Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

Dnr 2018/000451/600, id Barn- och utbildningsförvaltningen Katthults förskola. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Snövits förskola. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Dnr 2018/349 id: Barn- och utbildningsförvaltningen Junibackens förskola. Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, läsåret

Dnr 2018/349 Id Barn- och utbildningsförvaltningen Lilla Lundens Förskola. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Lundens förskola, område Öst

Dnr 2018/349 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Lundens förskola. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Junibackens förskola. Likabehandlingsplan

Bullerbyns förskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen

Bullerbyns förskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Kottens förskola. Likabehandlingsplan

Dnr 2018/349 Id Barn- och utbildningsförvaltningen Kottens förskola. Likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Dnr Id. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Förskolan Bullerbyn. Skolområde VÄST

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Likabehandlingsplanen

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Ängets förskola Härnösands kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Likabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Dnr: 2018/349 Id:24487 Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019

Innehåll Vision... 3 Bakgrund... 3 Diskrimineringslagen 2008:567 1 kap 1... 3 Skollag (2010:800) 1 kap 4,8,9... 3 Skollagen (2010:800) kap 6... 4 Barnkonventionen... 4 Skolledningens ställningsstagande... 4 Definitioner av begrepp... 5 Ansvar... 7 Det är förskolechefens ansvar att... 7 Det är personalens ansvar att:... 7 Främjande arbete... 7 Förebyggande arbete... 8 Kartläggning... 9 Rutiner vid kränkning/trakasserier barn mot barn... 10 Rutiner vid vuxnas kränkningar/trakasserier av barn... 10 Rutiner vid vuxnas indirekt/direkt diskriminering... 10 Analys vt-16... 11 Prioriterade mål läsår 2016/2017... 12 Pedagogernas mål... 12 Barnens egna trivselregler/mål = Kompissolens strålar... 12 Insatser för att nå målen... 12 2

Vision Alla, barn, elever och vuxna på förskolan Skogsbacken ska uppleva en trygg, säker och positiv miljö. Verksamheten skall präglas av en öppen attityd, respekt för människors lika värde och förståelse för deras olikheter. Bakgrund I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/16) framgår bland annat att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Diskrimineringslagen 2008:567 1 kap 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet Skollag (2010:800) 1 kap 4,8,9 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. 3

Skollagen (2010:800) kap 6 Skollagen innebär ett förbud mot kränkande behandling och syftet är att förhindra och förebygga kränkande behandling av barn. I lagarna finns krav på aktivt förebyggande arbete och regler om tillsyn och sanktioner samt skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Det juridiska ansvaret ligger på huvudmannen/ kommunen. All personal på förskolan ansvarar för att agera så att möjligheter och rättigheter enligt lagen tillämpas. Alla barn skyddas av lagarna. Barnkonventionen Artikel 2: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 12: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, var vid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikel 14: Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. http://unicef.se/barnkonventionen Skolledningens ställningsstagande Ledningen för förskolan tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar på har ett gemensamt ansvar för att alla barn ska känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Planen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje barn är unikt och okränkbart. 4

Definitioner av begrepp Kränkande behandling är diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. T ex ett funktionshindrat barn som ej ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när ett barn missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. T ex alla barn serveras samma mat, då diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. Kränkande behandling kan vara uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer), texter och bilder (SMS, MMS, fotografier, skrivna meddelanden). Kränkande behandling kan även delas in trakasserier och annan kränkande behandling. Trakasserier sker utifrån diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Mobbning ingår under begreppet annan kränkande behandling. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och god miljö för barnen. Främjande att identifierar, stärka de positiva förutsättningarna i verksamheten. 5

