Våldets konsekvenser för hälsan. Tredagars 2014 Anna Berglund Enhetschef, med.dr. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

Relevanta dokument
Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Våldets konsekvenser för hälsan

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

Våld i nära relationer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer. En definition av våld. Våldets grundläggande orsak. Medlemsstaternas ansvar

Våld mot äldre kvinnor - och män

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Välkomna! Våld i nära relationer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Definition av våld och utsatthet

Handlingsprogram Kvinnofrid

Våld i nära relationer

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Att ställa frågor om våld

Våld och kontroll i hederns namn

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Vad händer med barnen?

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Våld i nära relationer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Det sexualiserade våldet

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

DIVISION Närsjukvård

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Handläggning av våldtagna kvinnor

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld i nära relation. Bild fotad ur boken Liten av Stina Wirsén. Jennie Malm Georgson Projekt- och processledare Samordningsförbunden i Skaraborg

Traumamedveten omsorg

Trauma och Prostitution

Definition av våld och utsatthet

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Vägledning för arbetsgivare

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Jämställd och jämlik vård och behandling

Den arge. Reflektioner och tankar. Gro Dahle, Svein Nyhus

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Våld i nära relationer

24 maj Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Våldsutsatta kvinnors hälsa

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Barn och ungas utsatthet för våld

1 (6) YTTRANDE Dnr NCK 2014/4 Ert Dnr: 31070/2012

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Alkoholberoende, diagnos

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Partille kommuns arbete mot. våld i nära relationer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer

Fysioterapeuters ansvar för patienter utsatta för våld i nära relation

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Våld i nära relationer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Hur mycket har du besvärats av:

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Transkript:

Våldets konsekvenser för hälsan Tredagars 2014 Anna Berglund Enhetschef, med.dr. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

Orsakar våld ohälsa? Hur kan man mäta det? Skador i det korta perspektivet? Effekter i det långa loppet? Vad betyder barndomsupplevelser för framtida hälsa?

Att mäta våldsutsatthet Studiepopulationen Datainsamlingen Definitionen av våld; sexuellt, och/eller fysiskt och/eller psykologiskt? Vilken tidsperiod ska studeras? Prospektivt/Retrospektivt Minnet Tolkningar

Nordiska omfångsstudier om mäns våld mot kvinnor Land och år Ålder Våldsutsatthet under livstid % Finland 1997 Sverige 2001 Danmark 2003 Norge 2005 Nuvarande partner % * Tidigare partner % ** 18-74 40 22 50 16-64 46 11 35 18-70 50 3 26 20-55 51 9 35 * av de som lever i ett parförhållande ** av dem som tidigare levt i en parrelation

Mäns utsatthet Swahnberg et al 2012 (Scand J Public Health) 2924 män slumpmässigt utvalda samt 1767 konsekutiva manliga patienter på 6 somatiska kliniker, Linköping. Under livet: Emotionellt våld 17% Fysiskt våld 49% 32% övergrepp i barndomen, 4% både som barn och vuxen 13% i vuxen ålder Sexuellt våld 4,5%

Att mäta ohälsa Symtom Skattningsskalor depression, ångest, skam, PTSD, livskvalitet, självskattad hälsa, sjukskrivningsdagar, antal telefonsamtal till KFL? Livsstilsfaktorer Sjukvårdsutnyttjande

Skador vid senaste misshandeln Blåmärken/Blod utgjutningar Slagen Dam % (n = 873) 82,4 (och hudskador) 58,3 Rivmärken 8,3 Vold i parforhold % (n=580) Sår 24,5 4,5 (skär-) Fraktur 4,5 3,1 Tandskada 5,4 2,2 Inre skador 2,9 1,9 Hjärnskakning 7,8 3,8 Annat 12,7 14 Sökte vård 25,8 (3,2 sjhv) 13,7 (11% till borde ha sökt)

Kvinnor på KFM Fysiskt våld n= 171 % Fått något kastat på sig 31 Blivit knuffad 68 Utsatts för knytnävsslag 46 Utsatts för strypgrepp 37 Fått huvudet bankat i något 30 Utsatts för kniv- eller vapenhot 22 Annat våld 66 Terese Tjernberg 2013, läkarprogrammet

