Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag 2 mars 2012

Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag 2 mars 2012

Sammanträdesdatum 2012 03 02 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Fredagen den 2 mars 2012 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: 09.30 cirka 15.00 OBS! Tiden FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Mötets öppnande 09.30 2. Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientsäkerhet och avvikelser Christina Raner, Mats Tullberg 5. Information: Nationella navelsträngsblodbanken, årsrapport 2011 Olle Mattsson och Anders Fasth 09.40 10.00 Kaffe 10.30 6. Kommentarer till aktuella händelser 10.45 7. Rapporter från styrelsens ledamöter 11.05 8. TU: Förslag till styrelse för Sahlgrenska forskningsstiftelsen Lars Grip 9. Rapport: Uppföljning av rapport om Barn-IVA Jimmy Kero och Ulla Nathorst-Westfelt 11.15 11.35 Bilaga Lunch 12.00 10. TU: Yttrande angående motion om förbättrad företagshälsovård för regionens anställda Lars Rydhede 11. TU: Patientsäkerhetsberättelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2011 Ing-Marie Bergbrant 12. TU: Yttrande angående remiss om förslag till kompletteringar och justeringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013 Ing-Marie Bergbrant 13. TU: Månadsrapport för januari 2012 Eva Arrdal 14. TU: Översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell Eva Arrdal 15. TU: Serviceöverenskommelse 2012 Eva Arrdal Handling skickas senare då regionservice återkopplat på SUs förslag. 12.45 Bilaga 13.00 Bilaga 13.20 Bilaga skickas senare 13.40 Bilaga 14.00 Bilaga 14.20 Bilaga skickas senare 2012-02-23

Sammanträdesdatum 2012 03 02 1(2) 16. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut 14.40 17. Övriga frågor 18. Mötets avslutande 2012-02-23

Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer 2012-02-22 SU 784-134/2012 Punkt 9 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Uppföljning 2 av rapport angående intensivvården vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Allmänt Hälso- och sjukvårdsavdelningen gav i mars 2009 ett uppdrag till utvecklingssekreterare Bengt- Göran Olausson vid regionkansliet att belysa intensivvården för barn vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus. Rapporten färdigställdes juni 2009 och en uppföljande rapport skrevs december 2010. Verksamhetschefen har nu inkommit med ytterligare en lägesrapport. Rapporten beskriver bl.a. den utökning av verksamheten som genomförts. Verksamheten fick 2010 en utökad budgetram om 12,5 miljoner kronor. Dessa medel tillfördes genom intern omfördelning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset som en särskilt riktad insats och innebar att antalet intensivvårdplatser utökats från sex åtta till tio. Verksamheten fungerar därigenom bättre än tidigare men fortfarande finns ett behov av tolv barnintensivvårdplatser. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar att godkänna rapporten samt noterar att behovet av resurser för två ytterligare intensivvårdsplatser för barn ska tas upp i dialogen om vårdöverenskommelse 2013. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Jimmy Kero sjukhusdirektör områdeschef, område 1 Bilaga: Uppföljning 2 av rapport angående intensivvården vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Bilaga 1(3) Uppföljning 2 av rapport angående intensivvården vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen gav i mars 2009 ett uppdrag till utvecklingssekreterare Bengt-Göran Olausson vid regionkansliet att belysa intensivvården för barn vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Rapporten färdigställdes juni 2009 och en uppföljande rapport skrevs december 2010. Denna skrivelse är ytterligare en lägesrapport. I den ursprungliga rapporten fann utredaren att barnintensivvårdsavdelning (BIVA) har en kostnadseffektiv verksamhet med låg mortalitet, har en nyckelroll på barnsjukhuset och att kapaciteten är av avgörande betydelse för att vården inom hela barnsjukhuset skall fungera och utvecklas. På barnsjukhuset finns för närvarande rikssjukvårdsuppdrag inom barnhjärtkirurgi, men här bedrivs också regionvård inom bland annat barnkirurgi, barnortopedi, barnmedicin och onkologi. Alla barn som transplanterats med solida organ behöver intensivvård efter operationen. Vad har hänt? Befolkningsunderlaget har under de senaste åren (2008-2011) vuxit, mest i åldrarna 0-2 år. 2010 föddes 11 000 barn i Göteborg och 18 975 barn i Västra Götalandsregionen De höga födelsetalen speglas direkt i verksamheten, då andelen barn med medfödda hjärtfel är konstant, och det ännu inte kan ses någon stor effekt av fosterdiagnostiken. Verksamhet Under hela 2011 har BIVA kunnat ha tio vårdplatser öppna och det har inneburit bland annat att antalet hjärtpatienter vars behandling senarelagts på grund av brist på BIVAplats under 2011 varit 15 att jämföra med 44 under 2008. Behandlingen av 12 (3 %) barnkirurgiska patienter senarelades av samma anledning under 2011 mot 43 under 2008. Antalet nya patienter ökade under sista halvåret 2011 och under 2011 opererades 10 % fler hjärtpatienter jämfört med 2010. Antalet patienter som vårdats på BIVA ökade också med 10%. Andelen patienter som återkom till BIVA inom 72 timmar minskade som ett resultat av det ökade antalet platser. Se fig. Medelbeläggningen under 2011 var fortfarande hög - ca 95 %. En intensivvårdsavdelning bör ha en medelbeläggning på ca 80 % för att alltid kunna ta emot akuta patienter. www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 1 Områdesledning ADRESS Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg TELEFON växel 031-342 00 00

Bilaga 2(3) Antal återinläggningar åren 2009-2011 4 3,6 3,5 3 Procent 2 2,2 1 0 2009 2010 2011 Månadsvis beläggning BarnIVA 2011 120 114 110 106 106 Procent 100 90 87 90 85 93 93 93 90 80 75 70 60 januari feb ru ari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Under 2011 ökade antalet uppvakspatienter på BIVA med 15 % vilket avlastade och ökade patientflödet genom barnoperation. Uppvak innebär en kort övervakning efter operation under jourtid. Väntelistan för hjärtpatienter är nu ca 35-40 patienter vilket är en önskvärd siffra då det ger möjlighet att få en lämplig mix av patienter på operationsprogrammet. www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 1 Områdesledning ADRESS Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg TELEFON växel 031-342 00 00

Bilaga 3(3) Personal Brist på intensivvårdssjuksköterskor har varit BIVAs största problem genom många år och är ett problem som delas med resten av landet. Verksamhetsområdet har sedan maj 2009 ökat antalet sjuksköterskor på BIVA med 14. De nya sjuksköterskorna är i familjebildande ålder vilket också medför föräldraledigheter och vård av sjuka barn. Det innebär att den faktiska bemanningen motsvarar färre än 14 fler anställda. Verksamhetsområdet har tillhandahållit internutbildning och arbetet med den inre miljön på avdelningen har varit intensivt. Stämningen på avdelningen är väsentligt bättre än 2008. Bakom det ligger ett mycket målmedvetet arbetsmiljöarbete, lett av vårdenhetschefen. Det finns kraft och energi för att arbeta med patientsäkerhet och förbättringar. Bland annat har två instruktörer anställts på halvtid för att ge personalen kontinuerlig utbildning i en mycket tekniktät och krävande miljö. Framtid Kontakt med Vårdhögskolan är viktig för att göra barnintensivvård känt. En film håller på att färdigställas för att användas i rekryteringssyfte på grund- och vidareutbildningen. Lika viktigt som att rekrytera nya sjuksköterskor är det att behålla den personal som redan finns i verksamheten och därför har verksamhetsområdet lagt ned kraft och resurser på att lära upp och vidareutbilda. Det är nödvändigt att skapa förståelse för att intensivvården av kritiskt sjuka barn är mycket krävande. Verksamheten har också oroliga och alltid närvarande föräldrar att ta hänsyn till. Sammanfattning Antalet platser har förbättrats under 2011 så att det finns 10 platser alla dagar (utom på sommaren), och det har gjort att verksamheten nu fungerar bättre än 2010. Fortfarande finns ett ökat och större behov av intensivvård och målet är att få till stånd 12 platser. Ulla Nathorst Westfelt Verksamhetschef An/Op/IVA Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 1 Områdesledning ADRESS Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg TELEFON växel 031-342 00 00

TU/Tjänsteutlåtande Punkt 11 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer Christina Raner 2011-02-21 SU 530-584/2011 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientsäkerhetsberättelse 2011 Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse för föregående år. Förvaltningens förslag till patientsäkerhetsberättelse har upprättats i enlighet med anvisningar. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att fastställa patientsäkerhetsberättelse 2011 för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i enlighet med förslaget och att översända patientsäkerhetsberättelsen till regionstyrelsen. Bilaga Patientsäkerhetsberättelse 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Regionchefläkare Claes-Håkan Björklund www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, 413 45 Göteborg Telefon växel 031-342 00 00

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (17)

2011-02-22 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier...4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset...5 Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet...5 Organisation och funktion...6 Expeditionen för patientärenden...7 Struktur för uppföljning/utvärdering...7 Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort...7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet...8 Patientsäkerhetsarbetet...8 Uppföljning genom egenkontroll...10 Samverkan för att förebygga vårdskador...10 Riskanalys...12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet...12 Avvikelser...12 Hantering av klagomål och synpunkter...13 Klagomål och synpunkter...13 Sammanställning och analys...13 Samverkan med patienter och närstående...14 Resultat...14 Övergripande mål och strategier för 2012...17 2 (17)

2011-02-22 Sammanfattning En nationell patientenkätundersökning genomfördes våren 2011 vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) mottagningar inom den somatiska, psykiatriska vården och barnsjukvården. Undersökningen visade att patienterna kände sig bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Resultatet redovisas som patientupplevd kvalitet, s.k. PUK-värde mellan siffrorna 0 och 100, där högt värde eftersträvas. Resultatet var för barnmottagningarna 95, de psykiatriska mottagningarna 85 och för de somatiska mottagningarna 92, vilket var i paritet med riket. Under 2011 beslutades att samtliga verksamheter inom SU ska ingå i någon av sjukhusets kommande fem kontaktpunkter. Kontaktpunkten är en funktion för patientadministrativ service med syfte att öka tillgängligheten och servicen för patienter och remittenter. Kontaktpunkterna har tre huvudsakliga uppgifter, remisshantering, tidbokning samt att besvara förfrågningar. SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av PPM-VRI. Prevalensen VRI i somatisk vård på SU var både vid vårens och höstens mätningar knappt 10 %, vilket var lägst i landet bland regionsjukhusen. Följsamheten till basala hygien- och klädregler mäts varje månad för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % och följsamheten till klädregler 97 %, vilket var oförändrade höga nivåer i jämförelse med föregående månad och samma period förra året. Följsamheten till WHOs checklista för säker kirurgi följs varje månad sjukhusövergripande för kirurgi och för annan behandling samt diagnostik där det är tillämpligt. Följsamheten är mycket god. Inom sjukhuset har en metod för strukturerad journalgranskning, Global Trigger Tool (GTT) för att identifiera vårdskador snabbt spridits och är redan etablerad inom 13 verksamhetsområden. SU arbetar för att öka antalet rapporterade avvikelser. 2011 års resultat är svårt att jämföra med föregående på grund av nytt avvikelsehanteringssystem, MedControl PRO, men antalet har ökat. Via avvikelsesystemet hanteras även klagomål. Klagomål och synpunkter tas också emot via Patientnämnden. Patienter och närstående har också involverats i utbildningsdagar och i dialog i ledningsgrupper samt i samband med händelseanalyser. De psykiatriska verksamheterna har regelbundna brukarråd med representanter från verksamheternas ledningsgrupper inom angelägna områden. Patienter har även deltagit vid framtagande av checklistor vid utskrivning. Risk- och händelseanalyser är viktiga verktyg för att förbättra patientsäkerheten och används inom SU. En riskanalys ska identifiera risker och leda till förebyggande åtgärder innan en negativ händelse inträffar. En händelseanalys klargör systematiskt vad som orsakat händelser eller incidenter som redan inträffat. Antalet genomförda risk- och händelseanalyser ökade 2011. SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 för vård utförd 2010 och tidigare. I 50 % var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. 3 (17)

2011-02-22 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vår vision är SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SJUKVÅRD, FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING MED HÖGSTA KVALITET Vård av hög kvalitet kan också beskrivas som God vård och skulle enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2005:12) under år 2011 vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK), vilket är ett verktyg och ledningsstöd, som hjälper till att fokusera på de långsiktiga och viktiga frågorna. Samtidigt hjälper det oss att planera, genomföra, följa upp och utveckla verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen för SU är i linje med God vård. De prioriterade målen i BSK 2011 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. SU uppfyller patientens/kundens behov och SU efterfrågar och överträffar patientens/kundens förväntningar K2. Vården vid SU håller hög kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen inom SU håller hög kvalitet och omsätts i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. SU bedriver en kostnadseffektiv verksamhet och har en ekonomi i balans Processperspektivet P1. Allt införande av nya och utmönstrande av mindre effektiva eller föråldrade metoder sker på ett ordnat och evidensbaserat sätt P2. Den överenskomna vården vid SU är lättillgänglig och köfri och baseras på öppna prioriteringar P3. Väldefinierade, standardiserade och effektiva processer utan oönskad variation P4. Bästa möjliga vård säkerställs genom öppen systematisk uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare M2. Medarbetarskapet vid SU präglas av engagemang, delaktighet och ansvarstagande Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 4 (17)

2011-02-22 I den handlingsplan, som upprättats som en del av BSK, beskrivs sjukhusgemensamma och utvalda aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortets patient- och processperspektiv. Aktiviteterna beskrivs uppdelade enligt God vård. Arbetet hålls samman av en sjukhusövergripande funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet och till den kopplade arbetsgrupper. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 SU är ett kvalitetsstyrt sjukhus, vilket kräver en långsiktig strategi och ett uthålligt arbete på alla nivåer. SU har ett ledningssystem, som ständigt utvecklas, vilket skapar förutsättningar för förbättringsarbete. Genom ett tydligt och för alla medarbetare känt system ökar patientsäkerheten. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet skall bedrivas med gemensamma förutsättningar som grund utifrån regionens handlingsprogram för God Vård. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för SU fastställer årligen det balanserade styrkortet för sjukhuset. I styrkortet finns strategiska mål och styrtal bland annat rörande patientsäkerhet. Av styrkortet följer även hur styrelsen löpande följer upp arbetet. Styrelsen tar aktivt del av och styr det löpande arbetet för patientsäkerhet på flera olika sätt. Som exempel kan nämnas att en punkt rörande patientsäkerhet och avvikelser finns med på styrelsens dagordning vid alla sammanträden. Föredragande är sjukhusets chefläkare. Där redovisas anmälningar, beslut och uppföljning av lex Maria-ärenden. Vidare förs löpande diskussioner om vårdrutiner och administrativa rutiner, som påverkar patientsäkerheten. I varje månadsrapport till styrelsen berörs frågor om patientsäkerhet, bland annat VRI och vårdplatsbeläggning. Styrelsen fastställer och engagerar sig löpande i den särskilda handlingsplanen för kvalitet och patientsäkerhet. I samband med delårsbokslut och årsredovisningar görs fördjupade uppföljningar bland annat avseende patientsäkerhetsfrågor. Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet inom SU åligger respektive verksamhetschef enligt gällande författning. Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Inom SU finns sjukhusövergripande styr- och funktionsgrupper där sjukhusdirektören utser ordförande i grupperna från SUs ledningsgrupp. I funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet är kvalitetsdirektören ordförande och utvecklingschef/utvecklingsledare från varje område ingår liksom ansvariga för arbetsgrupperna för God Vård, dvs. chefläkarna och chefen för kvalitetsutveckling. Ordföranden ansvarar för att gruppens förslag förs vidare till sjukhusdirektören, ledningsgruppen och i förekommande fall, facklig samverkan. Ordföranden har, beroende på gruppens ansvarsområde, tilldelats särskilt ansvar och befogenhet att besluta på sjukhusdirektörens uppdrag. För varje kalenderår fastställs en handlingsplan, som mer konkret reglerar uppdraget. Till funktionsgruppen finns arbetsgrupper kopplade till Socialstyrelsens föreskrift om God Vård. Arbetsgruppernas huvudsakliga uppdrag är att arbeta med övergripande och strategiska 5 (17)

2011-02-22 frågor, genomföra sjukhusövergripande aktiviteter enligt handlingsplanen, samt utreda och bereda frågor till funktionsgruppen. Tillfälliga arbetsgrupper för tidsbegränsade uppdrag tillsätts vid behov. I samtliga arbetsgrupper ingår medarbetare och chefer från sjukhusets olika verksamheter. Organisation och funktion Stödgrupp Stödfunktion Linjeorganisation Kvalitets- och patientsäkerhetsombud Enhetschef Verksamhetsområdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Verksamhetsutvecklare Verksamhetschef Områdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Utvecklingschef/ utvecklingsledare Områdeschef Kvalitetsdirektör Enheterna för kvalitetsutveckling resp. patientsäkerhet Sjukhusdirektör Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet inom SU är organiserad i de sjukhusgemensamma enheterna för kvalitetsutveckling respektive patientsäkerhet. Inom varje område finns en utvecklingschef/utvecklingsledare och inom varje verksamhetsområde finns en verksamhetsutvecklare. Inom varje verksamhetsområde finns en tvärprofessionell arbetsgrupp, patientsäkerhetsgrupp, som håller regelbundna möten, ledda av verksamhetsutvecklare. Utöver arbetet i verksamheternas patientsäkerhetsgrupper finns funktioner/personer, som bland annat hanterar ärenden i MedControl PRO, frågor rörande medicinteknisk utrustning, hygienfrågor (hygienombud), risk- och händelseanalyser samt klagomål. 6 (17)

2011-02-22 Expeditionen för patientärenden Vid Expeditionen för patientärenden hanteras lex Maria-anmälningar och övriga avvikelser samt enskilda anmälningar. Lex Maria-anmälningar samt risk-och händelseanalyser publiceras på sjukhusets hemsida. Föreslagna åtgärder i risk-och händelseanalyser följs delvis upp från Expeditionen för patientärenden. Även ärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har följts upp. Stödfunktion för att bistå verksamheterna i risk- och händelseanalysarbetet är upprättad. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort Strategiska mål Styrtal Måltal 2011 Resultat 2008 SU uppfyller patientens/kundens behov och SU efterfrågar och överträffar patientens/kundens förväntningar Verksamheterna ska fokusera på patienternas och kundernas behov och önskemål samt hur dessa ska uppfyllas. Alla patienter och närstående är välinformerade och delaktiga i vården. De bemöts med värdighet, omtanke och respekt för vars och ens integritet. Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) Nationell patientenkät Akutmottag 48% Resultat 2009 Nationell patientenkät Slutenvård Nöjdhet 83,7% Resultat 2010 Nationell patientenkät Slutenvård Bemötande Psykiatri 74 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Psykiatri 58 Somatik 77 Akutmott 73 Information Psykiatri 63 Somatik 79 Akutmott 71 Resultat 2011 Nationell patientenkät Öppenvård Bemötande Barn 95 Psykiatri 85 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Barn 84 Psykiatri 68 Somatik 79 Akutmott 72 Information Barn 85 Psykiatri 70 Somatik 81 Akutmott 74 Antal områden/ verksamhetsområden som arbetar med patient/ närstående/ kunddialog i lednings-grupp (eller motsvarande) 100 % av VO Ej aktuellt Nytt 2010 43% 66 % (33 av 50) Vården vid SU håller hög kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt Varje patient ska ges rätt och säker vård och behandling i rätt tid. Vården ges på jämlika och jämställda villkor. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård 8 % 7% 8% Vår 9,7 % Höst 11,2 % 2 % Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Not: Resultaten av patientenkäten redovisas i form av PUK-värden Vår 9,9 % Höst 10,0 % Vår 2,6 % Höst 2,3 % 7 (17)

