Tyresån och Kalvfjärdens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram
Utgiven av: Ansvarig avd./enhet Foto: Länsstyrelsen i Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(40)
Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till 2021. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Tyresån och Kalvfjärdens åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(40)
Sammanfattning Tyresåns och Kalvfjärdens åtgärdsområde är tättbefolkat och det påverkar vattenkvaliteten. Övergödning är ett utbrett problem och avrinningsområdet är också bitvis kraftigt påverkat av sjösänkningsföretag och justerade sjötrösklar. För att minska övergödningen krävs en rad åtgärder, främst för att reducera näringsbelastning från dagvatten. Andelen hårdgjord yta behöver minska och de grönytor som finns kvar bevaras. I åtgärdsområdet finns omkring 30 vandringshinder. För att fisk och andra akvatiska organismer fritt ska kunna röra sig mellan sjöar och vattendrag behöver vandringshindren rivas ut eller en faunapassage anläggas. Precis som i resten av Sverige uppnår ingen av vattenförekomsterna god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och PBDE undantas så är det en vattenförekomst, Drevviken, som inte uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT). I Drevviken finns även höga halter av ammoniak. Utsläppsminskning av miljögifter från miljöfarlig verksamhet via tillsyn och omprövning av tillstånd, högre ställda krav på dagvattenrening och enskilda avlopp samt anläggning av båtbottentvättar är åtgärder som föreslås för att komma tillrätta med problemen. Grundvattenförekomsterna har god kemisk status. Samtliga riskerar dock att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av flera eventuellt förorenade områden intill och inom förekomsterna, saltade vägar och höga kloridvärden. Det finns dock stora kunskapsbrister angående tillståndet om miljögifter. För att minska risken för framtida föroreningar behöver utredningar av påverkan från vägar och tätort genomföras samt möjligheterna till skyddsåtgärder, till exempel täta diken och minskad olycksrisk, undersökas. Inom Tyresåns avrinningsområde finns Tyresåns vattenvårdsförbund som utgörs av en sammanslutning av de kommuner som berörs. Förbundet arbetar aktivt med att få till stånd fler åtgärder. Ett åtgärdsprogram finns framtaget och ett nytt är ute på remiss (www.tyresan.se). För att kunna följa miljökvalitetsnormerna i Tyresåns åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Haninge, Huddinge och Tyresö kommuner tillse att så att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Haninge, Huddinge, Stockholm och Tyresö kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avlopp via dagvatten och avloppsledningsnät minskar. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Haninge, Huddinge, Stockholm och Tyresö kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs, Haninge, Huddinge, Stockholm och Tyresö kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids med mål att minska belastningen av TBT-läckage från båtar, se till att 4(40)
undersökningar av sediment och mark vid båtklubbar och marinor utförs, och där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade områdena och deras hot spots. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Stockholm bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 32 vandringshinder. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Otillräckligt dricksvattenskydd: Länsstyrelsen i Stockholm i samråd med berörda kommuner behöver, för att säkerställa en långsiktigt hållbar vattenförsörjning, inrätta vattenskyddsområden för grundvattenförekomsterna Handen, Trollbäcken, Vendelsö och Vendelsömalm. 5(40)
Inledning... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 19 2.1 Övergödning... 19 2.2 Försurning... 24 2.3 Miljögifter... 25 2.4 Främmande arter... 27 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 28 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 32 3.1 Näringsämnen... 32 3.2 Miljögifter... 32 3.3 Klorid... 33 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 33 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 34 4.1 Nulägesbeskrivning... 34 4.2 Åtgärder... 34 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 35 6.1 Natura 2000-områden... 35 5.2 Nitratkänsliga områden... 35 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 37 6(40)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Tyresåns avrinningsområde är 220 km 2 och omfattar cirka 30 sjöar inom ett för svenska förhållanden tättbefolkat och urbant påverkat område. År 2001 bodde cirka 176 000 invånare inom avrinningsområdet. Befolkningstillväxten i regionen är stor. Sex kommuner ligger delvis inom åtgärdsområdet: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Stockholm och Tyresö (figur 1). Sjösystemet börjar i Hanvedens centrala, höglänta delar och rinner i huvudsak österut i lerfyllda sprickdalar med sjöbassänger. Från hällmarkerna och mossarna rinner det näringsfattiga, lågalkalina vattnet genom moränavlagringar på bergssidorna. Från 60-70 meters höjd över havet faller bäckfårorna snabbt till 20 meter, där de stora sjöarna följer efter varandra, med mycket liten höjdskillnad. De begränsade höjdskillnader, som en gång fanns, har ytterligare minskat genom sänkningar av trösklarna mellan sjöarna. Avsnittet med liten höjdskillnad sträcker sig från Orlången till Tyresö-Flaten i Tyresö. Därefter faller vattnet i Wättingeströmmen (Nyfors) drygt fem meter och i ytterligare ett steg faller vattnet sedan 13-14 meter ut i havet vid Uddby och Follbrinkströmmen. Från de höglänta skogarna tillförs näringsfattigt vatten. Redan i moränsluttningen har dock så mycket välbuffrat vatten (motståndskraftigt mot syra) tillkommit, att det sura vattnet neutraliserats. Samtidigt ökar näringsrikedomen i huvudfårans nedre delar på grund av de bördigare jordarna. I huvudfåran är de tre stora sjöarna Orlången, Magelungen och Drevviken de dominerande och med Drevviken som den stora uppsamlande bassängen (figur 2). Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar och det är i isälvsavlagringar områdets grundvattenförekomster finns. Åtgärdsområdet ligger i mellansvenska sänkan och då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Huvuddelen av berggrunden utgörs av svårvittrad gnejsgranit, vilket ger en svag motståndskraft mot försurning. Förekomst av leror och andra finkorniga jordar ökar dock motståndskraften mot försurning. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Sprickdalslandskapet fortsätter ut i skärgården och högre partier bildar stora sammanhängande landmassor, öar, kobbar och skär. Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. 7(40)
Figur 1. Översiktskarta av åtgärdsområdena för Tyresån och Kalvfjärden. 8(40)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. Observera att avrinningsområdets gränser behöver justeras något på grund av att dagvatten leds från sjön Magelungen in i Fiskarfjärdens åtgärdsområde. 9(40)
1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Alla utom två av åtgärdsområdets ytvattenförekomster har sämre än god ekologisk status (figur 3). I samtliga vattenförekomster utom fyra finns miljöproblemet övergödning. Den hydromorfologiska påverkan på sjöar och vattendrag är stor. Av områdets övriga vatten har 14 god eller hög ekologisk status och 8 måttlig status. Sjöarna med måttlig status är koncentrerande till tättbefolkade områden. Ammoniak räknas till de så kallade särskilda förorenande ämnena (SFÄ). Gränsvärdet för ammoniak överskrids i en av vattenförekomsterna som därför får sänkt ekologisk status. 10(40)
Figur 3. Ekologisk status i ytvattenförekomster. Kemisk status och miljöproblem Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Dessa ämnen är därmed att betrakta som överallt överskridande ämnen. Om kvicksilver och PBDE undantas från bedömningen är det en vattenförekomst, Drevviken, som inte uppnår god kemisk status orsakat av för höga halter av tributyltenn (TBT) (figur 4). 11(40)
Ett ämnes kemiska status ska enligt bedömningsgrunderna bedömas som god, men med låg tillförlitlighet tills motsatsen kan påvisas genom mätningar. För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen. Figur 4. Kemisk status i ytvatten (exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE)). 12(40)
1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk I åtgärdsområdet finns det fem grundvattenförekomster och samtliga har god status. Alla fem riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av att många potentiellt förorenade områden finns inom och intill förekomsterna. Det finns också saltade vägar och i en förekomst har höga kloridhalter uppmätts (figur 5). En av grundvattenförekomsterna, SE656020-163276 - Jordbromalm, beskrivs i bilagan för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden. Det finns stora kunskapsbrister om tillståndet då vattenkemidata saknas för de flesta grundvattenförekomsterna, mer analyser av vattenkemi behövs. Kvantitativ status och risk Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kvantitativ status. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I Tyresåns avrinningsområde finns en dricksvattentäkt (Kolartorp) som omfattas av dricksvattendirektivet. Området utgörs av grundvattenförekomsten Handen (SE656307-163320). Både kvantitativ och kemisk status är goda för vattenförekomsten, men den riskerar att inte uppnå god kemisk status. Jordbromalm beskrivs i åtgärdsområdet för Östra Södertörn och Hårsfjärden. Övre Rudasjön är föreslagen att bli en vattenförekomst. Sjön bidrar genom inducerad infiltration till grundvattentäkten Kolartorp som utgör en viktig reservvattentäkt med strategiskt läge nära Haninge centrum. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Åtgärdsområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet Tyresån och Kalvfjärden finns 6 badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdet Tyresån och Kalvfjärden ingår i fiskvattendirektivet. 13(40)
Figur 5. Risk för att kemisk status inte uppnås 2021 för grundvatten i området. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald (tabell 1). Detta görs via och Artoch habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). 14(40)
Tabell 1. Natura 2000 områden i Tyresån och Kalvfjärdens åtgärdsområde. Vattenförekomst- ID Vattenförekomstnamn Områdes- ID Områdets namn Akvatisk naturtyp,arter samt fåglar enligt fågeldirektivet SE656565-163002 Kvarnsjön-Lissma SE0110167 Kvarnsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Utpekade arter: Citronfläckad kärrtrollslända, Bivråk, Nattskärra, Orre, Trädlärka SE656435-164045/ SE591280-182070 Bylsjön/ Kalvfjärden SE0110017 Tyresta- Åva Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Utpekade arter: Bivråk, Fiskgjuse, Orre, Sparvuggla, Spillkråka, Storlom, Tjäder, Tretåig hackspett, Trädlärka Huvudsyftet med skyddet av naturtypen 3160 Dystrofa sjöar och småvatten är att bibehålla en naturligt dystrof sjö med näringsfattiga och humusrika förhållanden. Bylsjön (SE656435-164045) belägen i Natura 2000 området Tyresta-Åva, är klassad som naturtyp 3160 och har endast måttlig ekologisk status. Parametern som sänkt statusen är konnektivitet. I bevarandeplanen nämns även sur nederbörd som hot mot Bylsjön. Sjön har tidigare varit antropogent försurad, men bedöms tack vare minskad deposition av svavel- och kväveföreningar inte längre vara försurad enligt de kriterier som bedömningsgrunderna anger. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år 2015. Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller 2027. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- 15(40)