Kvinnor på KFM Symptom N=160 Mer än vanligt % Som vanligt % Huvudvärk 57 24 Värk i kroppen 49 23 Magbesvär 57 20 Hjärtklappning 52 18 Illamående 44 14 Yrsel 48 19 Darrhänthet 46 15 Sömnsvårigheter 72 15 Terese Tjernberg 2013, läkarprogrammet

Det osynliga våldets konsekvenser Vanliga kroppsliga symtom Mag-tarmproblem 2-4 ggr vanligare Kroniska smärtor 2-3 ggr vanligare Kroniska gynekologiska smärtor 2-3 ggr vanligare

Få berättar spontant 3700 kvinnor på gynekologiska mottagningar i de nordiska länderna: Fysiskt våld: 38-66% Emotionellt våld: 19-37% Sexuellt våld 17-33% Något våld 44 72% Men 2-8 % berättade om detta för sina gynekologer (Hilden et al 2003)

Vanligare hos våldsutsatta Långvariga smärttillstånd Mag-tarmproblem Gynekologiska smärttillstånd Sexuellt överförbara infektioner Hjärtklappning, bröstsmärta Psykosomatiska symtom: stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Uttalade graviditetsbesvär Graviditetskomplikationer Förlossningsrädsla Långa sjukskrivningar Behandlingsresistenta tillstånd och försämring av kroniska sjukdomar - förtidig död Ångest Depression Sömnstörningar Självmordstankar/försök Posttraumatiskt stressyndrom Somatiseringssyndrom Alkoholrelaterade problem Självskadebeteende Riskfylld livsstil: missbruk, destruktivt sex

Andra reaktioner på våldsutsatthet Svårt att tolerera gyn- eller rektalundersökning Svårt att tolerera undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp Klaustrofobi vid t. ex. datortomografi efter att ha blivit fasthållen

Psykiska reaktioner på våld I nära relation (KFM) Tecken till Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) 83 % Oro (HAD) 89% Nedstämdhet (HAD) 61% Internaliserad skam, otillräcklighet och underlägsenhet (ISS) 57% PTSD (IES-R) 84% Terese Tjernberg 2013

Våldsutsatthet under livet bland kvinnor med psykisk ohälsa Akut psykmott Uppsala 2004 300 Varierande 48 Material n Symtom Våldsutsatta % Psykiatrin i Skåne 2003 1382 Varierande 63 Privat sjukförsäkring USA 300 Depression 55 7% av kvinnorna i Sverige är deprimerade (SBU) 22% av de våldsutsatta i Slagen Dam uppgav att de var nedstämda

Övergrepp hos 99 kvinnor med psykossjukdom Bengtsson- Tops och Ehliasson 2012 Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp Våldtäkt Under livet % Senaste året % 51 24 44 31 21* Hot 35 21 10 * Brå 1,1 % sexövergrepp senaste året

PTSD och Somatisering Konsekvenser av svåra upplevelser och upprepat våld Posttraumatiskt stressyndrom: ständig beredskap att fly, okontrollerade minnesblixtar, sömnstörningar, stressymtom, ökad vaksamhet som varat under minst 1 månad efter händelsen Somatisering: ångesten uttrycks i kroppsliga symtom, ofta svårförklarliga och svårbehandlade

Psykisk ohälsa Våldsutsatthet under barndomen och/eller vuxenlivet är kopplat till Depression/Ångest Alkoholrelaterade tillstånd Drogmissbruk PTSD Somatisering Självskadebeteende Ätstörning Självmordstankar/försök

Våldets effekt på livssituationen Lundgren et al (2001): Mer än hälften av våldsutsatta kvinnor uppger att det sätter ner deras välbefinnande - känslor av vrede och hat, låg självkänsla var vanligast. Samelius et ai (2010): 80 % som varit utsatta för sexuella övergrepp och 70 % av dem som varit utsatta för fysiska övergrepp ansåg att de fortlöpande led av det.