2011-02-22 Vårdskademätningar genom strukturerad journalgranskning med metoden Global Trigger Tool (GTT) är etablerad inom 13 verksamhetsområden. GTT identifierar vårdskador som inträffat under studerade vårdtillfällen. Identifierade vårdskador sammanställs till verksamhetsspecifika vårdskademönster som utgör underlag för riktade förbättringsåtgärder för att minska vårdskador. I bedömningsarbetet är inriktningen att även inkludera skador där undvikbarheten är tveksam (orsaken till skadan kan vara påverkbar) för att skapa ett stort underlag för det lokala förbättringsarbetet. Ett breddinförande av metoden planeras 2012. Under 2011 genomfördes ett riktat SU-övergripande projekt där multiprofessionella granskningsteam från sex verksamhetsområden (gynekologi, ortopedi, infektion, transplantation, lungmedicin- och allergologi och medicin Sahlgrenska) utbildades och handleddes i vårdskademätning med GTT. Projektet startade hösten 2010 och avslutades efter 12 månader med rapportering av verksamhetsspecifika skademönster och förbättringsåtgärder. Exempel på förbättringsåtgärder som infördes är en ny mobiliseringsplan och särskilda kompressionsstrumpor för att förebygga tromboser hos patienter som genomgår vissa gynekologiska operationer och förändring av antibiotikaregim för att minska antibiotikaorsakad gastroenterit. Ingen verksamhet kunde under 2011 redovisa resultat som visar förändring i andel vårdskador över tid efter att riktade åtgärder relaterade till tidigare vårdskademätning vidtagits. Sedan tidigare följs antalet VRI upp inom kirurgisk verksamhet. Nytt för året är ett ITverktyg för uppföljningen. I det nationella projektet Infektionsverktyget utsågs regionen till ett av två pilotlandsting i landet med SUs kirurgverksamheter som deltagande. Projektet syftar till att utveckla och testa ett IT-stöd för kontinuerlig registrering och återkoppling av VRI och uppföljning av antibiotikaanvändning kopplat till diagnos. Piloten startade i slutet av året och beräknas pågå till och med april 2012. SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning (PPM) av vårdrelaterade infektioner (VRI) och basala hygien och klädrutiner (PPM-BHK). Följsamhet till basala hygien- och klädrutiner mäts också varje månad i SUs eget rapportsystem, se nedan. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet Nationell satsning för patientsäkerhet Statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse om prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbete i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen (2010:659), trädde i kraft den 1 januari 2011. Med anledning av detta upprättades för SU en patientsäkerhetsberättelse för 2010, vilken redovisades i början av 2011. De till grundkraven kopplade prestationsersatta indikatorerna var att mäta patientsäkerhetskultur och genomföra punktprevalensmätningar i följsamhet till PPM-BHK samt PPM-trycksår och att verka för minskad antibiotikaförskrivning inom öppenvården. SUs deltagarantal i patientsäkerhetskulturenkäten var tillräckligt för att uppnå uppsatt mål. Med stöd av resultaten har de deltagande verksamhetsområdena upprättat handlingsplaner för att uppnå förbättringar. Motsvarande planer är upprättade även på områdes- och SU-nivå. 8 (17)

2011-02-22 SU deltog även i PPM-BHK och PPM trycksår, resultat se nedan. SU minskade inte antibiotikaförskrivningen inom öppenvården, men det gjorde å andra sidan bara tre landsting i Sverige. Tillförlitlig mätmetodik finns för tillfället inte tillgänglig på sjukhusnivå. SKLs åtgärdspaket Många verksamheter har arbetat med SKL:s åtgärdspaket för att minimera vårdskador. Genom att följa åtgärdspaketen har antalet VRI i samband med användning av perifera och centrala venkanyler (PVK och CVK) signifikant minskat. Checklista för säker kirurgi WHO:s checklista för kirurgi används i alla verksamheter som utför undersökningar och behandlingar där checklistan är applicerbar och vid alla operationsavdelningar och resultatet följs upp kvartalsvis. Rutinbeskrivningar Patientsäkerhetsarbete kräver tydliga, kända och lätt tillgängliga rutinbeskrivningar. Ett arbete för att begränsa antalet rutiner och vårdprogram startades för att i så stor utsträckning som möjligt använda de nationellt och regionalt framtagna. Därefter skall rutiner läggas in i ett nytt dokumenthanteringssystem och finnas tillgängligt på sjukhusets intranät i ledningssystemet. Arbetet har krävt omfattande förberedelser under hela året. Avvikelsehantering En stor andel av de registrerade avvikelserna rör bristande remisshantering. Med anledning av detta genomfördes ett omfattande arbete för att förbättra remisshanteringen. Till exempel har beslut fattats om etablering av s.k. kontaktpunkter, som bland annat får till uppgift att hantera alla inkommande remisser bland annat för registrering i ett ärendehanteringssystem. SBAR Många avvikelser i vården beror på kommunikationsbrister. På hela Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus genomfördes under hösten en pilot i användandet av kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation). Även flera andra verksamhetsområden har infört verktyget. SBAR ska breddinföras på SU under 2012. Patientsäkerhetslagen Med anledning av den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och de nya föreskrifterna och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som trädde i kraft 1 januari 2011 respektive 1 januari 2012 genomfördes särskilda utbildningsinsatser för både chefer och medarbetare. För nya medarbetare, AT-läkare och nya chefer genomfördes dessutom också en utbildning i patientsäkerhet per termin och kategori. Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer SU är medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och deltar aktivt i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk för att stärka rollen som hälsofrämjande sjukhus. Följande projekt, som rör patientsäkerhet har bland annat genomförts under året: 9 (17)

2011-02-22 - Fysisk aktivitet på recept (FaR): Implementeringen startade 2010 och har fortsatt enligt plan. Under 2011 skrevs totalt 399 recept ut (26 recept 2010). Sjukhusets deltog i ett regionalt nätverk för FaR på sjukhus som syftar till att sprida goda exempel, likställa dokumentation och skapa samsyn. - Rökstopp i samband med operation: Rökstopp i samband med operation har visat sig minska komplikationsfrekvensen med cirka 50 %. SU har tagit fram riktlinjer för rökstopp i samband med operation som gäller från 1 januari 2012. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vården följs upp bland annat via nationella PPM-mätningar, patientsäkerhetskulturmätning, komplikationsfrekvens via kvalitetsregister, patientnämnder, rapporterade avvikelser och resultat från de styrtal och mål som angivits i det balanserade styrkortet. Följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner och klädregler genomförs varje månad. I delårsbokslutet redovisas en mer omfattande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet, avvikelser, åtgärder av patientsäkerhetsarbetet, antal händelse- och riskanalyser, tillgänglighet, SBAR, checklista vid säker kirurgi samt resultat av mätningar. Journalgranskning enligt GTT görs i flera verksamheter och sammanställs månadsvis och delårsvis. SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 för vård utförd 2010 och tidigare. I 50 % var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. Resultaten av mätningarna redovisas och diskuteras i olika forum t.ex. SUs styrelse, ledningsgrupper, kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper, läkarmöten och på APT samt anslås på enheter och hemsidor.. Vid intern revision framkom det i maj 2011 att en specialistläkare i klinisk patologi på SU har frångått verksamhetens rutin och ställt felaktig diagnos på en typ av pigmenterade hudförändringar. Sjukhuset har anmält enligt lex Maria. Den berörde specialistläkaren är anmäld till Socialstyrelsen enligt patientsäkerhetslagen och arbetar inte längre på sjukhuset. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Överföring av patient mellan enheter/verksamheter eller olika vårdgivare innebär risker om inte adekvat information överförs. En av de vanligaste identifierade orsakerna till risk för skada eller skada är brister i kommunikation vid överlämning och eller samverkan. T.ex. genom organisation av samtliga psykiatriska verksamhetsområden inom ett av SUs sex område underlättas avstämning och samplanering mellan verksamhetschefer, vilket är av stort värde för patientsäkerheten. Exempel på samverkan: - Kommunikationsverktyget SBAR, se ovan. 10 (17)

2011-02-22 Överenskommelser kring avgränsning, samverkan och koordination av insatser för patienter med beroende, psykos och allmänpsykiatrisk problematik. Lokalt finns så kallade konsultationsgrupper med representation från socialtjänst, kriminalvård, psykiatri och beroende för att hantera policyfrågor, uppnå konsensus och samordna insatser gällande svåra patientärenden. Dessa grupper kommunicerar systemfel åter till uppdragsgivarna genom sina representanter. Delar av de psykiatriska verksamheternas öppenvård arbetar integrerat med socialtjänst och kriminalvård. Detta integrerade arbetssätt gagnar i högsta grad patientsäkerhet genom att patientens skilda behov kan omhändertas på ett samordnat sätt med liten risk för att vårdskada uppstår i övergångar mellan olika huvudmän. Inom rättspsykiatriska vårdkedjan har processen kring samordnad vårdplanering kartlagts. I samverkan med kommunen har särskild blankett för informationsöverföring tagits fram. Denna används nu i det dagliga arbetet. Hot- och våldsituationer förekommer relativt ofta inom de psykiatriska verksamheterna. Dessa situationer utgör risk för såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö. Vid allvarliga händelser avseende hot och våld från patient riktat mot personal eller medpatient tillkallas polis. Med målsättning att förbättra denna specifika samverkan har verksamhetsområde Beroende under 2011 startat ett samarbete med polisen för att etablera kontinuerligt informations- och utvecklingsarbete. För intensivvårdspatienter är förflyttning mellan enheter ett allvarligt riskmoment. För att minska riskerna har berörda enheter kartlagt transportprocessen och utarbetat en checklista och arbetsrutin. För att förbättra övergången för patienter från barn- och ungdomspsykiatri till vuxenpsykiatrin har arbetsgrupp bildats. För att minimera stråldoser och optimera bildkvaliteten bedrivs samarbete mellan sjukhusfysiker och barnröntgen. För MR-kameran pågår ett kontinuerligt arbete med säkerhet tillsammans med sjukhusfysiker För att förbättra nyföddhetsvårdkedjan pågår samarbete mellan kvinnosjukvården och neonatalverksamheten Systematisk riskbedömning av geriatriska patienter avseende risk för trycksår, fall, konfusion samt risk för malnutrition eller redan utvecklad malnutrition Direktinläggningar enligt Fast track verksamhetsområdet Ambulans- och prehospital akutsjukvård har tillsammans med andra vårdverksamheter inom och utom SU utvecklat ett flertal vårdkedjor enligt konceptet Fast Track, för direktinläggningar på avdelning och därmed ökad patientsäkerhet. Direktinläggningar 2011 Direktinläggningar enligt Fast Track Nuläge Antal patienter/dygn Mål antal patienter/ dygn 11 (17)

2011-02-22 Hjärta 2 2.7 Höftled 3 3 Hjärnvägen (ej > 1 2.5 Trombolys) Rädda Hjärnan 0,5-1? (Trombolys) Åldersstigen 0,5 2,5 AMBitiÖS Projekt pågår 8 (enbart på SU/Östra) 2011-12-31 Inte så sällan innefattar en negativ händelse flera verksamhetsområden, men händelseanalyser sker ännu oftast inom en enskild enhet. Det är ovanligt att analyser sker tillsammans med vårdgivare utanför universitetssjukhuset. I MedControl PRO går automatiskt meddelande till medicinsk teknik och fysik om man anger att en medicinskteknisk produkt är inblandad. Inom sjukhuset finns en gruppering, FORUM för IS/IT-avvikelser med representanter från medicinsk fysik och teknisk, IS/IT, verksamhet och chefläkare, som regelbundet träffas för genomgång av avvikelser. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Arbete med att bedöma om det finns patientsäkerhetsrisker pågår kontinuerligt och som en del av det dagliga arbetet. Det görs vid patientsäkerhetsgruppernas möten, arbetsplatsträffar och i ledningsgrupperna. Vid några enheter används s.k. Safety briefings för att identifiera patientsäkerhetsrisker. Statistik från MedControl PRO följs regelbundet upp med bedömt riskvärde om liknande händelser inträffat, som indikerat behov av proaktivt riskförebyggande arbete, t.ex. remisshantering och läkemedelshantering, även om enskilda händelseanalyser genomförts. Riskanalyser genomförs exempelvis när ny teknik eller medicinskteknisk utrustning ska införas, när nya metoder ska introduceras och vid organisationsförändringar där risk bedöms föreligga. Ledningsgruppen fattar då beslut om att riskanalys ska utföras, vilket även ingår i handlingsplanen efter årets patientsäkerhetskulturmätning. Exempel på riskanalyser: Extremt blodtransfusionskrävande patienter Patientperspektivet i projektet Gemensam Meliorjournal, GeM Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Alla medarbetare som upptäcker en avvikelse har möjlighet och ska rapportera avvikelsen i det regiongemensamma elektroniska avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO. Vid vårdskada ska patienten eller närstående informeras att rapport har skrivits, vilka omedelbara åtgärder som vidtagits och hur vi arbetar för att förhindra liknande skador i framtiden. Patienten ska också informeras om var patienten kan klaga och om var patienten 12 (17)

2011-02-22 kan söka skadeersättning. En journalanteckning görs vid vårdskada. Den som rapporterar en händelse kan själv följa ärendets utredningsgång. Ärendeansvariga på varje enhet ansvarar för att händelser utreds, åtgärdas, följs upp och återförs till verksamheten. Orsaksutredare och åtgärdsansvariga är utsedda inom verksamheterna. För att öka medvetenheten och vikten av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete förs en aktiv dialog och utbildningar genomförs för alla yrkeskategorier. Vid allvarlig händelse kontaktas verksamhetschef för eventuell lex Maria-anmälan. Avvikelserna följs upp som stående punkt på agendan på ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar och olika kategorimöten. Verksamhetschefen ansvarar för att vidtagna åtgärder efterlevs och följs upp.. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomålshanteringen är en viktig del av SUs samspel med patienter och närstående. Den bidrar till delaktighet och ger underlag för förbättringar. Patientinformation om hur synpunkter och klagomål kan lämnas finns anslaget på enheterna och tillgänglig på externa hemsidor. Det finns också en specifik blankett där patienter kan skriva sina synpunkter och med information om vart denna kan lämnas. Flertalet synpunkter och klagomål inkommer dock per telefon. Samtliga verksamheter har specifik funktion dit patienter kan vända sig med synpunkter och klagomål. Vanligast är dock att patienterna kontaktar berörd enhet. Inkomna klagomål registreras enligt sjukhusets direktiv i MedControl PRO. Återkoppling, när så önskas, sker till patient eller närstående via telefon, mail eller personligt möte med patient eller närstående. Även Patientnämndens kansli i Göteborg tog 2011 emot klagomål gällande SU. Sjukhusets representanter förde en diskussion med patientnämndens kansli i Göteborg angående frågor och avvikelser av betydelse för patienterna. Träffarna har utmynnat i chefläkarkontakter med berörda verksamheter. Även verksamheterna själva träffade vid behov patientnämnderna för att bidra till arbetet med att minska antalet klagomål. Klagomål tas också oftast emot via Kontaktpunkten. Troligen föreligger en underrapportering av klagomål, varför det är positivt om antalet avvikelser ökar. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Analys och återkoppling av klagomål till verksamheten sker enligt sjukhusets modell för avvikelser, beskrivet ovan. Dock har MedControl PRO bara varit i bruk drygt ett år och har under tiden varit behäftat med en del startproblem, bland annat har det varit svårt få ut statistik. 13 (17)

2011-02-22 Sjukhusets anmälningar enligt lex Maria kategoriseras och ett exempel på fel som upptäckts på så sätt är osäker patientidentifieringsprocess inom sjukhuset. Denna process är under omarbetning. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4. Patienter bjuds, i enlighet med mål i BSK, in till ledningsgrupper och erbjuds att medverka vid händelseanalyser. Vid klagomål erbjuds patienten möte med berörda verksamheter om patienten så önskar. Ett område har tagit fram en mall för att intervjua patienter om hur de uppfattar patientsäkerhet och allmän säkerhet, d.v.s. fysisk säkerhet, larm, hur man upplever vårdavdelningen, lokaler etc. Intervjuerna kommer att genomföras kvartal 1 2012. Exempel på arbetssätt och rutiner för att öka samverkan med patienter och närstående är: patienter och närstående har intervjuats i händelseanalyser patienten fyller själv i checklista inför utskrivning med information om hälsomål, olika läkemedel, fysisk träning, var patienten ska följas upp mm. föräldrar har deltagit i gemensamma planeringsdagar för all personal tillsammans med kardiolog och barnkirurg områdesledningsgrupp träffar patient och närstående två gånger om året för dialog kring upplevelser och förbättringar som behöver göras området har ett brukarråd som träffar områdesledningen en gång om året för dialog och samarbete kring förbättringar patienter medverkar aktivt med att formulera mål för rehabiliteringen och uppföljning av sin rehabiliteringsplan kontakt med Ung cancer. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Sjukhusövergripande Händelseanalysutbildning Riskteam för patienter med hög suicidrisk på verksamhetsområde Beroende. Samtliga verksamhetsområden inom psykiatrin har tillsatt en gemensam arbetsgrupp för att se över riktlinjer och rutiner vid suicidrisk som bland annat innefattar strukturerad suicidriskbedömning med etablerade bedömningsinstrument Flera psykiatriska enheter har deltagit i SKL:s genombrottsprogram Bättre vård mindre tvång, arbetet kommer att fortsätta under 2012 Regelbundet återkommande självskyddsträning inom verksamhetsområde Rättspsykiatri i syfte att träna på att både förebygga och avvärja hotande situationer och att på ett professionellt, värdigt och säkert sätt genomföra tvångsåtgärder Ett utbildningsprogram för rätt hantering av de patientnära provtagningarna och analyserna har tagits fram och utbildning har påbörjats inom några verksamhetsområden 14 (17)

2011-02-22 Ett webbaserat Hygienkörkort breddinfördes under våren 2011 på hela sjukhuset, vilket 926 (35 %) medarbetare genomförde under året Sjukhuset har utrett och arbetat aktivt för att få kontroll över misstänkt smittspridning av resistenta bakterier Arbetet med den gemensamma databasen, GeM har pågått under hela året Inom den gynekologiska akutsjukvården har triageringssystem METTS införts för att kvalitetssäkra medicinska prioriteringar Regelbunden scenarioträning i team inklusive träning enligt metoden Center for Education in Pediatric Stimulator, CEPS har genomförts Scenarioträning har också skett på många verksamhetsområden vid Simulatorcentrum för träning av medicinska färdigheter, kommunikation, ledarskap och samarbete för alla yrkesgrupper under såväl grund-, vidare- och efterutbildning Introduktion av ST-läkarna har förbättrats, vilket har medfört färre avvikelser gällande läkemedelsordinationer Inom verksamheter där användandet av avvikelsehanteringssystem behövde förbättras genomfördes utbildning till samtliga nya chefer, utbildning på planeringsdagar, besök på arbetsplatser SUs ledningsgrupp, flera chefer och ett flertal medarbetare deltog och de senare medverkade i den Nationella Patientsäkerhetskonferensen Avvikelserapporter och lex Maria Antalet avvikelser där vårdskada kunnat inträffa var 10 347 och där vårdskada inträffat 1 330. Antal lex Maria-anmälningar 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Lex Maria 65 66 83 73 85 Kvinnor 29 42 Män Övrigt 41 3 41 2 Händelse- och riskanalyser Antalet genomförda händelseanalyser Indikator 4 2009 2010 2011 Antal utförda händelseanalyser 131 107 165 Antalet genomförda riskanalyser Indikator 3 2009 2010 2011 Antal utförda riskanalyser 33 27 43 Resultat av patientsäkerhetsklimatmätnin gar SU deltog i den nationella patientsäkerhetskulturmätningen. Resultatet av mätningen överensstämde i stort med rikets. Högst resultat inom SU uppnåddes för följande indikatorer: 1. Samarbete inom vårdenheterna 2. Återföring och kommunikation runt avvikelser 3. Öppenhet i kommunikationen 15 (17)

2011-02-22 Lägst resultat inom SU uppnåddes för följande indikatorer: 1. Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 2. Samarbete mellan vårdenheterna 3. Överlämningar och överföringar av patienter och information 4. Benägenhet att rapportera händelser 5. Arbetsbelastning och personaltäthet En handlingsplan utifrån resultaten föreligger för SU och även alla sex områdena har beslutade handlingsplaner, utifrån verksamhetsområdenas handlingsplaner. Resultat av mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Alla enheter inom SU arbetar systematiskt för att basala hygien- och klädregler följs enligt sjukhusets direktiv, genom månatliga redovisning av mätningar av följsamheten till reglerna. Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av VRI. I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % jämfört med 95 % i november (95 % december 2010). Följsamheten till klädreglerna var 97 % i december 2011, jämfört med 97 % i november (96 % december 2010). I genomsnitt var följsamheten till hygienreglerna 94 % 2011 jämfört med 93 % 2010 och 97 % till klädreglerna jämfört med 95 % 2010. Rapporteringsfrekvensen var i december 2011 99 % jämfört med 96 % i november (95 % december 2010). Medelvärdet för rapporteringsfrekvensen 2011 var 95 % jämfört med 93 % 2010. Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Basala hygienregler Klädregler 10% 0% jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 I den nationella punktprevalensmätningen av följsamheten till basala hygien- och klädrutiner (PPM-BHK) hade SU 90 % deltagande bland somatiska avdelningar. Följsamheten inom SU till BHK var 77 % (riket 65 %). Siffran skall tolkas så att 77 % av individerna hade hundraprocentig följsamhet, resten kan bara ha brustit i någon del per individ. Följsamheten till klädregler var inom SU 96 % (riket 89 %) och till avsaknad av klockor och ringar 96 % (riket 93 %). Resultatmått speglar utfallet i form av andel patienter med vårdskador, andel patienter med VRI, andel patienter med trycksår. 16 (17)