Förebyggande att avvärja de risker som finns i verksamheten. 6

Ansvar Det är förskolechefens ansvar att årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare. se till att all personal, barn och vårdnadshavare känner till vad som står i likabehandlingsplanen. planen delas ut till alla familjer i sept/okt månad. om förskolan får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling se till att utredning görs och åtgärder vidtas. sammankalla till träffar med likabehandlingsteamet. dokumentera arbetet i likabehandlingsteamet. anmäla incidenter till huvudman. Det är personalens ansvar att: kartlägga, upprätta mål, utvärdera och årligen revidera likabehandlingsplanen i samarbete med förskolechef, barn och vårdnadshavare. dokumentera likabehandlingsarbetet på förskolan. vid kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling kontakta förskolechef, kartlägga och se till att åtgärder genomförs. Främjande arbete All personal på förskolan är viktiga förebilder för barnen i förskolan. Förskolan ansvarar för att varje barn tillsammans med sin/sina föräldrar får en god introduktion i förskolan genom en bra inskolning. Barnen tränas att ta ansvar för sig själva och att respektera andra genom förskolans värdegrundsarbete. Värdegrundsfrågor hålls kontinuerligt aktuella genom diskussioner och reflektioner i personalgruppen. Förskolan erbjuder miljöer med lekmaterial där barn oavsett kön kan utvecklas sitt lärande i samspel med andra och i sin egen takt. Förskolan använder sig medvetet av litteratur som synliggör olika familjekonstellationer och belyser andra kulturer. Trygghet och gemenskap skapas genom trygga vuxna förebilder med tydliga rutiner. Personalen strävar efter att skapa en vi-känsla i gruppen där varje barn ska känna sig delaktiga. t ex sångsamlingar, dramalekar, rörelselekar etc. 7

Vid föräldramöte informeras vårdnadshavare om förskolans likabehandlingsarbete. Då ges möjlighet utöver enkäter och utvecklingssamtal att lämna synpunkter och tankar kring likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavare informeras varje dag om hur barnen har haft det på förskolan. Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per år, vid önskemål fler. Förskolan verkar för att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande i verksamheten. Enkäter till vårdnadshavare och medarbetare som underlag för förbättringsarbete Förebyggande arbete All personal på förskolan är viktiga förebilder för barnen i förskolan. Alla som arbetar på förskolan tar konflikter på allvar genom att föra en dialog kring det inträffade med barnet/barnen. Observationer av barn och lekmiljön, både inne och ute. Förskolan synliggör olika familjekonstellationer med hjälp av litteratur. Olika appar som berör likabehandlingsarbetet används som ett verktyg på förskolan. 8

Kartläggning Insats När Ansvarig Vid varje utvecklingssamtal samtalar vi om trivsel, trygghet och delaktighet tillsammans med vårdnadshavare. Vårterminen Barnansvarig pedagog Vi följer varje barns utveckling och lärande. Kontinuerligt Barnansvarig pedagog Barngenomgångar som dokumenteras och analyseras för att sätta in åtgärder på individ- och/eller gruppnivå. Dokumentera vad som händer i barngrupperna. Höstterminen/Vårterminen Kontinuerligt Förskolechef, specialpedagog Pedagogerna Samtal med barnen Kontinuerligt Pedagogerna Observera verksamheten utifrån ICDP. Observation av miljön: Hur ser det ut inne/ute? Finns platser, lokaler där det är mer stök och bråk? Under en viss period observerar vi verksamheten och reflekterar kring vårt förhållningssätt. Kontinuerligt Förskolechef och Pedagogerna Pedagogerna Daglig kontakt med vårdnadshavare Kontinuerligt Pedagogerna Enkäter till vårdnadshavare som underlag för förbättring av förskolans verksamhet. Resultaten diskuteras vid föräldramöte och i arbetslag. 1 gång per år. Förskolechef De ovanstående punkterna sammanställs och analyseras och ligger sedan till grund för hur arbetet med diskriminering och kränkande behandling ska bedrivas. Verksamhetens behov kartläggs på nivåerna individ, grupp och organisation. Barn och vårdnadshavare med annat modersmål ges vid behov möjlighet till översättning/tolk. 9