Svåra barndomsupplevelser och ohälsa Felitti 1998: ACE- Adverse childhood experiencies En uppväxt med våld, försummelse, psykisk sjukdom, missbruk eller kriminalitet ökar risken för Hjärt- och kärlsjukdom, extrem fetma, cancer och diabetes Ju fler riskfaktorer i barndomen desto starkare samband

Våldsutsatta kvinnor söker mera vård Danmark 2000 kvinnor som sökt akut pga fysiskt partnervåld följdes under 4 år framåt (Hellweg- Larsen 2003, Danmark) Signifikant fler besök till HoS under de följande åren - mest pga psykiska symtom

I USA 3500 kvinnor (Bonomi et al 2009, sjukförsäkringsbolag, USA) 5 ggr vanligare att våldsutsatta kvinnor sökte för depression och andra psykiska symtom 3 ggr vanligare med sexuellt överförbara infektioner 2 ggr mag-tarmproblem

Kostnader i Sverige Socialstyrelsen 2006: 2,7 3,3 miljarder för våld i nära relation, 75 000 kvinnor, 17 döda Direkta kostnader 2536 miljoner Sjukvård 2 % Rättsväsendet 47% Socialtjänsten 45% Kvinnojourer och brottsofferjourer 3% Centrala myndigheter och FK 1% Övrigt 2 %

Hämeenlinna i Finland 46 352 invånare 615 klientkontakter med olika samhällssektorer per månad pga våld mot kvinnor Kostnaderna beräknades till 103 000 Euro per månad 53% i socialtjänsten 27% i rättsväsendet (40% hos polisen) 20% i hälso- och sjukvården Minna Piispa

Hur mycket extra för våldet? Studie av kvinnor som sökt vården och fått våldsdiagnos eller sökt polisen för våldsutsatthet (Kruse et al, 2011, Danmark) Kompenserat för ålder, graviditet/förlossning och socioekonomiska faktorer En våldsutsatt kvinna kostade 1800 extra Euro per år för sjukvård Det dyraste var upprepade våldsepisoder

Medelantal besök/år för tre våldsutsatta kvinnor Vård Fall 1 Fall 2 Fall 3 Förväntade PV 3,4 4,0 0 1,59 Spec vård 2,6 3,7 4,2 0,77 Spec psyk 13,2 5,2 2,5 0,19 Dagvård 0,2 0,8 0 0,13 Sluten vård 0,6 0,2 0 0,16 NCK, IHE 2011

Sjukvårdskostnader för tre våldsutsatta kvinnor på KFM Förväntad kostnad för sjukvård per kvinna och år 10 000-12 000 kr Fall År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 1 61 790 84 897 102 781 82 600 143 427 2 16 689 48 834 19 921 47 756 85 461 3 14 906 12 333 29 479 19 352 -

Varför identifiera våldsutsatta kvinnor inom HoS? Att identifiera de kvinnor som är utsatta för våld bidrar till att de får adekvat hjälp och stöd träffsäkrare diagnos förbättrad livskvalitet bättre utnyttjande av sjukvårdsresurserna

Vad tycker kvinnorna om att bli tillfrågade om våld? Tre svenska studier som visar att de allra flesta kvinnor inte motsätter sig att vi frågar Stensson et al 2003: 97% tyckte det var OK att frågan ställdes på barnmorskemottagningar i Uppsala Socialstyrelsen 2002: Tack för att ni frågar : 93 % var positiva till att bli tillfrågade (barnmorskemottagningar och UM) Wendt 2010: Unga kvinnor tyckte att frågor om sexualitet och våldsutsatthet var på sin plats till exempel när de kom för cellprov.

Patientens val Patienten väljer själv hur frågan om våld ska besvaras Några blir medvetna om sin situation och att hjälp finns att få Några få behöver ha omedelbar hjälp Några väljer att inte yppa sin situation - just nu Några få blir illa berörda

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer 70-100 personer /år faller offer för mord eller dråp i Sverige. En tredjedel är kvinnor Hälften av kvinnorna dödas av en man som de har eller haft en nära relation till I drygt 40% av dessa finns det uppgifter om hot eller våld 44-78 % sökt akutsjukvård för misshandel

Förändringshjulet James Prochaska och Carlo Di Clemente?!

www.nck.uu.se www.kvinnofrid.se www.kvinnofridslinjen.se KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen 020-50 50 50