2011-02-22 Resultat av punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner SU deltog i SKL årliga nationella punktprevalensmätning av VRI, PPM-VRI. Prevalensen VRI i somatisk vård på SU har i både vårens och höstens mätningar legat på knappt 10 %, vilket är lägsta siffran i landet bland regionsjukhusen. Andel VRI SU 2009-2011 VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 VT-11 HT-11 Somatik 9,7 8,7 11,5 11,2 9,9 10 Psykiatri 1,4 1,9 1,2 1,7 2,6 2,3 SU totalt 8,1 7,3 9,5 9,3 8,4 8,4 Resultat av punktprevalensmätning trycksår I PPM-trycksår hade SU ett exceptionellt högt deltagande då samtliga slutenvårdsavdelningar deltog. Frekvensen trycksår inom SU var 16,5% och nationellt 17 %. De trycksår, som registrerades vid SU var av lindrigare grad. SUs totalt 16,5% uppdelat på följande kategorier: Kategori 1: hudrodnad 9 % Kategori 2: blåsbildning 4 % Kategori 3: sår 3 % Kategori 4: djupa sår 1,6 % Summa 16,5 % SU minskade inte antibiotikaförskrivningen inom öppenvården, men det gjorde å andra sidan bara tre landsting i Sverige. Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier. Se ovan Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort Övergripande mål och strategier för 2012 Se bilaga Handlingsplan 2012 för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, beslutad av styrelsen den 19 december 2011. Jan Eriksson Sjukhusdirektör 17 (17)

2011-12-09 Handlingsplan 2012 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Vår vision är Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Vård av hög kvalitet ska vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK). Det är ett verktyg och ledningsstöd för fokusering på de långsiktiga och viktiga frågorna. Det är också ett verktyg för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen i BSK 2012 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses K2. Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans. Processperspektivet P1. Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor P2. Processerna är standardiserade och effektiva P3. Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv arbetsgivare M2. Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 1 (6)

2011-12-09 I denna handlingsplan beskrivs sjukhusgemensamma prioriterade aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortet. Arbetet hålls samman av sjukhusets ledningsgrupp. Ledningsgruppen har till stöd sjukhusets styr- och funktionsgrupper och till dessa kopplade arbetsgrupper. För samtliga perspektiv ska måltal, där det är möjligt och relevant, anges könsuppdelat. Resultaten ska analyseras för att identifiera och åtgärda oskäliga skillnader mellan könen. Patient- och kundperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Antal områden/verksamhetsområden som arbetar med patient/närstående/kund-dialog i ledningsgrupp (eller motsvarande) Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) 100 % av VO 8 % 2 % Exempel på aktiviteter under 2012 Aktivitet Utbildningar för patientmedverkan och patientsäkerhet utifrån resultaten i patientenkäter, patientsäkerhetskulturmätningar och klagomål Sprida och stödja strukturerat arbetssätt för granskning och gallring av rutiner i vårt ledningssystem Utbildningar i risk- och händelseanalys, strukturerad kommunikation (SBAR) och strukturerad journalgranskning (GTT) Införa infektionsverktyget för kontinuerlig mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Skapa och kommunicera riktlinje för patientinformation på olika språk Skapa och kommunicera riktlinje för vård av barn på vuxenavdelning Inleda ett organiserat arbete med Simulatorcentrum för träning av identifierade risksituationer Stimulera arbetet med SKL:s åtgärdspaket för att minska antalet vårdskador Ansvar Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören HR- och kommunikationsdirektören Kvalitetsdirektören Chefläkare Chefläkare 2 (6)

2011-12-09 Kvartalsvis uppföljning av följsamheten till WHO:s checklista för operation/diagnostik/behandling Införa arbetssätt för Rökstopp inför operation Kommunicera sjukhusledningens patientsäkerhetsarbete till verksamheterna, t.ex. genom att vid beslut om större verksamhetsförändringar publicera riskanalys och handlingsplan som utförts ur ett patientsäkerhetsperspektiv Revidera riktlinjer för patientsäkerhet Anordna endagsutbildning i patientsäkerhet, en per sjukhusområde Sahlgrenska, Mölndal och Östra Chefläkare Processledaren, Hälsofrämjande sjukhus (HFS) Kvalitetsdirektören Chefläkare Chefläkare FoUU-perspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet Andel nöjda studenter Totalt 85 % Antal vetenskapliga publikationer på SU Högre tal än 2010. Kartläggning av perioden 2006-2010 Antal verksamhetsområden med upprättade strategier och budget för forskning och utveckling Antal upprättade utbildningsstrategier på SU Samtliga verksamhetsområden har skriftlig forskningsstrategi Samtliga verksamhetsområden har tagit fram grunderna för en skriftlig utbildningsstrategi Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Organisera samarbetet med utbildningsanordnare för studenter och medarbetare under fortbildning för genomförande av projektarbeten inom förbättringskunskap Kartlägga pågående forskningsprojekt inom förbättringskunskap Ansvar Chefläkare Kvalitetsdirektören 3 (6)

2011-12-09 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans Intäkter > eller lika med kostnader > eller lika med 0 Högre produktivitet än föregående år +1,0 % i förhållande till föregående år Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Delta i införandet av modell för beräkning av kvalitetsbristkostnader Delta i framtagandet av nyckeltal på sjukhus- och verksamhetsnivå Delta i modell för ekonomistyrning som stödjer vårdprocesserna Ansvar Ekonomi- och marknadsdirektören Ekonomi- och marknadsdirektören Ekonomi- och marknadsdirektören Processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning A. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på specialiserad vård B. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/ åtgärd C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. Antal beskrivna sjukhusövergripande vårdprocesser med fungerande team Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet A. 0 B. 0 C. 0 A. Minst 90 % B. Minst 90 % C. Minst 90 % 5 50 % 4 (6)

2011-12-09 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Säkerställa fortsatt genomförande av produktionsplanering Kvalitetsdirektören genom införandet av huvudplanering på verksamhetsnivå Delta i framtagning av planer för internkontroll på Ekonomi- och marknadsdirektören områdesnivå (omfattar alla perspektiv) Workshops om arbetet med måluppfyllelse och Kvalitetsdirektören handlingsplaner för regionala kvalitetsindikatorer Sjukhusgemensamt projekt för rätt användning av Kvalitetsdirektören blodprodukter Via kvalitetsnätverket och kvalitetsdagarna sprida kunskap om Kvalitetsdirektören och exempel på lyckade förbättringsarbeten och sjukhusövergripande processarbete Införa Kontaktpunkter på SU i enlighet med fastställt beslut Områdeschefen, område 3 Anordna utbildning för kvalitetsorganisationen kring Kvalitetsdirektören egenkontroll Uppdatera rutiner och riktlinjer för publicering i Kanslichefen dokumenthanteringssystemet Barium Säkerställa genom internrevision att miljöledningssystemet är Kvalitetsdirektören infört och fungerar Medarbetarperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 SU är en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska (% av 5 % arbetad tid) Andel genomförda utvecklingssamtal med 90 % individuell kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag JÄMIX-index (Etablerat mått för mätning av jämställdhet) 108 Nöjd medarbetarindex 3,6 Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Antal arbetsplatser som använder FOKUSmodellen som metod för ständiga förbättringar > 150 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Utbildning av FOKUS-modellen i syfte att alla medarbetare ska delta i arbetet med att ständigt förbättra verksamheten och arbetsplatsen Delta i aktiviteter för chefer i syfte att utveckla och stärka chefsrollen för att klara uppdrag och mål Delta i arbetet med att implementera personalvision 2021 Ansvar Kvalitetsdirektören HR- och kommunikationsdirektören HR- och kommunikationsdirektören 5 (6)

2011-12-09 Organisation Nedanstående forum har utformats för att realisera Kvalitetsutveckling och patientsäkerhets mål. Uppföljning Kvalitetsdirektören/ordförande i funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet har ett övergripande ansvar under verksamhetsåret för genomförande av aktiviteter, uppföljning och återredovisning mot ovanstående mål till SUs ledningsgrupp. Tidplan Detta dokument gäller för perioden 2012-01-01 till och med 2012-12-31. Beslutsgrupp Forum Syfte Deltagare Frekvens Ordf. Funktionsgrupp - Utforma förslag till strategi och handlingsplaner för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet samt fortlöpande följa och utvärdera - Initiera och samordna genomförandet av övergripande aktiviteter - Ta initiativ till sjukhusgemensamma aktiviteter och införande av gemensamma verktyg - Medverka i beredning inför beslut om införande av nya metoder eller utmönstring av gamla - Synliggöra och kommunicera sjukhusets etiska plattform Kvalitetsdirektör Sekreterare 1 kvalitetschef/motsvarande från respektive område Utvecklingschef 2 chefläkare Minst en gång i månaden Ing-Marie Bergbrant Arbetsgrupper Forum Frekvens Kontaktperson Strategiska rådet för läkemedelsfrågor En gång i månaden Mats Tullberg Patientfokuserad vård och säker vård En gång i månaden Christina Raner Effektiv vård och vård i rimlig tid En gång i månaden Birgitha Archenholtz Kunskapsbaserad vård och jämlik vård Två gånger per termin Mats Tullberg Hälsofrämjande sjukhus (HFS) 6 ggr/år Erica Sandberg Miljögrupp Efter behov Ing-Marie Bergbrant 6 (6)

Tjänsteutlåtande Punkt 12 Datum Diarienummer 2012-02-23 SU 708-93/2012 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende förslag till komplettering/justering i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013, dnr RS 55-2012 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har ombetts av hälso- och sjukvårdsavdelningen att inkomma med synpunkter på komplettering/justering av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013. Remissvar från SU återfinns i bilagt svar. Sjukhusdirektören för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har av regionkansliet blivit ombedd att inkomma med synpunkter på komplettering/justering av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013. Efter diskussion med sjukhusdirektören har styrelsens presidium bedömt ärendet av så principiellt viktig natur att förslaget till yttrande bör underställas styrelsen för ställningstagande och att styrelsens synpunkter bör lämnas till Hälso- och sjukvårdsutskottet. Förslag till remissvar från SU återfinns i bilagt svar. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att anta upprättat förslag till remissvar daterat 2012-02-23 och översända detsamma till hälso- och sjukvårdsutskottet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jan Eriksson Sjukhusdirektör Ing-Marie Bergbrant Kvalitetsdirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende förslag till komplettering/justering i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013 Förvaltningsremiss komplettering/justering i Krav- och kvalitetsboken för Primärvård inför 2013 www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, 413 45 Göteborg Telefon växel 031-342 00 00

Bilaga 1 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer 2012-02-23 SU 708-93/2012 1(5) Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende förslag till komplettering och justeringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013, dnr RS 55-2012 Inför beredningen av Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) för 2013 önskar hälso- och sjukvårdsdirektören få synpunkter på hur samverkan mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården fungerar efter införandet av VG Primärvård samt vilka förbättringar som kan göras på kort respektive lång sikt. I första hand önskas synpunkter på följande områden: - Organisatorisk samverkan på ledningsnivå - Samverkan av vårdprocesserna, bl.a. remisser inkl. akutremisser, epikriser, konsultationer samt användande av webbtidbok för bokning av patientbesök på VGPV-enheter inkl. jourcentraler - Samverkan då patienter är utskrivningsklara och användningen av KLARA SVPL - Samverkan kring patienter inkskrivna i den kommunala hemsjukvården eller i särskilda boenden inkl. korttidsboenden - Samverkan vid utremittering av patienter från sjukhusen samt uppföljning av dessa patienter. Nedan lämnas Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) synpunkter på krav- och kvalitetsboken för VG primärvård (VGPV) inför 2013. Exempel på synpunkter som framkommit från SUs olika verksamheter beskrivs först och följs sedan av en sammanfattning. Organisatorisk samverkan på ledningsnivå När det gäller samverkan mellan vårdgivare, både på patientnivå och på ledningsnivå, finns det gränssnittsfrågor som behöver lösas gemensamt. Här finns svårigheter att få till stånd möten med de privata vårdgivarna inom VGPV. För att uppnå detta bör krav om samverkansskyldighet förtydligas och en indikator som följer upp att vårdgivarna faktiskt deltar i samverkan. Beroendekliniken Övergripande samverkan fungerar bra utifrån beroendeperspektivet. Samverkan sker huvudsakligen via temagrupp psykiatri. Då beroendefrågor ofta är på agendan har temagrupp psykiatri startat en permanent arbetsgrupp gällande beroendefrågor - Berosam. Där är den offentliga primärvården representerad. Det har varit ett bekymmer att samverka med de privata vårdcentralerna T.ex. var det vid den utbildningsserie som Beroendekliniken erbjöd förra året som en del i prioriteringsarbetet god uppslutning från offentliga primärvården men sämre från den privata primärvården. Vissa av patienterna vid beroendekliniken är hemlösa, har svårt passa tider och tas inte omhand inom primärvården. Befintlig vårdcentral för hemlösa utgör en flexibel lösning för dessa patienters behov av tillsyn av somatisk hälsa. www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, 413 45 Göteborg Telefon växel 031-342 00 00

Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer 2012-02-23 SU 708-93/2012 2(5) Mödrahälsovårdsteamet i Haga är ett exempel på samverkan på flera organisatoriska nivåer, allt från styrgrupp från olika huvudmän till samverkan kring enskild patient med flera olika parter engagerade. Exempel på samverkande parter är öppen och sluten beroendevård, primärvårdens mödrahälsovård samt förlossningsvården inom SU. Psykiatri Samverkan fungerar tämligen bra inom LGS, ledningsgruppen för samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun, temagrupp psykiatri. Samverkan med den offentliga primärvården fungerar bra. Det tog lång tid för de privata vårdcentralerna att delta med representant men finns idag.. Tyvärr saknas deltagare från de privata psykiatrimottagningarna. Dessa ska representeras genom tjänsteman från hälso- och sjukvårdskansliet, men därifrån har hittills ingen deltagit. Detta påverkar även samarbetet med vårdcentralerna indirekt eftersom det blir otydligt vart de skall vända sig för remisser och konsultationer i psykiatriärenden. Ortopedi När det gäller kontakter med ledning har det varit svårt att få en fungerande dialog. En av orsakerna är troligen den heterogena organisationen inom primärvården. Samverkan kring vårdprocesser Stroke I arbete med Stroke/TIA-processen var det svårt att hitta lämpliga representanter från den offentliga primärvården (VG PV) som processdeltagare, trots att det är oerhört viktigt för att minska glappet mellan sjukhusvård och primärvård. Strokeenheten deltar i ett projekt på Hisingen som syftar till förbättrad uppföljning av strokepatienter i primärvården. Kirurgi Ett ökat remissflöde har noterats från primärvården med begäran om enklare åtgärder som tidigare skötts på vårdcentral eller Frölunda och Lundby sjukhus. BUP Tydlighet efterfrågas avseende vårdcentralernas "behandlingsuppdrag" för barnpsykiatri. Patienter remitteras till BUP utan att basal utredning har genomförts på vårdcentral. Psykiatri Det är inte möjligt för psykiatrimottagningarna inom SU att ha kontakt med ca 80 vårdcentraler inom Göteborg och kranskommunerna. Förhoppningar finns på en ny konsultationsmodell som kommer att lanseras under våren 2012. Provtagningsremisser Olika versioner av de IT-stöd som används för digital remisshantering innebär att ansvarsnummer, team och läkarnivå för mottagande enhet inom SU inte finns i de provsvar som kommer till sjukhuset från primärvården. Detta innebär risk för fördröjning av patientens vård på sjukhuset. www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, 413 45 Göteborg Telefon växel 031-342 00 00

Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer 2012-02-23 SU 708-93/2012 3(5) KLARA SVPL Övriga områden och verksamheter Förbättringar som genomförts i rutinen och i IT-stödet t.ex. OFVI (oförändrad vård och omsorgsinsats) innebär att vårdtiden förkortas och ny vårdplanering inte behöver göras. Planering i hemmet av kommun och primärvård förkortar vårdtiden på sjukhuset, därtill kommer förbättrad vårdöverföring mellan vårdgivare. Justering i KLARA SVPL är fortfarande ett problem speciellt för de privata vårdcentralerna. Många privata vårdcentraler anger att de har dålig kunskap om systemet och känner inte till var de kan få support. Det finns ett problem att en del vårdcentraler inte vill justera vårdplanen förrän de fått läkemedelslista och läkarepikris. Sammantaget har införandet av rutinen och IT-stödet ökat kvaliteten i de underlag som ligger till grund för den samordnade vårdplaneringen. Samtidigt har IT-stödet, bland annat p.g.a. hur arbetsprocessen i systemet har byggts upp, byråkratiserat och försvårat den samordnade vårdplaneringen vilket har resulterat att hela arbetet tar längre tid och att vårdtiderna på sjukhuset har förlängts. En direkttelefonlinje till vårdcentralerna för sjukhusen, att läkaren ska kunna dokumentera i KLARA SVPL i stället för att skriva separat remiss och ett bättre stöd till sjuksköterskor på äldreboende så att patienten slipper att åka till sjukhuset skulle ytterligare kunna förbättra samverkan. Samverkan vid hemsjukvård Från SUs sida skulle det vara positivt med ett utökat samarbete mellan kommun och primärvård samt ökad tillgänglighet till primärvårdsläkare för kommunens personal i händelser av en patients tillstånd försämras. Patienter med kommunala insatser måste i mycket större utsträckning än nu kunna behandlas i hemmet via primärvårdens läkare, i stället för som nu alltför ofta hänvisas till sjukhusets akutmottagningar med risk för förvirring, smitta eller fallolyckor. Samverkan vid utremittering Barnsjukvården Trakeostomerade barn som är utskrivningsklara och skall överföras till kommunal hemsjukvård ligger ofta kvar på sjukhuset i väntan på att kommunen anställer personer som kan sköta barn med trakeostomi i hemmet. Kompetensen hos personal som arbetar inom hemsjukvården i Göteborgsregionen bör ses över så att vårdtiden förkortas för dessa patienter. Personalen bör arbeta övergripande över hela Göteborg, då det totalt är få barn som blir trakeostomerade. www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, 413 45 Göteborg Telefon växel 031-342 00 00

Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer 2012-02-23 SU 708-93/2012 4(5) Ekonomi Kapitationsersättning innebär att respektive vårdcentral får ersättning efter listade patienter och inte efter besök. En begränsad målrelaterad ersättning finns för vårdcentral som i ökad utsträckning tar hand om patienter. Med nuvarande ekonomiska modell finns en risk för att vårdcentraler i ökad utsträckning remitterar patienter till sjukhusen. KoK-boken bör utformas väsentligt tydligare så att denna risk begränsas. Vid samordnad vårdplanering ska alla tre parter - primärvård, kommun och sjukhus - justera vårdplanen i systemet Klara SVPL innan patienten kan bli utskrivningsklar med kommunalt betalningsansvar. Det är inte ovanligt att primärvården är långsam och sist med denna justering. Det kan innebära att patientens vårdtid på sjukhuset förlängs i onödan samtidigt som sjukhuset inte kan debitera kommunen för vårddagar där patienten är utskrivningsklar. Patienten får då inte bästa vård och sjukhuset bär kostnaden. För att minimera detta problem bör sjukhuset kunna debitera primärvården för utskrivningsklara vårddagar, vid det tillfällen då vårdtiden på sjukhuset förlängts på grund av att primärvården varit sen med justering av vårdplanen utan att det funnits sakliga skäl för detta. Gränssnittsproblematik SU upplever att det finns vårdcentraler som gör egna definitioner av gränssnittet, t.ex. att patienter med vissa läkemedel skall gå kvar inom specialistvården eftersom de har "specialistpreparat" och av den anledningen inte tar emot patienter med dyra läkemedel eller kostsam uppföljning. Det är inte ovanligt att vårdcentraler inte vill ta ansvar för patienter med hänvisning till att läkemedelsbehandlingen är för dyr, Sammanfattning Reglerna, framförallt gällande upprättande av vårdplanering och ekonomiskt ansvar vid brister i vårdplanering, behöver förtydligas. Krav och kvalitetsboken behöver utformas så att ett ökat incitament skapas att inte remittera patienter till sjukhus när det inte är nödvändigt. Det behövs också tydligare reglering kring vilka samverkansgrupper som ska bemannas av primärvården och tydligare sanktioner när så inte sker. Vidare är det angeläget att informationsöverföringen från samverkansgrupper till de enskilda vårdenheterna är kvalitetssäkrad. Därutöver bör tydligare regler finnas så att nödvändig nivåstrukturering av vården, dvs. ansvarsoch uppgiftsfördelningen mellan primärvården och länssjukvården, kan genomföras på ett bra sätt och i enlighet med intentionerna i vårdvalet. Det är väsentligt att det i Krav- och kvalitetsboken framgår att primärvårdens ansvar baseras på en tillräckligt hög kompetensnivå och att det faktum att en utredning eller terapi är resurskrävande aldrig kan avgöra att ansvaret överförs till sjukhusvården. Kostnadsansvaret för förskrivning av läkemedel i samband med att patientansvar överförs från sjukhuset till primärvården bör förtydligas, liksom vad som gäller resurskrävande läkemedel som inte omfattas av den rekommenderade listan ( REK-listan ). www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, 413 45 Göteborg Telefon växel 031-342 00 00

Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer 2012-02-23 SU 708-93/2012 5(5) Samverkan är fortfarande för opreciserad. Flera frågor hänskjuts från Krav- och kvalitetsboken till närområdesplanen. Troligtvis finns inga sanktionsmöjligheter i sistnämnda. Hur information om ändrade vårdprogram etc. skall nå vårdcentralerna framgår inte. Här kan finnas en medicinsk säkerhetsaspekt. Jan Eriksson Sjukhusdirektör Ing-Marie Bergbrant Kvalitetsdirektör www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, 413 45 Göteborg Telefon växel 031-342 00 00

Bilaga2 Sida 1(2) HSA/VG Primärvårdskontoret Datum 2012-02-07 Diarienummer RS-55-2012 FÖRVALTNINGSREMISS Till Sjukhusen i Västra Götalandsregionen Komplettering/justering av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013 Regionfullmäktige beslutade den 3 februari 2009 att ett vårdval i enlighet med lag om valfrihetssystem (LOV) införs för primärvården i Västra Götaland från och med den 1 oktober 2009. Regionfullmäktige fastställde samtidigt det förfrågningsunderlag med tillhörande bilagor (Krav- och kvalitetsboken) som anger förutsättningarna för att bedriva vårdverksamhet i VG Primärvård. Enligt avsnitt 8 i Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) har Västra Götalandsregionen rätt att genom politiska beslut ändra villkoren i KoK-boken. Sådana beslut ska skriftligen meddelas vårdgivarna och kan som regel tidigast träda i kraft den 1 januari nästkommande år. Regionfullmäktige fastställer i juni varje år i samband med beslut om regionens budget de ändringar/justeringar av KoK-boken som ska gälla för nästkommande år. För år 2012 träder dessa ändringar i kraft från och med den 1 april. Nuvarande kontrakt med vårdgivarna i VG Primärvård gäller till och med 2014. Inriktningen är att större ändringar av förutsättningarna i KoK-boken inte ska göras inom den återstående kontraktstiden utan sådana ska i så fall genomföras först från och med 2015. Arbetet med KoK-boken inför 2013 inriktas därför i första hand på mindre förändringar och justeringar till följd av olika tillämpningsbeslut. I samband med beslutet av KoK-boken för 2012 beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet ett antal följuppdrag inför framtida förändringar av KoK-boken. Några av dessa kan komma att få genomslag i KoK-boken för 2013. Det gäller framför allt tillgängligheten till vårdenheterna under helger (lördagar och söndagar), hembesök hos sjuka äldre, åtagandet om psykisk ohälsa, patientströmmar mellan primärvård och sjukhus samt kostnadsansvar för vissa läkemedelsnära produkter. Inför beredningen av KoK-boken för 2013 önskar VG Primärvårdskontoret få synpunkter på hur samverkan mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården fungerar efter införandet av VG Primärvård samt vilka förbättringar som kan göras på kort respektive lång sikt. I första hand önskas synpunkter på följande områden: - organisatorisk samverkan på ledningsnivå - samverkan i vårdprocesserna, bl.a. remisser inkl akutremisser, epikriser, konsultationer samt användande av webbtidbok för bokning av patientbesök på VGPv-enheter inkl jourcentraler samverkan då patienter är utskrivningsklara och användningen av KLARA/SVPL

Sida 2(2) Datum 2012-02-07 Diarienummer RS-55-2012 samverkan kring patienter inskrivna i den kommunala hemsjukvården eller i särskilda boenden inkl korttidsboenden samverkan vid utremittering av patienter från sjukhusen samt uppföljning av dessa patienter. Sjukhusen ges tillfälle att inkomma med synpunkter på ovanstående frågor. För att hinna med beredningen inför Regionfullmäktiges beslut behöver vi era synpunkter senast den 15 mars 2012. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN VG Primärvårdskontoret Rose-Marie Nyborg

Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer 2012-02-20 SU 312-120/2012 Punkt 13 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Månadsrapport januari 2012 I ärendet föreligger för Sahlgrenska Universitetssjukhuset upprättad månadsrapport januari 2012. - I januari 2012 var följsamheten till basala hygienregler 95 % jämfört med 94 % i december (94 % januari 2011). Följsamheten till klädreglerna var i januari 96 % jämfört med 97 % i december (96 % januari 2011). - Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller operation/ behandling var i januari 2 138 (december 1 912) vilket var 226 (12 %) fler jämfört med december. - Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var i januari 880, vilket var 147 (20 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för förstabesök var 91 % i januari vilket var lägre än i december (93 %). - Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i januari 1 258, vilket var 79 (7 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling var 79 % i januari vilket var samma som i december (79 %). - Tid till triage var i januari 24 minuter för 90 % av patienterna, vilket var två minuter längre än i december, och 6 minuter kortare jämfört med januari 2011. Tid till läkare var i januari 258 minuter för 90 % av patienterna, vilket var 16 minuter längre än i december och 47 minuter kortare än i januari 2011. Den totala genomloppstiden var i januari 7 timmar och 17 minuter för 90 % av patienterna, vilket var 9 minuter längre än i december och 36 minuter kortare än i januari 2011 - Antalet månadsanställda var i januari 15 135. Det var 215 färre än i december 2011 och 208 färre än i januari 2011. - Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 6,17 % per januari (6,35 % per december). Per januari 2011 var sjukfrånvaron 6,15 %. - Det ekonomiska resultatet efter januari var 18,3 mnkr bättre än budget. Utfallet var -1,3 mnkr och det budgeterade resultatet var -19,6 mnkr. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att fastställa månadsrapport januari i enlighet med förslag. Styrelsen föreslås besluta att förklara protokollet under denna paragraf omedelbart justerat. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör Bilaga Månadsrapport januari Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Månadsrapport januari 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Denna månadsrapport är sjukhusdirektörens förslag till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen behandlar rapporten 2012-03-02