Rutiner vid kränkning/trakasserier barn mot barn Förskolechefen ansvarar för att händelsen utreds. Personalen skapar sig en bild av det inträffade, samt kartlägger hur kränkningen/trakasserierna har uppstått. Personalen samtalar med barnen (beroende av ålder) och hjälper dem att förstå situationen och se sin egen roll i händelsen och informerar vårdnadshavare och förskolechef. Beslut om åtgärder av arbetslaget, förskolechef och vårdnadshavare. 1.Vid negativa verbala uttryck tex.du är ful etc.observerar vi under en två veckors period om det upprepas, sedan kontaktar vi föräldrarna. 2. Vid upprepade knuffningar kontaktar vi föräldrarna. 3. Vid fysisk handling tex.bitning etc.kontaktas föräldrarna samma dag. Sedan observationer under flera veckor. Överenskommelse med föräldrarna för nästa möte angående detta. Personalen dokumenterar händelsen. Dokumentationen förvaras hos förskolechef Rutiner vid vuxnas kränkningar/trakasserier av barn Förskolechefen skapar sig en bild av det inträffade genom samtal med berörda. kontaktar vårdnadshavare. ansvarar för att händelsen utreds och att åtgärder vidtas, t ex samtal, varning. kontaktar vid behov facklig representant. ansvarar för att dokumentation sker och förvaras. ansvarar för att återkoppling sker kring de insatser och åtgärder som gjorts, tillsammans med vårdnadshavare och personal. Rutiner vid vuxnas indirekt/direkt diskriminering Förskolechefen skapa sig en bild av det inträffade och utreder ärendet. vidtar åtgärder, dokumenterar och följer upp ärendet. ser till att rutiner för att motverka framtida diskriminering arbetas fram. 10

Analys vt-17 Barnens egna trivselregler/mål har används i vår verksamhet genom en kompissol som är gjord av Skogsbackens 5-åringar som är förebilder för de yngre barnen. Diskussion kring barnens egna trivselregler har varit ett givet samtalsämne på utvecklingssamtalen, liksom trygghet och delaktighet. Vi har följt barnens utveckling kontinuerligt genom observationer och diskussioner i personalgruppen. Vi har dessutom haft barngenomgångar på hösten och våren, där vi tillsammans med förskolechef och specialpedagog diskuterat barnens utveckling och gått igenom vår relationsanalys. Inför utvecklingssamtalen har vi haft samtal med de äldsta barnen på förskolan, barnintervjuer. Vi använde frågor med hänvisning till kompissolen och barnkonventionen. Alla 5 åringar har fått lyssna och samtala om de Tio kompisböckerna baserade på Barnkonventionen. Vi tycker att de passar de lite äldre barnen, och att de är bra att diskutera när något händer eller bara bra läsning som förebyggande. Vi vill att de ska få kunskap och förståelse för sina rättigheter, och visa respekt för andra. Kompisböckerna för de yngsta har används på alla avdelningar. Barnens inflytande har ökat. De får vara med och bestämma vad vi ska göra för olika aktiviteter t.ex. utflykter, aktiviteter på samlingen etc. Att öka barns inflytande och delaktighet är ändå något som vi ständigt kan bli bättre på, därför fortsätter det att vara ett viktigt mål för vår verksamhet även det här läsåret. Vi arbetar med ICDP som handlar om förhållningsätt. Materialitet Mamma Måd som innehåller sång, musik och rörelse handlar om hur man är en god kompis men även empati och förståelse för alla människor. Detta använder vi oss för att nå målen: - förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. - förståelse för att alla människor har lika värde (Lpfö 98/10 samt barnkonventionen). Samtalspromenad med 4-5- åringar, för att utvärdera utemiljön. Barnen har fått ta med i- padden ut för att ta kort på utemiljön. Barnen har enskilt i intervju med pedagog svarat på olika frågor. Var vill barnen leka, varför, varför inte? Var är fröknarna? Svaren som barnen gav var att barnen är trygga på hela gården men de leker främst i skogen. Staketet på gården gör så att vi pedagoger sprider ut sig mer över hela gården. Vi har regelbundet observerat vår verksamhet och vid behov ändrat om i vår ute- och innemiljö. Vi har ändrat flera gånger under året eftersom barnens intressen har växlat. Det är en ständig pågående process. Vi har haft daglig kontakt med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna har getts möjlighet att svara på en enkät. Vi mailade ut länken till föräldrarna. Av alla frågor så är det ett bättre resultat än föregående år. 11