och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december 2016. För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten Miljökvalitetsnormer för ekologisk status i ytvatten, tidsundantag med motivering och vad som orsakar miljöförsämringen framgår av tabell 2. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status 2015. Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Ällmorafjärden Kalvfjärden Övre Rudasjön Bylsjön Drevviken Orlången Tyresån-Norrån SE591160-182400 SE591280-182070 SE656324-163315 SE656435-164045 SE656793-163709 SE656833-162888 SE656905-162949 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), 16(40)
Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Tyresån SE656944-164051 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Magelungen SE657041-163174 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Tyresån-Forsån SE657067-163219 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och PBDE. Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och PBDE ska dock åtgärdas så fort det går. Vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på TBT-föreningar har fått ett tidsundantag till år 2027 för att uppnå god status med avseende på TBT (tabell 3). Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBTämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god kemisk status 2015. ID Vattenförekomst Drevviken SE656793-163709 Miljökvalitets -norm God kemisk status 2015 Undantag Ämne År Motivering Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Hg PBDE TBT 2027 Förhöjd bakgrundsh alt Förhöjd bakgrundsh alt PBT-ämne 1.2.2 Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 17(40)
1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Två vattenförekomster är Natura 2000-områden och ska nå gynnsam bevarandestatus. Kvarnsjön omfattas av art- och habitatdirektivet och berör vattenförekomsten Kvarnsjön (SE656565-163002). Tyresta-Åva är omfattas av art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet och berör vattenförekomsten Bylsjön (SE656435-164045) och Kalvfjärden (SE591280-182070). Kalvfjärden har dock inte några utpekade vattenrelaterade naturtyper inom habitatdirektivet. De två sjöarna i dessa Natura 2000-områden är båda klassade som dystrofa och småvatten (3160). De ska vara naturlig dystrofa (naturligt näringsfattiga och humusrika med svagt surt vatten) och därmed ha låg grad av antropogen belastning med avseende på bland annat försurade ämnen, partiklar, näringsämnen och miljögifter. För att upprätthålla viktiga funktioner och strukturer ska även hydrologin i strandzonen vara intakt och vandringsvägar fria från av människan orsakade hinder i anslutande vattensystem. Tyresån och Kalvfjärdens åtgärdsområde ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. 18(40)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Övergödning är ett generellt problem i Tyresåns och Kalvfjärdens åtgärdsområde där merparten av sjöarna och vattendragen utsätts för ett urbant påverkanstryck. Endast i de högt belägna delarna av Tyresåns avrinningsområde, där påverkanstrycket är litet, finns skogssjöar och mindre vattendrag som inte har problem med övergödning (se Figur 6). De övergödda vattenförekomsterna utmärks framförallt av höga totalfosfor- och klorofyllhalter. I Kalvfjärden, där Tyresån mynnar, råder måttlig status med avseende på totalkväve, totalfosfor, klorofyll a och siktdjup. Bland sjöarna är det Drevviken, Magelungen och Orlången som har problem med övergödning. För Orlången är tillståndet särskilt allvarligt då sjön har dålig status för näringsämnen och siktdjup samt otillfredsställande status för växtplankton. Samtliga tre rinnsträckor bedöms ha åtminstone måttlig status med avseende på någon övergödningsindikator. Dock finns aktuella och tillförlitliga mätdata på totalfosfor endast för Tyresåns utloppssträcka. Forsån och Norrån har måttlig status för kiselalger medan Tyresåns utlopp har god status. 2.1.2 Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i områdets inlandsvatten behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 1 800 kg, vilket utgör 40 procent av den totala belastningen i avrinningsområdet. Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. Den totala tillförseln av fosfor till vatten i avrinningsområdet ligger i storleksordningen 4 600 kg per år. Vattenförekomstsjöarna med störst behov av en minskad fosfortillförsel är Orlången och Drevviken. Bland vattenförekomstvattendragen är det i synnerhet Tyresåns utlopp i Kalvfjärden och Norrån som utmärker sig. Hur reduktionsbehovet fördelar sig mellan vattenförekomsterna framgår av Figur 7. Fördelningen är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov 3 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wpcontent/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 19(40)
för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet 4. Figur 6. Vattenförekomster i området med miljöproblemet övergödning. 4 Gyllström m.fl. 2016. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status - underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanlands läns rapportserie 2016:19. 20(40)
Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. Betinget för Magelungen är sannolikt överskattat på grund av att avrinningsområdets gränser inte är korrekta. Detta beror på att dagvatten leds från sjön Magelungen in i Fiskarfjärdens åtgärdsområde. 21(40)