2012-02-13 Dnr SU 312-120/2012 Innehåll 1. Patientperspektivet... 3 2. Processperspektivet... 3 3. Medarbetarperspektivet...11 4. Ekonomiperspektivet...12 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tillgänglighet och vårdgaranti Ledtider vid akutmottagningarna Produktionsredovisning inkl inkomna remisser Köstatistik Radiologi Sahlgrenska Redovisning av fakturering per HSN Redovisning av externa vårdintäkter/landsting 2 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 1. Patientperspektivet Följsamhet till basala kläd- och hygienregler Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). I januari 2012 var följsamheten till basala hygienregler 95 % jämfört med 94 % i december (94 % januari 2011). Följsamheten till klädreglerna var i januari 96 % jämfört med 97 % i december (96 % januari 2011). Rapporteringsfrekvensen var i januari 2012 94 % jämfört med 99 % i december (95 % januari 2011). Följsamhet till basala kläd- och hygienregler. Avser perioden januari 2011-januari 2012. Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Basala hygienregler Klädregler 30% 20% 10% 0% jan- 11 feb- 11 mar- 11 apr- 11 maj- 11 jun- 11 jul- 11 aug- 11 sep- 11 okt- 11 nov- 11 dec- 11 jan- 12 Särskilda insatser för att öka medarbetarnas kunskaper i hygienfrågor genomförs löpande. Sjukhusets hygienkörkort har kompletterats med möjligheten för chefer och verksamhetsutvecklare att följa upp hur många och vilka som har tagit hygienkörkortet. 2. Processperspektivet Tillgänglighet och vårdgaranti I denna rapport inklusive bilaga presenteras en sammanställning av det antal patienter som väntat på förstabesök eller behandling i mer än 90 dagar. För mer information om förändrade mätmetoder och mer detaljerad information om väntetider, se rapportens bilaga om tillgänglighet och vårdgarantin. 3 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på förstabesök eller operation/ behandling i mer än 90 dagar, per december 2011 och januari 2012 1. Väntande >90 dagar första besök/behandling Kategori, förstabesök 2 resp. operation/behandling 3 Jan Dec Förändring jan/dec Totalt Måluppfyllelse väntande i januari per kategori Jan Dec Mottagningar (förstabesök) 880 733 147 10 339 91% 93% Samtliga operationer/behandlingar 1 258 1 179 79 5 943 79% 79% Totalt 2 138 1 912 226 16 282 Koloskopi 95 101-6 605 84% 84% Gastroskopi 107 123-16 439 76% 76% 1) För historik, se bilaga. 2) Förstabesök till ett urval av 28 mottagningar följs upp. Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller operation/behandling var i januari 2 138 (december 1 912) vilket var 226 (12 %) fler jämfört med december. Anledningen att antalet patienter som fått vänta för länge ökar är framför allt att sjukhuset, trots viss ökad regional finansiering i januari och februari, saknar finansiering för att upprätthålla balansen mellan vårdbehov och kapacitet att möta behoven. Under januari har ca 400 patienter remitterats för vård hos externa vårdgivare med stöd av särskild regional finansiering. Kostnaderna och intäkterna för detta redovisas när faktureringen från de externa vårdgivarna sker. Under februari kommer sjukhuset att remittera fler patienter till externa vårdgivare och använda en del av januari månads ekonomiska överskott för detta ändamål. Måluppfyllelse förstabesök Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var i januari 880, vilket var 147 (20 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för förstabesök var 91 % i januari vilket var lägre än i december (93 %). Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök februari 2011 - januari 2012 Förstabesök Måluppfyllnad för vårdgarantin 100% 90% 80% 70% Andel väntande 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010-11 2010-12 2011-01 2011-02 2011-03 2011-04 2011-05 2011-06 2011-07 2011-08 2011-09 2011-10 2011-11 2011-12 2012-01 Väntat < 30 dagar Väntat < 60 dagar (kömiljarden) Mål för kömiljarden (70%) Väntat < 90 dagar (vårdgaranti) 4 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 De långa väntetiderna fanns i huvudsak, liksom tidigare, inom ortopedi och ögonsjukvård. Under föregående år uppnåddes en stor förbättring av måluppfyllelsen. Bidragande orsaker var bland annat anlitande av externa leverantörer i enlighet med regionens särskilda höstsatsningar. Måluppfyllelse operation och behandling Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i januari 1 258, vilket var 79 (7 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling var 79 % i januari vilket var samma som i december (79 %). Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på operation/behandling färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar februari 2011 - januari 2012.. Operation/Behandling Måluppfyllnad för vårdgarantin 100% 90% 80% 70% Andel väntande 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010-11 2010-12 2011-01 2011-02 2011-03 2011-04 2011-05 2011-06 2011-07 2011-08 2011-09 2011-10 2011-11 2011-12 2012-01 Väntat < 30 dagar Väntat < 60 dagar (kömiljarden) Mål för kömiljarden (70%) Väntat < 90 dagar (vårdgaranti) Problemet med långa väntetider till behandling fanns fortsatt främst inom ortopedi och ögonsjukvård, ablationer inom hjärtsjukvård samt inom regionsjukvård rörande plastikkirurgi, handkirurgi och neurokirurgi. Tillgången på externa vårdgivare med rätt kompetens är starkt begränsad inom dessa regionvårdsspecialiteter. Inom bland annat dessa områden råder också nationell brist på specialister. Under januari genomfördes en regionsamordnad finansieringsinsats som resulterade i att 400 remisser till förstabesök inom ortopedi och ögonsjukvård kunde skickas till externa vårdgivare för perioden januari och februari. Även inom operation och behandling anlitades externa leverantörer för övrig ortopedi, katarakt, övriga ögonoperationer, ryggkirurgi, handkirurgi och för bröstrekonstruktioner efter cancerkirurgi i enlighet med regionens särskilda tilldelning. Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade under januari månad att sjukhuset erhåller särskild finansiering för köp av vård avseende ortopedi, ögon, bröstrekonstruktioner, handkirurgi. Trots anlitande av externa vårdgivare kvarstår väntetider över 90 dagar inom samma verksamheter som tidigare. Sjukhuset fortsätter att köpa vård för att klara kömiljardmålet i den omfattning det finns externa vårdgivare att anlita och regionen garanterar finansiering. Flera väntande patienter har svårt sammansatta sjukdomar, som efter planerad operation kräver intensivvård. Externa vårdgivare kan inte erbjuda denna vård. Därför finns dessa patienter kvar på planeringslistorna i väntan på operationskapacitet inom sjukhuset. 5 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Regeringens kömiljard 2012 Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse enats om prestationsbaserade ersättningar från år 2011 för tillgänglighetsarbetet. För att regioner och landsting ska få ta del av regeringens s.k. kömiljard krävs att minst 70 % av regionens totala antal patienter varje månad har väntat på ett första besök eller en operation/behandling inom 60 dagar. Redovisning sker månadsvis till SKL. SUs måluppfyllelsen för förstabesök och operation/behandlingar utifrån beräkning av kömiljarden (70 % av patienterna inom 60 dagar, utgör gränsen för beräkning under 2012). Förstabesök Januari 2012 SU totalt SU exkl. ortopedi och ögon Förstabesök inom 60 dagar 74 % 84 % Antal som väntat på förstabesök längre än 60 dagar 2 690 1 083 Operation/behandling Januari 2012 SU totalt SU exkl. ortopedi SU exkl. neurokirurgi, plastikkirurgi och handkirurgi Operation/behandling inom 60 dagar 61 % 63 % 67 % Antal som väntat på operation/ 2 295 1 709 1 525 behandling längre än 60 dagar Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök ökade under januari beroende på att sjukhuset 2012 saknar finansiering för att upprätthålla balansen mellan vårdbehov och kapaciteten att möta dessa. Regeringens tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa (BUP-miljonerna) Regeringen kommer att 2012 till regioner och landsting dela ut särskilda medel för god tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Utdelningen baseras på faktiska väntetider för förstabesök samt för fördjupad utredning och behandling utfört under varje månad. För att få del av dessa medel krävs att första bedömningen för regionen som helhet har genomförts inom 30 dagar för 90 % av besöken resp. 80 % av fördjupad utredning/behandling. Måluppfyllelsen SU enligt reglerna för BUP-miljonerna 2012 BUP förstabesök Nivå för Januari utdelning Faktisk väntetid 0-30 dagar 171 Totalt antal utförda förstabesök 171 Måluppfyllnad 90 % 100 % BUP fördjupad Nivå för Januari utredning/behandling utdelning Faktisk väntetid 0-30 dagar 32 Totalt antal utförda utr/beh 34 Måluppfyllnad 80 % 94 % 6 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Måluppfyllelse koloskopi och gastroskopi Måluppfyllelsen avseende väntetider för koloskopier och gastroskopier följs särskilt. Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 90 dagar var i januari 95, vilket var 6 (6 %) färre jämfört med december. Måluppfyllelsen för koloskopi var 84 % i januari vilket var samma som i december (84 %). Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 90 dagar var i januari 107, vilket var 16 (13 %) färre jämfört med december. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 76 % i januari vilket var samma som i december (76 %). Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet Jan Dec Jan Dec Allmän kirurgi 27 18 100% 81% Gynekologi 1 2 100% 80% Hudsjukvård 8 21 100% 100% Lungmedicin 22 14 95% 100% Urologi 29 24 97% 100% Öron-näs-hals 13 9 100% 100% Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU för konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning, vilket förklarar att ingen patient hade väntat mer än två dagar inom barn- och ungdomssjukvården. Inom lungmedicin fick 21 patienter besökstid inom garantitiden. En patient fick besökstid inom 62 dagar. Orsaken var handhavandefel vid remisshantering. En lex Maria anmälan gjordes till Socialstyrelsen. Inom urologi fick 28 patienter besökstid inom garantitiden. En patient fick besökstid inom 21 dagar. Ledtider vid akutmottagningarna Under januari 2012 besökte totalt 15 109 personer någon av akutmottagningarna på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset. Det var cirka 350 fler än i december 2011 och cirka 800 färre än i januari 2011. Det innebar i genomsnitt 487 personer per dag, vilket var 2 % fler än i december 2011 och 5 % färre än i januari 2011. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultat mäts separat. Ledtiderna inom de enskilda akutmottagningarna redovisas i rapportens bilagor. 7 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Tid till triage Målet för tid till triage (TTT) 2012 är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 minuter. 90 % av patienterna var bedömda inom 24 minuter vilket var två minuter längre än i december. I genomsnitt tog det nio minuter (median fem minuter) till en första bedömning. Tid till triage för patienter vid SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen. Perioden avser 2010-2012. 50 45 40 35 30 minuter 25 20 10 11 12 15 10 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 71 %, vilket var en lägre andel än i december, se följande diagram. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar. Avser perioden 2010-2012. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan ' 10 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 feb mars April Maj juni juli aug sept okt nov dec jan'12 Resultat för första bedömning redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även 2012. 8 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Tid till läkare Målet för tid till läkare (TTL) 2012 är att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 60 minuter. Tid till läkare var i januari 258 minuter för 90:e percentilen, vilket var 16 minuter längre än i december och 47 minuter kortare än i januari 2011. I genomsnitt väntade patienterna 110 minuter på att få träffa läkare (median 70 minuter). Tid till läkare för patienter vid SUs akutmottagningar 2009-2012. Avser 90 percentilen. 550 500 450 400 350 minuter 300 250 09 10 11 12 200 150 100 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 45 %, vilket var en lägre andel än i december 2011, se diagram. Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar. Perioden 2009-2012. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan 09 feb mars april maj juni juli okt aug sept feb nov dec jan 10 mars april maj juni juli okt aug sept feb nov dec jan 11 mars april maj juni Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år 2009-2012. I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter 2011 och 2012. juli okt aug sept nov dec jan'12 9 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Total genomloppstid Målet för total genomloppstid (TGT) 2012 är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 4 timmar. Den totala genomloppstiden var i januari 7 timmar och 17 minuter för 90:e percentilen, vilket var 9 minuter längre än i december och 36 minuter kortare än i januari 2011. I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 36 minuter (median 3 timmar). Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar, 2012 i jämförelse med 2009-2011. Avser 90 percentilen av patienterna. 13 12 11 10 9 8 timmar 7 6 5 09 10 11 12 4 3 2 1 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; 2011och 2012: 4 timmar Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 65 %, en något lägre andel jämfört med december 2011. Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar. Perioden 2009-2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% TGT 4 tim 40% 30% 20% 10% 0% jan 09 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 10 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 feb mars april maj juni juli aug sept okt Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år 2009-2011. I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar 2011 och 2012. 10 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Sammanfattning Under januari månad var ledtiderna något längre jämfört med december 2011. Det har varit små variationer i ledtiderna för akutmottagningarna under hösten. Däremot skedde en tydlig förbättring jämfört med januari månad föregående år, tid till läkare är 47 minuter kortare och den totala genomloppstiden 36 minuter kortare. Under 2011 ökade antalet patienter som sökte till akutmottagningarna inom SU, totalt var det drygt 10 600 (6 %) fler. Antalet sökande i januari 2012 var ca 800 färre än i januari 2011 men drygt 1 500 fler än i januari 2010. Det pågår ett systematiskt arbete på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus att hänvisa patienter till rätt vårdnivå och antalet sökande i januari var drygt 450 färre än motsvarande period 2011. Samtliga akutmottagningar utom Östra sjukhuset hade ett lägre antal sökande, Östras akutmottagning tog emot ca 200 fler än i januari 2012. Sammantaget söker många till akutmottagningarna även om antalet var färre än i januari 2011 men antalet sökande ligger på en fortsatt hög nivå jämfört med 2010. Ledtiderna för januari månad var något längre än i december 2011 men kortare än i januari 2011. Vårdproduktion Ordinarie prestationsredovisning påbörjas först i samband med februarirapporten, i enlighet med fastställda redovisningsrutiner, då data och underlag inte finns tillgängliga per januari. Se bilagor för information om transplantation, strålverksamhet, inkomna remisser och köstatistik avseende radiologi. 3. Medarbetarperspektivet Personalvolym Anställda per anställningsform Period 2012 januari Period 2011 januari Antal Kvinnor Män Antal Kvinnor Män % % % % Tillsvidareanställd 14118 82,3 17,7 14302 82,6 17,4 Visstidsanställd 1017 77,2 22,8 1041 78,2 21,8 Timavlönad 1034 72,3 27,7 1149 71,2 28,8 Summa 16169 81,4 18,6 16492 81,6 18,4 Antalet anställda Antalet månadsanställda var i januari 15 135. Det var 215 färre än i december 2011 och 208 färre än i januari 2011. Minskningen jämfört med januari 2011 förklaras av anställningsstopp för anpassning till de ekonomiska ramarna. Antalet månadsanställda 2011 har för jämförbarhet justerats ned med 66 visstidsanställda som finansierats med det särskilda anslaget för omställning. Antalet timanställda har minskat under 2012 och även arbetad tid av timanställda har minskat något jämfört med motsvarande period föregående år, se tabell ovan. I januari var 1 034 personer timanställda vid SU och de har tjänstgjort i varierande omfattning. Arbete utfört av timanställda i januari motsvarade 390 heltider (arbetad tid delat med 165) vilket var en färre än i januari 2011. Inom hela sjukhuset fortsätter arbetet med att anpassa personalvolymen till rätt nivå i förhållande till årets budget. Initialt handlar det framför allt om att avsluta visstidsanställningar. För att underlätta personalrörligheten till verksamheter med ekonomi i balans från verksamheter som har 11 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 ett negativt ekonomiskt resultat finns en sjukhusgemensam grupp (SU-AF) där alla områden är representerade. Antalet arbetade timmar Antalet arbetade timmar var i januari cirka 51 000 (2,9 %) fler än efter samma period 2011. Under januari 2012 har det varit en vardag mer än under motsvarande period 2011, vilket motsvarar cirka 50 000 timmar. Bemanningsföretag Sjukhuset hade under januari 2012 använt bemanningsföretag till en kostnad av 2,2 mnkr, vilket var 4,6 mnkr mindre än motsvarande period föregående år. Behovet av bemanningsläkare inom framförallt psykiatrin är lägre jämfört med föregående år. Kostnader för bemanningsföretag, tkr, avser januari Differens utfall jmf Differens utfall jmf Period 2012 med budget per januari 2012 med utfall per januari 2012/2011 Period 2011 Helår 2011 Läkare 2010 394 4737 6747 75512 Sjuksköterskor -113 113 119 6 4272 Övriga kategorier 335-335 -271 64 2611 Totalt 2232 172 4585 6817 82395 De yrkeskategorier som hyrdes in genom bemanningsföretag var huvudsakligen läkare inom psykiatri, radiologi och ögon. Läkare motsvarade 2 mnkr (90 %) av kostnaden. Andra yrkeskategorier som hyrdes in var sjuksköterskor inom medicin. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 6,17 % per januari (6,35 % per december). Per januari 2011 var sjukfrånvaron 6,15 %. Sjukfrånvaro, avser januari 2011 och 2012. Månadsutfall. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Januari 2012 Januari 2011 Differens jan 2011/ jan 2012 December 2011 Kvinnor 6,80% 6,74% 0,06 7,06% Män 3,45% 3,52% -0,07 3,26% Totalt 6,17% 6,15% 0,02 6,35% Korttidssjukfrånvaron har varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna. Den långa sjukfrånvaron har ökat något. I jämförelse med januari 2011 har den korta sjukfrånvaron (under 60 dagar) minskat något medan den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) ökat något. 4. Ekonomiperspektivet Det ekonomiska resultatet var -1,3 mnkr. Den ackumulerade avvikelsen från budget var per januari +18,3 mnkr. 12 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Resultaträkning, ackumulerat utfall per januari 2012 samt helårsbedömning, mnkr Utfall per januari (Mnkr) Helårsresultat (Mnkr) Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse 2012 2012 2011 2012 2012 2012 2011 2012 Såld vård internt, VGR 848,1 853,2 825,3-5,1 10 383,0 10 198,9-10 383,0 Såld vård, externt 73,6 73,3 56,7 0,3 928,0 876,8-928,0 Statsbidrag 28,2 34,2 26,1-6,0 424,0 428,1-424,0 Patientavgifter 12,5 13,3 14,7-0,8 156,8 155,4-156,8 Övriga intäkter 68,0 65,6 56,4 2,4 824,7 871,9-824,7 Verksamhetens intäkter 1 030,4 1 039,6 979,2-9,2 0,0 12 716,5 12 531,1-12 716,5 Personalkostnader -636,6-655,8-619,8 19,2-7 638,0-7 517,4 7 638,0 Inhyrd personal -2,2-2,4-6,8 0,2-17,0-82,4 17,0 Köpt vård -11,7-10,5-13,4-1,2-165,3-368,3 165,3 Läkemedel -117,2-120,8-110,3 3,6-1 486,1-1 393,9 1 486,1 Lokalkostnader -61,2-64,0-61,1 2,8-765,8-743,6 765,8 Material, varor o tjänster -183,4-185,0-166,2 1,6-2 396,5-2 345,2 2 396,5 Avskrivningar -19,1-19,4-18,5 0,3-233,0-218,8 233,0 Verksamhetens kostnader -1 031,5-1 058,0-996,1 26,5 0,0-12 701,6-12 669,5 12 701,6 Regionbidrag* Finansiella intäkter/kostn -0,2-1,2 0,5 1,0-14,9 1,1 14,9 Resultat -1,3-19,6-16,4 18,3 0,0 0,0-137,3 0,0 Not: Regionbidraget för högspecialiserad vård redovisas under raden Såld vård internt, VGR Utfall jämfört med budget Sjukhuset redovisar en positiv avvikelse mot budget på 18,3 mnkr. Vårdintäkter VGR visar en negativ budgetavvikelse om -5,1 mnkr. Främsta orsak till avvikelsen är att upparbetade kostnader för ordnat införande läkemedel, finansieras via HSU, varit lägre än budgeterat. Övriga vårdintäkter har i avvaktan på faktisk fakturering bedömts enligt budget. Kostnader för löner, arvoden och sociala avgifter samt övriga personalkostnader var 19,2 mnkr lägre än budget och 16,8 mnkr (2,7 %) högre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal var 0,2 mnkr lägre än budget och 4,6 mnkr lägre jämfört med föregående år Kostnaden för läkemedel var 3,6 mnkr lägre än budget och kostnaden för material varor och tjänster var 1,7 mnkr lägre än budget. En stor del av månadens positiva budgetavvikelse, ca 12 mnkr, kommer att användas för sjukhusets egenfinansiering av extra köp av vårdgarantivård under februari. Se nedan för ytterligare kommentarer om intäkts- och kostnadsutvecklingen. Periodens intäktsutveckling Totalt var intäkterna 9,2 mnkr lägre jämfört med budget och 51,1 mnkr (+5,2 %) högre än motsvarande period föregående år. Den huvudsakliga orsaken är att sjukhuset i januari haft lägre kostnader för läkemedel avseende ordnat införande och projekt, på grund av att planerade kostnader ännu inte upparbetats för perioden. VGR vårdintäkter Vårdintäkterna från Västra Götalandsregionen var per januari 848,1 mnkr (motsvarande siffra 2011 var 825,3 mnkr), vilket motsvaras av en budgetavvikelse på -5,1 mnkr (motsvarande siffra 2011 13 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 +1,4 mnkr). Den negativa budgetavvikelsen beror till största delen på att de upparbetade kostnaderna för ordnat införande läkemedel, som finansieras av HSU, varit lägre än budgeterat. SU har för perioden januari-februari erhållit en tilldelning av tillgängliga medel för vårdgaranti att avropa när kostnader uppstår om totalt ca 15,6 mnkr, avseende besök, behandlingar och operationer. För januari månad har sjukhuset vidarebefordrat remisser på 3,9 mnkr, främst avseende besök, som ännu ej bokförts. Övriga vårdintäkter Övriga vårdintäkter per januari bedöms vara 0,3 mnkr högre än budget. I posten övriga vårdintäkter ingår intäkter från övriga regioner och landsting, kommuner, Försäkringskassan samt externa företag. Jämfört med motsvarande period föregående år bedöms intäkterna vara 16,9 mnkr högre (+29,8 %). ALF-medel ALF-intäkterna var 4,4 mnkr lägre än budget, på grund av att planerade kostnader ännu inte upparbetats för perioden. Utfallet i januari är 2,5 mnkr högre än motsvarande period föregående år. ALF-intäkterna är inte resultatpåverkande då kostnaderna följer intäkterna. Patientavgifter Patientavgifterna var 0,9 mnkr lägre än budget. Utfallet i januari är 2,3 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Det finns en resultatstörande post i jan 2011 på 3,2 mnkr som avser 2010. Om man tar hänsyn till denna post motsvarar årets utfall i januari en ökning med 0,9 mnkr. Övriga intäkter Övriga intäkter var 0,9 mnkr högre än budget. Utfallet i januari är 11,2 mnkr högre än motsvarande period 2011. Periodens kostnadsutveckling De totala kostnaderna var 27,5 mnkr lägre än budget och 36,0 mnkr (3,6 %) högre jämfört med motsvarande period föregående år. Köpt vård Kostnaderna för köpt vård var 11,7 mnkr per januari (motsvarande siffra för januari 2011 var 13,4 mnkr), vilket var 1,2 mnkr högre än budget per januari och 1,7 mnkr (-12,4 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Köpt vårdgarantivård Utfallet i bokföringen för vårdgarantivården var per januari 0,4 mnkr (motsvarande siffra för 2011 var 7,4 mnkr). Detta avser en skillnad i uppbokad kostnad i bokslutet 2011 för vårdgarantivård genomförd 2011 och faktisk kostnad på inkomna fakturor. I övrigt har vi i januari remitterat patienter, inom den regionala kömiljardsatsningen, till externa vårdgivare för motsvarande cirka 3,9 mnkr (finns inte med i bokföringen). I början av februari remitterades ytterligare patienter inom samma finansieringsbeslut för januari och februari till externa vårdgivare, till ett värde på knappt 11 mnkr. 14 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Köpt vårdgarantivård 2012 Område Verksamhet Utfall jan HSU.finansiering/kömiljard per januari 2012 Område 5 Hand- och -426 0 Plastikkirurgi Urologi -10 0 Summa område 5-437 0 Köpt valfrihetsvård Utfallet för januari för patientens fria vårdval är uppskattat till 4,8 mnkr (motsvarande siffra för 2011 finns inte), vilket motsvaras av en budgetavvikelse på -0,3 mnkr. Köpt valfrihetsvård 2012 Område Verksamhet Budget januari Utfall januari SU Sjukhusövergripande -4 544-4 804 För 2012 finns i vårdöverenskommelsen medel avsatta för valfrihet riktat uppdrag på 57,6 mnkr. Övrig köpt vård Övrig köpt vård avser köp av rättpsykiatrisk vård, viss annan specialistvård och rehabiliteringsvård. Utfallet för den övriga köpta vården var för januari 6,5 mnkr (motsvarande siffra 2011 var 6,0 mnkr), vilket motsvaras av en budgetavvikelse på -0,5 mnkr. För 2012 finns i vårdöverenskommelsen medel avsatta för riktade uppdrag motsvarande den övrigt köpta vården på 101,5 mnkr. De riktade uppdragen för den övrigt köpta vården består av köpt specialistvård 12,0 mnkr, köpt somatisk specialistvård 7,4 mnkr, köpt vård barnrehabiltering 1,2 mnkr, köpt vård rehabilteringsvistelse 20,7 mnkr och köpt vård rättpsykiatri 60,2 mnkr. Personalkostnader Kostnaderna för löner och arvoden inklusive sociala avgifter var 13,9 mnkr lägre än budget och 18 mnkr (2,9 %) högre än föregående år. Kostnaderna för övriga personalkostnader var 5,3 mnkr lägre än budget och 1,2 mnkr lägre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal var 0,2 mnkr lägre än budget och 4,6 mnkr lägre jämfört med föregående år. Det var i huvudsak läkare inom psykiatri och röntgen som anlitades genom bemanningsföretag. Sjukersättning Kostnaderna för sjuklön inom och utom sjuklöneperioden var till och med januari 8,4 mnkr. Det var en ökning med 0,1 mnkr jämfört med samma period 2011. Material varor och tjänster Kostnaden för material, varor och tjänster var 1,7 mnkr (0,9 %) lägre än budget och 17,1 mnkr (10,3%) högre än samma period 2011. 15 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Läkemedel Arbetet kring läkemedel fokuserar på följsamhet till listan över rekommenderade och upphandlade läkemedel. Kostnaden för läkemedel januari 2012 jämfört med periodens budget och jämfört med samma period föregående år Läkemedel Utfall jan 2012 Budget jan 2012 Avvikelse jmf med budget Avvikelse jmf med budget i % Utfall jan 2011 Utfall jan 2012 jämfört med jan 2011 i % Recept 68 312 70 654 2 342 +3,4 % 67 645 +1,0 % Rekvisition 48 896 50 120 1 224 +2,5 % 42 704 +14,5 % Total 117 208 120 774 3 566 +3,0 % 110 349 +6,2 % Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel på 6,2 mnkr beror främst på nya terapier i enlighet med nationella riktlinjer. Behandling av inflammatoriska sjukdomar (reumatisk sjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, med framför allt TNF-hämmare), malign tumörsjukdom, nya antikoagulantia, behandling av ögats gula fläck, nervsystemets sjukdomar t.ex. MS och antiepileptika. Läkemedelskostnaderna var i januari 6,2 % högre i jämförelse med januari föregående år. I årets budget ingår en planerad utveckling av nya behandlingsriktlinjer. Den sammanlagda budgeten 2012 för läkemedel är 6,6 % högre än utfall 2011. Lokalhyror Kostnaderna för lokalhyror var 2,8 mnkr lägre än budget och 0,1 mnkr högre jämfört med föregående år. Avskrivningar och räntor Kostnaderna för avskrivningar av anläggningstillgångarna var 0,3 mnkr lägre än budget och 0,6 mnkr högre jämfört med föregående år. Finansiella intäkter och kostnader har ett positivt utfall på 1,0 mnkr mot budget. Utfallet är -0,2 mnkr jämfört med +0,5 mnkr för samma period föregående år. Inköpsprocessen Målsättningen är att alla beställningar av varor skall ske via regionens beställningsportal (BSP). Om beställaren behöver en vara som inte är sökbar i BSP, beskrivs behovet i systemet under s.k. anskaffning, vilket generar ett mejl till regionservice område inköp som sen effektuerar beställningen. Det som inte beställs via inköpsorganisationen beställs direkt, oftast via telefon, från leverantör som i de allra flesta fall har ramavtal med regionen. Konsekvensen blir dock att samordning av leveranser och fakturahantering inte kan ske, vilket innebär ökad miljöpåverkan och ineffektiva materialflöden. 16 (17)

2012-02-20 Dnr SU 312-120/2012 Uppföljning av andelen materialinköp via regionens beställningsportal perioden januari 2010-2012. Andel i procent. 100% 90% 80% 70% Andel materialkostnad från Inköp (BSP) 2011 2012 60% 50% 40% 30% 20% 10% 57% 50% 52% 52% 47% 49% 47% 49% 46% 49% 47% 49% 40% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Not: Regionens systemstöd har f.n. brister som försvårar en differentierad uppföljning av måluppfyllelsen (fördelat på Regionservice respektive SU:s ansvar). Under januari köpte SU 57 % av materialet via BSP, att jämföra med 50 % samma period 2011. Det innebar en ökad beställning via BSP med drygt 6 mnkr under årets första månad, där medicinska instrument och andningshjälpmedel står för de största ökningarna. Huruvida detta har inneburit lägre kostnader för SU kan inte besvaras. För högre måluppfyllelse krävs att både SU och Regionservice vidtar åtgärder. Område Inköp inom Regionservice har idag inte kapacitet att hantera anskaffningar i den omfattning som krävs för en väsentligt högre andel beställningar via Inköp. Förhoppningsvis kommer Regionservice kapacitet avseende inköpsprocessen förbättras i samband med att Marknadsplatsen, regionens e- handelsprojekt, börjar implementeras i större skala. Införandet är framskjutet till början av 2012. Inom sjukhuset pågår sedan flera år ett arbete för att beställningar skall ske via BSP och följsamheten förbättras ständigt. Årsbedömning: Helårsprognos jämfört med budget Sahlgrenska Universitetssjukhuset prognostiserade ekonomiska årsresultat i jämförelse med budget är noll. 17 (17)

Bilaga 1 Sahlgrenska Universitetssjukhusets redovisning avseende tillgänglighet och vårdgaranti 2011 Kommentar avseende redovisningsprinciper och mätmetoder Den 1 april 2010 ändrades reglerna för den nationella vårdgarantin. Alla patienter som väntat över 90 dagar, inklusive så kallad patientvald väntan (PvV), ingår sedan dess i den nationella rapporteringen. Denna definition används i Socialstyrelsens uppföljning av vårdgarantin, som ligger till grund för ev utbetalning av den sk "kömiljarden". Detta förklarar i vissa fall ökningen av patienter som väntat mer än 90 dagar från och med april månad 2010, och därmed den sämre måluppfyllelsen i slutet av året. De redovisade siffrorna i början av året är alltså inte jämförbara med slutet av året. Den nationella vårdgarantin reglerades från och med den 1 juli 2010 som ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hösten 2010 genomfördes ytterligare förändringar av uppföljningen av vårdgarantin i och med en förändring av mätmetoden avseende behandlingar/operation. Från och med redovisningen per september ska alla väntande på behandling/ operation oavsett diagnos redovisas. Hittills har mätningarna endast omfattat antal väntande på behandling avseende 40 (tidigare 42) specifika diagnoser. Denna förändring påverkar redovisningen, vilket innebär att måluppfyllelsegraden avseende vårdgarantin från september månads redovisning (2010) inte är jämförbar med tidigare redovisningar. I denna bilaga redovisas resultaten för de tillkommande behandlingarna separat. Sahlgrenska universitetssjukhusets redovisning av vårdgarantin i månadsrapporterna perioden januarifebruari 2011 skedde i enlighet med Socialstyrelsens definition av väntande (antal patienter som väntat på förstabesök eller behanlding i mer än 90 dagar inklusive PvV). Med anledning av att regionens redovisningsprinciper/mätmetod revideras kommer SU anpassa sin redovisningsmetod i enlighet med denna revidering. Från och med mars månad 2011 redovisar SU i månads- delårs- och årsredovisningar resultat avseende vårdgarantin i enlighet med SKLs definition av antalet väntande, som alltså ej omfattar PvV. Från och med den 1 januari 2012 hämtas väntetidsstatistiken ut ur den regionala väntetidsdatabasen. Detta innebär att alla väntande patienter även de som har en "obokad" remiss ingår i antalet väntande. Statistiken är därför inte jämförbar med föregående år. Not: Patientvald väntan: Patient som valt att vänta på sjukhuset längre än vad vårdgarantins tidsgräns anger. Patienten är informerad och har aktivt avstått erbjudande om vård inom vårdgarantins gräns.