Prioriterade mål läsår 2018/2019 Pedagogernas mål Öka barnens inflytande och delaktighet i samlingar och utflykter. Varje barn ges möjlighet att påverka sin dag genom olika valmöjligheter. Alla barn får arbeta med Kompisböckerna för de yngsta. Där de yngre barnen följer samma mål som 5-åringarna. Barnkonventionen och Läroplanen. Där våra mål är följande: - förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. - förståelse för att alla människor har lika värde Alla barn får arbeta med Kompisböckerna för de yngsta. Där de yngre barnen följer samma mål som 5-åringen. ICDP Vägledande samspel, att fokusera och lyfta det enskilda barnet med positiv förstärkning. Samtalspromenad med 4-5-åringar för att utvärdera utemiljön. Vi använder oss av de frågor som vi haft tidigare, barnen får då ta kort på de olika platser som anges. Detta görs under oktober-november. Frågorna är följande: 1a Var på gården vill du helst vara och leka? 1 b Varför? 2 a Är det någon plats där du inte vill vara? 2b Varför? 3 Var brukar du vara och leka? 4 Var brukar pedagogerna/fröknarna vara? Barnens egna trivselregler/mål = Kompissolens strålar Vara snäll Leka tillsammans Säga till en vuxen om ett barn gjort sig illa Trösta en kompis Vara hjälpsam Säga förlåt om man gjort en kompis ledsen Insatser för att nå målen Pedagogerna tar hjälp av barnen när de planerar den dagliga verksamheten i den mån det är möjligt. Ansvarig: Alla pedagoger kontinuerligt under året. 12

Femåringarna får jobba med böckerna Tio nya kompisböcker under läsåret. Ansvarig: Pedagogerna på avdelningen. Klart i maj 2019. De yngre barnen får också vara delaktiga, vi läser Kompisböckerna för de yngsta. Vägledande samspel (ICDP), under en viss period observerar vi verksamheten och reflekterar kring vårt förhållningssätt. Ansvarig: Förskolechef och pedagogerna Femåringarna som har skrivit trivselreglerna gör nya strålar till vår kompissol. Ansvarig: Pedagogerna som är ansvariga för femårsgruppen. Klart i september 2018. Göra en enklare variant av kompissol med bilder för de yngre barnen. Ansvarig: Pedagogerna på avdelningen Femåringarna får på en samling, berätta för sina kompisar vad det står samt vad det innebär att till exempel vara omtänksam. Ansvarig: Pedagogerna på avdelningen. Barnen berättar på en samling i september därefter regelbundet en gång/mån. Vi går tillsammans till kompissolen om det blir konflikter mellan barnen. Ansvarig: Alla pedagoger kontinuerligtunder året. Pedagogerna påminner barnen om deras egna trivselregler. Ansvarig: Alla pedagoger kontinuerligt under året. Pedagogerna påminner varandra om att det är viktigt att prata med barnen om trivselreglerna regelbundet. Ansvarig: Alla pedagoger kontinuerligt under året. Pedagogerna ber barnen prata med varandra om trivselreglerna. Ansvarig: Alla pedagoger kontinuerligt under året. Utvärdering av våra trivselregler genom barnintervjuer. Ansvarig: Pedagogerna på avdelningen. Klart i maj 2019. Samtalspromenad eller bilder på olika miljöer. Klart i maj 2019. 13