2.1.3 Källor till påverkan Dagvatten är den i särklass största källan till fosfor och kväve. Andra betydande källor är enskilda avlopp och jordbruk. Enligt en uppskattning av Länsstyrelsen finns minst 300 hästar, relativt jämnt fördelade över områdets landsbygd. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Som framgår av Figur 8 utgör dagvatten den dominerande källan till fosfor i åtgärdsområdet. Enskilda avlopp och jordbruk står för merparten av återstoden. Tillförseln av kväve till havet domineras av dagvatten, enskilda avlopp och jordbruk, men källfördelningen skiljer sig jämfört med fosfor då bidrag från skog är betydligt större. Figur 8. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 genomförda och pågående åtgärder i området omfattar bland annat restaureringar av vattendrag och våtmarker, säkra pumpstationer från bräddincidenter, utreda dagvatten och en ökad tillsyn av enskilda avlopp. Föreslagna åtgärder Dagvattenåtgärder beräknas kunna reducera fosforbelastningen med knappt 2 ton per år. Beräkningen är baserad på dagvattendammar med en sammanlagd areal av knappt 80 hektar och med en uppskattad effekt av 22,5 kg/hektar och år. Dagvattendammar kan ses som ett exempel på en effektiv åtgärd. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. I mycket tättbebyggda områden kan det vara svårt att hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närområdet till områdets sjöar och vattendrag. 22(40)
Rätt utformade kan olika dagvattenåtgärder även minska halten av miljögifter. Dagvattenåtgärder bör planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter. Tillsyn av hästgårdar kan också vara effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag i området. Området är även utpekat enligt nitratdirektivet och omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjer för god jordbrukarsed. Åtgärdsbehovet i hela området är 1 800 kg fosfor per år vilket är något mindre än åtgärdspotentialen på 2 200 kg (tabell 4). Behovet är dock inte jämnt fördelat över området och Orlången når inte upp till betinget även om de åtgärder som föreslås genomförs. Vilka ytterligare åtgärder som är lämpliga behöver därför utredas. Restaurering av sjön genom att kemiskt binda fosfor i sedimenten eller att fiska ut vitfisk kan vara effektiva. Innan en sjörestaurering kan bli aktuell behöver dock belastningen från tillrinnande vattendrag och omgivande land minska till en nivå som inte leder till att näringshalterna ökar igen efter en restaurering. Tabell 4. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten (endast fosfor) rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp) Anpassade skyddszoner* 0,9 Hektar 29 0,05 9 500 330 Fosfordamm 0,1 Hektar 13 0,09 5 500 420 Fosfordamm* 0,4 Hektar 39 0,31 18 000 460 Strukturkalkning 94 Hektar 16 0,2 19 000 1 200 Strukturkalkning* 130 Hektar 21 0,29 27 000 1 300 Minskat fosforläckage vid 18 0,03 30 000 1 700 spridning av stallgödsel* Kalkfilterdiken 12 Hektar 2 0,08 7 600 3 800 Tvåstegsdiken* 0,8 Hektar 17 1,8 87 000 5 100 Kalkfilterdiken* 75 Hektar 8 0,52 47 000 5 900 Våtmark* 18 Hektar 47 4,9 280 000 6 000 Dagvattendammar 79 Hektar 1 800 220 14 000 000 8 000 Enskilda avlopp till normal 370 Antal 160 37 2 700 000 17 000 skyddsnivå Enskilda avlopp från 420 Antal 22 5,8 430 000 20 000 normal till hög skyddsnivå SUMMA 2016 2021 2 000 260 17 000 000 SUMMA 2021 2027 180 8 500 000 *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Ytterligare åtgärder bedöms också behöva genomföras för att det ska vara möjligt att nå god ekologisk status i kustvattenförekomsterna (Tabell 5). 23(40)
Anpassade skyddszoner* Tabell 5. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt* till kusten (kg/år) kostnad (mkr) Årskostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp) Fosfor Kväve Fosfor 0,06 Hektar 2 0 0,003 610 310 Fosfordamm* 0,05 Hektar 7 6 0,04 2 300 330 Strukturkalkning* 25 Hektar 4 0 0,05 5 100 1 300 Enskilda avlopp till normal skyddsnivå 400 Antal 140 64 39 2 800 000 21 000 Summa kust 2016-2021 140 64 39 2 800 000 Summa kust 2021-2027 13 6 0,1 8 000 Inlandsåtgärder 2016 2021 Inlandsåtgärder 2021 2027 * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 1 600 1 700 140 1 700 Det är möjligt att det totala reduktionsbehovet för Tyresån och Kalvfjärdens tillrinningsområde inte kan nås enbart med sådana åtgärder som är väl beprövade. Innan kostsamma åtgärder som är mer osäkra används kan det vara lämpligt att överväga åtgärder som inte kvantifierats inom detta åtgärdsprogram, men som ändå kan vara kostnadseffektiva. Exempel på sådana åtgärder och styrmedel som kan leda till fysiska åtgärder som behöver övervägas är bland annat utöka andelen areal naturreservat, fastställa skötselplaner för sjöar och närområden, minska erosionen längs åar och utreda vattenutbytet i fjärdsystemet. 2.2 Försurning Ingen av sjöarna i Tyresåns avrinningsområde bedöms för närvarande vara försurad. Ådran (656196-162646) och Trehörningen (656095-162754) har tidigare kalkats. Ådran kalkades 1984 och 1987 medan Trehörningen kalkades fram till 2007 5. Tillståndet i sjöarna övervakas inom ramen för den regionala miljöövervakningen. Om det visar sig nödvändigt kan kalkningen i sjöarna återupptas. 5 Pansar J (2005) Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län. Rapport 2005:08. Länsstyrelsen i Stockholms län 24(40)
2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster har fått sänkt status med avseende på parametern kvicksilver och polybromerade difelyetrar (PBDE). Detta beror på att de angivna gränsvärdena för dessa ämnen i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsten Drevviken, se Figur 4. Att gränsvärdet för polybromerade difenyletrar (PBDE) i biota överskrids bekräftas av haltmätningar i fisk från år 2010 för Drevviken (5 fiskar), från år 2013 för Orlången (1 samlingsprov/20 fiskar), från år 2013 för Tyresån (1 samlingsprov/16 fiskar) och från år 2013 för Magelungen (1 samlingsprov/20 fiskar) överskridande tillåten halt i fisk och haltmätning av TBT i vatten från år 2006 för Drevviken (ett mättillfälle) överskridande maximalt tillåten halt. God status med avseende på SFÄ uppnås inte i vattenförekomsten Drevviken. Denna bedömning baseras på framräknade halter av ammoniak (från uppmätt halt ammoniumkväve) i vatten från år 2007 till 2012 för Drevviken (33 mättillfällen) överskridande halt för akut exponering. I en sjö som Drevviken, vilken är mycket näringsrik, kan soliga dagar ge upphov till en väldigt hög primärproduktion som driver upp ph i ytvattnet. Om ammonium samtidigt frigörs från bottensediment på grund av ansträngda syrgasförhållanden kan detta medföra att överskridande av toxisk halt för akut exponering av ammoniak. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS (http://www.viss.lansstyrelsen.se/). I dagsläget finns det oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. 2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för att nå god status med avseende på ammoniak anges som skillnaden i uppmätt halt och gränsvärdet för god status för vattenförekomst Drevviken (tabell 6). De uppmätta förhållandevis höga halterna av polybromerade difenyletrar (PBDE) i Drevviken och Orlången (se mätdata under 2.3.1) indikerar även att det kan finns ett förbättringsbehov för dessa ämnen även om ett sådant behov inte har införts i tabell 6. Tabell 6. Förbättringsbehovet (exkl. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE)) för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Drevviken SE656793-163709 Parameter/ kvalitetsfaktor TBT Ammoniak Uppmätt halt 2,9 ng/l 6,9 µg/l Gränsvärde/ klassgräns 1,5 ng/l 1 6,8 µg/l 1 Matris Vatten Vatten 1) Gränsvärde/klassgräns för maximalt tillåten uppmätt halt i vatten. 2) Beräknas inte p.g.a. sänkt status är ett resultat av att gränsvärde för maximalt tillåten halt överskridits. Förbättringsbehov Beräknas inte 2 Beräknas inte 2 25(40)
2.3.3 Källor till påverkan Förhöjda halter av miljögifter i miljön, både organiska och oorganiska, är i huvudsak ett resultat av antropogen påverkan. Orsaken kan vara långväga diffus spridning eller en lokal spridning från punktkällor. Ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden, kan även leda till förhöjda halter. Det är internationella luftnedfall som är den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga. Inom åtgärdsområdet finns det diffusa källor som dagvattenutsläpp och förorenade områden, men även punktkällor som hamnverksamhet, båtuppläggningsplatser och marinor. Till betydande potentiella påverkanskällor räknas tillståndspliktiga miljöfarliga A- och B- verksamheter och eventuellt förorenade områden med riskklass 1 (tabell 7). Inom arbetet med förorenade områden är objekt med riskklass 1 och 2 prioriterade för fortsatta utredningar och undersökningar för att utreda om ett område är konstaterat förorenat eller inte. (mer information om arbetet med förorenade områden finns på www.lansstyrelsen.se/stockholm/fororenade-omraden) Vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet. Tabell 7. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Drevviken SE656793-163709 Parameter/ kvalitetsfaktor TBT, Ammoniak Betydande potentiell påverkanskälla (RK=riskklass) Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: IPPC: 1 st inte- IPPC: 1 st Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp 1) Uttag från Länsstyrelsens EBH-stöd 2014-09-01. Numren inom parantes är ID-nummer i databasen EBHstödet. Databasen innehåller information om hur EBH-objekt (EBH är en förkortning av efterbehandling). EBH-objektens status kan förändras med tid. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. Databasen innehåller främst uppgifter om nedlagda verksamheter. 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inom Tyresån-kalvfjärdens avrinningsområde har åtgärdats tre EBH-objekt av riskklass 1. Uppgifter om sanerade områden är bristfälliga och antalet sanerade områden kan vara högre. Ett sanerat område kan fortfarande vara en betydande påverkanskälla om inte tillräcklig hänsyn har tagits till vattenmiljön när saneringsmålen togs fram. Ytterligare potentiell Påverkanskälla (RK=riskklass) EBH-objekt 1 ; 9 st RK 2 (4 sediment)(188431, 188432, 188430, 188209, 126076, 181823, 126111, 127490, 125689), 11 st RK 3, 5 st RK 4, 176 st oklassade Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk, båtuppläggningsplatser, marinor, varv) 26(40)
En annan vidtagen åtgärd är odling utan bekämpningsmedel. Båtbottentvättar och/eller spolplattor har installerats i Tyresö kommun (Vissvassfjärden) och Haninge kommun (Granöfjärden). I databasen EBH-stöd fanns 2014-09-01 dessutom uppgifter om 3 förorenade områden där en saneringsåtgärd pågår och 6 områden där utredningar pågår. Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreduktion av miljögifter, rening av dagvatten och anläggande av båtbottentvättar (Tabell 8). För att minska belastningen av närsalter föreslås dagvattendammar motsvarande 79 hektar i området (se kap 2.1.4). Dagvattenåtgärder är även viktiga för att minska belastningen av miljögifter. De bör därför planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter. Utöver de fysiska åtgärderna finns ett behov av att vidta åtgärdsutredningar för att utreda hur betydande olika påverkanskällor kan vara. För TBT behöver belastningen från marinor, båtar, båtuppläggningsplatser och varv utredas. Detta kan göras genom ökad tillsyn och att få till undersökningar av TBT på båtar, i sediment och mark, där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade hamnarna och deras hot spots. Båtar som är sanerad på TBT-färg skulle kunna få ett intyg som certifierar detta. För ammoniak ska enskilda avloppsanläggningars, avloppsreningsverks och eventuella mindre avloppsreningsverks (c- och u-anläggningar) reningseffektivitet utredas och vid behov se till att reningseffektiviteten ökar. Generellt behöver även kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag utföras även om detta inte är konkreta åtgärder för att förbättra statusen med avseende på miljögifter. Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år)* Drevviken SE656793-163709 Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter TBT Anläggande av båtbottentvätt 1 200 000 * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I Stockholms läns sjöar och vattendrag finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräfta, vandrarmussla samt smalbladig och vanlig vattenpest är vanligt 27(40)