Bilaga 1 September 2010- januari 2012 redovisas antal patienter som har väntat mer än 90 dagar. sept- nov- dec- febr- mars- april- maj- juni- aug- sep- okt- nov- dec- MOTTAGNINGAR 10 okt-10 10 10 jan-11 11 11 11 11 11 juli-11 11 11 11 11 11 jan-12 Allergisjukvård 0 0 0 3 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Allmän Internmedicin 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 0 Allmän kirurgi 3 0 0 0 5 10 11 0 0 0 10 5 19 0 0 3 12 Allmän psykiatri 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Barn- & ungdomsmedicin 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 Barn- & ungdomspsyk 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Cancersjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Endokrinologi inkl Diab 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 1 2 2 3 4 9 Handkirurgi 676 304 0 0 1 0 2 1 0 0 4 5 4 3 0 0 0 Hematologi 0 0 2 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Hjärtsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 1 3 0 4 Hudsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kvinnosjukvård 9 0 1 0 0 0 0 0 0 0 2 7 1 3 2 2 0 Kärlkirurgi 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 6 2 0 1 2 0 4 Lungsjukvård 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mag- och tarmsjukvård 0 0 0 0 0 0 8 3 1 1 0 0 1 6 2 0 1 Neurokirurgi 16 15 12 16 18 13 14 10 3 4 5 1 4 3 4 0 0 Neurologi 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Njurmedicin 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ortopedi 1544 1333 968 901 914 638 534 341 305 391 523 806 632 285 455 475 561 Plastikkirurgi 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 8 67 46 12 0 2 Reumatisk sjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Spec. smärtmottagn 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Urologi 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 Ögonsjukvård 713 618 464 658 570 495 358 366 348 417 474 529 502 355 292 248 286 Öron-näsa-halssjukvård 51 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 15 14 5 3 0 1 TOTALT 3020 2270 1448 1578 1510 1162 928 722 658 815 1035 1384 1249 712 778 733 880 MOTTAGNINGAR Måluppfyllelse 70% 76% 85% 83% 83% 86% 88% 91% 92% 91% 89% 84% 85% 92% 92% 93% 91% MOTTAGNINGAR BUP - Fördjup beh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 BUP - Fördjup utr 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 NP-utr vuxna 7 4 4 5 5 9 16 0 7 8 9 9 1 5 5 5 6 Totalt antal patienter som väntar på förstabesök MOTTAGNINGAR sept- 10 novokt-10 10 dec- 10 jan-11 febr- 11 mars- 11 april- 11 maj- 11 juni- 11 juli-11 aug- 11 sep- 11 okt- 11 nov- 11 dec- 11 jan-12 Allergisjukvård 238 288 293 352 315 278 235 226 251 224 257 287 292 323 294 270 303 Allmän Internmedicin 39 30 39 42 32 33 32 32 26 21 25 40 33 45 33 33 151 Allmän kirurgi 249 309 360 337 296 263 243 225 235 287 393 301 374 401 359 362 246 Allmän psykiatri 270 301 301 236 296 292 261 274 240 274 284 266 314 306 365 330 366 Barn- & ungdomsmedicin 97 88 119 138 132 135 146 140 123 104 92 118 112 143 135 151 146 Barn- & ungdomspsyk 78 75 91 115 117 102 129 110 141 85 41 85 102 103 132 109 113 Cancersjukvård 94 113 109 148 124 30 125 143 120 158 180 132 115 135 114 126 166 Endokrinologi inkl Diab 95 105 110 110 97 92 86 98 73 89 86 89 78 116 134 158 204 Handkirurgi 979 622 295 190 127 153 267 306 218 340 316 284 334 408 449 420 391 Hematologi 9 13 20 20 30 29 24 25 24 40 42 25 39 24 31 32 59 Hjärtsjukvård 65 81 80 86 89 97 92 94 79 77 100 98 79 84 89 73 242 Hudsjukvård 1027 1094 1135 955 836 738 694 954 979 1079 816 967 1001 1155 1399 1467 1535 Kvinnosjukvård 498 233 461 534 423 506 548 541 512 527 657 693 561 566 637 597 578 Kärlkirurgi 92 100 77 113 113 111 111 84 121 67 132 116 97 102 104 102 99 Lungsjukvård 124 101 115 124 158 130 109 120 108 90 121 95 81 115 111 124 153 Mag- och tarmsjukvård 73 58 63 72 98 108 104 98 102 96 113 103 89 96 75 76 113 Neurokirurgi 76 84 82 91 73 79 67 69 60 67 63 42 42 47 53 47 34 Neurologi 86 119 140 144 141 94 79 90 103 71 78 84 121 98 77 63 62 Njurmedicin 33 40 55 57 36 49 48 46 29 35 39 44 36 35 41 43 29 Ortopedi 2390 2242 2119 1908 1860 1584 1481 1445 1507 1764 1954 1953 1525 1417 1721 1826 1872 Plastikkirurgi 178 172 199 207 156 131 181 151 177 217 256 158 304 304 282 279 333 Reumatisk sjukvård 164 180 238 208 160 192 188 229 260 258 282 228 199 211 228 253 227 Spec. smärtmottagn 26 39 39 44 25 32 21 19 16 4 15 10 12 17 18 22 29 Urologi 297 287 337 309 297 281 261 219 274 252 221 189 256 299 332 390 396 Ögonsjukvård 1874 1915 1986 2093 1999 2033 1799 1639 1312 1320 1472 1489 1551 1657 1635 1799 1642 Öron-näsa-halssjukvård 940 847 803 920 875 880 943 1012 1094 1104 1130 978 722 857 824 950 850 TOTALT 10091 9536 9666 9553 8905 8452 7999 8389 8184 8650 9165 8874 8469 9064 9672 10102 10339 MOTTAGNINGAR BUP - Fördjup beh 10 16 34 28 38 24 20 21 22 19 8 9 9 22 15 10 21 BUP - Fördjup utr 20 9 16 13 26 28 28 25 23 9 0 20 15 24 15 20 28 NP-utredning vuxna 37 18 18 8 8 19 31 23 20 31 15 10 16 10 7 19 12 källa Elvis Förstabesök SU

källa Operätt Bilaga 1 Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar sept- okt- dec- jan- febr- mars- april- maj- juni- aug- sep- okt- nov- dec- jan- BEHANDLINGAR 10 10 nov-10 10 11 11 11 11 11 11 juli-11 11 11 11 11 11 12 Axel eller skuldra, vid nervinklämning 2 0 2 9 6 9 3 1 1 2 7 7 12 0 0 3 4 Axelinstabilitet 0 0 0 4 2 2 2 1 0 1 2 2 0 0 0 1 1 Bröstförminskning 23 12 11 15 12 11 13 2 0 0 3 6 4 3 4 3 1 Bröståteruppbyggnad efter tumör 177 155 145 140 142 138 123 118 119 111 137 146 143 128 123 120 110 Diskbråck i halsryggrad 7 6 8 10 9 6 5 4 3 2 2 2 3 2 1 1 0 Diskbråck i ländryggrad 6 4 3 2 3 3 5 6 5 6 4 0 0 2 0 1 2 Finger, kroknande (dupuytrens) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 1 Gallsten 9 1 1 4 2 4 2 0 0 1 1 12 11 4 7 10 12 Gråstarr 4 4 9 11 11 8 11 14 13 14 15 32 22 16 12 13 13 Halsmandel, borttag 13 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 1 5 3 0 0 Hand-eller handledsreumatism 1 0 0 0 0 0 0 0 2 2 5 3 4 2 3 3 4 Hand, nervinklämning (karpaltunnel) 2 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 0 1 0 0 Hand, sjukdom i ledhinna eller sena 4 0 0 0 0 0 1 1 1 0 2 0 0 0 0 0 0 Hjärtklaff eller kroppspulsåder 2 0 0 0 0 0 0 0 0 1 9 23 19 5 1 1 6 Hängbuk, plastik 11 10 7 9 5 6 5 4 9 20 22 25 22 16 7 5 6 Höftled (ledprotes) omoperation 10 11 18 21 19 19 11 6 7 1 20 31 25 9 6 2 2 Höftled (ledprotes) 1 9 7 11 15 19 11 2 3 12 19 30 17 4 2 1 0 Hörselförbättrande operation 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 Knäled (ledprotes) 18 17 8 7 19 15 16 11 0 0 24 36 34 11 0 0 3 Knäledsartroskopi 0 0 0 3 2 3 7 2 3 0 0 10 0 0 0 1 0 Korsband i knä 0 0 1 4 7 8 6 4 5 4 5 4 5 0 0 11 7 Kotförskjutning 58 51 70 63 66 53 59 55 60 61 51 67 39 33 35 40 45 Kranskärl 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 3 0 1 1 1 Livmoder, borttag vid godartad indikation 19 0 0 0 2 1 0 0 0 0 3 10 5 0 0 0 0 Livmoderframfall 21 0 0 0 9 8 0 0 0 0 15 29 21 1 0 0 0 Ljumskbråck 8 3 1 0 0 1 1 0 0 0 0 5 3 3 0 5 10 Navelbråck 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 4 5 4 5 7 3 Nässkiljevägg, plastik 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Prostataförstorning, godartad indikation 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 0 Pungbråck (vattenbråck) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Rotkanalförträngning i ländryggrad 25 44 51 42 54 30 35 38 34 50 40 44 34 28 22 29 31 Skelning 25 29 26 28 25 22 32 29 27 29 30 37 31 29 32 32 34 Sköldkörteloperation (struma) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 2 0 0 0 2 Testikel, ej nedstigen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tumbasförslitning (artros) 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 Tår vid Hallux valgus/rigidus, Hammartå 11 0 3 10 3 7 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Urinläckage, kvinnor 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 15 13 0 0 0 0 Åderbråck, ej kosmetiska 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ändtarmssjukdom 8 4 4 4 8 6 3 1 0 0 11 3 4 1 0 1 1 Ärrbråck 5 7 4 1 0 2 3 0 0 3 4 7 5 2 1 1 1 TOTALT 488 367 379 398 421 382 358 299 292 322 435 607 490 310 266 292 300 Måluppfyllelse 72% 80% 78% 81% 80% 81% 82% 84% 83% 81% 76% 69% 75% 83% 85% 85% 85% Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar Övriga operationer sept- okt- dec- jan- febr- mars- april- maj- juni- aug- sep- okt- nov- dec- jan- 10 10 nov-10 10 11 11 11 11 11 11 juli-11 11 11 11 11 11 12 Plastikkirurgi omr 5 264 264 253 250 259 258 238 201 205 242 259 289 259 216 205 171 169 Ortopedi omr 3 45 97 157 186 186 235 177 168 171 176 192 210 204 145 91 106 149 Neurokirurgi omr 6 115 101 134 162 177 196 190 180 137 144 270 272 260 241 176 171 142 Ryggkirurgi omr 3 193 149 150 140 140 125 114 127 128 138 111 119 114 93 79 97 117 Ögon omr 3 81 51 80 103 129 103 135 123 144 143 79 197 196 172 155 138 139 Handkirurgi omr 5 199 136 104 104 108 137 131 114 115 94 121 175 126 93 70 55 74 Hjärtsjukvård omr 6 106 108 90 89 72 49 47 56 50 59 73 95 96 102 92 102 105 Kirurgi omr 2 68 39 19 17 13 16 7 3 3 6 21 46 38 39 29 31 32 Kirurgi omr 5 25 16 13 5 2 1 0 4 0 1 0 2 10 7 0 7 24 Urologi omr 5 20 7 0 0 0 0 0 0 0 13 39 70 42 25 11 8 5 Öron-näs-hals omr 5 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 0 0 0 0 0 Gynekologi omr 1 61 0 0 0 0 6 0 0 0 5 14 39 31 0 0 1 0 Thoraxkirurgi omr 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Kirurgi barn omr 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kärlkirurgi omr 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 1198 968 1000 1056 1086 1126 1039 976 953 1021 1179 1525 1376 1133 908 887 958 Måluppfyllelse 62% 68% 70% 70% 70% 71% 71% 73% 71% 67% 69% 61% 67% 71% 75% 75% 75% källa Operätt Behandlingar SU

Bilaga 2 Ledtider vid akutmottagningarna, per område. Avser januari 2012 Område 1 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Tid till läkare måluppfyllelse Tid till triage utanför måluppfyllelsen (antal) Tid till läkare utanför måluppfyllelsen (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari 101 66 % 911 67 % 856 93 % 220 Februari 131 51 % 1638 56 % 1267 89 % 395 Mars 152 41 % 2407 53 % 1747 90 % 453 April 133 41 % 2016 54 % 1465 90 % 413 Maj 131 47 % 1918 48 % 1613 90 % 424 Juni 110 63 % 1093 61 % 1025 93 % 225 Juli 92 72 % 692 74 % 607 97 % 94 Augusti 100 66 % 918 68 % 787 95 % 161 September 118 62 % 1184 68 % 927 94 % 199 Oktober 120 68 % 1085 69 % 919 95 % 175 November 114 70 % 944 72 % 772 95 % 154 December 112 66 % 1088 69 % 884 95 % 171 2011 Januari 134 59 % 1614 45 % 1843 85 % 639 Februari 158 53 % 1910 37 % 2106 78 % 986 Mars 159 53 % 2102 34 % 2411 75 % 1213 April 140 61 % 1484 49 % 1697 83 % 726 Maj 139 65 % 1357 61 % 1455 89 % 495 Juni 122 67 % 1047 51 % 1340 87 % 463 Juli 98 71 % 782 53 % 1121 87 % 404 Augusti 99 74 % 736 52 % 1149 87 % 396 September 121 67 % 1099 48 % 1491 85 % 541 Oktober 130 61 % 1435 42 % 1769 85 % 605 November 120 62 % 1221 50 % 1372 85 % 554 December 112 63 % 1199 49 % 1376 87 % 486 2012 Januari 119 63% 1207 51% 1361 86% 505 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 1 (17)

Tid till triage Bilaga 2 45 40 35 30 minuter 25 20 10 11 12 15 10 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare 550 500 450 400 350 minuter 300 250 09 10 11 12 200 150 100 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2 (17)

Bilaga 2 Total genomloppstid 13 12 11 10 9 timmar 8 7 6 5 09 10 11 12 4 3 2 1 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 3 (17)

Bilaga 2 Antal sökande /dag Gynekologiakuten Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari 44 95 % 68 Februari 43 95 % 60 Mars 46 92 % 113 April 46 92 % 105 Maj 45 87 % 119 Juni 45 95 % 61 Juli 48 93 % 94 Augusti 51 89 % 164 September 48 91 % 130 Oktober 47 90 % 115 November 45 93 % 76 December 36 94 % 62 2011 Januari 37 86 % 161 Februari 41 77 % 255 Mars 38 90 % 125 April 39 88 % 145 Maj 43 86 % 191 Juni 40 90 % 117 Juli 42 93 % 95 Augusti 46 87 % 189 September 47 83 % 236 Oktober 45 82 % 251 November 46 77 % 320 December 44 81 % 256 2012 Januari 45 78% 306 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) Gynekologiakuten hade en total genomloppstid på 5 timmar och 47 minuter. I genomsnitt tog det 2 timmar och 58 minuter (median 2 timmar och 28 minuter) innan patienten kunde lämna gynekologiakuten. 4 (17)

Bilaga 2 Område 2 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Tid till Tid till triage läkare utanför måluppfyllelse måluppfyllelsen (antal) Tid till läkare utanför måluppfyllelsen (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari 99 74 % 571 50 % 1297 67 % 1007 Februari 96 69 % 646 54 % 1046 70 % 801 Mars 103 69 % 771 54 % 1277 72 % 905 April 106 68 % 870 47 % 1427 68 % 1023 Maj 107 69 % 913 48 % 1466 66 % 1110 Juni 106 73 % 787 49 % 1348 69 % 986 Juli 97 72 % 762 53 % 1206 71 % 870 Augusti 105 74 % 790 45 % 1532 68 % 1057 September 106 73 % 807 60 % 1131 73 % 876 Oktober 107 72 % 862 54 % 1327 70 % 992 November 105 73 % 796 58 % 1161 71 % 913 December 101 70 % 872 57 % 1199 73 % 857 2011 Januari 109 73 % 856 40 % 1774 56 % 1472 Februari 106 73 % 741 41 % 1535 58 % 1233 Mars 109 74 % 809 43 % 1689 60 % 1361 April 108 80 % 613 50 % 1420 66 % 1098 Maj 115 76 % 806 48 % 1654 64 % 1302 Juni 115 72 % 916 42 % 1712 62 % 1330 Juli 106 78 % 675 46 % 1532 63 % 1229 Augusti 108 81 % 583 48 % 1512 66 % 1147 September 117 81 % 637 48 % 1599 65 % 1230 Oktober 117 80 % 680 45 % 1706 61 % 1421 November 115 80 % 655 47 % 1585 65 % 1210 December 113 83 % 570 51 % 1494 64 % 1260 2012 Januari 115 83% 578 45% 1664 64% 1280 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 5 (17)

Bilaga 2 Tid till triage 45 40 35 30 minuter 25 20 10 11 12 15 10 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare 550 500 450 400 350 minuter 300 250 09 10 11 12 200 150 100 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 6 (17)

Bilaga 2 Total genomloppstid 13 12 11 10 9 timmar 8 7 6 5 09 10 11 12 4 3 2 1 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 7 (17)

Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen psykiatri Tid till Tid till Tid till triage läkare läkare utanför måluppfyllelse utanför måluppfyllelsefyllelsen målupp- (antal) (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari 33 - - - - 91 % 79 Februari 37 - - - - 88 % 96 Mars 40 - - - - 84 % 164 April 40 - - - - 87 % 116 Maj 39 - - - - 68 % 277 Juni 37 - - - - 73 % 231 Juli 39 - - - - 74 % 242 Augusti 40 - - - - 72 % 273 September 37 - - - - 74 % 228 Oktober 37 - - - - 74 % 227 November 35 - - - - 76 % 211 December 38 - - - - 72 % 257 2011 Januari 42 55 % 472 24 % 687 55 % 457 Februari 35 71 % 259 35 % 472 765 % 276 Mars 38 86 % 159 31 % 614 64 % 343 April 36 94 % 83 29 % 635 64 % 355 Maj 35 90 % 115 36 % 558 63 % 343 Juni 37 92 % 119 23 % 687 53 % 456 Juli 39 87 % 161 29 % 655 60 % 414 Augusti 38 83 % 167 29 % 668 60 % 408 September 31 89 % 100 29 % 616 59 % 387 Oktober 32 86 % 125 28 % 645 58 % 417 November 32 87 % 112 30 % 598 56 % 417 December 29 87 % 112 32 % 570 58 % 384 2012 Januari 34 86% 114 29% 563 59% 434 Bilaga 2 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 8 (17)

Bilaga 2 Tid till triage 50 45 40 35 30 minuter 25 11 12 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Tid till läkare 550 500 450 400 350 minuter 300 250 11 12 200 150 100 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 9 (17)

Bilaga 2 Total genomloppstid 13 12 11 10 9 8 timmar 7 6 11 12 5 4 3 2 1 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 10 (17)

Bilaga 2 Område 3 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Mölndal Tid till Tid till Tid till triage läkare läkare utanför måluppfyllelse utanför måluppfyllelsefyllelsen målupp- (antal) (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari 104 53 % 959 43 % 1560 59 % 1322 Februari 104 52 % 865 47 % 1307 64 % 1051 Mars 109 48 % 1227 51 % 1419 71 % 984 April 109 53 % 1130 47 % 1463 69 % 1005 Maj 110 50 % 1283 47 % 1547 67 % 1124 Juni 112 54 % 1152 49 % 1460 69 % 1031 Juli 111 47 % 1305 51 % 1375 74 % 895 Augusti 108 57 % 1093 49 % 1470 73 % 911 September 114 53 % 1194 52 % 1343 70 % 1035 Oktober 106 54 % 1135 57 % 1216 75 % 812 November 108 59 % 966 60 % 1079 78 % 713 December 117 57 % 1158 55 % 1367 70 % 1075 2011 Januari 128 50 % 1441 35 % 2140 54 % 1842 Februari 120 54 % 1195 42 % 1635 63 % 1255 Mars 112 61 % 1052 50 % 1536 71 % 1008 April 114 64 % 936 67 % 1030 78 % 762 Maj 125 59 % 1198 58 % 1461 65 % 1341 Juni 123 61 % 1174 50 % 1696 66 % 1244 Juli 112 66 % 865 59 % 1268 73 % 948 Augusti 113 63 % 916 59 % 1281 74 % 919 September 111 69 % 833 59 % 1213 73 % 915 Oktober 115 68 % 881 59 % 1282 72 % 983 November 115 68 % 866 57 % 1318 69 % 1081 December 108 69 % 814 60 % 1187 69 % 1032 2012 Januari 115 59% 1183 48% 1641 60% 1431 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 11 (17)

Bilaga 2 Tid till triage 50 45 40 35 minuter 30 25 20 10 11 12 15 10 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare 550 500 450 400 350 minuter 300 250 09 10 11 12 200 150 100 50 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 12 (17)

