänsten Ärende under resan Tycker du att din arbetsgivare ska arbeta för att sänka utsläppen från personalens arbetspendling? Nej Tveksam Ja 31

Hur väl instämmer du i följande påståenden? "Min kännedom om min organsiations Miljö-och Hållbarhetsprogram är god." (4) Instämmer helt 3 2 (1) Instämmer inte alls Hur väl instämmer du i följande påståenden? "Min kännedom om min organsiations mål om minskad koldioxidpåverkan från tjänsteresor är god." (4) Instämmer helt 3 2 (1) Instämmer inte alls 32

Kön Kvinna Man Ålder 61 år eller äldre 51-60 år 41-50 år 30-40 år Yngre än 30 år 33

Hur många år har du varit anställd i organisationen? Över 16 år 11-16 år 6-10 år 1-5 år Mindre än 1 år Har du en chefsbefattning? Nej Ja 34

Hur många dagar i veckan motionerar du vanligtvis? 6-7 dagar per vecka. 4-5 dagar per vecka 2-3 dagar per vecka 1 dag per vecka Mindre än 1 dag i veckan Många organisationer erbjuder någon form av reseportal där de anställda kan boka tjänsteresor. När du bokar tjänsteresa, använder du organisationens reseportal då? Organisationen saknar reseportal för bokningar av tjänsteresor Nej Ja 35

Många organisationer har en någon form av bilpool. Vid resa med bil i tjänsten, hur ofta använder du bilarna i organisationens bilpool? Organisationen saknar bilpool Aldrig Ibland För det mesta Alltid 36