förekommande arter i länet och som ofta bildar täta bestånd där de förekommer. Signalkräftan är allmänt spridd i länet och flodkräfta återfinns numera endast i litet antal vatten. Vandrarmusslan förekommer framförallt i kalcium- och magnesiumrika vatten i Mälaren samt i Märstaån, Oxundaån och Broströmmens avrinningsområde. Vanlig vattenpest och smalbladig vattenpest förekommer i 57 respektive 30 av länets 60 sjöar som är större än 1 km 2. I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan till exempel minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har till exempel varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. Till exempel bidrar sannolikt havsborsmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. Vattenförekomster på kusten har inte klassats med avseende på fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Kustzonen är ofta påverkad av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Inom åtgärdsområdet finns ett antal vattenverksamheter i form av dammar, sjösänkningsföretag, justerade sjötrösklar osv. Vissa av dessa har lagliga tillstånd och andra saknar dokumentation. Avrinningsområdet är komplext med allt från tätortsmiljöer, jordbruksmark, Natura 2000-områden till nationalpark och är bitvis kraftigt påverkat avseende fysiska förändringar. Det är främst från sjön Magelungen och nedströms som de fysiska förändringarna får genomslag (figur 9). 28(40)
Figur 9. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. 29(40)
Tillstånd Samtliga vattendrag är inventerade. Vandringsmöjlighet för fiskarter som havsöring, ål och flodnejonöga från Kalvfjärden och upp i Tyresåns avrinningsområde är helt avskuren vilket innebär att den ekologiska effekten av problematiken sprider sig ut i kustzonen. Även flera av de mindre sjöarna är isolerade vilket sannolikt påverkar till exempel fiskebestånden i dessa. I åtgärdsområdet finns de allvarligaste vandringshindren i Tyresåns huvudfåra, mellan Drevviken och Kalvfjärden (figur 9). Reglerdammarna vid Nyfors mellan sjön Tyresö- Flaten och Albysjön utgör hinder, men står ofta öppna och kan då passeras. Vattenförekomsterna Bylsjön, Övre Rudasjön och Kvarnsjön-Lissma är isolerade på grund av vandringshinder. I Kvarnsjö-Lissma bedöms dock inte vandringshindret ha en väsentlig påverkan. Förbättringsbehov 21 vandringshinder som behöver åtgärdas har identifierats. Vissa är av enklare karaktär så som tröskling av vägtrummor, men det finns även mer tekniskt problematiska objekt som stora reglerdammar med gällande vattendomar. Primärt är det hindren i Tyresåns huvudfåra som bör åtgärdas. Exempelvis bör Fatbursdammen vid Tyresö slott förses med fiskväg eller liknande. Det är dock inte utrett om den höga fallhöjden i sig utgör ett naturligt vandringshinder vilket bör bedömas. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs av äldre dammar och felplacerade vägtrummor. Åtgärder Fiskvägar och utrivning av vandringshinder är nödvändigt på ett tjugotal platser i systemet (tabell 9). Huvudfåran bör prioriteras och därefter biflöden med höga naturvärden. 2.5.2 Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. För vattendrag har Länsstyrelsen i Stockholm län gjort en mer djupgående analys, där effekten av markavvattningsföretag vägts in varför dessa i större utsträckning än sjöarna fått sämre än god status. Statusklassificeringen för hydrologisk regim visar att Tyresån-Norrån och Tyresån-Forsån har sämre än god status. Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim föreligger för två vattendrag. Hela systemet är påverkat av sänkta sjöar, markavvattningsföretag samt bebyggda strandzoner vilket försvårar åtgärder. Källor till påverkan Hela avrinningsområdet är reglerat. Vattenförekomsten Tyresån har två utlopp ut i Kalvfjärden: ett via Fatbursdammen och ett via Uddby kraftverk. Minimitappningen genom Fatbursdammen regleras i vattendomen (170 l/s på hösten och 150 l/s under resten av året). Det är okänt hur stor del av den naturliga vattenföringen flödet genom kraftverket utgör. Även vid Nyfors finns dammar som reglerar nivån i sjön Tyresö-Flaten och uppströms samt att fågelsjön Ågestasjön (Norrån) är reglerad. 30(40)
Åtgärder Möjligheten till en ytterligare förbättrad naturvårdsanpassad vattenreglering bör ses över generellt, men främst i de två vattendrag vilka inte uppnår god ekologisk status. Avseende flödesförändringar bör restaurering av våtmarker och rensade eller rätade vattendrag genomföras. Åtgärder för förbättrad konnektivitet, genomförande av biotopvård och restaurering av ekologisk funktionella kantzoner kommer dock indirekt även att förbättra flödesförhållandena. 2.5.3 Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd, form eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. De flesta vattendragslevande organismer är anpassade till de ständiga förändringar i strand- och bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras dessutom vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Tillstånd I åtgärdsområdet är det vattenförekomsterna Övre Rudasjön samt de tre stora sjöarna Orlången, Drevviken och Magelungen samt vattendragen Forsån och Norrån som har sämre än god status avseende morfologisk påverkan. Vad gäller Orlången är det oklart om utfallet måttlig status för hydromorfologi (konnektivitet och/eller morfologiskt tillstånd) är tillräckligt för att den ekologiska statusen ska påverkas och därmed att miljöproblemet ska anses föreligga. Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologisk förändring har endast angivits för vattendragen Forsån och Norrån. Källor till påverkan Problemen i området skapas främst av markavvattning och sjöreglering. Åtgärder Området är komplext avseende såväl flödes- som morfologisk påverkan. Två åtgärder avseende anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner har föreslagits för vattendragen Forsån och Norrån (tabell 9). Tabell 9. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Årskostnad (kr/år) Konnektivitetsförändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 21 21 Meter 11 640 000 Ekologiskt funktionella kantzoner 2 4 Hektar 0,22 12 000 SUMMA 11,22 652 000 31(40)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet. I vattenförekomsten Handen (SE656307-163320) uppmättes måttliga halter (6,12 mg/l) av nitrat 2013 i en kallkälla, men inga detekterbara halter av nitrit. I Tyresåns avrinningsområden finns inga kända problem med höga halter av näringsämnen i grundvattnet. 3.2 Miljögifter 3.2.1 Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Samtliga riskerar dock att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av vägar och många eventuellt förorenade områden intill och inom förekomsterna (figur 5). Det finns stora kunskapsbrister om tillståndet avseende miljögifter. 3.2.2 Källor till påverkan Samtliga grundvattenförekomster har flera eventuellt förorenade områden inom förekomsterna och dess tillrinningsområden. Vägar korsar eller går igenom samtliga förekomsterna och dess tillrinningsområden. Då grundvattenförekomsterna består av isälvsavlagringar är de känsliga för föroreningskällor som finns direkt på förekomsten. En möjlig källa till påverkan är det stora antal misstänkt förorenade markområden som finns inom tillrinningsområdet. Främst handlar det om nedlagda verksamheter. En liten del av de totalt 204 misstänkt förorenade områdena har riskklassats. Inga objekt bedömdes tillhöra den högsta riskklassen (1), 9 objekt tillhörde riskklass 2, 14 objekt riskklass 3 och 4 objekt riskklass 4. Objekten med riskklass 1 och 2 prioriteras främst för fortsatta utredningar och undersökningar. Detta innebär dock inte att området är konstaterat förorenat. Informationen är hämtad från länsstyrelsernas databas EBHstödet. Kompletterande information kan finnas hos t ex kommuner, som också är tillsynsmyndighet för förorenade områden. 3.2.3 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Av de nio misstänkt förorenade områdena i riskklass 2 håller tre objekt på att utredas närmare. Föreslagna åtgärder Påverkan från vägar och tätort behöver utredas och möjligheterna till åtgärder såsom täta diken och minskad olycksrisk behöver undersökas. Tillsynsmyndigheterna ska verka för att utredningar av misstänkt förorenade områden görs. Sådana utredningar ger viktig information om områdets 32(40)
föroreningssituation och hur den eventuellt påverkar grundvattnets kemiska status. 3.3 Klorid 3.3.1 Tillstånd Tillståndet är okänt för de flesta av grundvattenförekomsterna i Tyresåns avrinningsområde. I en kallkälla tillhörande grundvattenförekomsten Handen uppmättes under åren 2012-2015 halter över eller nära 50 mg/l, vilket är halten som inte får överskridas utan att också åtgärder vidtas i de fall det finns en uppåtgående trend. Även i den nedlagda reservvattentäkten Kolartorp i samma förekomst har förhöjda halter av klorid uppmätts. 3.3.2 Förbättringsbehov Halten klorid behöver minska med i genomsnitt 10 mg/l. 3.3.3 Källor till påverkan Deponier och vägsaltning tros orsaka de förhöjda halterna av klorid. Saltning av väg 260 påverkar troligtvis följande grundvattenförekomster negativt; SE656496-163569 Vendelsömalm, SE656707-163642 Vendelsö och SE656964-163653 Trollbäcken. 3.3.4 Åtgärder Det behöver klarläggas huruvida det är deponier eller vägsaltning som orsakar de förhöjda halterna av klorid, eller om det är relikt havsvatten som är källan. 3.4 Förändrade grundvattennivåer I Tyresåns avrinningsområde finns inga kända problem med förändrade grundvattennivåer. 33(40)
Haninge Tyresö Totalt 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Det förekommer ett antal grundvattenförekomster som är eller kan i framtiden vara intressanta för dricksvattenuttag (VAS-rådet 2009 rapport 6): SE656307-163320 - Handen. Grundvattenförekomsten är av stort intresse för reservvattenförsörjning genom god vattentillgång, god vattenkvalitet och närheten till Haninge Centrum. SE656964-163653 - Trollbäcken och SE656707-163642 - Vendelsö har bägge potential för stora uttag vid Drevviken genom bedömt goda möjligheter till inducerad infiltration. Vid Gudöviken i Vendelsö har Müllern 6 bedömt uttagsmöjligheterna som mycket goda. Magasinen skulle potentiellt kunna nyttjas för reservvattenförsörjning till berörda kommuner (Haninge Tyresö och Nacka) och Stockholm Vatten, men det skulle kräva nya ledningar och uppgradering av befintliga ledningar samt eventuellt även någon form av behandling, till exempel återinfiltration för att avlägsna bl.a. järn och mangan. SE656496-163569 - Vendelsömalm har tidigare nyttjats för kommunal grundvattenförsörjning genom uttag vid Vendelsömalmsskolan. Grundvattentillgången i magasinet är relativt god, 5-25 L/s. Möjligheterna till konstgjord grundvattenbildning är dock begränsade. 4.2 Åtgärder Upprätta vattenskyddsområden för de potentiella framtida reservvattentäkterna (tabell 10). Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde 3 1 4 6 Müllern, C-F., 2007. Beskrivning av grundvattentillgångar i Haninge kommun 34(40)