Bilaga 2 Total genomloppstid 13 12 11 10 9 timmar 8 7 6 5 09 10 11 12 4 3 2 1 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 13 (17)

Bilaga 2 Område 4 Antal sökande /dag Infektionsakuten Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari 13 97 % 11 Februari 12 99 % 3 Mars 13 97 % 14 April 12 96 % 14 Maj 11 99 % 7 Juni 12 97 % 10 Juli 11 97 % 10 Augusti 15 96 % 19 September 15 96 % 18 Oktober 13 97 % 9 November 14 97 % 14 December 13 97 % 12 2011 Januari 17 90 % 50 Februari 14 94 % 23 Mars 16 90 % 45 April 12 89 % 38 Maj 13 92 % 31 Juni 14 93 % 30 Juli 14 86 % 60 Augusti 15 88 % 56 September 14 88 % 50 Oktober 13 91 % 38 November 13 91 % 34 December 12 88 % 44 2012 Januari 13 86% 55 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) Infektionsakuten hade en total genomloppstid på 4 timmar och 19 minuter. I genomsnitt tog det 2 timmar och 20 minuter (median 2 timmar och 1 minut) innan patienten lämnade mottagningen. Patienten väntade i genomsnitt 74 minuter på att få träffa läkare (median 61 min) och 90:e percentilen för tid till läkare var 155 minuter i januari. 134 patienter väntade längre än 60 minuter på att få träffa läkare, vilket innebär att 50 % av patienterna träffade läkare inom 60 minuter. 14 (17)

Bilaga 2 Område 6 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Sahlgrenska Tid till Tid till triage läkare utanför måluppfyllelse måluppfyllelsen (antal) Tid till läkare utanför måluppfyllelsen (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari 131 66 % 1158 47 % 1679 58 % 1709 Februari 133 66 % 1095 53 % 1401 62 % 1396 Mars 141 64 % 1400 51 % 1690 58 % 1816 April 146 63 % 1490 49 % 1778 61 % 1714 Maj 143 73 % 1129 48 % 1833 62 % 1703 Juni 145 74 % 1026 51 % 1668 64 % 1569 Juli 136 68 % 1266 49 % 1661 60 % 1709 Augusti 146 70 % 1261 45 % 1883 59 % 1870 September 140 77 % 879 58 % 1456 72 % 1186 Oktober 142 76 % 972 53 % 1696 68 % 1386 November 138 77 % 891 54 % 1582 70 % 1260 December 136 72 % 1090 52 % 1683 69 % 1311 2011 Januari 144 71 % 1213 34 % 2455 50 % 2214 Februari 145 69 % 1176 31 % 2250 52 % 1961 Mars 142 69 % 1278 35 % 2331 50 % 2212 April 139 74 % 1016 39 % 2049 52 % 2002 Maj 147 76 % 1027 48 % 1976 59 % 1868 Juni 146 74 % 1068 39 % 2117 53 % 2044 Juli 135 75 % 984 38 % 2072 53 % 1979 Augusti 144 76 % 1042 37 % 2238 53 % 2095 September 147 76 % 1014 40 % 2108 54 % 2045 Oktober 148 76 % 1044 36 % 2282 50 % 2295 November 147 73 % 1142 35 % 2229 50 % 2227 December 139 75 % 995 37 % 2200 53 % 2025 2012 Januari 138 76% 969 38% 2181 53% 2007 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 15 (17)

Bilaga 2 Tid till triage 45 40 35 30 minuter 25 20 10 11 12 15 10 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare 550 500 450 400 350 minuter 300 250 09 10 11 12 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 16 (17)

Bilaga 2 Total genomloppstid 13 12 11 10 9 timmar 8 7 6 5 09 10 11 12 4 3 2 1 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 17 (17)

Bilaga 3 Antal inkomna remisser 2012/Jan 2011/Jan Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och 3 470 2 914 Vårdcentraler 99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt 148 104 90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 14 10 90009 - Övrig sjukvård 698 664 HL - Husläkare 19 29 90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 538 411 90004 - Företagshälsovård 95 80 PL - Privatläkare 27 79 90001 - BVC 167 224 90002 - MVC 275 289 90010 - Vårdcentraler 90 55 51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5 763 6 140 90003 - Skolhälsovård 109 95 90008 - Kriminalvårdsanstalt 9 11 AL - Allmänläkare 9 24 90001-001 - Egen vårdbegäran 790 615 90007 - Optiker 206 154 Nya VC (6 siffriga) 6 026 5 206 Inremitterande Klinik 18 453 17 104 Summa exklusive internremisser 12 690 10 964

Bilaga 3 Typ av organ Patienter från Västra Götaland Patienter från övriga regioner och landsting Totalt jan-12 jan-11 Differens Basvolym Basvolym Differens jan-12 jan-11 Differens jan-12 jan-11 Differens Utfall 2012/ helår 2012 helår 2011 Basvolym Utfall 2012/ Utfall 2012/ 2012/ 2011 2011 2011 2011 Hjärta 2 0 2 14 14 0 1 1 0 3 1 2 Lungor 0 0 0 12 12 0 0 0 0 0 0 0 Njure 7 7 0 80 80 0 3 5-2 10 12-2 Lever 2 3-1 27 27 0 2 1 1 4 4 0 Flerorgan 1 0 1 3 0 3 0 1-1 1 1 0 Övriga 1 1 0 0 0 0 2 1 1 3 2 1 Summa 13 11 2 136 133 3 8 9-1 21 20 1

Bilaga 3 Strålbehandling Västra Götaland januari 2012 Sjukhus SU/Sahlgrenska Gbg SÄS Borås Sammanslaget SU och SÄS VG-region Icke VGR + Icke VGR + Icke VGR + VG-region VG-region VG-region Icke-VGR VG- Icke-VGR VG-region Icke-VGR Årsuppdrag ej gemensamt 2550 250 2800 dlingsserier Antal specificerat med SU 1100 2550 250 3900 Utfall dlingsserier Antal 235 31 266 102 2 104 337 33 370 Procent av uppdrage 9% 12% 10% 9% 1% 9% 13% 13% 9% Behandling Reg. strålb Antal Antal 4071 1213 5284 304 141 445 Behandlingsintention Antal Proc.¹ Antal Proc.¹ Antal Proc.¹ Kurativa 160 60% 51 49% 211 57% Palliativa 106 40% 51 49% 157 42% Saknas 2 2% 2 1% Antal startade inom tidsgräns Proc.² Proc² Prioritet gru 7 dgr 100% 100% Prioritet gru 14 dgr 98% 82% Prioritet gru 60 dgr 98% 100% ¹ Procentuell fördelning. Fördelning mellan behandlingsintention kurativ, palliativ. (Vissa saknar intention) ² Antal som startat inom stipulerad tid. De patienter som startat inom rekommenderad tidsintervall redovisas i procentsats av det totala antalet inom den egna gruppen

Bilaga 4 2012-02-09 Undersökningar som remitterats till radiologi men inte utförts inom medicinsk prioriteringsgrad tom januari 2012 Slätröntgen ej utförda i tid Datortomografi ej utförda i tid 700 1400 600 1200 500 1000 400 300 200 100 1200 1000 0 jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 Ultraljud ej utförda i tid aug-11 okt-11 dec-11 Röntgen ej i tid Röntgen bokade Röntgen totalt SU 800 600 400 200 0 1600 1400 jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 MR ej utförda i tid dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 DT ej i tid DT bokade DT totalt SU 1200 800 600 Ultraljud ej i tid Ultraljud bokade Ultraljud totalt SU 1000 800 MR ej i tid MR bokade MR totalt SU 400 600 400 200 200 0 0 jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 Alla undersökningar 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Totalt ej i tid Totalt bokade Totalt totalt SU 1500 1000 500 0 jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 Antalet väntande kärlpatienter inför interventionell behandling har varit ett bekymmer under hösten. Man har haft extra fokus på dessa och situationen med väntande är nu: Angio/PTA: 41 st väntar varav 10 är bokade. 4 st har väntat mer än 90 dagar. Aktivt väntande är 26 st, vilande är 5 st. Evar/ re-evar: 8 st väntar varav 5 är bokade. Ingen har väntat mer än 90 dagar. Anne Olmarker Verksamhetschef www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi ADRESS Bruna stråket 11B, 413 45 Göteborg TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-342 71 39

Bilaga 5 Fakturering VG-intäkt 2011-2012 första halvåret 2011-01 2012-01 2011-02 2012-02 2011-03 2012-03 2011-04 2012-04 2011-05 2012-05 2011-06 2012-06 Summa första halvåret 2011 Sahlgrenska Int Care AB 99 912 4 280 2 709 1 350 2 582 1 677 12 698 912 Moderförvaltningen 68 067 73 760 68 067 68 067 68 067 68 067 68 067 408 401 73 760 Reg.styr hälso o sjukvårdsutsk 27 377 24 130 19 146 29 786 26 402 25 426 22 291 150 428 24 130 HSN Östra Skaraborg 13 833 12 356 8 698 12 316 12 101 12 739 15 999 75 686 12 356 HSN Västra Skaraborg 14 354 14 415 16 033 15 664 15 000 14 886 13 431 89 368 14 415 HSN Mittenälvsborg 26 748 27 747 29 853 30 482 29 557 32 822 29 851 179 313 27 747 HSN Sjuhäradsbygden 24 804 23 419 20 677 23 826 28 339 29 786 31 290 158 722 23 419 HSN Norra Bohuslän 11 789 11 232 15 718 12 374 14 159 13 698 11 051 78 789 11 232 HSN Dalsland 4 791 5 020 4 480 5 154 3 918 3 831 3 994 26 168 5 020 HSN Trestad 19 370 18 235 15 158 20 911 18 753 20 695 17 384 112 271 18 235 HSN Göteborg Centrum/Väster 201 794 206 292 210 780 208 053 198 728 193 513 195 512 1 208 380 206 292 HSN Mellersta Bohuslän o Ale 51 473 52 812 49 850 56 712 53 819 53 083 65 966 330 903 52 812 HSN Södra Bohuslän 111 809 117 257 117 443 119 978 119 564 117 759 111 182 697 735 117 257 HSN Göteborg Hisingen 115 905 120 742 125 840 125 464 124 250 118 381 118 520 728 360 120 742 HSN Göteborg Nordost 133 067 139 765 134 409 140 146 142 833 142 756 131 785 824 996 139 765 NU-sjukv, SÄS 0 0 0 287 13 2 279 141 2 720 0 Summa 825 281 848 094 840 432 0 871 929 0 856 853 0 852 303 0 838 141 0 5 084 939 848 094 Summa första halvåret 2012 Fakturering VG-intäkt 2011-2012 andra halvåret 2011-07 2012-07 2011-08 2012-08 2011-09 2012-09 2011-10 2012-10 2011-11 2012-11 2011-12 2012-12 Summa första och andra halvåret 2011 Summa första och andra halvåret 2012 Sahlgrenska Int Care AB 1 657 1 549 502 2 316 1 154 2 514 22 390 912 Moderförvaltningen 68 067 68 067 68 067 68 067 68 067 68 067 816 803 73 760 Reg.styr hälso o sjukvårdsutsk 21 969 30 326 26 216 29 295 44 154 63 760 366 148 24 130 HSN Östra Skaraborg 12 216 12 058 15 751 18 047 13 733 18 965 166 456 12 356 HSN Västra Skaraborg 12 329 12 438 13 178 16 979 12 862 14 960 172 114 14 415 HSN Mittenälvsborg 26 307 22 546 26 682 25 138 31 399 25 399 336 784 27 747 HSN Sjuhäradsbygden 21 180 14 540 18 371 24 589 31 559 21 856 290 817 23 419 HSN Norra Bohuslän 10 124 12 820 10 442 12 224 10 444 19 072 153 915 11 232 HSN Dalsland 6 436 5 720 6 499 6 126 4 430 3 488 58 867 5 020 HSN Trestad 19 497 17 005 19 329 19 092 18 010 20 163 225 367 18 235 HSN Göteborg Centrum/Väster 187 292 196 758 207 305 205 896 201 376 215 738 2 422 745 206 292 HSN Mellersta Bohuslän o Ale 46 817 49 747 45 889 56 021 56 657 58 140 644 174 52 812 HSN Södra Bohuslän 106 258 111 998 114 848 116 536 114 811 122 155 1 384 341 117 257 HSN Göteborg Hisingen 112 468 123 281 139 761 124 136 128 710 124 432 1 481 148 120 742 HSN Göteborg Nordost 127 408 137 869 153 308 137 709 135 016 134 777 1 651 083 139 765 NU-sjukv, SÄS 19 11 1 222 4 1 604 190 5 770 0 Summa 780 044 0 816 733 0 867 370 0 862 175 0 873 986 0 913 676 0 10 198 923 848 094

Bilaga 6 Fakturering vårdintäkter övr 2011 och 2012 första halvåret 2011-01 2012-01 2011-02 2012-02 2011-03 2012-03 2011-04 2012-04 2011-05 2012-05 2011-06 2012-06 Summa första halvåret 2011 Summa första halvåret 2012 Externa företag 30 530 68 640-25 349 4 081-5 717 5 616-2 049 7 112 68 640 Landsting 4 572 0-4 806-2 286-1 300-200 0-4 020 0 Stockholms läns landsting 48 12 4 032 3 781 4 089 2 714 2 168 16 832 12 Landstinget i Uppsala län 26 939 1 983 1 380 1 398 1 446 1 168 7 401 939 Landstinget Södermanland 35 815 3 311 960 1 195 1 821 3 820 11 142 815 Landstinget Östergötland 27 4 3 834 1 148 1 513 1 509 1 481 9 512 4 Landstinget Jönköpings län 44-194 7 833 2 918 3 568 4 223 4 700 23 285-194 Landstinget Kronobergs län 4 0-813 1 624 1 285 724 2 015 4 838 0 Landstinget Kalmar län 5 6 2 373 1 533 2 906 1 721 1 296 9 834 6 Gotlands sjukvårdsförvaltning 6-1 545 106 128 27 134 946-1 Landstinget Blekinge 21 3 830 190 567 431 398 2 438 3 Region Skåne 38 106 9 561 7 653 4 755 5 140 4 243 31 389 106 Hallands läns landsting 21 100 110 32 152 30 076 35 126 35 182 31 990 185 626 110 Landstinget Värmland 16 45 7 070 6 517 8 367 9 664 5 042 36 676 45 Örebro läns landsting 28 883 3 351 1 905 2 648 5 154 1 763 14 849 883 Landstinget västmanland 11 732 5 202 1 019 1 389 1 680 1 309 10 610 732 Landstinget Dalarna 18 970 9 285 1 994 2 738 5 436 2 765 22 237 970 Landstinget Gävleborg 8 636 1 969 1 163 1 018 1 112 771 6 041 636 Landstinget Västernorrland 36 7 5 054 3 452 6 296 1 725 1 929 18 493 7 Jämtlands läns landsting 4 14 738 1 541 469 305 1 187 4 244 14 Västerbottens läns landsting 10 29 1 976 5 071 2 228 2 631 2 311 14 227 29 Norrbottens läns landsting 8-4 1 442 2 676 1 280 1 096 1 507 8 008-4 Kommuner 0 21 3 477 2 007 3 037 1 412 1 618 11 551 21 Försäkringskassan 0-2 2 415 562 1 333 1 769 3 528 9 607-2 Övriga 145-124 1 741-370 761 605 1642 4 524-124 Summa 56 739 73 647 79 206 0 80 701 0 81 077 0 92 943 0 76 736 0 467 402 73 647 Fakturering vårdintäkter övr 2011 och 2012 andra halvåret 2011-07 2012-07 2011-08 2012-08 2011-09 2012-09 2011-10 2012-10 2011-11 2012-11 2011-12 2012-12 Summa Summa första och första och andra halvåret 2011 andra halvåret 2012 Externa företag -174-3 122 3 827-2 620-4 330-10 772-10 079 68 640 Landsting -900-600 -400 0-800 -691-7 411 0 Stockholms läns landsting 1 828 2 432 5 047 5 818 3 811 2 252 38 020 12 Landstinget i Uppsala län 1 183 1 373 1 230 2 255 1 788 1 062 16 292 939 Landstinget Södermanland 1 423 1 508 933 1 134 2 156 1 042 19 338 815 Landstinget Östergötland 904 544 725 681 1 197 461 14 024 4 Landstinget Jönköpings län 2 719 5 231 5 203 5 902 3 498 5 693 51 531-194 Landstinget Kronobergs län 655 467 167 3 253 2 049 1 051 12 480 0 Landstinget Kalmar län 217 498 1 744 673 561 1 254 14 781 6 Gotlands sjukvårdsförvaltning 20 49 118 59 324 208 1 724-1 Landstinget Blekinge 139 288 608 385 371 495 4 724 3 Region Skåne 3 785 4 264 2 879 2 939 4 828 2 633 52 717 106 Hallands läns landsting 27 848 25 446 24 079 34 433 33 207 31 355 361 994 110 Landstinget Värmland 6 174 4 112 6 595 5 802 13 049 8 550 80 958 45 Örebro läns landsting 2 337 1 127 1 824 1 364 2 063 1 363 24 927 883 Landstinget västmanland 957 1 111 1 107 1 014 1 007 1 271 17 077 732 Landstinget Dalarna 952 2 668 2 635 2 229 1 725 1 952 34 398 970 Landstinget Gävleborg 976 774 983 1 766 2 413 940 13 893 636 Landstinget Västernorrland 2 664 3 415 2 106 770 1 368 1 923 30 739 7 Jämtlands läns landsting 1 125 642 3 270 1 156 239 426 11 102 14 Västerbottens läns landsting 1 151 1 215 1 935 2 161 1 536 3 124 25 349 29 Norrbottens läns landsting 1 210 2 167 1 273 2 002 1 002 1 902 17 564-4 Kommuner 658 616 967 1 387 1 327 2 038 18 544 21 Försäkringskassan 2 478 2 890 2 514 649 1 073 1 478 20 689-2 Övriga 1 394 1 354 371 1 138 1 753 919 11 453-124 Summa 61 723 0 60 469 0 71 740 0 76 350 0 77 215 0 61 929 0 876 828 73 647

Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer 2012-02-22 SU 300-634/2011 Punkt 14 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell (Dnr RS 236-2011) Allmänt Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ombetts av ägarutskottet att yttra sig över ett förslag på en ny modell för investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ser det som angeläget att regionstyrelsen och ägarutskottet visar investeringsfrågorna stort intresse. Speciellt gäller det de stora s.k. strategiska fastighetsinvesteringarna som regionstyrelsen redan idag beslutar om. SU ser det också som naturligt att regionstyrelsen och ägarutskottet följer planeringen under den tid som en investering växer fram. För SU är detta ett välkommet initiativ. SU noterar att förändring av investeringsprocessen inte berör utrustningsinvesteringarna. Remissvar från SU återfinns i bilagt svar. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att anta upprättat förslag till remissvar och översända detsamma till regionstyrelsen. Förslaget innebär så stora förändringar som ännu inte är tillräckligt beredda och att styrelsen således förutsätter att en fördjupad utredning vidtar och att styrelsen får såväl förslag till investeringsmodell som internhyresmodell åter för synpunkter efter fördjupad utredning där bland annat riskerna för försenade processer belyses bättre. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör Bilaga: Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell Expedieras till: Regionstyrelsen