5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5,1 Natura 2000-områden För både Kvarnsjön-Lissma och Tyresta-Åva Natura 2000-områden finns bevarandeplaner 7,8 som beskriver vilka arter och naturtyper som ska skyddas och/eller återskapas. Kvarnsjön-Lissma (SE656565-163002) är klassad till hög ekologisk status. Däremot är varken försurning eller hydrologisk regim klassad i bedömningen och det kan därför inte uteslutas att dessa är påverkade. Vidare är kvalitetsfaktorn konnektivitet i sjöar klassad till dålig status eftersom denna sjö har minst ett vandringshinder i samtliga anslutande vattendrag. Fallhöjden är dock ganska stor och Länsstyrelsen har därför bedömt att naturliga förutsättningar för fisk att vandra i bäcken saknas. Bedömningen är dock osäker. I nuläget behövs därför inga ytterligare åtgärder i Kvarnsjön vara nödvändiga för att uppnå gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Bylsjön har endast måttlig ekologisk status och parametern som sänkt statusen är konnektivitet. I bevarandeplanen nämns även sur nederbörd som hot mot Bylsjön. Sjön har tidigare varit antropogent försurad, men bedöms tack vare minskad deposition av svavel- och kväveföreningar inte längre vara försurad enligt de kriterier som bedömningsgrunderna anger. För att uppnå gynnsam bevarandestatus i dessa vattenrelaterade Natura 2000-habitat är det därför angeläget att utreda och åtgärda vandringshindren runt dessa sjöar. 5.2 Nitratkänsliga områden Hela området ligger inom nitratkänsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 7 http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura2000/tyresta.pdf 8 http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura2000/kvarnsjon.pdf 35(40)
fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 36(40)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala årskostnaden för att nå god ekologisk status i åtgärdsområdet för Tyresån och Kalvfjärden uppgår till cirka 21,6 miljoner kronor (tabell 11). Den övervägande delen av kostnaderna handlar om att minska övergödningen. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 11. Åtgärdernas uppskattade kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad a (miljoner kr/år) Övergödning 8 19,8 Fysisk påverkan 6 0,65 Miljögifter 1 1,2 Otillräckligt dricksvattenskydd 4 0,12 Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 5 - Övrigt 0 0 Summa 21,6 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 37(40)
Tabell 12. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a KOM 2 a-b Landsbygdsprogrammet Tillsyn Jordbruksverket Huddinge, Tyresö, Haninge kommun 2019 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Stockholms län 2017 LST 6 Information 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 Fosfordammar SJV 4f Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Kalkfilterdiken Dagvattendamm Enskilda avlopp till normal skyddsnivå SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a-b Tillsyn Huddinge, Tyresö, Haninge kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Stockholms län 2017 LST6 Information 2016 LST 5c SJV 4b Plan 2018 Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM Haninge, Huddinge, Stockholm, Tillsyn 2 a-b Tyresö kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i och Stockholms 2017 LST 6 Information län 2018 LST 5c Plan 2018 KOM Tillsyn och prövning Haninge, Huddinge, Stockholm, 2018 1 Tyresö kommun KOM Plan 2018 7 LST 7 Tillsyn Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 LST 5c HAV 1 a-b KOM 1 KOM 7 Plan 2018 Utvecklas av HaV Tillsyn och prövning Havs- och Vattenmyndigheten Haninge, Huddinge, Tyresö kommun Genomförs kontinuerligt 2018 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Stockholms län 2017 LST 5c Plan 2018 38(40)
Enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan HAV Havs- och Vattenmyndigheten 2016 Utvecklas av HaV 1 a-b KOM Haninge, Huddinge, Tyresö 2017 Tillsyn 4 a-b kommun KOM Haninge, Huddinge, Tyresö 2017 Tillsyn och prövning 1 kommun LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Stockholms län 2016 LST 5c KOM 7 Plan Plan Haninge, Huddinge, Tyresö kommun 2016 2018 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 LMV 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren Genomförs kontinuerligt 2019 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST Tillsyn Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 10 KOM 1 Tillsyn Haninge, Huddinge, Stockholm, Tyresö. 2017 HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 LST 2 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 LST 5 Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 Tillsyn a-d SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 LST 2 Tillsyn Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 Länsstyrelsen i Stockholms län Genomförs SKS 1 Administrativ kontinuerligt 39(40)
Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten SKS 2 Utveckling/Rådgivning Riksantikvarieämbetet; Havsoch vattenmyndigheten 2019 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2019 BV 1 a-c TRV 1 a-c LST 9 a-c KOM 7 Vattenskyddsområde HaV 6 a-b Vägledning Genomföra åtgärder Tillsyn Initiativ Tillsynsvägledning Boverket Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm Haninge, Tyresö 2018 2018 2018 2018 Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen Stockholm 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c KOM 5 a-e Tillsyn, initiativ LST 4 a-e Riskförebyggande TRV 1 a-c LST 9 a-c KOM 1 Huddinge, Stockholm, Tyresö, Haninge, Nacka, Botkyrka 2018 Vägledning Boverket 2018 Initiativ Länsstyrelsen Stockholm 2018 Genomföra åtgärder Tillsyn Tillsyn, egenkontroll Trafikverket 2018 Länsstyrelsen Stockholm 2018 Huddinge, Stockholm, Tyresö, Haninge, Nacka, Botkyrka 2018 40(40)
Egna anteckningar
Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan 2016-2021och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: www.vattenmyndigheterna.se I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. www.viss.lansstyrelsen.se Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.