Bilaga Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring, planeringschef 2012-02-15 SU 300-634/2011 Sune Melin, chef beställarenheten 1( 3) Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell, dnr RS 236-2011 Bakgrund Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ombetts av ägarutskottet att yttra sig över ett förslag på en ny modell för investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ser det som angeläget att regionstyrelsen och ägarutskottet visar investeringsfrågorna stort intresse. Speciellt gäller det de stora så kallade strategiska fastighetsinvesteringarna som regionstyrelsen redan idag beslutar om. SU ser det också som naturligt att regionstyrelsen och ägarutskottet följer planeringen under den tid som en investering växer fram. För SU är detta ett välkommet initiativ. SU noterar att förändring av investeringsprocessen ej berör utrustningsinvesteringarna. Vid framtagandet av de aktuella förslagen har ingen av sjukhusförvaltningarna deltagit och under arbetets gång fått lämna synpunkter. Detta gör att förslaget i flera fall beaktar specifika förslag från fastighetsförvaltningen men inte på motsvarande sätt beaktar legitima förslag från sjukhusförvaltningarna. De föreslagna beloppsgränserna och bindningstiderna innebär en kraftigt åtstramad delegation att fatta beslut inom sjukhusstyrelsernas egna budgetar för fastighetsinvesteringar. Remissförslaget redovisar inte tydligt vem som fortsättningsvis ska fastställa budgeten för fastighetsinvesteringar. Motiven på vilket sätt planeringen eller prioriteringarna av investeringarna skulle bli bättre när fler beslut ska fattas av andra än sjukhusstyrelserna framgår inte i remissförslaget. Vid skapande av en ny investeringsmodell är det viktigt att bygga in rätt incitament för en god resurshushållning. I nuvarande modell är det sjukhusförvaltningarna som har incitament att maximera nyttan och minimera kostnaden i investeringsprocessen medan fastighetsförvaltningen har mer intresse av att få kostnadstäckning i investeringsprojekten. Incitamentet för att uppnå såväl låga investerings- som reparationskostnader bör ha hög prioritet även framgent i såväl en ny investerings- som internhyresmodell. Investeringsprocess SU noterar att regionstyrelsens och ägarutskottets intressen denna gång inte bara berör de stora investeringarna utan också många av de mindre fastighetsinvesteringarna som sjukhusstyrelserna idag beslutar om. Den föreslagna minskade delegationen för sjukhusstyrelserna skulle innebära att cirka 70 % av de fastighetsinvesteringar som planeras för 2013, och som sjukhusstyrelsen idag beslutar om, skulle omfattas av den föreslagna förändringen. Exempel på projekt som skulle beröras av förändringen är ombyggnad av låghuset, Sahlgrenska sjukhuset (planering som sträcker sig fram t.o.m. 2016), ombyggnad av höghuset, Sahlgrenska sjukhuset ( planering som sträcker sig fram t.o.m. 2017), ombyggnad av Jubileumskliniken,

Bilaga Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring, planeringschef 2012-02-15 SU 300-634/2011 Sune Melin, chef beställarenheten 2( 3) Sahlgrenska sjukhuset (klart under 2013), om- och tillbyggnad av sterilcentralen, Mölndals sjukhus (klart under 2014), ombyggnad av antenatalenheten, Östra sjukhuset (klart under 2013) samt ombyggnad av akutmottagningen, Östra sjukhuset (klart under 2015). Inte i något av de investeringsärenden som styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har hanterat 2005-2011 har styrelsen haft något att erinra rörande underlagen och förslagen till beslut. Detta indikerar att SU redan idag har väl fungerande rutiner för de investeringar som handläggs inom förvaltningen och av styrelsen. Vid större investeringar är till exempel rutinen att beslut alltid fattas med stöd av så kallade systemhandlingar, där investeringens syfte och nytta beskrivs tillsammans med det tekniska utförandet, ekonomiska konsekvenser i form av investeringsutgift och driftkostnader m.m. Det kan mot denna bakgrund behöva motiveras vilken ökad nytta för maximal regional effektivitet ett ytterligare beslutssteg regioncentralt skulle kunna tillföra. Det finns i förslaget två beloppsgränser angivna för sjukhusstyrelsernas beslutsdelegation, 0,3 % av omslutningen eller högst 25 mnkr. Det senare beloppet skulle innebära en negativ särbehandling av SU:s styrelse som får en delegation på endast 0,2 % av omslutningen. Å andra sidan innebär begränsningen till 0,3 % av budgetomslutningen att delegationen beloppsmässigt blir ytterligare snävare för styrelser med lägre budgetomslutning. Det skulle i sin tur innebära att ägarutskottet eller regionstyrelsen skulle få hantera ett mycket stort antal ärenden rörande mindre ombyggnader, mindre ombyggnader för anpassning till utrustningsinvesteringar mm. SU föreslår att sjukhusstyrelsernas delegation att besluta i ärenden rörande fastighetsinvesteringar begränsas till ett visst belopp lika för alla styrelser, förslagsvis 50 mnkr. SU anser inte att investeringsutrymmet för reinvesteringar i fastigheter ska överföras från sjukhusverksamheten till reinvesteringar av fastigheter, utan att konsekvenserna av en sådan förändring först utreds och analyseras. Alla reinvesteringar i fastigheter måste prövas mot fastighetens framtida nytta för sjukvården/kärnverksamheten och därför genomgå samma prövning som övriga fastighetsinvesteringar. Den föreslagna funktionen för samordning/ledning av investeringsfrågor bör, om den skall tillskapas, få en tydlig roll med ansvar och befogenheter så att den, tillsammans med sjukhusförvaltningarna och fastighetsförvaltningen, kan bidra till bättre planering av regionens större fastighetsinvesteringar. SU ser positivt på att regionstyrelsen enligt förslaget även fortsättningsvis ansvarar för finansiering av de strategiska fastighetsinvesteringarna. Sammanfattningsvis noterar förvaltningen att den föreslagna investeringsmodellen innebär stora förändringar och minskade delegationer för utförarstyrelserna att fatta beslut. Motiven för detta är emellertid oklara och konsekvenserna av förslaget är ännu så länge otillräckligt belysta. Förvaltningen ser risker med förslaget, bl.a. att angelägen verksamhetsutveckling försenas utan annat uppenbart mervärde för regionen. Förvaltningen föreslår därför att en fördjupad utredning rörande förslaget till investeringsmodell genomförs tillsammans med fastighetsförvaltningen och sjukhusförvaltningarna och att förslaget därefter återkommer till utförarstyrelserna för synpunkter. Hyresmodell I remissförslaget konstateras att investeringsmodellen och hyresmodellen är två sammankopplade system, men det förklaras inte var i denna sammankoppling består och vilka effekter den får. SU vill betona att de investeringar som sjukhuset föreslår alltid motiveras av ett behov att förändra och utveckla verksamheten medan hyresmodellen är ett administrativt verktyg för fastighetsägaren att fördela kostnaden för lokalerna. Syftet med alla ekonomistyrningsmodeller bör vara en god resurshushållning.

Bilaga Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring, planeringschef 2012-02-15 SU 300-634/2011 Sune Melin, chef beställarenheten 3( 3) Den föreslagna hyresmodellen är mycket översiktligt beskriven. Av den beskrivande texten framgår det att hyran inte direkt skall kopplas till investeringsbeloppets storlek. Principiellt ser SU positivt på en sådan förändring. I förslaget står att en ny hyresmodell inte kan införas kostnadsneutralt för varje ingående enhet, men det definieras inte vad som avses med en enhet. SU förutsätter att införande av en ny modell sker ekonomiskt neutralt för varje förvaltning, vilket också måste vara helt möjligt eftersom regionens totala kostnader inte påverkas vid införandet av en ny internhyresmodell. Detta inbegriper även inlösen av de nuvarande hyresbidragen. Ett närmare yttrande om hyresmodellen kan emellertid inte lämnas innan förslaget presenterats i sin helhet. Förvaltningen föreslår därför att frågan återkommer för synpunkter när komplett förslag till ny hyresmodell finns framme. Inhyrda lokaler och fastigheter SU föreslår att regionen tar ett samlat ansvar för inhyrning av lokaler från externa fastighetsägare. Det bör vara en strategisk fråga att ha en gemensam bild över hela regionens disponibla lokalbestånd med tillhörande hyresavtal. Det är också önskvärt med stöd till förvaltningarna för strategisk planering och kompetent projektstöd vid inhyrningsärenden. Ekonomistyrning av fastighetsförvaltningen Regionens ekonomistyrningsmodell för sjukhusen innebär fokus på totalkostnadskontroll och finansiering högst upp till ett fastställt ersättningstak. Denna ekonomistyrningsmodell bör även gälla fastighetsförvaltningens kostnader för reinvesteringar, reparationer, service samt drift och underhåll. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Eva Arrdal ekonomi- och marknadsdirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Beskrivning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets arbete med investeringsfrågor Handlingsplan, styrgruppen för investeringar. Översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell

Bilaga 1 2012-02-15 Beskrivning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets nuvarande arbete med investeringsfrågor Sahlgrenska Universitetssjukhuset har, som stöd till sin investeringsverksamhet utvecklat en planeringskultur, där alla investeringar har sin grund i en långsiktig planering, med flera planeringsinstrument som stöd, samt med en tydlig verksamhetsförankring. Det är vår uppfattning att det på samma sätt bör vara den bärande idén med investeringsverksamheten i Västra Götalandsregionen, för att i första hand skapa nytta för regionens kärnverksamheter. I Sahlgrenska Universitetssjukhusets handlingsplan för investeringsverksamheten finns följande uppdrag beskrivet: Investeringar i lokaler och utrustning ska stödja verksamheten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dess utveckling fullt ut. Uppdraget är att i följsamhet med SUs långsiktiga verksamhetsutveckling utveckla sjukhusets fasta anläggningar i form av byggnader, lokaler, mark med tillhörande installationer samt att på ett liknande sätt utveckla sjukhusets medicintekniska och övrig utrustningsstandard. Syftet med de investeringar som görs inom universitetssjukhuset är således att vara en del i sjukhusets strategiska utveckling och att skapa både möjligheter men också, med sin långsiktighet, peka ut framtiden. Investeringen ska ha en tydlig verksamhetsförankring och vara väl förankrad i sjukhusets handlingsplaner för framtiden. Därtill har investeringen en betalningskonsekvens, som hela tiden måste prövas mot den uppnådda nyttan. Vi anser det inte meningsfullt att reinvestera i fastigheter med tillhörande installationer, som inte tjänar kärnverksamheterna, fullt ut. Samma synsätt gäller vid reinvesteringar i medicinteknisk utrusning. Det finns ingen anledning att återinvestera i utrustning där behandlingsmetoder är under avveckling. Alla reinvesteringar i medicinteknisk utrustning prövas därför, inom universitetssjukhuset, i våra samplaneringsgrupperna, där reinvesteringen blir granskad och belyst från olika håll. Ekonomi och Marknad Resursplanering Lennart Ring www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resursplaneringsenheten, Ekonomi Bruna stråket 19, 413 45 Göteborg TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-342 68 79

2011-11-29 Balanserat styrkort och handlingsplan 2012 Styrgrupp för Investeringar i lokaler och utrustning Vår vision är Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Vård av hög kvalitet ska vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK). Det är ett verktyg och ledningsstöd för fokusering på de långsiktiga och viktiga frågorna. Det är också ett verktyg för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen i BSK 2012 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses K2. Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans. Processperspektivet P1. Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor P2. Processerna är standardiserade och effektiva P3. Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv arbetsgivare M2. Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 1 (9)

2011-11-29 I denna handlingsplan beskrivs sjukhusgemensamma prioriterade aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortet. Arbetet hålls samman av sjukhusets ledningsgrupp. Ledningsgruppen har till stöd sjukhusets styr- och funktionsgrupper och till dessa kopplade arbetsgrupper. För samtliga perspektiv ska måltal, där det är möjligt och relevant, anges könsuppdelat. Resultaten ska analyseras för att identifiera och åtgärda oskäliga skillnader mellan könen. Patient- och kundperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Antal områden/verksamhetsområden som arbetar med patient/närstående/kund-dialog i ledningsgrupp (eller motsvarande) Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) 100 % av VO 8 % 2 % Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Under 2012 är målet att medvetandegöra för verksamheten att det finns specifika rutiner för hur investeringar görs. Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Dialog/utbildningsaktivitet riktad till områdenas ledningsgrupper Chefen för resursplaneringsenheten Q4 2 (9)

2011-11-29 FoUU-perspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet Andel nöjda studenter Totalt 85 % Antal vetenskapliga publikationer på SU Högre tal än 2010. Kartläggning av perioden 2006-2010 Antal verksamhetsområden med upprättade strategier och budget för forskning och utveckling Antal upprättade utbildningsstrategier på SU Samtliga verksamhetsområden har skriftlig forskningsstrategi Samtliga verksamhetsområden har tagit fram grunderna för en skriftlig utbildningsstrategi Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Målet är att under året utveckla investeringsprocessen för SU:s fasta anläggning. Detta skall ske genom följande prioriterade aktiviteter: Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Utvärdera investeringsprocessen för medicinteknisk Ordföranden Q1 2012 utrustning. Gemensamma aktiviteter med serviceförvaltningarna i avsikt att förbättra miljön. Chefen för resursplanerings- Q4 Initiera och stödja vetenskapliga studier med syfte att belysa investeringarnas påverkan av verksamhetens utveckling och effekterna för både patienter och personal. enheten Chefen för resursplaneringsenheten Kontinuerligt under året 3 (9)

2011-11-29 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans Intäkter > eller lika med kostnader > eller lika med 0 Högre produktivitet än föregående år +1,0 % i förhållande till föregående år Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Det ekonomiska målet är att medvetet styra resursanvändningen långsiktigt samt med en god resurshushållning planera och genomföra beslutade investeringar Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Varje år beräkna den långsiktiga ekonomiska konsekvensen av investeringsplanerna för fastighet och utrustning. Chefen för resursplaneringsenheten Q4 4 (9)

2011-11-29 Processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning A. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på specialiserad vård B. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/ åtgärd C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. Antal beskrivna sjukhusövergripande vårdprocesser med fungerande team Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet A. 0 B. 0 C. 0 A. Minst 90 % B. Minst 90 % C. Minst 90 % 5 50 % Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning skall under 2012 hitta rätt omfattning av sitt arbete inom ämnesområdet. Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Genomföra minst en större och flera mindre utbildningsaktiviteter för projektledare och Chefen för resursplaneringsenheten Kontinuerligt hela året lokalsamordnare och andra intressenter. Identifiera nyckeltal för lokalanvändningen för Chefen för Q2 mottagningar resursplaneringsenheten Medverka i det regionens arbete med God vårdmiljö Chefen för Hela året resursplaneringsenheten Förändrad styrmodell för medicinteknisk utrustning Ordföranden Q2 5 (9)

2011-11-29 Verksamhetsidé Lokaler och utrustning stödjer verksamheten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dess utveckling fullt ut. Uppdraget är att i följsamhet med SU:s långsiktiga verksamhetsutveckling utveckla sjukhusets fasta anläggningar i form av byggnader, lokaler, mark med tillhörande installationer samt att på ett liknande sätt utveckla sjukhusets medicintekniska och övrig utrustningsstandard. Strategisk målsättning Fatta väl underbyggda investeringsbeslut Utveckla och kvalitetssäkra investeringsprocessen Vara rådgivande och ett kompetensstöd Skapa bred delaktighet i beredningsprocessen Säkerställa en god resurshushållning Kontinuerligt omvärldsbevaka I varje investeringsbeslut beakta miljöpåverkan Tillgodose den fysiska tillgängligheten Varje investering skall värderas utifrån fyra perspektiv; patienten/kunden, den enskilda verksamheten, SU:s samlade verksamhet samt Regionens samlade verksamhet. Styrgruppens arbete resulterar i planer över den fysiska anläggningen såsom, byggnadsplaner, lokalförsörjningsplaner, program och systemhandlingar, förstudier samt olika former av investeringsplaner. Styrgruppen deltar i sjukhusets ekonomiska planering och uppföljning i form av budgetförslag för sjukhusets investeringar, i fastigheter och utrustning, samt uppföljningsrapporter av sjukhusets hela investeringsverksamhet. Styrgruppen samverkar regelbundet med regionala organ såsom, hälso- och sjukvårdavdelningen, centrala ekonomiavdelningen, avdelningen för funktionshinder och delaktighet, informationsavdelningen samt förvaltningarna Västfastigheter och Regionservice. Styrgruppen samverkar regelbundet med externa organ som, externa leverantörer, Göteborgs universitet - Sahlgrenska Akademin, Chalmers samt andra sjukvårdshuvudmän. Styrgruppen fastställer riktlinjer inom ämnesområdet 6 (9)

2011-11-29 Organisation Nedanstående fora har hittills etablerats för att verkställa styrgruppens uppdrag. Ytterligare arbetsgrupper kan komma att etableras vid behov. Beslutsgrupper Forum Syfte Deltagare Frekvens Kallar Styrgrupp - Bereda större investeringsärenden samt den årliga investeringsbudgeten för fastighetsinvesteringar och utrustningsinvesteringar inom SU. - Organisera samplaneringsområdena samt utse ordförandena i dessa - Ta initiativ till energisparkrav införs vid upphandlingar - Finna lämpliga arbetsformer med våra regioninterna samarbetspartners, så att dubbelarbete undviks. Två områdeschefer Olle Mattson (ordförande), Lars Wiklund Ekonomi- och marknadsdirektör Eva Arrdal Fem verksamhetschefer Eira Stokland Göran Matejka Dan Holmsten Olof Ekre Marie Lindh Planeringschef Lennart Ring (föredragande) Kicky Malm Sekreterare Ca 1 gång i månaden samt vid behov Ordförande Arbetsgrupper Forum Syfte Deltagare Frekvens Kallar Lokalrådet - Hantera befintliga lokaloch fastighetsfrågor i samråd med sjukhusets verksamhetsområden - Nätverk för områdesöverskridande arbete inom lokalområdet - Informations- och erfarenhetsutbyte. Gemensam administration Lokalsamordnare för respektive område Var 6:e vecka samt vid behov Sjukhusgemensam stab Samplaneringsgrupper Elkommittén 3 ggr / år Resursplaneringsenheten Gaskommittén Hantera frågor inom områdena: - Bild och funktionsmed - Lab-medicin - AN/IVA/IMA-övervakn - Op-sal - Ultraljud - Sängar - Steril och diskutrustning Hantera kvalitetsfrågor inom elförsörjningen av sjukhuset Kvalitet och patientsäkerhet i försörjning och hantering av medicinska gaser Ordföranden i samplaneringsgrupperna Resursplaneringsenheten Medicinsk teknik Resursplaneringsenheten Västfastigheter Representanter från sjukhusets medicinska, farmaceutiska och medicintekniska verksamheter, samt Västfastigheter 4 ggr / år Västfastigheter 4-5 ggr / år Ordföranden (SU) 7 (9)

2011-11-29 Projekt Projekt Syfte Deltagare Bild och interventionscentr. Sahlgrenska Hus R-FoUU Mölndals sjukhus Genomföra projektet under en regional styrgrupp Genomföra en systemhandling Deltagare enligt särskild uppdragshandling Deltagare enligt särskild uppdragshandling Nytt OP-hus Östra sjukhus Bevaka initiala utredningar Deltagare enligt särskild uppdragshandling Ny laboratoriebyggnad på Sahlgrenska sjukhuset Rättpsykiatri Genomföra en förstudie Genomföra projektet Utrustningsplanering Resursplanering Västfastigheter Representanter SU Deltagare enligt särskild uppdragshandling Tillbyggnad av Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Tillbyggnad av KKbyggnaden Östra sjukhuset Om och tillbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Sahlgrenska sjukhuset Mindre ombyggnader inom hela fastighetsbeståndet Genomföra en program och systemhandling Genomföra en förstudie och programhandling Genomföra en förstudie Kontinuerligt planera och genomföra investeringar Deltagare enligt särskild uppdragshandling Resursplaneringsenheten Västfastigheter Representanter SU Resursplanering Västfastigheter Representanter SU Resursplaneringsenheten Västfastigheter Representanter SU Upprustningsplan Sahlgrenska sjukhuset Utrustningsinvesteringar Kontinuerligt planera och genomföra investeringar Kontinuerligt genomföra investeringar Resursplaneringsenheten Västfastigheter Resursplaneringsenheten Regionservice inköp Representanter SU Investeringsprojekten styrs av styrgruppen från tidigaste projektstart till överlämnandet till linjeorganisationens förvaltning. Pågående projekt finns sammanställda och beskrivna i en separat förteckning. 8 (9)

2011-11-29 Ordföranden kan besluta om investeringar i sjukhusgemensam utrustning och om att disponera medel för funktionell ombyggnad och teknisk upprustning inom fastställda ramar enligt delegationsordningen. Ekonomiska förutsättningar och befogenheter beskrivs för de större projekten i en projektspecifik uppdragsbeskrivning. Dokumentation Nedanstående dokumentation styr verksamheten Dokument Beskrivning Lagring Status/Datum Investeringsprojektlista Lista över pågående investeringsprojekt samt tillhörande projektplaner Resursplaneringsenheten Aktuell Nedanstående riktlinjer styr arbetet Dokument Beskrivning Lagring Status/Datum Befogenheter SU:s delegationsordning Intranätet Aktuell Regionens riktlinjer för investeringar Intranätet plan Aktuell Olle Mattsson Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning Lennart Ring Chef för Resursplaneringsenheten 9 (9)